Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 2/1999-2000

Lagtingsår: 1999-2000

Ladda ner Word-dokument

 

 

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 2/1999-2000

Utskott

Datum

Arkivbeteckning

Självstyrelsepolitiska nämnden

 

SN0219992000

 

 

 

 

 

 

 

 

Till

 

 

Ålands lagting

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande om

Landskapsstyrelsens redogörelse till självstyrelsepolitiska nämnden

·       Landskapsstyrelsens redogörelse 1999-2000

 

I N N E H Å L L

Sammanfattning. 1

Landskapsstyrelsens förslag. 1

Nämndens förslag. 1

Nämndens synpunkter1

Åland och Europeiska unionen. 1

Sjöfartspolitik. 2

Revision av självstyrelselagen. 3

Skattegränsen. 3

Samfundsbeskattningen. 4

Utbildningsfrågor4

Ärendets behandling. 5

Nämndens förslag. 5

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsstyrelsens förslag

 

Landskapsstyrelsen har till självstyrelsepolitiska nämnden överlämnat den i 32 § lagtingsordningen föreskrivna redogörelsen till självstyrelsepolitiska nämnden avseende tiden 1.11.1998 - 31.10.1999.

 

Nämndens förslag

 

Nämnden föreslår att lagtinget meddelar landskapsstyrelsen till kännedom vad som anförs i yttrandet.

 

 

Nämndens synpunkter

 

Åland och Europeiska unionen

 

I redogörelsen informerar landskapsstyrelsen om de överträdelseförfaranden gentemot Finland som varit aktuella under perioden. Av 35 överträdelser som kommissionen anmärkt om till Finland har 21 berört antingen både riket och Åland eller enbart Åland. Nämnden har kunnat konstatera att denna siffra inte är anmärkningsvärt stor och att många initiativ kunnat avföras från dagordningen sedan kommissionen erhållit kompletterande information. I ytterst få fall fullföljs överträdelseförfarandena genom talan i EG-domstolen.

     I fråga om de i redogörelsen särskilt nämnda överträdelseförfarandena konstaterar nämnden att badvattensdirektivet nu genomförts också i landskapet och att anmärkningarna närmast beror på att vissa mätningar inte utförts på ett korrekt sätt. I och med att tolkningen i detta avseende klargjorts bör direktivet framdeles kunna tillämpas till alla delar och frågan sålunda bringas från dagordningen.

     Vad gäller överträdelseförfarandet i fråga om fågeldirektivet, som närmast tar sikte på vårjakten på sjöfågel, är det ännu oklart när frågan kommer till behandling i EG-domstolen. Landskapsstyrelsen och jord- och skogsbruksministeriet samarbetar nära i detta ärende och genomför kompletterande kartläggningar och utredningar som underlag för den fortsatta handläggningen av ärendet.

     I sitt yttrande nr 1/1998-99 berörde nämnden landskapets medverkan i EU-regionkommittén. Nämnden underströk härvid betydelsen av att de åländska representanterna i regionkommittén nära samverkar med landskapsstyrelsen och att arbetet i regionkommittén i tillräcklig grad samordnas med landskapets allmänna EU-politik. Nämnden noterar nu att landskapsstyrelsen utarbetat en plan för att förbättra samarbetet mellan landskapsstyrelsen och representanterna i EU:s regionkommitté.

     Nämnden konstaterar i sammanhanget att den s.k. Palmgren-gruppen även skulle se över hur samarbetet mellan riket och landskapet skulle kunna förbättras vad avser beredningen av EU-ärenden. Arbetsgruppen har på flera punkter lämnat förslag till olika praktiska åtgärder. Avsikten är att utförliga anvisningar om Ålands deltagande i beredningen av EU-ärenden kommer att utarbetas utgående från förslagen i betänkandet. Nämnden understryker att dessa praktiskt betonade förslag även innebär att landskapsstyrelsen vid behov skall kunna delta vid behandlingen av aktuella ärenden i ministerrådet. Formellt är det endast vederbörande minister som företräder Finland i rådet men detta hindrar inte att representanter för landskapsstyrelsen ingår i den delegation som biträder ministern vid ifrågavarande sammanträden. Enligt vad nämnden erfarit har ett sådant förfarande diskuterats bland annat med justitieministern och Finlands EU-representation utan att några invändningar anförts.

 

 

Sjöfartspolitik

 

I redogörelsen rapporterar landskapsstyrelsen om det aktuella läget inom sjöfartspolitiken. Sjöfarten är av vital betydelse för hela det åländska samhället och åtgärder som befäster och ytterligare stärker den åländska sjöfartsnäringens konkurrenskraft och bevarar arbetsplatserna inom sektorn är därför ytterst betydelsefulla. Landskapsstyrelsen har enligt vad nämnden erfarit vid flera tillfällen förhandlat med såväl trafikministeriet som finansministeriet om olika åtgärder i avsikt att stärka sjöfartens ställning.  I maj år 2000 riktade dessutom lantrådet en vädjan till statsminister Paavo Lipponen i avsikt att påskynda ärendet som framför allt på grund av svårigheterna att med finansministeriet finna gemensamma handlingslinjer har försenats.

     Nämnden har också inhämtat att landskapsstyrelsen bedriver utredningsarbete enligt olika riktlinjer för att ett pålitligt beslutsunderlag skall finnas för eventuella kommande åtgärder.  En särskild konsult har utrett vilka lagstiftningsåtgärder som krävs för att inrätta ett särskilt åländskt parallellregister. Konsekvenserna av en omfattande utflaggning av åländska fartyg utreds av Ålands statistik- och utredningsbyrå.

     Nämnden konstaterar att sjöfartsnäringens framtid är av vital betydelse för Åland. Nämnden uttalar sitt stöd för de ansträngningar landskapsstyrelsen gjort i syfte att påverka riksmyndigheternas, framförallt finansministeriets och trafikministeriets inställning till förbättrade villkor för näringen. Nämnden understryker att ett undergrävande av sjöfartsnäringens verksamhetsförutsättningar kan få mycket långt gående konsekvenser för den åländska arbetsmarknaden och därmed även för kommunerna och landskapet i dess helhet. Nämnden uttrycker sin tillfredsställelse över att statsmakten efter långa förhandlingar och många påstötar, inte minst från åländsk sida, så sent som i mitten av juni dett år presenterade ett åtgärdspaket för att stöda den finländska sjöfarten. Paketet innehåller bland annat restitution av skatter av sociala avgifter, något  som också landskapsstyrelsen efterlyser i redogörelsen, samt införande av s.k. tonnageskatt.

     Nämnden vill i övrigt hänvisa till näringsutskottets betänkande nr 4/1998-99 angående sjöfartspolitiskt program för Åland.

 

 

Revision av självstyrelselagen

 

Den arbetsgrupp som tillsattes i december 1997 med uppdrag att utreda och vid behov föreslå ändringar av självstyrelselagen för Åland (den s.k. Palmgren-gruppen) avgav sitt betänkande till justitieminister Johannes Koskinen den 11 maj 1999. Betänkandet innehåller förslag till ändringar av självstyrelselagen på ett flertal punkter och innehåller dessutom förslag till hur samarbetet mellan riksmyndigheterna och landskapet Åland kan förbättras vad gäller beredningen av EU-ärenden utan att lagstiftningen ändras. Samtidigt föreslås en revidering av 9a kapitlet i lagen som gäller landskapets medverkan vid handläggningen av EU-ärenden.

     Betänkandet har under hösten 1999 genomgått remissbehandling. Under remissomgången har delvis nya synpunkter och aspekter anförts. På basis av betänkandet och remissinstansernas yttranden har justitieministeriet igångsatt beredningen av en proposition i ärendet. I den arbetsgrupp som bereder förslaget ingår även en tjänsteman från landskapsstyrelsen. Avsikten är att propositionen  skall föreläggas riksdagen hösten 2000. Till följd av de synpunkter som framkommit under remissomgången kan det enligt vad nämnden erfarit bli nödvändigt att på vissa punkter omarbeta arbetsgruppens förslag. Nämnden konstaterar att kontinuerliga informella kontakter upprätthålls mellan justitieministeriet och landskapsstyrelsen i anslutning till beredningen av propositionen.

 

 

Skattegränsen

 

I sitt yttrande nr 1/1998-99 med anledning av landskapsstyrelsens föregående redogörelse till självstyrelsepolitiska nämnden underströk nämnden att landskapsstyrelsen bör fortsätta och intensifiera sina ansträngningar och kontakter till myndigheter och politiska instanser såväl i riket som i Sverige i syfte att nå konkreta resultat för att minimera de negativa verkningarna av skattegränsen. Landskapsstyrelsen redovisar i den nu föreliggande redogörelsen för det senaste skeendet i frågan.  Nämnden har informerats om att det inledda gränssamarbetet mellan de finländska och svenska tullmyndigheterna hittills gett positiva erfarenheter och att det ytterligare kommer att utvecklas vad gäller trafiken mellan Mariehamn och Kapellskär. Detta samarbete sker i huvudsak direkt mellan de berörda tullmyndigheterna men landskapsstyrelsen har informerats om utvecklingen och även deltagit i vissa sammanträden. Kontakterna mellan de båda ländernas tullmyndigheter har även resulterat i att tullmyndigheten i Sverige erbjudit tjänstemän vid Ålands tulldistrikt möjlighet att delta i viss fortbildning i Sverige.

     Arbetet med att försöka förenkla skattegränsformaliteterna i förhållande till Sverige har fortsatt genom vissa kontakter mellan finansministerierna i Finland och Sverige, varvid även företrädare för landskapsstyrelsen deltagit. Målsättningen från åländsk sida är att formaliteterna i förhållande till Sverige skall vara desamma som vad gäller trafiken mellan Åland och riket. Från svensk sida pågår enligt vad nämnden erfarit en utvärdering av det inledda tullsamarbetet och studier av hur gränsformaliteterna mellan Åland och riket tillämpas i praktiken.

 

 

Samfundsbeskattningen

 

Landskapsstyrelsen redovisar i redogörelsen för den senaste utvecklingen i fråga om samfundsbeskattningen. Frågan berördes även i föregående års redogörelse och i det yttrande som självstyrelsepolitiska nämnden då avgav (nr 1/1998-99). Nämnden underströk då behovet av att det mellan landskapsstyrelsen och regeringens företrädare överenskomna utredningsarbetet snarast borde komma igång.

     Nämnden konstaterar nu att några egentliga framsteg inte nåtts i ärendet. Tvärtom har som landskapsstyrelsen framhåller landskapets faktiska beslutsutrymme genom vidtagna lagändringar ytterligare minskat. Landskapsstyrelsen har vid flera tillfällen tagit upp frågan vid överläggningar med regeringens representanter, bl.a. med andra finansminister Suvi-Anne Siimes och justitieminister Johannes Koskinen. Landskapsstyrelsen har även skriftligen berört frågan i ett brev till statsministern. Från statsmaktens sida har framhållits att man ogärna önskar två parallella system för samfundsbeslattningen i landet. Eventuella reformer borde därför granskas i ett större sammanhang som anknyter till självstyrelselagens nuvarande system för de ekonomiska relationerna mellan landskapet och statsmakten. Nämnden har inhämtat att justitieministeriet i en skrivelse av den 12 maj 2000 till statsminister Lipponen och finansminister Niinistö  framfört att en utvärdering borde ske av det nuvarande avräkningssystemet och dess praktiska konsekvenser. Justitieministeriet noterar att denna uppgift närmast hör till finansministeriets verksamhetsområde och föreslår att det tillsätts en arbetsgrupp på hög nivå som skulle utvärdera funktionen hos det nuvarande systemet och komma med eventuella ändringsförslag. I arbetsgruppen kunde enligt ministeriets åsikt ingå representanter även från statsrådets kansli, Ålands landskapssstyrelse, Ålandsdelegationen, inrikesministeriet och justitieministeret. Justitieministeriet anser vidare att utredningen av det praktiska förverkligandet av avräkningssystemet kunde överlåtas på en utanför statsförvaltningen stående neutral forskningsanstalt eller utredningsman.

     Vid tidpunkten för nämndens behandling av landskapsstyrelsens redogörelse föreligger ännu inte några reaktioner från finansministeriet på justitieministeriets framställning. Nämnden konstaterar att ändringar i samfundsbeskattningssystemet och ett eventuellt åländskt övertagande av behörighet inom detta område förutsätter  att landskapet och riksmyndigheterna är överens om hur man skall fortskrida i frågan. De framstötar landskapsstyrelsen gjort till riksmyndigheterna har tillsvidare inte lett till resultat. Ett sätt att komma vidare kunde vara att igångsätta den av justitieministeriet föreslagna utredningen. Nämnden understryker dock att detta arbete borde utföras i så skyndsam ordning som möjligt eftersom minskade inkomster från samfundsbeskattningen avsevärt påverkar många åländska kommuners ekonomi.

 

 

Utbildningsfrågor

 

I sitt yttrande nr 1/1998-99 berörde självstyrelsepolitiska nämnden vissa frågor som behandlats i en av undervisningsministeriet tillsatt arbetsgrupp med uppgift att utreda förhållandet mellan Ålands lagstiftning och rikets lagstiftning om utbildning. Vid tidpunkten för yttrandet hade arbetsgruppen nyligen avlämnat sin promemoria.

     Landskapsstyrelsen behandlar i den nu föreliggande redogörelsen den fortsatta utvecklingen efter det att promemorian avlämnades och de fortsatta diskussioner med anledning härav  som förts mellan riksmyndigheterna och landskapsstyrelsen.

     Som framgår av landskapsstyrelsens redogörelse utfärdades den 23 december 1999 en överenskommelseförordning om studentexamen i landskapet Åland (2/2000). Förordningen hänvisar till 5 § landskapslagen om utbildning efter grundskolan (52/1997) där det anges att den studieförberedande utbildningen leder till gymnasieexamen eller studentexamen. I denna paragraf avsedd studentexamen skall enligt överenskommelseförordningen i landskapet Åland skötas av studentexamensnämnden som enligt rikslagstiftning sköter motsvarande uppgifter i landet i övrigt. Överenskommelseförordningens 2 § anger att en studentexamen som  avlagts i landskapet Åland i enlighet med den av studentexamensnämnden föranstaltade examen medför samma behörighet som motsvarande examen som har avlagts i riket. Nämnden konstaterar att frågan om studentexamen och studentexamensnämndens verksamhet i landskapet i och med detta har klargjorts.

     Den ovannämnda arbetsgruppen har även behandlat frågor om behörighetsvillkoren för studier vid rikets universitet och yrkeshögskolor för åländska studerande. I detta sammanhang har frågan om vilka kunskaper i finska som kan krävas av åländska studerande berörts. Nämnden har erfarit att frågan ytterligare kommer att beröras vid undervisningsministerns besök på Åland sommaren 2000 varefter erforderliga lagstiftningsåtgärder kan vidtas. Behöver kompletteras.

     Landskapstyrelsen uppger i redogörelsen att frågan om vilken formell ställning de yrkeshögskoleexamina som avläggs på Åland har i förhållande till motsvarande examina som avläggs i riket fortfarande är oklar och att landskapsstyrelsen därför påskyndat ärendet rörande ett ömsesidigt erkännande av utbildningar. Nämnden vill ånyo påminna om att det är nödvändigt att denna fråga bringas till en lösning så att oklarhet inte framdeles råder om den behörighet yrkeshögskoleexamina som avlagts på Åland ger.

 

 

Ärendets behandling

 

Nämnden har i ärendet hört lantrådet Roger Nordlund, landskapsstyrelseledamöterna Gun Carlson och Roger Jansson, kanslichefen Elisabeth Nauclér och enhetschefen Michaela Segerström.

     I ärendets avgörande behandling deltog nämndens ordförande, talman Sune Eriksson samt medlemmarna vtm Ragnar Erlandsson och ltla Erland och Wiklöf samt ersättaren ltl Christer Jansson.

 

 

Nämndens förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår nämnden

 

att Lagtinget meddelar landskapsstyrelsen till kännedom vad nämnden anfört i ärendet.

 

 

Mariehamn den

 

 

 

Ordförande

 

 

Sune Eriksson

 

 

Sekreterare

 

 

Lars Ingmar Johansson