Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 1/2000-2001
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 1/2000-2001 | |
|
| Datum | Arkivbeteckning |
| Självstyrelsepolitiska nämnden | 2000-11-15 | SN0120002001 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| | ||
| Till |
|
| Ålands lagting |
|
|
|
|
|
|
|
| Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande om | |
| Landskapsstyrelsens redogörelse till självstyrelsepolitiska nämnden | |
I N N E H Å L L
Sammanfattning
Bakgrund
Lagtinget har med stöd av 53 § 2 mom. lagtingsordningen beslutat inhämta nytt betänkande i ärendet av självstyrelsepolitiska nämnden.
Landskapstyrelsens förslag
Landskapsstyrelsen har till självstyrelsepolitiska nämnden överlämnat den i 32 § lagtingsordningen föreskrivna redogörelsen till självstyrelsepolitiska nämnden för tiden 1.11.1998-31.10.1999.
Nämndens förslag
Nämnden föreslog i sitt betänkande nr 2/1999-2000 att lagtinget skulle meddela landskapsstyrelsen till kännedom vad som anförts i betänkandet. Utskottet framför i detta betänkande vissa kompletterande synpunkter som nämnden föreslår att lagtinget jämte synpunkterna i det tidigare betänkandet skulle meddela landskapsstyrelsen till kännedom.
Nämndens synpunkter
Ålands status
Nämnden konstaterar att den diskussion som förts på basis av professorsrapporten ”Ett ramverk för självständighet för Åland” om Ålands framtida status inte är ett ärende som det finns anledning att formellt behandla i nämnden. Detta hindrar självfallet inte att lagtinget, då tillfälle därtill ges, kan föra diskussioner om allmänna självstyrelsepolitiska frågor och Ålands status.
Språket i förvaltningen
Bestämmelser om språket ingår i självstyrelselagens 6 kap. Enligt lagens 36 § är landskapet enspråkigt svenskt. Utgående härifrån stadgas att ämbetsspråket i stats-, landskaps- och kommunalförvaltningen är svenska. I 38 § anges att skriftväxlingsspråket mellan landskapsmyndigheterna och statens myndigheter i landskapet är svenska. Detsamma gäller skriftväxlingsspråket mellan statsförvaltningen på Åland och de centrala statsmyndigheterna.
Finska medborgare har enligt 39 § rätt att i egen sak inför domstol och andra statsmyndigheter i landskapet använda finska vilket i sin tur innebär att för vissa statstjänster i landskapet kan föreskrivas krav på vissa kunskaper i finska (42 §).
I samband med EU-inträdet infördes i 38 § en bestämmelse om att en handling som skall delges landskapet och som hör ihop med beredningen av ärenden inom EU kan översändas på originalspråket om den ännu inte översatts till svenska.
Enligt vad nämnden inhämtat är riksmyndigheterna i regel medvetna om självstyrelselagens krav vad gäller skriftväxlingsspråket i kontakterna med landskapets myndigheter. Ett problem som ibland inträffar är att vissa utredningar och betänkanden ofta har endast ett sammandrag på svenska men att riksmyndigheterna ändå sänder dem för utlåtande till landskapsstyrelsen.
Nämnden konstaterar att statsrådets kansli med jämna mellanrum påminner statsmyndigheterna om den gällande språklagstiftningen och dess tillämpning inom förvaltningen. Det senaste cirkuläret är utfärdat i januari 1997 av statsminister Paavo Lipponen. Där erinras också om självstyrelselagens språkbestämmelser och om skriftväxlingsspråket i kontakterna mellan rikets och landskapets myndigheter. Från landskapsstyrelsens sida har det varit kutym att hänvisa till statsministerns cirkulär i de fall en riksmyndighet inte beaktat självstyrelselagens krav. Nämnden understryker betydelsen av att man från statligt centralt håll kontinuerligt genom anvisningar och i den interna utbildningen påminner förvaltningen om de regler som gäller bland annat skriftväxlingsspråket mellan Åland och riksmyndigheterna. Likaså är det viktigt att man från landskapets sida i olika kontakter aktivt informerar om Ålands status och språkskydd.
Nämnden har även informerats om språkfrågorna inom statsförvaltningen på Åland. Enligt vad nämnden erfarit finns det inte några större problem i fråga om de lokala statsmyndigheternas förutsättningar att betjäna allmänheten på svenska i enlighet med självstyrelselagens bestämmelser. Också den formella skriftväxlingen mellan centrala myndigheter i riket och lokala statsmyndigheter på Åland följer i allt väsentligt kraven på svensk språkdräkt. De problem som noterats är däremot sådana som följer av att statsmyndigheterna på Åland utgör lokala eller regionala enheter av centrala myndigheter vars inre ämbetsspråk är finska. Detta har fått som följd att exempelvis interna dataprogram, cirkulär och andra typer av intern information och stora delar av den interna personalfortbildningen uppgörs eller genomförs huvudsakligen på finska. Detta har en hämmande effekt på personalens utvecklings- och servicemöjligheter. Från de olika lokalmyndigheternas sida liksom från länsstyrelsen på Åland har man upprepade gånger påtalat dessa missförhållanden, bland annat för statsrevisorerna och justitieministeriet.
Nämnden understryker att en väl fungerande statsförvaltning är en förutsättning för att samhällsservicen på Åland enligt kompetensfördelningen mellan rikets och landskapets organ hålls på en tillräckligt hög nivå. Det är ett allmänt åländskt intresse att också statsförvaltningens verksamhetsförutsättningar i landskapet tryggas och utvecklas. I detta avseende är det viktigt att också myndigheternas interna verksamhet inklusive datasystemen och personalfortbildningen fungerar på svenska i tillräcklig utsträckning.
Samarbetet inom Europeiska unionen har för självstyrelseförvaltningen medfört en delvis ny situation också vad gäller språksituationen. Alla officiella och slutliga EU-dokument avfattas på samtliga medlemsländers språk, således även på svenska. I ett tidigt beredningsskede finns de dock ofta tillgängliga endast på engelska och/eller franska. Sådana handlingar kan enligt vad ovan framgår med stöd av 38 § självstyrelselagen sändas till landskapsmyndigheterna. Åland deltar inom ramen för det nationella beredningsarbetet i beredningen av ärenden som faller inom landskapets behörighet eller i övrigt har intresse för landskapet. Promemorior, utkast och andra handlingar som utformas under den nationella beredningen i Finland avfattas i regel endast på finska. Också mötesspråket inom olika beredningsorgan är finska även om åländska tjänstemannarepresentanter yttrar sig på svenska och viss muntlig behandling på svenska förekommer i fall då åländska representanter är närvarande.
Problemen är, som det konstaterades i Ålandsarbetsgruppens betänkande i maj 1999, inte bara formella utan även reella. Arbetsgruppen redogjorde ingående för situationen och föreslog också olika praktiska åtgärder i syfte att förbättra läget. Bland annat betonade den att översättningar till svenska bör finnas tillgängliga vad gäller möteskallelser, dagordningar och utkast till för landskapet viktiga ställningstaganden i EU-frågor. Dessa frågor är inte möjliga att i detalj lösa genom lagstiftning utan förutsätter praktiska lösningar efter samråd mellan landskaps- och riksmyndigheterna. Nämnden konstaterar att en förutsättning för att landskapet framgångsrikt skall kunna delta i EU-arbetet är att berörda politiker och tjänstemän i största möjliga utsträckning skall kunna arbeta på svenska språket. Nämnden noterar att landskapsstyrelsen i sina kontakter med riksmyndigheterna diskuterat hur optimala lösningar kunde uppnås.
Nämnden konstaterar att förvaltningen utgår från landskapets enspråkighet och skyldigheten för statsmakten att i kontakterna med myndigheterna på Åland alltid använda svenska. På grund av den tilltagande internationaliseringen ökar behovet av språkkunskaper också i det åländska samhället. I detta syfte är tillgången på välutbildad och språkkunnig personal både inom den privata och offentliga sektorn viktig.
Sammanfattningsvis konstaterar nämnden att bevakningen av landskapets språkliga rättigheter kräver intensifierade kontinuerliga insatser från landskapsstyrelsen. Det är viktigt att man i olika kontakter med riksmyndigheterna tar upp frågor som gäller Ålands status och språkskydd. För att inte landskapets påverkningsmöjligheter i praktiken skall inskränkas bör ansträngningarna att eliminera problem av språklig natur inom EU-samarbetet fortsätta enligt uppdragna riktlinjer. Det finns även skäl att från landskapets sida i kontakterna med riksmyndigheterna understryka betydelsen av att också statsförvaltningens verksamhet på Åland grundar sig på självstyrelselagens bestämmelser om språket. Nämnden anser det också viktigt, med tanke på vaktslåendet av den åländska självstyrelsen, att landskapsstyrelsen mer aktivt informerar om Ålands status och språkskyddets betydelse.
Ärendets behandling
Lagtinget beslöt den 27 september 2000 enligt 53 § 2 mom. lagtingsordningen att inhämta ett nytt betänkande i ärendet av självstyrelsepolitiska nämnden.
Utskottet har i ärendet hört landshövdingen Peter Lindbäck, lantrådet Roger Nordlund, administrationschefen Susanne Björkholm och enhetschefen Michaela Segerström.
I ärendets avgörande behandling deltog nämndens ordförande, talman Ragnar Erlandsson, vice ordföranden ltl Sune Eriksson samt medlemmarna vtm Häggblom och ltla Erland, Lindqvist, Lundberg och Wiklöf.
Nämndens förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår nämnden
att Lagtinget meddelar landskapsstyrelsen till kännedom vad nämnden anfört i ärendet i detta betänkande och i betänkandet nr 2/1999-2000.
| Mariehamn den 15 november 2000 |
|
|
Ordförande |
Ragnar Erlandsson |
|
Sekreterare |
Lars Ingmar Johansson |