Meddelandet innehåller en heltäckande redogörelse av landskapsregeringens externpolitiska prioriteringar inför år 2018. I meddelandet redogör landskapsregeringen för sina prioriteringar i förhållande till Nordiska ministerrådet samt verksamheten i ministerrådet under år 2017, till dagordningen inom Europeiska unionen år 2018 samt till övriga externa samarbeten. Dessutom innehåller meddelandet en redogörelse för verksamheten beträffande EU-ärenden under år 2017.

Självstyrelsepolitiska nämndens förslag

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens redogörelse för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

Nämndens synpunkter

Utlåtanden från fackutskotten

Nämnden har under beredningen av landskapsregeringens årliga meddelande om externpolitiken berett samtliga fackutskott tillfälle att yttra sig över meddelandet till de delar det berör utskottens ansvarsområden. Lag- och kulturutskottet och social- och miljöutskottet har yttrat sig över meddelandet. Nämnden omfattar utskottens synpunkter i de bifogade utlåtandena.

Inledning

Nämnden anser att det nordiska samarbetet inom ramen för Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet utgör en viktig externpolitisk arena för Åland. Ett aktivt arbete på det nordiska området ger Åland goda möjligheter att påverka politikens innehåll och de kontakter som skapas med framför allt parlamentariker och ministrar är värdefulla.

Vad gäller Ålands inflytande över EU:s beslutsprocess konstaterar nämnden att Ålands inflytande till övervägande delen är av indirekt karaktär då EU inte har någon uttrycklig skyldighet att beakta inomstatliga konstitutionella maktfördelningar. Problemet för Ålands del är att EU består av och endast erkänner medlemsstater som parter i EU:s lagstiftnings- och förvaltningsärenden och att den inomstatliga fördelningen av lagstiftningsmakten hittills ur EU:s synvinkel betraktas som en rent intern nationell angelägenhet. Åland har visserligen en representant i EU:s regionkommitté, men har fortfarande ingen egen parlamentsplats i Europaparlamentet eller någon annan direkt formell kanal för politiskt inflytande i EU-organen trots att en betydande del av Ålands lagstiftningskompetens överförts till Europeiska unionen.

Norden och EU

Landskapsregeringen kommer enligt meddelandet att ta en aktiv del i det allt starkare samarbetet mellan det nordiska samarbetet och EU. Under de två senaste årens finländska och norska ordförandeskap har implementeringen av EU-direktiv satts i fokus. Nämnden anser att det är angeläget att inga nya gränshinder uppstår varken mellan EU och Norden eller inom EU och stöder därför landskapsregeringens avsikt att som en del av gränshinderarbetet medverka till att implementeringssamarbetet fortsätter.

Lagsamarbete (MR-LAG)

Av meddelandet framgår att landskapsregeringen inte aktivt deltar i arbetet i MR-LAG eftersom arbetet i ministerrådet främst rör frågor utanför Ålands lagstiftningsbehörighet. Nämnden anser att det är värdefullt att delta i nordiskt samarbete även inom områden utanför Ålands direkta behörighet och uppmuntrar därför landskapsregeringen att delta i nordiskt samarbete även på områden som inte direkt faller inom Ålands behörighet.

Åländsk representation i Europaparlamentet

Då Åland tillsammans med Finland godkände anslutningen till Europeiska unionen (EU) överfördes en betydande del av Ålands lagstiftningskompetens till unionen. Självstyrelsens myndigheter har ända sedan anslutningen till Europeiska unionen framfört krav på att Åland ska erhålla egen representation i Europarlamentet. Åland har upprepat detta krav bland annat i samband med att lagtinget behandlade Amsterdamfördraget, Nicefördraget, det konstitutionella fördraget och Lissabonfördraget. Finland har trots det inte gett Åland några utfästelser om att Åland skulle tilldelas en av de 13 platser i Europaparlamentet som Finland för närvarande förfogar över.

I regeringens proposition (RP 351/1994) till riksdagen med förslag till lag om företrädare för Finland i Europarlamentet föreslogs att Finland skulle utgöra en enda valkrets. I propositionen konstaterades dock att Åland har en stark ställning som grundar sig på såväl den då gällande regeringsformen som folkrättsliga garantier. För att även Åland skulle kompenseras för överföringen av lagstiftningskompetens ansåg regeringen att förhandlingar genast skulle inledas med Europeiska unionen om att Finland skulle tilldelas en plats till i Europaparlamentet. Därmed klargjorde den dåvarande regeringen att en åländsk representation är konstitutionellt berättigad.

Lagtinget föreslog år 2006 i ett lagstiftningsinitiativ med stöd av 22 § 1 mom. i självstyrelselagen att vallagen skulle ändras så att Åland vid Europaparlamentsval skulle utgöra en egen valkrets. Vid behandlingen av initiativet i riksdagen konstaterade grundlagsutskottet (GrUB 13/2006 rd) att initiativet var fullt begripligt med hänsyn till Ålands särställning. Grundlagsutskottet ansåg trots det att förslaget rimmade illa med kravet på proportionellt valsätt och principen om lika rösträtt. Utskottet ansåg dock med hänvisning till Ålands unika särställning i Europa att det var motiverat och viktigt med en fortsatt diskussion på europeisk nivå om landskapets medinflytande i Europaparlamentet (GrUU 1/2004 s. 2/II). Lagförslaget förkastades av riksdagen den 13 februari 2007.

Med anledning av att 16 extra platser skulle omfördelas inför mandatperioden 2009-2014 lyfte Finland frågan om en egen representant för Åland i Europaparlamentet vid Europeiska rådets möte i juni 2007 och det informella toppmötet i Lissabon i oktober 2007. Finland fortsatte under beredningen av parlamentets betänkande om parlamentets platsfördelning sina strävanden att få en tilläggsplats med hänvisning till Ålands självstyrelses särställning och principen om degressiv proportionalitet.

I samband med ratificeringen av Lissabonfördraget fattade statsrådet den 23 april 2009 ett principbeslut om Ålands medverkan och inflytande i EU-ärenden. I principbeslutet bekräftar statsrådet att det finns ett behov av att kompensera landskapet för den behörighet som genom EU-medlemskapet har överförts till unionens kompetensområde. I principbeslutet fastslås även att Finlands regering avser att medverka till att utveckla landskapets inflytande på arbetet i Europarlamentet och fortsätta att i kommande förhandlingar på gemenskapsnivå om fördelningen av parlamentsplatser hävda Ålands internationella särställning och självstyrande status.

Frågan om en egen plats i Europaparlamentet för Åland berördes igen hösten 2009 då lagtinget behandlade republikens presidents framställning av den 11 april 2008 med begäran om bifall till lagen om sättande ikraft av Lissabonfördraget. Statsminister Vanhanen konstaterade då i ett brev av den 28 oktober 2009 till Ålands lagting att statsrådet inte planerar att dela in landet i sådana valkretsar som skulle ge Åland en egen representant i Europaparlamentet, att statsrådet för tillfället inte kan tillförsäkra att landskapet får en separat representation i Europaparlamentet eller ge en tidsplan för hur en åländsk parlamentsplats i Europaparlamentet kan förverkligas. I brevet hänvisas dock till statsrådets intentioner enligt principbeslutet att medverka till att utveckla landskapets inflytande på arbetet i Europaparlamentet och att i kommande förhandlingar på gemenskapsnivå om fördelning av parlamentsplatser fortsätta hävda Ålands internationella särställning och självstyrande status. Det sistnämnda upprepades i en promemoria som EU-ministerutskottet behandlade den 27 november 2009 i dåvarande lantråd Erikssons närvaro. Dåvarande lantrådet Eriksson tog även upp frågan om en åländsk Europaparlamentsplats såväl med dåvarande statsminister Vanhanen som med dåvarande Europa- och Ålandsminister Thors vid möten i april 2010. Vid dessa möten upprepades statsrådets tidigare ståndpunkt.

EU-ministerutskottet behandlade den 9 mars 2012 ett E-brev, E 21/2012 rd, till riksdagens grundlagsutskott om parlamentsledamot Andrew Duffs betänkandeutkast av den 26 januari 2012 med förslag till ändring av Europaparlamentets valstadga. I E-brevet hänvisas till det ovan nämnda principbeslutet. Under statsrådets ståndpunkt för förslag 4 i Duffs betänkandeutkast (E-brevet s.6 (sv)/ s.5 (fi)) anges att ”I enlighet med statsrådets principbeslut om Ålands medverkan och inflytande i EU-ärenden från 2009 ska statsrådet också i fortsättningen i förhandlingar på gemenskapsnivå om fördelning av parlamentsplatser hävda Ålands internationella särställning och självstyrande status.” Behandlingen av Duffs rapport fördes aldrig för omröstning till Europaparlamentets plenum, då parlamentets största grupp (EPP) motsatte sig detta.

Ålands landskapsregering skickade den 5 december 2012 ett brev till justitieministeriet i vilket regeringen uppmanades att vidta åtgärder för att ändra vallagen så att Åland skulle utgöra en egen valkrets vid valet 2014 till Europaparlamentet. Frågan om en ändring av vallagen var den 13 mars 2013 föremål för diskussion vid regeringens aftonskola, i vilken företrädare för Ålands landskapsregering deltog. Med anledning av landskapsregeringens brev konstaterade justitieministeriet i sitt svar av den 26 mars 2013 att regeringen i enlighet med statsrådets principbeslut år 2009 avser medverka till att utveckla landskapets inflytande på arbetet i Europaparlamentet. Regeringen uppger att de i kommande förhandlingar på unionsnivå om fördelning av parlamentsplatser kommer att fortsätta hävda Ålands internationella särställning och självstyrande status. Däremot, skriver justitieministeriet, finns det fortsättningsvis inte förutsättningar för ändring av vallagen så att Åland skulle bli en egen valkrets i val till Europaparlamentet.

Statsrådet tillsatte den 19 september 2013 en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att göra upp ett förslag till förnyelse av Ålands självstyrelsesystem. I kommittén ingick representanter för samtliga riksdagsgrupper och lagtingsgrupper. I kommitténs mandat ingick bland annat att utreda förslaget om en egen plats för Åland i Europaparlamentet. I Ålandskommitténs 2013 slutbetänkande 33/2017 Ålands självstyrelse i utveckling framhåller kommittén under avsnitt 4.3.3. Förslaget om egen plats för Åland i Europaparlamentet att ”Det är viktigt att fortsättningsvis trygga Ålands påverkningsmöjligheter i EU-ärenden och att hålla fast vid de löften som getts om att i kommande förhandlingar på unionsnivå om fördelning av parlamentsplatser hävda Ålands internationella särställning och självstyrande status”.

Europarlamentets utskott för konstitutionella frågor har föreslagit att Finland ska få en plats till, dvs. totalt 14 platser i Europarlamentet efter valet 2019. Från finländskt håll ansåg man inledningsvis att de 27 platser som föreslogs omfördelas efter Storbritanniens utträde skulle dras in för att spara pengar. Statsrådets EU-ministerutskott har dock senare, den 16 mars 2018, fastställt att man inte kommer att gå emot förslaget om en omfördelning av platserna om man vid EU-toppmötet i juni 2018 lyckas nå samförstånd om fördelningen av de 27 platserna.

Nämnden konstaterar att Finland vid upprepade tillfällen har hänvisat till statsrådets principbeslut från april 2009 om att medverka till att utveckla Ålands inflytande i Europaparlamentet genom att tillförsäkra Åland en plats i Europaparlamentet. Nämnden utgår från att Finland, i det fall Finland tilldelas en tilläggsplats i Europaparlamentet, infriar sina tidigare löften om att medverka till att Åland tillförsäkras en plats i Europaparlamentet genom att omgående vidta lagstiftningsåtgärder för att ändra vallagen så att Åland till Europarlamentet år 2019 utgör en egen valkrets och därigenom garanteras en egen parlamentsplats.

Nämnden uppmanar landskapsregeringen att fortsättningsvis aktivt arbeta för att Åland erhåller en egen representation i Europarlamentet och att i det arbetet även söka stöd från nordiska ministerkollegor.

Ändring av mervärdesskattesystemet och åländsk handel

Landskapsregeringen konstaterar i meddelandet att förslag om ändringar av mervärdesbeskattningen inom unionen har getts i slutet av år 2017. I det slutgiltiga mervärdesskattesystem som föreslås beskattas leveranser från en medlemsstat till en annan på samma sätt som leveranser inom en medlemsstat, vilket innebär att leverantören av en leverans mellan företag ska betala moms till destinationsstaten enligt dess skattesatser och övriga momsregler. Tanken är att säkerställa en enhetlig skattbehandling i hela produktions- och distributionskedjan. Landskapsregeringen förhåller sig positiv till att effektivisera den inre marknaden och stimulera företagens verksamhet genom att minska företagens administrativa och stimulera handel. Landskapsregeringen anser dock enligt meddelandet att det är viktigt att konsekvenserna av förslaget bedöms innan beslut tas, vilket ännu inte har varit möjligt på grund av otillräckliga utredningar. Nämnden påminner om vikten av att landskapsregeringen verkar för att EU:s mervärdesskattesystem beaktar det åländska skatteundantaget. Det är viktigt att handeln mellan Åland och övriga EU kan ske så smidigt och enkelt som möjligt.

Nämnden har erfarit att det idag finns cirka 2600 aktiva företag på Åland, varav ungefär hälften har någon form av export. Handeln på nätet har under de senaste två åren utvecklats starkt och befinner sig fortsättningsvis i en stark tillväxtfas. För de åländska företagen innebär dock e-handelns ökade betydelse en utmaning på grund av skattegränsen. Diskussioner har förts om hur skattegränsproblematiken skulle kunna lindras i förhållande till den för Åland så viktiga handeln med Sverige. Alternativet att bilda företagsfilialer för varje åländskt företag som bedriver e-handel i Sverige har inte bedömts som realistiskt då många av de åländska företagen är små. Att etablera ett för alla åländska företag gemensamt företag i Sverige har också bedömts vara problematiskt då företaget blir ansvarigt för de varor som säljs och därmed även blir ansvarigt för bland annat retur- och reklamationshanteringen. Ett sådant företag skulle visserligen bli momsskyldigt i Sverige, men skulle samtidigt ha rätt dra av momsen i sin verksamhet och således i praktiken inte behöva betala någon moms. Nämnden konstaterar att handeln med Sverige är omfattande och betydelsefull inte minst av språkskäl och uppmanar landskapsregeringen att återuppta dialogen med berörda svenska myndigheter i syfte att få till stånd en praktisk och smidig hantering av skattegränsproblematiken i handeln med Sverige. Enligt nämnden bör landskapsregeringen även i övrigt analysera vilka organisatoriska och resursmässiga åtgärder som behöver vidtas från landskapsregeringens sida för att på bästa sätt främja och underlätta ett ömsesidigt handelsutbyte mellan Åland och Sverige.

Överträdelseförfaranden och EU-domstolsärenden

Kommissionen kan vidta åtgärder om en medlemsstat inte korrekt eller inom utsatt tid genomför EU:s direktiv i sin nationella lagstiftning, om en medlemsstat inte informerar kommissionen om de åtgärder som vidtagits eller om en medlemsstat på något sätt misstänks bryta mot EU-lagstiftningen. Om kommissionen anser att en medlemsstat brustit i tillämpningen av EU-rätten på något av ovanstående sätt kan kommissionen inleda ett överträdelseförfarande. Stegen i överträdelseförfarandet är EU Pilot-förfrågan (informellt förfarande), formell underrättelse, motiverat yttrande och talan vid EU-domstolen.

Under år 2017 inledde kommissionen 24 formella underrättelser mot Finland på grund av försenad implementering av direktiv. Av dessa formella underrättelser berodde sex stycken på att landskapet var försenat med implementeringen, nio stycken på att både landskapet och riket var försenade och nio stycken på att riket var försenade med implementeringen. Orsaken till att landskapsregeringen inte genomför direktiv inom utsatt tidsfrist varierar, men begränsade resurser och tillämpningen av blankettlagstiftning inom vissa ämnesområden anges vara två av huvudorsakerna.

Av meddelandet framgår att kommissionen i januari 2017 antagit ett meddelande med titeln EU-rätten: Bättre resultat genom bättre tillämpning. Meddelandets syfte är att presentera de åtgärder och metoder som enligt kommissionen krävs för att EU-lagstiftningen ska tillämpas, genomföras och följas på ett mer ändamålsenligt sätt. För att minska handläggningstiden för att lösa eventuella överträdelser av EU-rätten avser kommissionen att i mycket större utsträckning än hittills inleda överträdelseförfaranden utan att först tillämpa EU Pilot förfarandet. För landskapet innebär förändringen en risk för att snabbare hamna i ett överträdelseförfarande samt en risk för att antalet överträdelseärenden ökar i och med att en del potentiella överträdelser hittills kunnat lösas på EU Pilot-nivå.

Av meddelandet framgår vidare att kommissionen avser att skärpa sin praxis i EU-domstolen i ärenden som gäller sent genomförande av direktiv. Hittills har kommissionen enbart begärt att medlemsstaterna ska åläggas vite vid försenat genomförande av direktiv. Hädanefter kommer kommissionen att systematiskt begära att EU-domstolen ålägger både ett standardbelopp och ett vite. Det innebär i praktiken att kommissionen inte kommer att dra tillbaka sin talan vid EU-domstolen om en medlemsstat under domstolsprocessens gång meddelar att den har genomfört direktivet ifråga. EU-domstolen kan i sådana fall inte ålägga medlemsstaten vite eftersom ett sådant beslut inte längre skulle tjäna sitt syfte. Däremot kan den ålägga ett standardbelopp eftersom denna typ av sanktion syftar till att bestraffa medlemsstaten för att den är försenad med genomförandet av det aktuella direktivet. Standardbeloppet beräknas på överträdelseförfarandets varaktighet fram till den tidpunkt då situationen åtgärdades. Kommissionen avser att börja tillämpa sin nya metod på överträdelseförfaranden, som inleddes med en formell underrättelse, efter att meddelandet publicerades, dvs. den 19 januari 2017. Landskapsregeringen konstaterar att kommissionens förändrade praxis om att begära att EU-domstolen även ålägger medlemsstaterna ett standardbelopp för landskapets del innebär att det blir ännu viktigare att direktiv genomförs i tid. För varje medlemsstat finns ett uträknat minimi-standardbelopp, som för Finlands del för närvarande är 1 528 000 euro. Standardbeloppet kan dock vara betydligt högre beroende bland annat på överträdelsens varaktighet samt det aktuella direktivets betydelse för den enskilda medborgaren. Nämnden uppmanar landskapsregeringen att följa med utvecklingen och alltid vinnlägga sig om att genomföra direktiven i tid.

Nämnden har med anledning av kommissionens ändrade praxis fört ett resonemang om vad det kan innebära ekonomiskt för landskapets del om Finland på grund av Ålands bristande eller felaktiga genomförande av direktiv blir betalningsskyldigt. I självstyrelselagens 59 § finns bestämmelser om landskapets nationella ansvar för det fall att Finland inte har uppfyllt sina gemenskapsrättsliga förpliktelser som ett resultat av åtgärder som landskapet vidtagit eller borde ha vidtagit för att genomföra gemenskapsrätten på ett behörigt sätt. Av paragrafens 4 mom. framgår att riket och landskapet kan jämka de ifrågavarande ansvarsbeloppen. 59 § infördes på förslag av grundlagsutskottet under riksdagsbehandlingen av proposition 18/2002 med förslag till lag om ändring av självstyrelselagen. Av grundlagsutskottets betänkande (GrUB 7/2002n rd) framgår att riket och landskapet bör försöka komma överens om ansvarsfrågan. Grundlagsutskottet konstaterar i sitt betänkande att det är fullt acceptabelt att ansvarsbeloppet jämkas med hänsyn till landskapets ekonomiska bärkraft. Mot bakgrund av kommissionens ovan beskrivna ändrade praxis konstaterar nämnden att risken för att Åland blir betalningsskyldigt med stöd av 59d § i självstyrelselagen ökar. Nämnden anser att det behöver klargöras vad som avses med ”landskapets ekonomiska bärkraft”. Ska Åland betala i proportion till sin befolkningsmängd eller avses med begreppet vad Åland har faktiskt möjlighet att betala?

Sjöfart och IMO

IMO, International Maritime Organization, är ett mellanstatligt FN-organ för sjöfartsfrågor i vilket Finland är medlem. Även om handelssjöfarten hör till Finlands behörighet är sjöfartsfrågorna väsentliga för åländsk del och landskapsregeringen bör därför enligt nämnden vara en aktör på området. Nämnden framhåller betydelsen av att landskapet aktivt deltar i internationellt samarbete och verkar för att Åland ska bli ett subjekt istället för ett objekt. Nämnden anser att landskapsregeringen, mot bakgrund av sjöfartens stora betydelse för Åland, bör överväga att ansöka om ett associerat medlemskap i IMO.

Team Finland

Åländska företag har enligt meddelandet möjlighet att ta del av nätverket Team Finlands aktiviteter. Nämnden har erfarit att 2-3 åländska företag årligen, under senare år främst företag inom livsmedelsbranschen, deltar i Finpros (från 1.1.2018 Business Finland) exportresor. Visit Åland samarbetar med Visit Finland om fjärrmarknadsföringen av den åländska skärgården. Nämnden anser att det är positivt att åländska företag kan dra nytta av Finpros internationella kontaktnät och delta i exportresor som främjar företagens marknadsföring och etableringen av nya affärskontakter.

Utvärdering av EU-medlemskapet

Landskapsregeringen har i meddelande nr 1/1992-1993 redogjort för konsekvenserna av Ålands medlemskap i den Europeiska unionen. I meddelande nr 2/1993-94 redogjorde landskapsregeringen för dels tidigare oredovisade konsekvenser av ett åländskt medlemskap i Europeiska unionen dels konskevenser av ett åländskt icke-medlemskap i Europeiska unionen. Vidare har landskapsregeringen år 2008 i samband med behandlingen av Lissabonfördraget genomfört en utredning om vilka konsekvenser ett uteblivet bifall av lagtinget till Lissabonfördraget skulle innebära för Ålands del (ÅUS 2008:6 Internationella fördrag och landskapet Åland - eventuella konsekvenser av att lagtinget inte ger sitt bifall enligt SjL 59 § vid behandlingen av Lissabonfördraget).

Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) har i några rapporter kartlagt effekterna av Ålands medlemskap i Europeiska unionen för det åländska näringslivet. I rapporten Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet (Rapport 2009:14) undersöktes vad EU:s inre marknad för varor och tjänster betytt för det åländska näringslivet och de åländska hushållen. I rapporten EU-medlemskapets effekter på den åländska ekonomin i ett internationellt perspektiv (Rapport 2004:10) presenterades en preliminär kartläggning av EU-medlemskapets effekter på den åländska ekonomin med fokus på effekterna för det privata näringslivet och i rapporten Det åländska skatteundantaget inom EU – effekter för företag, branscher och samhällsekonomi (Rapport 1999:1) gjordes en grov kartläggning av hur de åländska företagen berörs av skatteundantaget.

Nämnden konstaterar att en heltäckande utvärdering av Ålands medlemskap i Europeiska unionen inte har gjorts sedan EU-inträdet den 1 januari 1995. Nämnden är medveten om att det inte är någon lätt uppgift att analysera vilka effekter EU-medlemskapet haft för Åland då det är svårt att isolera EU-medlemskapets effekter från en rad andra viktiga förändringar inom ekonomi, teknik och samhälle under den period Åland varit medlem i EU, men nämnden anser trots det att det är skäligt att en så stor och betydelsefull förändring som EU-inträdet har inneburit för Åland analyseras och utvärderas efter drygt 23 års medlemskap. Nämnden uppmanar därför landskapsregeringen att låta utföra en utvärdering av konsekvenserna av Ålands medlemskap i Europeiska unionen.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 30 mars 2016 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande över ärendet.

Nämnden har i ärendet hört vicelantrådet Camilla Gunell, ministern Nina Fellman, EU-sakkunniga Pamela Baarman, VD:n Anders Ekström från Ålands Näringsliv, jaktförvaltaren Robin Juslin, riksdagsledamoten Mats Löfström, chefsjuristen Michaela Slotte och kommunikationssamordnaren Gunnar Westerholm.

Nämnden har i ärendet berett berörda fackutskott möjlighet att uttala sig om meddelandet. Utlåtanden från lag- och kulturutskottet och social- och miljöutskottet bifogas betänkandet.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Gun-Mari Lindholm och medlemmarna Bert Häggblom och Sara Kemetter samt ersättarna Brage Eklund och Ingrid Johansson.

Nämnden har utsett lagtingsledamoten Sara Kemetter att presentera betänkandet.

Nämndens förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår självstyrelsepolitiska nämnden

att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 17 maj 2018

Ordförande

Gun-Mari Lindholm

Sekreterare

Carina Strand


	Ålands lagting	UTLÅTANDE nr 1/2017-2018
		Datum
	Lag- och kulturutskottet	2018-04-03



	Till Självstyrelsepolitiska nämnden

Lag- och kulturutskottets utlåtande

Landskapsregeringens externpolitik

· Landskapsregeringens meddelande M 4/2017-2018

INNEHÅLL

Sammanfattning. 9

Landskapsregeringens meddelande. 9

Utskottets synpunkter 9

Ärendets behandling. 10

Utskottets förslag. 10

Sammanfattning

Landskapsregeringens meddelande

Meddelandet innehåller en heltäckande redogörelse av landskapsregeringens externpolitiska prioriteringar inför år 2018. I meddelandet redogör landskapsregeringen för sina prioriteringar i förhållande till Nordiska ministerrådet samt verksamheten i ministerrådet under 2017, till dagordningen inom Europeiska unionen år 2018 samt till övriga externa samarbeten. Dessutom innehåller meddelandet en redogörelse för verksamheten beträffande EU-ärenden under år 2017.

Utskottets synpunkter

Mediepolitik och upphovsrätt.

Lag- och kulturutskottet konstaterar att för landskapets del har fokus under föregående år legat på de svårigheter språkliga minoriteter har att ta del av utbud på sitt modersmål online. Ålands synpunkter beträffande kommissionens upphovsrättsliga ärenden har beaktats men har inte än lett till positiva förändringar.

En kommitté som utarbetar ett mediepolitiskt program för Åland arbetar som bäst med ett brett antal mediepolitiska frågeställningar vilka även omfattar upphovsrätten till online sändningar. Kommittén har sökt kontakt både med Sveriges Television och med de nationella upphovsrättsföreningarna med målet att online sändningar på svenska skulle tillåtas genom förändrad lagstiftning. Kommitténs betänkande beräknas vara klart inom maj månad.

Integration.

Lag- och kulturutskottet konstaterar att det lokala arbetet med integrationen har utvecklats på ett positivt sätt. I och med att lagtinget antog en lagstiftning som möjliggör för åländska aktörer att söka medel från Fonden för asyl, migration och integration har man kunnat söka medel som möjliggör hjälp med tolkning, vilket sedan länge varit efterfrågat, samt utarbetandet av en handbok vilken kommer att vara till stor nytta för hela sektorn.

Utskottet konstaterar att arbetet med integrationen är på god väg.

B7.

Lag- och kulturutskottet har informerats om att B7 samarbetet är på väg att avslutas. Mera fokus har istället lagts på Central Baltic samarbetet.

Utskottet anser att man borde dra nytta av de mångåriga erfarenheterna man har fått via samarbetet i B7 och i fortsättningen föra över samarbetet till ett annat forum som i dagens läge för en mer meningsfull verksamhet. Central Baltic samarbetet kunde vara ett sådant forum. Utskottet konstaterar att det är viktigt att öarna kan fortsätta sitt samarbete på ett meningsfullt sätt.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 2 februari 2018 inbegärt lag- och kulturutskottets utlåtande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört ministern Nina Fellman, rättssakkunniga Pamela Baarman, rättssakkunniga Anna-Lena Sjöberg samt specialsakkunniga inom integration och social hållbarhet Helena Flöjt-Josefsson.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Harry Jansson, viceordföranden Roger Eriksson, ledamöterna Johan Ehn, Brage Eklund, Bert Häggblom, Mikael Staffas och Tony Wikström.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att självstyrelsepolitiska nämnden beaktar det som framförs i detta utlåtande i sitt betänkande.

__________________

Mariehamn den 3 april 2018

Ordförande

Harry Jansson

Sekreterare

Pia Rothberg-Olofsson


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2017-2018
		Datum
	Social- och miljöutskottet	2018-04-05



	Till Ålands lagting

Social- och miljöutskottets utlåtande

Landskapsregeringens externpolitik

· Landskapsregeringens meddelande nr 4/2017-2018

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 11

Ärendets behandling. 14

Utskottets förslag. 15

Självstyrelsepolitiska nämnden har med stöd av 56 och 28 §§ i arbetsordningen för Ålands lagting anhållit om social- och miljöutskottets utlåtande över vissa specifika områden i meddelandet.

Utskottets synpunkter

Social- och miljöutskottet har i utlåtandet valt att behandla avsnitten 2.5.12 och 3.2.14 om jämställdhet, 3.2.16 om socialvård och 4.6 om Central Baltic.

Jämställdhet

I meddelandet redogör landskapsregeringen för det nordiska samarbetet och samarbetet inom EU på jämställdhetens område. I meddelandet beskrivs det arbete som görs på Åland för att komplettera och stöda målsättningarna i Nordiska ministerrådets samarbetsprogram Tillsammans för jämställdhet – ett starkare Norden under 2015-2018 och i kommissionens program Strategic Engagement for Gender Equality 2016-2019. Jämställdhetsintegrering är strategin för genomförandet av åtgärder för förverkligandet av målsättningarna i programmen. Jämställdhetsintegrering innebär att genus- och jämställdhetsperspektivet ska finnas med i landskapsregeringens dagliga arbete från förslag till genomförande och utvärdering. Landskapsregeringen har under år 2017 publicerat på tal om jämställdhet 2017 i samarbete med Ålands statistik- och utredningsbyrå, som ett led i att skapa goda förutsättningar för jämställdhetsintegrering som strategi.

Landskapsregeringen följde under år 2017 upp det nordiska samarbetsprogrammet gällande hälsa och ohälsa genom att det åländska jämställdhetsarbetet har haft hälsa, vård och jämställdhet som fokusområde under året. Landskapsregeringen har i våldsförebyggande syfte påbörjat arbetet med en förändring av normen för maskulinitet som ett sätt att förbättra ålänningarnas hälsa, skapa ett tryggare samhälle och ge våldsutsatta personer som lever i relationer en möjlighet att utvecklas till fria individer.

Landskapsregeringen har även i samarbete med Ålands statistik- och genomfört enkätundersökningen Våld i nära relationer på Åland 2017- Undersökning om förekomst av våld i nära relationer. Under år 2018 kommer fokus för det åländska arbetet att ligga på att utarbeta en handlingsplan för arbetet mot våld i nära relationer 2018-2019. Landskapsregeringen har även under år 2017 erbjudit en omfattande utbildnings- och kompetenshöjande insatser för at skapa en grundläggande förståelse för genus- och jämställdhetsfrågor.

Utskottet konstaterar att det är ett brett, aktivt och ambitiöst arbete som bedrivs på jämställdhetens område inom landskapet.

Utskottet stöder och välkomnar landskapsregeringens avsikt att ersätta de tidsbegränsade ramprogrammen för det åländska jämställdhetsarbetet med en agenda för jämställdhet och årliga handlingsplaner med indikatorer. Syftet med agendan är att skapa en helhetssyn och en viljeriktning för att tydligt styra upp arbetet i en riktning som lever upp till olika åtaganden i olika styrdokument, lagar och konventioner. Agendan ska också ha en tydlig koppling till hållbarhetsmålen i Utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland.

Utskottet har under behandlingen av meddelandet erfarit att förundervisningsprogrammet och styrdokumenten för skolorna saknar skrivningar som gäller barns kroppsliga integritet. Enligt utskottet är det viktigt att i förebyggande syfte kunna samtala med barn om frågor som rör sexualitet, kroppens privata områden och vad man får och inte får göra mot eller med andras kroppar. Utskottet önskar därför att nämnda styrdokument kompletteras med skrivningar om barns kroppsliga integritet.

Socialvård

Av meddelandet framgår att inom ramen för EU:s sociala pelare hör förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om balans mellan arbetsliv och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU till de prioriterade områdena.

Utskottet har bekantat sig med innehållet i Europeiska pelaren för sociala rättigheter, som proklamerades av EU-ledarna på det sociala toppmötet i Göteborg i november 2017. Den sociala pelaren består av tre delar; lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt social trygghet och social integration. De 20 principer och rättigheter som ingår i den europeiska sociala pelaren är under den del som gäller lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden rätten till utbildning och livslångt lärande, jämställdhet mellan könen, lika förutsättningar oavsett religion, funktionshinder eller sexuell läggning samt aktivt stöd för att hitta sysselsättning. Under den del som gäller rättvisa arbetsvillkor finns rätten till säker och anpassningsbar anställning, löner som garanterar en anständig levnadsstandard, information om anställningsvillkor och skydd vid uppsägning, dialog mellan arbetsmarknadens parter och att löntagare involveras i frågor som berör dem, balans i arbetslivet mellan jobb och fritid samt hälsosamma, säkra och ändamålsenliga arbetsplatser. Under den del som gäller social trygghet och inkludering återfinns rätt till barnomsorg och skydd mot barnfattigdom, social trygghet, rätt till skälig arbetslöshetskassa, minimiinkomst, skäliga pensioner, tillgång till överkomlig, förebyggande och botande sjukvård av god kvalitet, inkluderande i samhället av personer med funktionsnedsättningar, rätten till långsiktig vård, stöd och boende till hemlösa samt tillgång till grundläggande tjänster som vatten, renlighet och energi. Eftersom EU saknar befogenheter att besluta om merparten av principerna blir det upp till de enskilda medlemsländerna och i viss mån arbetsmarknadens parter att bestämma hur och i vilken utsträckning den sociala pelaren genomförs i respektive land. Hur väl länderna uppfyller principerna kommer att kunna följas genom en årlig sammanställning i en så kallad resultattavla som EU-kommissionen har satt samman.

Central Baltic

Allmänt

I meddelandet redogör landskapsregeringen för Ålands deltagande i Central Baltic-programmet 2014-2020. Programmet är ett av EU:s 60 INTERREG gränsöverskridande samarbetsprogram som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Programområdet omfattar mellersta Östersjöregionen dit Åland hör.

Programmets målsättning är hållbar regional utveckling baserad på Europa 2020-strategin Smart, Sustainable, Inclusive growth och Östersjöstrategin Save the Sea, Connect the Region, Increase Prosperity.

Programmet har fyra prioriterade insatsområden. De är stärkandet av regionernas ekonomiska konkurrenskraft, hållbar användning av våra gemensamma resurser, ökad tillgänglighet i våra regioner samt stärkt kompetens och ökad samhällsgemenskap.

115 miljoner euro är reserverade för samarbetsprojekt under programperioden. Hittills har tre ansökningsomgångar arrangerats och en fjärde är planerad under år 2018. Sammanlagt 417 ansökningar har lämnats in hittills. Av dem har 97 godkänts och 17 av dem har åländska partner.

EU-finansieringen utgör 75 % av godkänd budget, medan landskapsregeringen står för den nationella medfinansieringen på max 25 %. Förvaltningsansvaret för EU-finansieringen har Egentliga Finlands förbund. Central Baltic projekten ska fokusera på konkreta resultat och det ska finnas ett tydligt mervärde med samarbete över gränserna.

Projektet Smart Marina

Utskottet har valt att särskilt bekanta sig med det pågående gästhamnsprojektet Smart Marina med Ålands Utvecklings Ab som lead partner. Projektet är ett samarbete mellan gästhamnar på Åland och i Sverige, Finland och Estland. Projektet fokuserar särskilt på att förbättra standarden i Östersjöns småbåtshamnar och förbättra kostnadseffektiviteten, förnya och modernisera hamnarna genom miljövänliga och klimatsmarta lösningar och innovationer samt förbättra den gemensamma marknadsföringen för hamnar för att skapa en bättre synlighet. Ålands Utvecklings budget för projektet är cirka 3,7 miljoner euro, varav 70 % ska användas för investeringar i gästhamnarna. Aktiviteter i projektet är affärsutvecklingssymposium, rådgivning och utbildning inom redovisning enligt Interreg Central Baltic programmet samt samordning av inköp och investeringar till hamnarna i enlighet med EU:s regelverk. Ytterligare aktiviteter i projektet är auditering för Blue Flag och Blue Star Marina, hamnvärdsutbildning, en gemensam hemsida och anslutning till ett gemensamt bokningssystem. Projektet förväntas bidra till fler arbetsplatser, förbättrad lokal och regional ekonomi, en lättillgänglig kust och skärgård med effektiva och miljövänliga lösningar, en livskraftig skärgård med förbättrade villkor för företag och kommersiella tjänster under en förlängd säsong samt internationell synlighet tack vare gemensam markandsföring.

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att projektet Smart Marina främjar den för Åland så viktiga turismnäringens konkurrenskraft och attraktionskraft på ett positivt sätt. Utskottet bedömer också att en miljöcertifiering av de deltagande gästhamnarna enligt det globala Blue Flag-programmet är värdefullt, då Blue Flag är en välkänd miljömärkning vars målsättning är att sammanföra turismsektorn och miljösektorn för att främja en hållbar utveckling i hav och andra vattenområden.

Finansiering av projekten

Utskottet konstaterar att EU:s finansiering av projekten är förmånlig då stöd beviljas för 100 procent av kostnaderna. Utskottet har dock erfarit att utbetalningen av redovisade kostnader är väldigt långsam, vilket har förorsakat i synnerhet mindre deltagande föreningar likviditetsproblem. Egentliga Finlands förbund som har förvaltningsansvaret för Central Baltic projekten har idag ingen möjlighet att förskottera medlen. Landskapsregeringen kan för sin del förskottera den del av godkända projekt som landskapsregeringen förbundit sig att medfinansiera. Enligt utskottet är det viktigt att även små aktörer kan delta i Central Baltic projekt. EU behöver därför uppmärksammas på att deras kontrollsystem och utbetalningsrutiner behöver förenklas och effektiveras. Det är enligt utskottet oskäligt att mindre föreningar tvingas ta lån i väntan på utbetalning av redovisade kostnader. I väntan på ändrade rutiner från EU:s sida borde det i samarbete mellan bankerna och Finlands Egentliga förbund utredas huruvida det är möjligt för projektdeltagare i behov av likviditet att pantsätta sin fordran hos Egentliga Finlands förbund till säkerhet för det lån som de eventuellt tvingas uppta. Ett annat alternativ som kunde utredas är om kommunerna har möjlighet att bevilja lån till de projektdeltagare som har hemvist i kommunen och driver projekt som även är till nytta för kommunen.

Resurscentrum

Utskottet konstaterar att den finansiering som beviljas godkända projekt inom Central Baltic programmet är förmånlig samtidigt som de områden som prioriteras av Central Baltic programmet under perioden 2014-2020 stöder en utveckling i enlighet med hållbarhetsprinciperna. Utskottet bedömer därför att det vore till gagn för det åländska samhället om antalet godkända projekt med projektdeltagare från Åland kunde ökas ytterligare. Utskottet har dock erfarit att ansökningsförfarandet och redovisningssystemet för Central Baltic projekten är både byråkratiskt och tidskrävande. I syfte att öka intresset för att delta i Central Baltic projekt vore det enligt utskottet till fördel om det fanns en organisation med uppgift att bistå potentiella projektdeltagare med ansöknings- och redovisningsförfarandet. Ett alternativ kunde vara att ge Högskolan på Åland i uppdrag att handha administrationen av Central Baltic projekten för Ålands del. Högskolan uppfattas som en neutral part samtidigt som insyns- och övervakningsmöjligheter är goda. Högskolan har även egen erfarenhet av att driva Central Baltic projekt och därmed personal som är insatta i regelverken. Ett annat alternativ är Ålands Utvecklings Ab som även de har egen erfarenhet av att driva Central Baltic projekt och kunnig personal på området.

Ärendets behandling

Självstyrelsepolitiska nämnden har den 2 februari 2018 med stöd av 56 och 28 §§ i arbetsordningen för Ålands lagting inbegärt social- och miljöutskottets utlåtande över meddelandet.

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Katrin Sjögren, vicelantrådet Camilla Gunell, ministern Mats Perämaa, projektledaren Janina Björni från Rädda Barnen på Åland r.f., vikarierande verksamhetsledaren Lotta Angergård från Rädda Barnen på Åland r.f., VD:n Lennart Joelsson från Ålands Utvecklings Ab, strategiska EU-koordinatorn Kairi Joesalu från Ålands Utvecklings Ab, avdelningschefen Linnea Johansson, specialrådgivaren Julia Lindholm, informatören Ester Miiros-Hollsten från Ålands kontaktpunkt för Central Baltic programmen, chefen för jämställdhetsfrågor Vivan Nikula och ordföranden för trafik-, närings- och inflyttningsnämnden i Kökar kommun Christian Pleijel,

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Carina Aaltonen, viceordföranden Mikael Lindholm samt ledamöterna Fredrik Fredlund, Igge Holmberg, Annette Holmberg-Jansson, Torsten Sundblom och Pernilla Söderlund.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

__________________

Mariehamn den 5 april 2018

Ordförande

Carina Aaltonen

Sekreterare

Carina Strand

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 1/2017-2018

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter