Landskapsregeringen överlämnar den i 32 § arbetsordningen för Ålands lagting föreskriva redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig natur. Redogörelsen avser tiden från 1 november 2013 fram till tidpunkten för överlämnandet den 26 februari 2015.

Nämndens synpunkter

1. Självstyrelsesystemet

Nämnden har framfört synpunkter med anledning av Ålandskommitténs delbetänkande i ett yttrande (Y 1a/2014-2014) till landskapsregeringen. Där framhålls bland annat att nämnden vill klargöra att de på Åland verksamma politiska partierna inte har någon ambition att omvandla Åland till ett skatteparadis utan nämnden framhåller att Åland är och ska förbli ett nordiskt välfärdssamhälle. Vidare ingår det i yttrandet ett antal önskemål riktade till landskapsregeringen bland annat i fråga om åtgärder i syfte att förankra det nya autonomisystemet hos den åländska allmänheten samt att utarbeta underlag för diskussioner om det politiska materiella innehållet i de politikområden som efter reformen kan övertas av Åland. Ytterligare uppmanas landskapsregeringen att vidta vissa utredningsåtgärder.

Mot bakgrund av behandlingen av yttrandet går nämnden inte närmare in på självstyrelseutvecklingen i detta betänkande utan hänvisar till yttrandet. Nämnden vill dock framhålla att Ålandskommittén även bör ta upp frågan om konsekvenser för de myndigheter som bryter mot självstyrelselagens språkbestämmelser.

2. Svenska språket

Nämnden konstaterar att språkrådet fortsättningsvis söker sina former och att det numera fungerar närmast som en referensgrupp till landskapsregeringen. I språkrådet ingår representanter för olika sektorer inom det åländska samhället och där finns en samlad och bred kunskap om hur språksituationen på Åland ser ut.

I samband med att språkrådet inledde sin verksamhet rådde det i viss utsträckning bland den åländska allmänheten en uppfattning att det fanns möjlighet att anföra klagomål hos språkrådet. Nämnden anser inte att språkrådet ska ha som uppgift att ta emot klagomål men konstaterar att det förefaller finnas ett behov av ett organ i landskapet till vilket medborgarna kan vända sig i olika språkfrågor eftersom erfarenheten visar att få medborgare kontaktar justitieombudsmannen och justitiekanslern i dessa ärenden.

Nämnden anser mot denna bakgrund att landskapsregeringen bör överväga att öppna en möjlighet för allmänheten att vända sig till ett organ på Åland i alla olika typer av ärenden som gäller svenska språket. Språkproblematiken för allmänheten är i huvudsak konsumentrelaterad men det finns även övriga språkproblem exempelvis i samband med sjukvård och utbildning. Nämnden konstaterar att Ålands ombudsmannamyndighet idag har hand om såväl patientärenden, diskrimineringsärenden som konsumentfrågor varför det ligger nära till hands att myndigheten även skulle behandla språkfrågor.

Nämnden har år 2009 i sitt betänkande över redogörelsen för åren 2008-2009 (SJPN 2/2009-2010) berört frågan om en språkombudsman och övervakningen av landskapsmyndigheterna. Nämnden noterade då att det i riket fördes diskussioner om inrättande av en språkombudsman och att det i Canada finns en språkkommissionär som är ett statligt ämbetsverk vars uppgift är att främja och stödja målsättningarna i den kanadensiska lagen om de officiella språken. Ombudsmannen utreder klagomål om kränkningar och språkrättigheter och granskar statliga institutioner för att se till att de uppfyller lagens bestämmelser. Nämnden ansåg då att det är angeläget att en språkombudsmannainstitution i Finland ges tillräckliga befogenheter för att vara verkningsfull. En språkombudsman bör enligt nämnda betänkande övervaka också riksmyndigheternas efterlevnad av självstyrelselagen medan bevakningen av landskapsmyndigheterna bör anordnas genom landskapslagstiftning. Nämnden refererade även till ett antal tidigare dokument då frågan om hur de uppgifter som i riket ankommer på justitiekanslern samt justitieombudsmannen ska skötas i landskapet.

I den nu aktuella redogörelsen finns en beskrivning över behovet av översättning av handböckerna God medicinsk praxis och Pharma Fennica. Landskapsregeringen har i ärendet lämnat en förfrågan till språkrättsrådet samt ett klagomål till justitieombudsmannen men ingetdera ärendet har ännu avgjorts. Åtgärderna föranleds av att frågan om översättning inte avancerat på ett för Åland tillfredsställande sätt. Nämnden delar till fullo landskapsregeringens åsikt och anser att det är mycket viktigt att en översättning kommer till stånd och att frågan måste vara prioriterad.

Svenska språkets ställning i Finland är enligt nämndens mening väsentlig för Åland. Nämnden vill därför framhålla att, vid sidan av landskapsregeringens arbete tillsammans med statsrådet i språkfrågor, bör arbetet i Svenska Finlands Folkting stödas så att både den åländska allmänhetens och myndigheternas behov av offentlig och kommersiell svenskspråkig service i Finland säkerställs.

3. Kontakter till Sverige

Nämnden konstaterar, liksom i sina tidigare betänkanden, att det mot bakgrund av Sveriges betydelse för möjligheten att trygga svenskan som ett levande språk finns skäl att på alla nivåer fortsatt utveckla kontakterna till Sverige. Mot denna bakgrund betonar nämnden vikten av att Sveriges roll som garantistat enligt Ålandsöverenskommelsen befästs.

Nämnden finner att alla förutsättningar finns för ett fortsatt gott samarbete med Sveriges generalkonsulat och konstaterar att det, förutom ett antal frågor som bör lösas på axeln Sverige – Åland såsom eltariffer, praktikplatser för åländska studeranden, pensioner och socialstöd, finns möjligheter till utveckling till samarbeten bland annat på näringslivets områden.

4. Upphovsrättsliga problem

Av landskapsregeringens redogörelse framgår att det fortsatt finns vissa problem som anknyter till upphovsrätten. Nämnden konstaterar att frågan som innefattar bland annat mediapolitik, teknik och upphovsrätt, är mångbottnad och att möjligheten att åtgärda problemet genom politiska beslut är begränsad. Vidare konstaterar nämnden att det inom landskapsregeringen saknas tillräckliga resurser för att på ett övergripande plan driva media- och upphovsrättsliga frågor.

Eftersom det är av stor vikt att befolkningen på Åland tillförsäkras möjlighet att ta del av samtliga svenskspråkiga sändningar såväl i radio, TV som på nätet anser nämnden att fortsatta ansträngningar är nödvändiga för att hindren ska undanröjas. Ett alternativ kunde vara att det i Finland såsom i Sverige införs ett system med så kallade avtalslicenser. I fråga om TV-sändningarna av de olympiska spelen anser nämnden att YLE:s uppdrag borde innefatta att tillåta återutsändning på Åland av de rikssvenska programmen utan någon ersättning.

5. Gränsbevakningen

Nämnden konstaterar att det i landskapsregeringens redogörelse inte finns någon närmare skrivning om gränsbevakningens verksamhet på Åland vilket nämnden efterlyser med tanke på kommande redogörelser.

Nämnden vill här framhålla att gränsbevakningens och därmed sjöbevakningens verksamhet på Åland är uppskattad. Dock konstaterar nämnden att det inom gränsbevakningsväsendet inte finns någon kontinuerlig utbildning i fråga om Ålands status som demilitariserat och neutraliserat område, vare sig lokalt eller centralt, samtidigt som det inom myndigheten förefaller finnas behov av en större kunskap om Ålands status. Nämnden uppmanar därför landskapsregeringen att i kontakter med gränsbevakningens ledning framhålla vikten av utbildning och information om Ålands status. Landskapsmyndigheterna bör också ha beredskap att på begäran bistå med att ge landskapets syn på Ålands status.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 16 mars 2015 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande över ärendet.

Nämnden har i ärendet hört lantrådet Camilla Gunell, vicelantrådet Roger Nordlund, ministern Johan Ehn, förvaltnings- och utvecklingschefen Dan E Eriksson, Europarättschefen Michaela Slotte, chefsjuristen Sören Silverström samt avdelningsjuristen Ida Hellgren, chefen för Ålands sjöbevakningsstation Jyrki Sydänoja samt Sveriges generalkonsul Olof Ehrenkrona.

Självstyrelsepolitiska nämnden har med anledning av ärendets behandling anordnat ett öppet hörande den 7 april 2015 med medlemmar i språkrådet. I samband med hörandet av språkrådet hördes rådets ordförande lantrådet Camilla Gunell samt medlemmarna landshövding Peter Lindbäck, byråchefen Stina Colérus, chefsjuristen Sören Silverström och förvaltningssekreteraren Anita Husell-Karlström.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Britt Lundberg, viceordföranden Danne Sundman, ledamöterna Gunnar Jansson, Barbro Sundback, Roger Jansson, Harry Jansson och Axel Jonsson.

Nämndens förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår nämnden

att lagtinget meddelar landskapsregeringen till kännedom vad nämnden anfört i betänkandet.

__________________

Mariehamn den 24 april 2015

Ordförande

Britt Lundberg

Sekreterare

Susanne Eriksson

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 1/2014-2015

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter