Landskapsregeringen överlämnar den i 36 § arbetsordningen för Ålands lagting föreskriva redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig natur. I redogörelsen avser tiden från 1 april 2019 fram till den 12 mars 2020 ingår beskrivningar gällande självstyrelsesystemet, svenska språket, vård och landskapsreformen, utbildning, Ålands demilitarisering och neutralisering samt säkerhetsläget i Östersjön, jordbrukspolitik, fiskeripolitik och skattegränsen.

Nämndens förslag

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget antecknar sig redogörelsen för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

Nämndens synpunkter

Allmänt om redogörelsen

Nämnden har i tidigare betänkanden uttalat sig allmänt om redogörelsen och framhållit att det är önskvärt att redogörelsen koncentrerar sig på de frågor som är av närmast konstitutionell natur medan information till lagtinget om övriga frågor kan lämnas på andra sätt såsom genom meddelanden eller landskapsregeringens årsredovisning. Till självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig natur hör enligt nämndens mening självstyrelselagen, språket, förhållandet till Finland och Sverige, demilitariseringen och neutraliseringen samt hembygdsrätten, näringsrätten och jordförvärv.

Nämnden vidblir sin tidigare åsikt och anser därtill att en sammanslagning av redogörelsen och det externpolitiska meddelandet bör övervägas så att frågor som gäller samtliga externa relationer samlades i ett dokument. Frågan kommer att behandlas i talmanskonferensens arbetsgrupp för översyn av lagtingets regelverk.

Reformering och utveckling av självstyrelsesystemet

Landskapsregeringen redogör för arbetet med reformeringen av självstyrelsesystemet med början i Ålandskommitténs slutbetänkande.

Ålandskommitténs uppgift var att göra upp ett förslag till förnyelse av Ålands självstyrelsesystem och kommitténs uppdrag innefattade i huvudsak att föreslå sådana ändringar av självstyrelsesystemet och självstyrelselagen som motiveras av samhällsutvecklingen och att utarbeta förslag till en modern lagstiftning om självstyrelsen. Kommittén skulle också föreslå åtgärder för att utveckla den ekonomiska självstyrelsen. Nämnden konstaterar att det av Ålandskommitténs slutbetänkande framgår att kommittén uppfattade att uppdraget innefattade en utveckling av hela självstyrelsesystemet och av den sittande riksregeringens program framgår att ” Ålands självstyrelse ska utvecklas och värnas om i gott samarbete med Åland. Reformen av Ålands självstyrelse fortsätter.” Nämnden drar således slutsatsen att målet för reformeringen är att självstyrelsen ska utvecklas.

Nämnden vill i sammanhanget påminna om att Finlands regering i propositionen till riksdagen med förslag till den allra första självstyrelselagen (nr 73/1919 rd.) uttalar bland annat att "för att utan dröjsmål avlägsna alla även i någon mån berättigade anledningar till missnöje har det befunnits nödigt att, utan att avvakta den allmänna organisationen av självförvaltning av högre grad, uppgöra ett särskilt lagförslag om mycket vidsträckt självstyrelse för Åland. Sålunda skulle ålänningarna tillförsäkras möjlighet att själva ordna sin tillvaro så fritt det överhuvud är möjligt för ett landskap, som icke utgör en egen stat." Målet återgavs i kommittébetänkande 1987:31 om en ny självstyrelselag för Åland och i betänkandet konstaterades att ”Det mål som uppställdes för självstyrelsen i propositionen till den första självstyrelselagen … har inte i alla avseenden nåtts genom den gällande självstyrelselagen. Det finns fortfarande utrymme för en utvidgad självstyrelse och de praktiska förutsättningarna härför är i dag goda.” Under rubriken 1.1. Mål i regeringens proposition (nr 73/1990) med förslag till ny självstyrelselag för Åland sägs att ”Självstyrelselagens syfte är att garantera landskapets befolkning dess svenska språk, kultur och lokala sedvänjor samt att göra det möjligt för befolkningen att själv ordna sin tillvaro inom gränserna för landskapets statsrättsliga ställning.”

Av redogörelsen framgår även att de ekonomiska delarna av självstyrelselagen brutits ut till en egen proposition (RP 320/2018 rd) med bestämmelser om självstyrelsens grundfinansiering. Propositionen har genomgått behandlingen i såväl riksdagen som lagtinget och under riksdagsbehandlingen antogs ett uttalande enligt vilket riksdagen förutsatte att regeringen utan dröjsmål lämnar en proposition om ändring av avräkningsgrunden enligt 47 § 1 mom. i självstyrelselagen för Åland till 0,47 procent från ingången av 2021. Nämnden konstaterar att riksdagen nu har godkänt den överenskomna ändringen av avräkningsgrunden från 0,45 till 0,47. De ekonomiska konsekvenserna av det nya ekonomiska systemet är under rådande pandemi svåra att förutsäga.

Landskapsregeringen har under arbetet med reformeringen av självstyrelselagen kontinuerligt uppdaterat och överlagt med lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd. Landskapsregeringen avser enligt redogörelsen därtill arbeta vidare i en parlamentariskt tillsatt kommitté i syfte att möjliggöra ett djupare samarbete med alla partier. Enligt nämndens mening är en fortsatt kontinuerlig förankring av arbetet med reformeringen av självstyrelsesystemet av största vikt.

Relationerna Finland – Åland

Goda relationer mellan Åland och riksmyndigheterna är enligt redogörelsen en förutsättning för att självstyrelsesystemet ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Landskapsregeringen har i de senaste redogörelserna till självstyrelsepolitiska nämnden framhållit sin oro och uppfattning att relationerna mellan Finland och Åland sammantaget utvecklats i negativ riktning och att en grundläggande förändring i hur man i riket ser på Ålands självstyrelse har skett. Enligt redogörelsen har landskapsregeringen därför under året fortsatt arbetet att aktivt förbättra kontakterna med riksmyndigheterna i syfte att skapa goda och välfungerande relationer samt öka kunskapen om Åland vid ministerierna. Landskapsregeringen avser fortsatt att föra en kontinuerlig dialog med riksregeringen i syfte att vid behov utveckla samverkansformerna mellan riket och landskapet.

Nämnden konstaterar att förhållandet till regeringen och myndigheterna i Finland under året till stor del har präglats av den pågående pandemin och att omständigheterna har försvårat kontakterna.

Nämnden stöder landskapsregeringens strävanden efter goda relationer och ser fram emot förverkligandet av regeringsprogrammet för Sanna Marins regering. Enligt programmet ska Ålands självstyrelse utvecklas och värnas om i gott samarbete med Åland. Vidare ska reformen av Ålands självstyrelse fortsätta och samordningen av Ålandsfrågor utvecklas. Fungerande kontakter på svenska mellan statsförvaltningen och landskapets självstyrelse ska garanteras och Ålands möjligheter att påverka i EU-ärenden ska säkerställas. Under regeringsperioden utarbetas enligt programmet en strategi för Åland med konkreta förslag på hur kunskaperna om Åland ska stärkas och utvecklas inom statsförvaltningen, och därtill ska det säkerställas att resurserna är tillräckliga. I programmet sägs slutligen att i samband med 100-årsjubileet för självstyrelsen ska Ålands självstyrelse lyftas fram internationellt såsom ett exempel på en lyckad och framgångsrik självstyrelselösning.

Nämnden noterar med tillfredsställelse att en halvtids projektkoordinator kommer att anställas vid statsrådets kansli för att koordinera uppmärksammandet i Finland av Åland 100 år.

Svenska språket

Enligt 38 § i självstyrelselagen för Åland ska skrivelser och andra handlingar som utväxlas mellan landskapsmyndigheterna och statens myndigheter avfattas på svenska. Nämnden har tidigare framfört farhågor om att det bara är en tidsfråga innan rikets myndigheter riskerar att inte längre kunna upprätthålla kontakterna på svenska med Åland på det sätt som självstyrelselagen förutsätter. Detta är särskilt bekymmersamt eftersom frågan om service på svenska ytterst är en fråga om rättssäkerhet.

Nämnden finner det också bekymmersamt att kunskaper i finska krävs av dem som arbetar inom statliga myndigheter som verkar på Åland på grund av det interna arbetsspråket samt språket i gränssnittet för IT-användarna inom myndigheterna. Ett alternativ på sikt är att överväga ett djupare samarbete med myndigheter i Sverige.

Nämnden upprepar att det bör övervägas om den statliga servicen gentemot ålänningarna kan ges på Åland som därigenom kan bli ett centrum för svenskspråkig statlig service i Finland. Detta kunde enligt nämndens mening ingå i den nya nationalspråksstrategi som ska utarbetas enligt statsminister Marins regeringsprogram och vars syfte bland annat är att trygga allas rätt att få service på nationalspråken.

Nämnden vill även lyfta frågan om de allmänt bindande kollektivavtalen på Åland. Enligt nämndens mening är det orimligt att tänka sig att åländska småföretagare ska vara bundna av avtal som i praktiken ersätter lag, om de bara finns på finska. Ett sådant system strider mot grunderna för den åländska självstyrelsen.

Självstyrelse under pandemitider

Nämnden konstaterar att den självstyrelsepolitiska redogörelsen undertecknades den 12 mars 2020, alltså strax före den pågående pandemins utbrott. Landskapsregeringen har under året vid ett flertal tillfällen samrått med självstyrelsepolitiska nämnden gällande självstyrelselagens förhållande till både beredskapslagen och smittskyddslagen.

Beredskapslagen

Enligt självstyreselagens 27 § 34 punkten har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om beredskap inför undantagsförhållanden. Av försvarsutskottets samt grundlagsutskottens betänkanden (FsUB 3/2010 rd och GrUU 6/2009 rd) framgår att avsikten dock är att beredskapslagen ska tillämpas på Åland. Utskotten hänvisar till att det genom en överenskommelseförordning avgörs hur de förvaltningsuppgifter som beror på att beredskapslagen tillämpas, ska ordnas. Nämnden konstaterar dock att den överenskommelseförordning som utskotten hänvisar till enbart rör förberedande förvaltningsuppgifter som ankommer på rikets myndigheter. Någon reglering av vad som gäller när undantagsförhållandena väl inträtt finns således inte.

Inte heller beredskapslagen beaktar Ålands självstyrelse. Riksregeringens befogenheter under undantagsförhållanden innefattar således inte åländsk lagstiftning. Som exempel kan nämnas beredskapslagens 109 § om undervisning och utbildning som ger undervisnings- och kulturministeriet rätt att under undantagsförhållanden för högst tre månader åt gången avbryta sådan undervisningsverksamhet som avses i ett antal rikdagslagar. Någon bestämmelse om motsvarande åländsk lagstiftning ingår inte i beredskapslagen men landskapsregeringen hörsammade ändå under våren riksregeringens önskemål varför även åländska skolor stängdes. Nämnden har inte några invändningar mot att en sådan försiktighetsåtgärd vidtogs men anser att landskapsregeringen framöver bör använda sig av det utrymme som bristen på bestämmelser i självstyrelselagen och beredskapslagen ger. Utrymmet bör användas även i samband med eventuella framtida undantagstillstånd med anledning av exempelvis pandemier eller klimatkriser. På så sätt kan åtgärder som anpassas till åländska förhållanden vidtas. Vid ett eventuellt framtida ibruktagande av beredskapslagen på grund av den pågående pandemin bör landskapsregeringen exempelvis överväga om det är ändamålsenligt med skolstängningar på Åland enbart på grund en allvarlig smittspridning i huvudstadsregionen.

Enligt 28 § 2 mom. i självstyrelselagen (1991:71) för Åland ska i fråga om lagar som har särskild betydelse för landskapet Åland utlåtande inhämtas av landskapet innan lagen stiftas. Nämnden noterar att bestämmelsen inte till fullo har efterlevts i synnerhet inte i pandemins inledande skede vilket är anmärkningsvärt. Enligt nämndens mening är det angeläget att självstyrelselagen efterlevs även i krissituationer.

Smittskyddslagen

Nämnden konstaterar att riket har lagstiftningsbehörighet i fråga om smittsamma sjukdomar hos människor enligt självstyrelselagens 27 §. Till rikets lagstiftningsbehörighet hör enligt självstyrelselagen även rätten att vistas i landet, att välja boningsort och att färdas från en ort till en annan, förhållandet till utländska makter samt gränsbevakningen. Enligt 30 § 9 punkten i självstyrelselagen för Åland ska de uppgifter som enligt lagstiftningen om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos människor ankommer på en riksmyndighet eller på kommunerna i landskapet skötas av landskapsregeringen eller någon annan myndighet som anges i landskapslag.

Enligt nämndens mening kan rikets behörighet inte vidgas på något annat sätt än genom en ändring av självstyrelselagen och en utökning av smittskyddslagen på områden som hör till lagtingets behörighet blir inte gällande på Åland. Nämnden uppmanar landskapsregeringen att fatta egna beslut inom samtliga områden som enligt självstyreselagen hör till åländsk behörighet samt att efter samråd med självstyrelsepolitiska nämnden själv göra bedömningen av var gränserna för självstyrelsens behörighet går.

Gränsstängningens negativa effekter

Nämnden konstaterar att den långvariga stängning av gränsen mot Sverige som Finlands regering fattat beslut om med anledning av pandemin, drabbat Åland oerhört hårt. På grund av sjöfarten och turismen är de ekonomiska konsekvenserna större för Åland än för någon annan del av landet vilket finans- och näringsutskottet redogör för i sitt betänkande nr 3/2020-2021 över budgeten för år 2021. I betänkandet redogörs för en sänkning av BNP med 16 procent samt en ökning av den annars så låga arbetslösheten på Åland till 9,1 procent i november 2020. Vidare har gränsstängningen resulterat i att familjer har splittrats på så sätt att umgängesrätt över gränserna har försvårats. De naturliga kontakterna med Sverige på bland annat kulturens och idrottens område har också brutits vilket på sikt kan få självstyrelsepolitiska konsekvenser. Genom att de s.k. stafettläkarna från Sverige nekades inresa till Åland riskerade gränsstängningen även sjukvården på Åland i en situation där behovet kunde bli som störst.

Enligt nämndens mening är det mest anmärkningsvärda att gränsövergången i norra Finland periodvis varit lättare än i fråga om gränsen mellan Åland och Sverige. Nämnden ser inget skäl som skulle motivera en sådan olikbehandling.

Nämnden konstaterar att gränsstängningen inte föregicks av politiska kontakter på det nordiska planet och inte heller inhämtades landskapsregeringens utlåtande i enlighet med självstyrelselagens 33 § vilket nämnden finner allvarligt. Enligt nämndens mening påvisar årets händelser ett behov av framtida ökat åländskt inflytande över gränsfrågorna.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 22 april 2020 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande över ärendena.

Nämnden har i ärendet hört lantrådet Veronica Thörnroos, förvaltningschefen John Eriksson, avdelningsjuristen Ida Hellgren, byråchefen Jenny Eklund-Melander och fiskerikonsulenten Tom Karlsson, folktingssekreteraren Christina Gestrin samt gränsbevakningschefen Kim Westman.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden talman Bert Häggblom, viceordföranden Anders Eriksson, ledamöterna Camilla Gunell, Gyrid Högman, Jan Salmén, Tage Silander och Ingrid Zetterman.

Nämnden utsåg viceordförande Eriksson att presentera betänkandet.

Nämndens förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår nämnden

att lagtinget antecknar sig redogörelsen för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 11 december 2020

Ordförande

Bert Häggblom

Sekreterare

Susanne Eriksson

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 1/2020-2021

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter