Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 1/2003-2004

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 1/2003-2004

Lagtingsår: 2003-2004

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 1/2003-2004

 

Datum

 

Självstyrelsepolitiska nämnden

2004-04-23

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande

Europeiska unionens utvidgning och Åland

·       Landskapsstyrelsens meddelande nr 1/2003-2004

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsstyrelsens förslag. 1

Nämndens förslag. 1

Nämndens synpunkter 1

Utvidgningens konsekvenser i allmänhet 1

Utvidgningens konsekvenser för Finland. 2

Utvidgningens konsekvenser för Åland. 2

Ärendets behandling. 8

Nämndens förslag. 9

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsstyrelsens förslag

 

Förhandlingarna om tio staters anslutning till Europeiska unionen har avslutats och ett nytt anslutningsfördrag har undertecknats. Anslutningsfördragets ikraftträdande förutsätter att både de anslutande staterna och de nuvarande medlemsstaterna godkänner fördraget enligt sina konstitutionella bestämmelser. Enligt planerna skall anslutningsfördraget träda i kraft i maj 2004.

     Landskapsstyrelsens meddelande redogör för utvidgningen och de olika konsekvenser den sannolikt kommer att få för Åland.

 

Nämndens förslag

 

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget meddelar landskapsstyrelsen till kännedom vad nämnden anfört i ärendet.

 

Nämndens synpunkter

 

Utvidgningens konsekvenser i allmänhet

I landskapsstyrelsens meddelande redogörs för att den förstående utvidgningen inte är anmärkningsvärt stor i fråga om folkmängd men att de ekonomiska skillnaderna mellan nuvarande och blivande medlemsstater är de största i EU:s utvidgningshistoria. Eftersom frihandel infördes på ett stort antal områden redan under 1990-talet kommer de omedelbara följderna för handeln att vara små medan de utländska investeringarna kommer att vara viktiga för den ekonomiska tillväxten i de nya medlemsstaterna.

Erfarenheter från tidigare utvidgningar visar en storskalig arbetskraftinvandring inte kommer att följa på utvidgningen även om en viss rörlighet kan bli aktuell till följd av de stora löneskillnaderna. För Finlands del kan det noteras att flera av de nya medlemsstaterna ligger i det geografiska närområdet varför en viss ökad rörlighet kan väntas.  Finland har dock utnyttjat möjligheten att under en övergångsperiod om i första hand två år, begränsa rätten till förvärvsarbete för personer från de nya medlemsstaterna.

     De nya medlemsstaterna har under det senaste årtiondet vidtagit många åtgärder för att närma sig en efterlevnad av EU:s riktlinjer inom miljöpolitiken. Stora delar av den tunga industrin har omorganiserats men fortfarande återstår många åtgärder bland annat i fråga om rening av avloppsvatten, avfallshantering och luftskydd. EU har godtagit en tioårig övergångstid för uppfyllandet av de tyngsta delarna av miljölagstiftningen.

     De nya medlemmarna kommer inte att till en början vara med i vare sig Schengensamarbetet eller valutasamarbetet utan de kommer att anslutas när de uppfyllt normerna och kraven för en anslutning.

     Enligt bedömningarna kommer effekterna på de nuvarande medlemsländernas BNP att vara låg eller ca +0,2 procent medan effekten för de nya medlemsstaterna beräknas ligga mellan 1,5 och 8 procent av BNP. De budgeterade nettokostnaderna för de nya medlemsstaterna har sedan 1990-talet uppgått till 3 miljarder euro per år och beräknas uppgå till ca 10 miljarder euro årligen fram till år 2006. Därefter är följderna för budgeten beroende framför allt av utvecklingen av jordbruks- och strukturpolitiken. Utan en reform av jordbrukspolitiken beräknas kostnaderna för utvidgningen stiga från 0.03 procent av den utvidgade unionens BNP till 0,23 procent år 2013.

 

Utvidgningens konsekvenser för Finland

Landskapsstyrelsen bedömer att utvidgningens direkta konsekvenser för Finland troligen blir små. Utvidgningen har föregåtts av en snabbt växande frihandel och frihandeln mellan t.ex. Estland och Finland väntas inte öka i någon avgörande utsträckning. Handeln och investeringarna mellan Finland och Polen kan dock öka märkbart och därtill kan EU:s direkta investeringar i de nya medlemsstaterna få en relativt stor betydelse för Finland i och med att de leder till en utökad köpkraft i ett för Finland centralt marknadsområde. För byggnads- och servicesektorn samt livsmedelsbranschen kan förändringarna bli stora och för bank- och försäkringsbranschen kan nya etableringsmöjligheter uppstå.

     Uppskattningarna av antalet inflyttade till Finland till följd av utvidgningen varierar mellan 5000 personer per år och 1500 estländare under en femårsperiod.  Finlands regering har valt att utnyttja möjligheten att under en tvåårig övergångsperiod tillämpa nationella regler om arbetstillstånd.

     Finlands relativa betalningsandel av EU:s budget är beroende av budgetförhandlingarna för åren 2004 – 2006. Finansministeriet bedömer att om Finland lyckas i förhandlingarna kunde Finlands nettobetalning till EU stanna på ca 700-900 miljoner euro per år vilket utgör 0,4 –0,5 procent av Finlands BNP.

 

Utvidgningens konsekvenser för Åland

 

Konsekvenser för sjöfarten

Sjöfarten bedöms enligt landskapsstyrelsen vara en framtida tillväxtbransch eftersom ekonomierna globaliseras och frihandeln växer. Östersjöområdet utgör redan idag ett marknadsområde som sysselsätter 5500 fartyg. Det finns ett starkt positivt samband mellan utvecklingen av handeln i Östersjöområdet och sjöfartens utveckling och i och med utvidgningen kommer Östersjön som marknadsområde ytterligare att öka i betydelse. Det finns således en stor potential både vad gäller frakt- och passagerarsjöfarten i området.

     Det kan noteras att de baltiska staterna historiskt har en stark sjöfartssektor och att de har bibehållit och förstärkt sin roll som transitregioner för Rysslands export och import.

     För Ålands del är, enligt landskapsstyrelsen, ett av de största hoten att det sker stora förändringar i passagerar- och kryssningstrafiken. Regeringen har i slutet av år 2003 beslutat att under fem års tid ta i bruk ett stödsystem för finländska passagerarfartyg. Konkurrensen från låglöneländerna i Östersjöregionen kommer trots regeringens beslut fortsättningsvis att vara märkbar vilket kan leda till en gradvis avveckling av rederiverksamheten. Landskapsstyrelsen avser därför att under den kommande femårsperioden arbeta för att skapa förutsättningar för en fortsatt passagerar- och kryssningssjöfart samt för att anpassa det landbaserade näringslivet till de nya verksamhetsförutsättningarna. En minskad sjöfart kan enligt landskapsstyrelsen få ytterst stora konsekvenser för Åland och dess övriga näringsliv.

 

Konsekvenser för jordbruket

Anslutarländerna är relativt jordbruksintensiva länder. Andelen sysselsatta inom jordbruket uppgår till maximalt 20 procent vilket innebär att den inom lantbruket sysselsatta andelen av befolkningen fördubblas inom EU.

     De nya medlemsstaterna kommer att fasas in i den gemensamma jordbrukspolitiken under en tioårsperiod då det direkta stöder stiger från 25 till 100 procent. Direktstöden kompletteras med landsbygdsutvecklingsprogram som delfinansieras av EU.  Den stora frågan enligt landskapsstyrelsen är hur utvidgningen påverkar EU:s budget efter nuvarande budgetperiod. Jordbruksrådet arbetar med ett reformförslag vars konsekvenser kan bli minskade direktstöd och landsbygdsutvecklingsstöd för det åländska lantbruket. Det nationella stödets betydelse torde kunna öka.

     Medlemskapet kommer att ställa miljökrav på anslutarländerna men det kan noteras att stora miljömässiga framsteg redan har gjorts. I fråga om livsmedelssäkerheten återstår däremot en hel del åtgärder något som inledningsvis resulterar i låg konkurrenskraft för anslutarländernas livsmedelsindustri och motsvarande möjligheter för livsmedelsindustrin i de nuvarande medlemsstaterna.

     Enligt vad nämnden fått erfara vid behandlingen av ärendet bedömer man från jordbrukarhåll att de omedelbara konsekvenserna av utvidgningen inte torde bli så stora. Jordbruket i anslutarländerna är ännu förhållandevis outvecklat och det utgör därför inte något omedelbart hot ur konkurrenssynvinkel. Noteras kan dock att prisskillnaderna redan har minskat och att minskningen sannolikt kommer att fortskrida i snabb takt. Därtill kan konstateras att behovet av arbetskraft inom jordbruket på Åland i viss mån kan tillgodoses tack vare utvidgningen.

     Effekten på lång sikt är däremot svårare att förutse. Med tanke på att jordbruket förutsätter stora investeringar är EU:s kortsiktiga jordbrukspolitik, med planer som i regel inte sträcker sig längre än 5 år, ett stort problem i sammanhanget. Den otrygghet som kortsiktigheten medför tillsammans med det för odling ogynnsamma klimatet utgör de största hoten mot jordbrukets framtid.  Ett annat problem är att EU reglerna inte möjliggör de transportstöd som varit viktiga med tanke på att de höga transportkostnaderna försämrar de åländska jordbrukarnas konkurrenssituation.

    

Konsekvenser för övrigt näringsliv

Landskapsstyrelsen redogör i sitt meddelande inte närmare för de förmodade konsekvenserna för övrigt näringsliv. Nämnden har dock vid behandlingen av ärendet hört representanter för tillverkande företag och har då kunnat konstatera två olika tendenser.

     Tillverkningsindustrin i Norden, inom framför allt metallbranschen, har under en längre tid i viss utsträckning flyttat sin produktion till låglöneländer, däribland anslutarländerna. Denna utveckling påskyndas sannolikt av utvidgningen. För åländska företags del tillkommer förutom löneskillnaderna, att transportkostnaderna till och från Åland är höga, att en flytt medför att företaget får en VAT-nummer och slipper problemen med skattegränsen och att flygförbindelserna samt möjligheterna till kurirtransporter är begränsade i landskapet.

      Den andra tendensen avser företag som producerar varor med stor volym. Även om det kan vara fråga om enkel produktion som kan skötas i princip varsomhelst så behöver utvidgningen inte med nödvändighet medföra risk för att produktionen flyttar. Orsaken är att sådan produktion kan ske med ännu lägre lönekostnader i utomeuropeiska länder som exempelvis Kina och Turkiet, men i de branscher som lönekostnaden inte utgör en så stor del av produktionskostnaden i jämförelse med fraktkostnaden är det inte fördelaktigt att flytta produktionen långt från marknaden. Därtill har erfarenheterna från många företag visat sig vara mindre goda, kopiering av produkterna har till exempel förekommit. För att den här typen av företag skall stanna kvar i landskapet är det dock viktigt med snabba och billiga transporter.

    

Konsekvenser för regionalpolitiken

Åland deltar i fyra olika strukturprogram, strukturplanen för den åländska fiskerinäringen, Interreg IIIA Skärgården samt Mål 2 och 3, och fram till år 2007 planeras inga betydande ändringar i programmen. Förberedelserna inför programperioden 2007-2013 har påbörjats och landskapsstyrelsen bedömer att det är svårt att förutse utgången av förhandlingarna. Landskapsstyrelsen konstaterar dock att det är naturligt att en stor del av insatserna kommer att kanaliseras till de nya medlemsstaterna vars ekonomiska utveckling ligger medlemsländerna långt efter. Landskapsstyrelsen konstaterar vidare att om inriktningen och finansieringsgraden i stort sett blir desamma minskar Ålands möjligheter att delta i strukturprogram av typen Mål 2 avsevärt.

     Landskapsstyrelsen antog i maj 2003 preliminära målsättningar i förhållande till EU:s regionalpolitik och nya positioner kommer att beredas under 2004 när EU:s planer framskrider. Landskapsstyrelsens utgångspunkt är att Åland fortsättningsvis skall ta del av strukturfondsmedel, att lagstiftande regioner får en tydligare roll i genomförandet av regionalpolitiken, att öar och skärgårdsregioner bör tillerkännas en särställning och att administrationen avsevärt bör förenklas.

 

Konsekvenser för turismen

Landskapsstyrelsen konstaterar att turismen på Åland säkerligen kommer att påverkas av de nya medlemsstaternas inträde i EU. Anslutarländerna kan bli konkurrenskraftiga gällande prisnivån så länge tillgången på billig arbetskraft är god samtidigt som skatterna är låga. Därtill kan avskaffandet av visumkraven samt ”nyhetens” behag öka resandet till de nya länderna.

     Resandet från de nya medlemsstaterna kommer enligt landskapsstyrelsen dock troligen att komma de nuvarande medlemsstaterna till gagn. Särskilt trafiken mellan Tallinn och Mariehamn ger för Ålands del möjligheter att utveckla turismen. Utvidgningen leder också till att Östersjön blir ett intressantare resmål för kryssningsrederier för vilka Åland kan marknadsföras som resmål.

     Enligt vad nämnden fått erfara utvisar en färsk rapport att alla inhemska resmål minskar i attraktionskraft medan 1,3 miljoner finländare årligen besöker Estland. De nya medlemsstaterna, och särskilt Estland, torde således kunna bli en stark konkurrent till Åland både vad gäller turister från Sverige och Finland.

     Den trafik som i maj öppnas på rutten Stockholm–Talliin–Mariehamn torde dock i viss mån leda till att antalet estländare som besöker Åland ökar. Idag gästas landskapet av ca 900 estländare per år, att jämföra med ca 5000 tyskar. Uppskattningen av antalet estländare som kommer att besöka Åland efter att den nya rutten öppnas varierar,. Från turistförbundets sida anses 3-4.000 passagerare utgöra en realistisk uppskattning.

 

Utvidgningens konsekvenser för rörligheten

I landskapsstyrelsens meddelande redogörs för den oro för ökad brottslighet som i Roslagen blivit följden av att färjetrafiken till Estland inleddes. Landskapsstyrelsen bedömer dock att Åland torde vara en för liten marknad för att vara av intresse för droghandel i större skala.

     Nämnden noterar att förändringarna för tullens arbete i landskapet inte blir lika stora som i övriga landet där handeln med de baltiska länderna inte längre blir tredjelandshandel. Eftersom skattegränsen runt Åland kvarstår frigörs inga resurser för tullen som har beviljats en tjänst till i bevakningskedjan. Den nya färjelinjen till Estland kommer att medföra högre bevakningskrav men samtidigt förväntar sig tullen inte att särskilt många passagerare kommer att stiga iland på Åland från de nya kryssningsfartygen. Något så kallat spritrally är inte heller att vänta eftersom samma införselregler kommer att gälla i landskapet även efter utvidgningen. Nämnden noterar här att tullens sammanlagda bedömning är att konsekvenserna av utvidgningen torde bli mycket små.

     Inte heller för polisens del förväntas utvidgningen, enligt vad nämnden fått erfara, medföra några större konsekvenser. De stora förändringarna inträffade redan då de baltiska staterna blev självständiga och visumtvånget avskaffades.      

    

Utvidgningens konsekvenser för arbetsmarknaden

Nämnden noterar att det redan i dagsläget är möjligt att anlita arbetskraft från ett icke-EU land om arbetskraft inte finns tillgänglig inom EU. Denna möjlighet nyttjats redan av primärnäringarna och livsmedelsindustrin. Noteras kan att även om det i kollektivavtalen finns en gaffel för lönesättningen betalas i praktiken ofta samma lön till den utländska arbetskraften som till övrig arbetskraft. Ett problem i sammanhanget är att arbetstagare som arbetar med tillfälliga arbetstillstånd betalar källskatt vilket innebär att de i många fall betalar nästa dubbelt så hög skatt som sina kolleger.

     Finland har, som ovan nämndes, utnyttjat möjligheten att under en övergångsperiod om i första hand två år fortsättningsvis kräva arbetstillstånd av utländsk arbetskraft. Nämnden noterar att en viss ökad rörlighet ändå torde vara att vänta i och med att informationen om lediga arbetsplatser ökar.

     Övergångsregeln gäller inte etablering och produktion av tjänster men begränsningar för Ålands del finns fortsättningsvis i och med kraven på näringsrätt. Det kan också nämnas att möjligheten till försäljning av tjänster öppnar för så kallade bemanningsföretag som fakturerar för tjänsterna enligt finländsk prisnivå men som betalar löner enligt de nya medlemsländernas nivå.

     Nämnden har fått uppgifter om vissa undersökningar som utvisar att benägenheten för flyttning från de baltiska länderna inte är särskilt stor. En fjärdedel av de tillfrågade estländarna sade sig i undersökningen vara intresserade av eller mycket intresserade av att arbeta i Finland, intresset för att söka jobb i Tyskland och därefter Sverige var avsevärt större. Man kan anta att intresset i de övriga nya medlemsstaterna för arbete i Finland är mindre än i Estland. Någon inflyttning till Åland av stora mått torde enligt de här undersökningarna inte vara att vänta Detta kan ses som en nackdel mot bakgrund av att de stora årskullarnas pensionsavgångar förväntas medföra en brist på arbetskraft inom vissa sektorer.

     Därtill kan noteras att befolkningstalet i den åländska skärgården är sjunkande och att ett behov av inflyttning därför föreligger. Föglö kommun har vid det här laget flera års positiva erfarenheter av arbetskraft som flyttat in från de baltiska staterna. Nämnden noterar här att önskemål framförts om att jordförvärvsreglerna inte bör tillämpas på ett sådant sätt att de utgör ett hinder för inflyttning till skärgården.

     Regelverket medger tremånaders semestervistelse i Finland vilket kan medföra viss risk för anlitande av svart arbetskraft. Kontrollen skall bland annat utövas av arbetarskyddsinspektören som kommer att kunna få en avsevärt större arbetsbörda.

 

Utvidgningens finansiella konsekvenser

Landskapsstyrelsen bedömer att skatteundantaget även framdeles kommer att ha en gynnsam effekt på landskapets ekonomi och trafikens upprätthållande eftersom den skattefria försäljningen fortsättningsvis kommer att inbringa vinster om än i mindre skala.

     Landskapsstyrelsen bedömer vidare att EU bidragen för primärnäringarna sannolikt kommer att minska och att stöd i högre grad kommer att utgå ur landskapets medel.

 

Konsekvenser för utbildning, kultur och idrott

Landskapsstyrelsen anser att man kan förvänta sig en viss ökning av inflyttade under de kommande åren vilket Åland bör ha beredskap för. Folkhögskolan, gymnasialstadieskolorna, högskolan och vuxenutbildning nämns som exempel på utbildning som kan efterfrågas av inflyttade. För åländska studerande gör landskapsstyrelsen bedömningen att ett utvidgat EU knappast på kort sikt har någon betydelse för valet av studieort.

     Landskapsstyrelsen konstaterar att den ökade inflyttningen också kommer att resultera i att allt fler människor kommer att ha en multinationell, -etnisk eller –kulturell bakgrund. Åland kan genom sitt centrala läge mitt i det nya Nord-EU och genom sitt rika kulturarv komma att inbjudas till internationella samarbetsprojekt samtidigt som kulturlivet kan få nya impulser av besökande konstnärer från de nya medlemsstaterna.

     Inom idrotten sätter ekonomin begränsningar för ett ökat utbyte.

     Nämnden konstaterar här att ett visst studentutbyte bedrivs av framför allt Högskolan på Åland inom ramen för EU:s utbytesprogram men att detta utbyte inte kommer att i någon avgörande mån påverkas av EU:s utvidgning.

     Vidare noterar nämnden att det på Åland redan idag bor personer av ca 30 olika nationaliteter. En viss erfarenhet av att i skolorna ta emot elever med annat modersmål än svenska finns alltså redan. 

 

Integrationspolitik

Nämnden har under behandlingen av ärendet tagit del av olika integrationsmodeller inom forskningen:

1)      Dominering. Målet för integrationspolitiken är här assimilering ,det vill säga den befolkningsgrupp som skall integreras skall påtvingas den övriga befolkningens värderingar och beteenden. Medlen kan vara av tvångskaraktär (hot, diskriminering, våld, etc.).

2)      Målet är även här en assimilering men den sker genom att den befolkningsgrupp som skall integreras inbjuds att delta i den övriga befolkningens kulturella sfär.

3)      Målet är pluralism och medlet är kommunikation så att befolkningsgrupperna kommer överens om att mötas halvvägs.

 

Nämndens sammanfattande synpunkter

Nämnden konstaterar sammantaget att de omedelbara och direkta konsekvenserna av utvidgningen för Ålands del inte torde bli särskilt omfattande. På längre sikt kan dock det åländska samhället komma att påverkas.

     Sjöfarten utsätts för konkurrens från rederier som är verksamma i länder med lägre bemanningskostnader och fördelaktigare beskattning vilket på sikt kan hota näringen i landskapet. Det är därför enligt nämndens mening av största vikt att landskapsstyrelsen fortsatt arbetar för att det även i framtiden skall finnas förutsättningar för rederiverksamhet under finländsk och åländsk flagg. På så sätt kan den växande marknad som Östersjön kommer att utgöra på grund av utvidgningen, tas tillvara.  Därtill bör landskapsstyrelsen enligt nämndens mening verka för en harmonisering inom EU av de regler som styr sjöfartens verksamhetsförutsättningar.

     Även jordbrukets långsiktiga verksamhetsförutsättningar kommer att förändras i och med att de nya medlemsstaterna efter en övergångsperiod kommer att ta del av jordbruksstödet på samma villkor som nuvarande medlemsstater. Det är enligt nämndens mening angeläget att landskapsstyrelsen aktivt driver en jordbrukspolitik som syftar till att jordbruket på Åland skall få samma konkurrensförutsättningar som i övriga EU samt till att bereda jordbruket i landskapet på de förändringar som är förestående så att jordbruket kan möta en ökad konkurrensutsättning. En ökad förädling av jordbruksprodukterna, produktion av färska, rena och trygga produkter för närmarknaden samt ökad specialisering på nischprodukter kan vara en framkomlig väg. Nämnden vill här även framhålla en utökad produktion av icke-genmanipulerade och ekologiskt odlade produkter som ett sätt att möta den ökande konkurrensen.

     Vad gäller övrigt näringsliv konstaterar nämnden att landskapet inte till alla delar kan erbjuda de bästa förutsättningarna för företagande. De höga transportkostnaderna, de långsiktigt osäkra flygförbindelserna, skattegränsen och näringsrätten har nämnts som exempel på faktorer som verkar i negativ riktning. Här anser nämnden att särskilt de höga transportkostnaderna är något som landskapsstyrelsen genast bör sträva till att åtgärda. Frågan om flygtrafiken mellan framför allt Åland och Sverige bör också få en långsiktig och stabil lösning. Ett nytt näringspolitiskt program som syftar till att öka antalet företag och därmed antalet arbetsplatser i landskapet samt att öka företagens konkurrenskraft, bör enligt nämnden också utarbetas i nära samarbete med näringslivets och arbetsmarknadens företrädare samt med utbildningssektorn. Nämnden vill i sammanhanget även peka på de möjligheter som utvidgningen medför till följd av att marknaden i Östersjöområdet utvidgas.

     Beträffande regionalpolitiken önskar nämnden framhålla vikten av att de regionalpolitiska stöden tryggas. Landskapsstyrelsen bör enligt nämndens mening noga överväga målsättningen inför den nya strukturprogramperioden 2007 - 2013 så att stöden verkligen kan bidra till nödvändiga strukturförändringar. Utvidgningen kommer med stor sannolikhet att påverka strukturstöden så att medlen i större utsträckning riktas till de allra fattigaste regionerna inom EU. Detta kan enligt nämndens mening leda till att landskapsstyrelsen även bör se över möjligheterna att mera inrikta sig på sektorstöd som exempelvis Leader+.

     För turismens del önskar nämnden betona vikten av en fortsatt utveckling av en långsiktig strategi som tar sikte på att höja Ålands profil som turistdestination utifrån landskapets unika förutsättningar. Detta är enligt nämndens mening synnerligen viktigt för att möta den ökande konkurrensen från anslutarländerna.

     Beträffande konsekvenserna för kulturlivet vill nämnden peka på vikten av en aktiv och utåtriktad kulturpolitik som strävar till att öka samarbetet i Östersjöregionen och som ökar möjligheterna till nyskapande kultur. Nämnden önskar även framhålla vikten av att idrottsutbytet för framför allt ungdomar utvecklas och att de möjligheter som utbytesprogrammen på idrottens område erbjuder tas tillvara.

     Bland annat mot bakgrund av att prognoserna utvisar att det i framtiden kommer att råda brist på arbetskraft inom flera för samhället centrala sektorer anser nämnden att landskapsstyrelsen bör intensifiera åtgärderna för att främja en ökad inflyttning till landskapet. I samband härmed bör även åtgärder som främjar de inflyttades integrering i det åländska samhället vidtas. Nämnden har vid behandlingen av ärendet fått erfara vikten av att inflyttade från främmande kulturer snabbt lär sig inte bara språket utan även att förstå hur samhället och myndigheterna fungerar. Bostäder, barnomsorg och skolor är givetvis också viktiga för integreringen liksom möjligheten till arbete. Det är enligt nämndens mening även angeläget att landskapsstyrelsen stimulerar de inflyttades delaktighet i samhälls- och föreningsliv. Enligt nämndens mening bör landskapsstyrelsen därtill se över regelverket för den kommunala rösträtten. Möjligheterna att så snart som möjligt ta tillvara de inflyttades utbildning och kompetens bör också underlättas.

     Vid behandlingen av ärendet har det framkommit att man på myndighetshåll inte hyser någon större oro för ökad brottslighet och droghandel i landskapet. Enligt nämndens mening bör den oro som allmänheten hyser beträffande brottslighet och droger dock tas på allvar eftersom det ändå inte kan hållas för osannolikt att tillgängligheten på droger ökar samtidigt som minsta lilla ökning av drogmissbruket och den därmed sammanhängande brottsligheten, är bekymmersam. Nämnden noterar därför med tillfredsställelse att en viss höjd beredskap finns hos berörda myndigheter som också ökat sitt inbördes samarbete. Landskapsstyrelsen bör enligt nämndens mening noga följa utvecklingen på området.               

     Nämnden vill slutligen fästa uppmärksamheten vid den sannolikt ökande människohandeln för sexuellt ändamål. Risken finns att sådan människohandel i framtiden kan förekomma även på Åland samtidigt som tillgängligheten till prostitutionen kommer att öka. Prostitutionens avigsidor är många inte minst för den prostituerade men även för dem som anlitar prostituerade i och med att kvinnohandeln ökar spridningen av smittosamma sjukdomar som i sin tur belastar samhällets ekonomi. Människohandeln är enligt nämndens mening till sin karaktär så grym att alla tänkbara åtgärder för dess förhindrande bör vidtas både på nordiskt och europeiskt plan.

     Nämnden konstaterar avslutningsvis att utvidgningen av den europeiska unionen på sikt kommer att leda till att den ekonomiska klyftan mellan de nuvarande och anslutande medlemsstaterna minskar. Flera av de problem som nämns i nämndens betänkande avtar då i omfattning samtidigt som standardhöjningen givetvis kommer medborgarna i våra europeiska grannländer till nytta på många olika plan.

    

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 7 januari 2004 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens yttrande över meddelandet.

     Nämnden beslöt i enlighet med 21§ i lagtingets arbetsordning att de sammanträden då nämnden hör sakkunniga skall vara offentliga. Nämnden har i ärendet hört VD Jari Virtanen från Ålands turistförbund, jordbrukaren Louise Karlsson, avdelningschefen Olof Erland, VD Jarl Danielsson från Eckerölinjen, byråchefen Lasse Karlsson, ombudsman Kurt Gustavsson från FFC, kommundirektören Niklas Eriksson, internationella koordinatorn Anna-Lena Friman, byråchefen Stina Colerus, forskaren Christina Jonsson, Kaveh Bahar från Ålands mångkulturella förening, gränsbevakningschefen Jari Laitinen, Camilla Hägglund, polismästaren Björn Andersson, sjöbevakningschefen Jari Lahtinen och socialdirektören Gunnel Nordlund-White.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Viveka Eriksson (delvis), vice ordföranden vtm Harriet Lindeman (delvis), ledamöterna vtm Barbro Sundback, ltla Gun Carlson (delvis), Torbjörn Eliasson, och Danne Sundman samt ersättarna ltla Raija-Liisa Eklöw och Camilla Gunell.

     Nämnden har uppdragit åt vice ordföranden, vtm Lindeman att redogöra för ärendet.

 

Nämndens förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår nämnden

 

att lagtinget meddelar landskapsstyrelsen till kännedom vad nämnden anfört i ärendet.

__________________

 

 

Mariehamn den 23 april 2004

 

 

Ordförande

 

 

Viveka Eriksson

 

 

Sekreterare

 

 

Susanne Eriksson