Landskapsstyrelsen har till självstyrelsepolitiska nämnden överlämnat den i 32 § lagtingsordningen avsedda redogörelsen till självstyrelsepolitiska nämnden. Redogörelsen täcker tidsperioden 1.11.2001 - 31.10.2002.

Nämndens förslag

Nämnden föreslår att lagtinget meddelar landskapsstyrelsen till kännedom vad som anförs i betänkandet.

Nämndens synpunkter

Open Skies-fördraget

I redogörelsen hänvisar landskapsstyrelsen till den ingående behandling som ärendet angående det s.k. Open Skies-fördraget genomgick i självstyrelsepolitiska nämnden och i lagtinget våren 2002. I ärendet avgav självstyrelsepolitiska nämnden sitt förslag nr 1/2001-2002 som slutbehandlades vid plenum den 22 april 2002. I dokumentet diskuterade nämnden fördragets förhållande till de fördrag som gäller Ålands demilitarisering och neutralisering. Nämnden lämnade också synpunkter på hur hanteringen av ärendet på olika sätt borde följas upp.

Bland annat framhöll nämnden att det vore önskvärt att regeringen i den proposition som behandlar Finlands tillträde till Open Skies-fördraget klargör att tolkningen av demilitariseringskonventionernas förenlighet med Open Skies-avtalet inte skall anses prejudicerande. Landskapsstyrelsen hänvisar i redogörelsen till riksdagsbehandlingen i ärendet och nämnden har även tagit del av utrikesutskottets betänkande nr 23/2002 rd. Nämnden konstaterar att utrikesutskottet understryker att Ålands folkrättsliga ställning är stabil och att utskottet också anser det viktigt att Finland i den rådgivande kommittén för Open Skies-fördraget meddelar övriga fördragsslutande parter om Ålandskonventionens giltighet. Utrikesutskottet förenar sig om den uppfattning som framförs i regeringens proposition om att vid en anslutning till liknande internationella fördrag skall Ålandskonventionens förhållande till fördragen bedömas separat. Nämnden konstaterar sålunda att dess synpunkter till denna del beaktats under riksdagsbehandlingen av fördraget.

Nämnden noterade i sitt förslag nr 1/2001-2002 att Finland i samband med tillträdet till Open Skies-fördraget bör göra övriga avtalsparter uppmärksamma på de konventioner och internationella dokument som reglerar Ålands demilitarisering och neutralisering. Nämnden ansåg det vidare önskvärt att landskapets representanter ges närvaro- och yttranderätt vid fördragets uppföljningskonferenser.

Riksdagen ratificerade Open Skies-fördraget den 13 november 2002. Lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i fördraget om observationsflygningar (FFS 1018/2002) utfärdades den 3 december 2002. Den rådgivande kommissionen för Open Skies-fördraget sammanträdde i Wien den 16 december 2002. Vid sammanträdet var en representant för landskapsstyrelsen kallad att ingå i Finlands delegation. Finlands permanenta representant vid kommissionen informerade om att Finland anslutit sig till fördraget. I anslutning härtill lämnade han en redogörelse för Ålands demilitariserade och neutraliserade status och konstaterade att det inte finns någon motsättning mellan de mål som fördraget uppställer och Ålandskonventionen. Uttalandet togs till sammanträdets protokoll. Efter kommissionens sammanträde anordnades en sammankomst med ambassadörerna för flera av Ålandskonventionens signatärmakter där fördragets verkningar vad beträffar Åland berördes och där det även konstaterades att observationsflygningar över Åland är osannolika. Nämnden konstaterar således att ärendet i samarbete mellan landskapsstyrelsen och utrikesministeriet följts upp på det sätt som nämnden förutsatt.

I anslutning till behandlingen av detta ärende har nämnden med landskapsstyrelsen fört diskussioner om ett s.k. policydokument om Ålands demilitarisering och neutralisering. Nämnden har konstaterat att landskapsstyrelsen inlett förberedelserna för ett sådant dokument. Nämnden understryker för sin del att dokumentet borde innehålla en omvärldsanalys och som utgångspunkt ha landskapets gällande synsätt i förhållande till det förändrade säkerhets- och geopolitiska läget i Östersjöregionen och inom EU.

Svenska språket

I föregående års redogörelse behandlade landskapsstyrelsen ingående olika frågeställningar angående svenska språket. Nämnden kommenterade i sitt betänkande redogörelsen på flera punkter. Av årets redogörelse framgår att landskapsstyrelsen vid olika tillfällen funnit orsak att ingripa i frågor där bestämmelserna om språket i kontakterna mellan landskapsförvaltningen och riksmyndigheterna inte iakttagits. Nämnden noterar med tillfredsställelse att språkfrågorna ägnas noggrann uppmärksamhet inom olika delar av förvaltningen men noterar samtidigt att en kontinuerlig bevakning är nödvändig för att landskapets författningsenliga rättigheter i detta avseende skall kunna iakttas.

Nämnden noterar att olika åtgärder vidtagits för att landskapsmyndigheternas medverkan i den nationella beredningen av olika EU-ärenden inte skall försvåras av att handlingar inte finns tillgängliga på svenska. Enligt vad nämnden inhämtat uppgörs numera bland annat föredragningslistor till beredningssektionernas sammanträden på båda språken. Likaså har tillgången till översättningar av nationella beredningshandlingar förbättrats även om luckor fortfarande finns. Utredningsmannen Niilo Jääskinen påpekar i sin utredning om EU:s behörighet och Åland att "de praktiska problemen i anslutning till att landskapet deltar i beredningen vid statsrådet kan enligt min mening i hög grad lösas genom att självstyrelselagens språkbestämmelser iakttas bättre än för närvarande samt att det upprättas effektivare, direkta kanaler för en politisk dialog mellan landskapsstyrelsen och statsrådet...".

Lagtinget behandlade under våren 2002 ett spörsmål angående språkpolitik. I sitt svar på spörsmålet redogjorde landskapsstyrelsen för de olika åtgärder den vidtagit i syfte att trygga Ålands svenskspråkiga status. I anslutning till behandlingen av spörsmålet beslöt lagtinget hemställa att landskapsstyrelsen i samråd med lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd utarbetar en vitbok om språkpolitik.

Nämnden har inhämtat att landskapsstyrelsen förberett åtgärder med anledning av hemställan. Landskapsstyrelsen har även vid flera tillfällen konsulterat självstyrelsepolitiska nämnden vid beredningen av ärendet. Landskapsstyrelsen har nu inlett arbetet på att färdigställa den avsedda vitboken. Arbetet kommer att utföras som ett projektarbete där en särskild person kommer att anställas för att sammanställa grundmaterial och textförslag. Arbetet övervakas av en referensgrupp bestående av landskapsstyrelsens avdelningschefer och en representant för Ålands handelskammare. Enligt vad nämnden erfarit kommer utredningen att få följande uppläggning:

- I första hand görs en kartläggning över användningen av svenska inom landskapets olika myndigheter och inrättningar. Härvid kartläggs både problem och välfungerande kontakter med olika instanser i riket. Nämnden noterar att det av landskapsstyrelsens redogörelse framgår att särskild vikt fästs vid språkfrågorna inom social- och hälsovårdens område.

- Också andra myndigheter som olika statliga myndigheter i landskapet samt kyrkan behandlas, dock inte lika ingående. Även här kartläggs problem och utvecklingstendenser.

- Härutöver ges även en reell bild av samhället i övrigt, framför allt näringslivets aspekter.

Avsikten är att på basen av detta arbete utarbeta en politisk strategi för att i samarbete med rikets myndigheter tillse att rikets förpliktelser gentemot landskapet uppfylls vad gäller språket. Meningen är även att i samarbete med det åländska näringslivet arbeta fram en språkpolitisk strategi med syfte att stöda näringslivet i frågor gällande språket.

Självstyrelsepolitiska nämnden har för avsikt att under arbetets gång följa hur utredningen framskrider och stå till landskapsstyrelsens förfogande för diskussioner.

Åland och Europeiska unionen

I redogörelsen beskrivs kortfattat det Europeiska konventet samt landskapsstyrelsens första ställningstaganden vilka formulerades i landskapsstyrelsens meddelande nr 1/2001-2002. Med anledning av meddelandet utarbetade självstyrelsepolitiska nämnden ett betänkande (nr 1/2002-2003) som omfattades av lagtinget. I betänkandet beskrivs bland annat de positioner i förhållande till arbetet i konventet vilka antogs av nämnden den 4 augusti 2002 samt övriga åtgärder som dittills vidtagits med tanke på det europeiska framtidsarbetet.

Arbetet i Europeiska konventet framskrider och i konventet har presenterats ett första utkast till ett nytt fördrag som avser samla de bestämmelser som ingår i de gällande fördragen samt i stadgan för de grundläggande rättigheterna. Självstyrelsepolitiska nämnden beslöt den 29 januari 2003 att komplettera sina positioner i förhållande till det konstitutionella grundfördraget. I positionerna sägs att Ålandsprotokollet måste bibehållas både vad avser innehåll och ändringsmekanismer. Därtill framhålls att i det konstitutionella fördraget måste intas en uttrycklig bestämmelse enligt vilken fördraget inte står i motsättning till de internationella beslut och avtal som reglerar den åländska befolkningens särskilda rättigheter, självstyrelsen för Åland och de internationella avtal som reglerar Ålands demilitariserade och neutraliserade status. Nämnden beslöt även den 14 februari 2003 att inför utformningen av Finlands förberedande ståndpunkter i förhållande till det nya fördraget i en skrivelse till stora utskottet i Finlands riksdag göra utskottet uppmärksamt på de kompletterade positionerna.

Nämnden noterar vidare att förvaltningsrådet Niilo Jääskinens av statsrådets kansli beställda utredning över EU:s behörighet och Åland presenterades den 14 januari 2003. Vidare noterar nämnden att det i landskapsstyrelsen pågår ett arbete med framtagande av nya positioner vilka delvis tar sin utgångspunkt i nämnda utredning.

Talmannen har under perioden deltagit i presidiet för samarbetet mellan talmännen i de lagstiftande regionerna inom EU, CALRE. Arbetet inom detta organ, som närmare berörs i nämndens betänkande nr 1/2002-2003, har präglats det europeiska samarbetets framtidsfrågor.

Överföring av statens fasta egendom

Av redogörelsen framgår att staten i oktober 2002 till landskapet överlät två lägenheter samt delar av en lägenhet. Nämnden konstaterar att överföringen följer bestämmelserna i 61 § 2 mom. självstyrelselagen enligt vilken statlig egendom som staten inte längre behöver för sin egentliga statsförvaltning skall övergå till landskapet. Nämnden har inhämtat att färdiga planer för användningen av dessa områden delvis finns. Vid planeringen strävar landskapsstyrelsen även till att beakta berörda kommuners intressen.

Diskussioner med Sverige

I redogörelsen hänvisar landskapsstyrelsen till planerna i Sverige att övergå till nya bedömningsskalor för betygsvärdering vad gäller sökande till de svenska högskolorna. Frågan har diskuterats i den informella koordineringsgrupp som landskapsstyrelsen upprätthåller tillsammans med svenska utrikesdepartementet och även direkt med berörda svenska myndigheter. Enligt vad nämnden erfarit kommer ändringar inte att bli aktuella för åländska studerande under en övergångstid som sträcker sig till år 2006. Nämnden utgår från att landskapsstyrelsen fortsätter sina kontakter i frågan i syfte att uppnå en långsiktig lösning.

Självstyrelselagsrevisionen

I sitt betänkande över landskapsstyrelsens föregående redogörelse behandlade nämnden läget gällande regeringens proposition med förslag till ändring av självstyrelselagen. Ärendet hade då i mars 2002 överlämnats till riksdagen och där remitterats för beredning till grundlagsutskottet. Republikens presidents framställning till lagtinget med anledning av propositionen är daterad i juni 2002 och överlämnades av landshövdingen till lagtinget vid avslutningssessionens början i september 2002. Ärendet remitterades till lagutskottet den 25 september 2002.

Sedan ärendet överlämnades till riksdagen och till lagtinget har beredningen pågått. Grundlagsutskottet besökte Åland den 2 september 2002 för diskussioner med företrädare för självstyrelseorganen. Grundlagsutskottet avgav sitt betänkande nr 7/2002 rd i januari 2003. Riksdagen godkände lagförslaget med de ändringar grundlagsutskottet föreslagit den 21 januari 2003. Lagförslaget lämnades härefter vilande över nyval och kommer att behandlas av den nyvalda riksdagen under våren eller försommaren 2003. Nämnden har noterat att lagtingets lagutskott följt beredningen i riksdagen och dess grundlagsutskott och dessutom inhämtat egna sakkunnigutlåtanden i frågan. Sedan lagutskottet lämnat sitt betänkande i ärendet fortsätter lagtingets behandling av frågan. Enligt självstyrelselagens 69 § kan lagen inte ändras på annat sätt än genom överensstämmande beslut av riksdagen och lagtinget. I vartdera organet krävs två tredjedelars majoritet vid den avgörande behandlingen.

Nämnden konstaterar att beredningen av de föreliggande ändringsförslagen i självstyrelselagen följer den ordning självstyrelselagen föreskriver. Nämnden noterar att ytterligare ändringar av självstyrelselagen är av stor vikt för samhällsutvecklingen på Åland och därför med största sannolikhet kommer att bli aktuella. Innan en ny beredningsprocess inleds är det därför viktigt att det nu föreliggande ändringsförslaget slutbehandlas.

Sjöstridskrafternas verksamhet

Av landskapsstyrelsens redogörelse framgår att antalet besök av sjöstridskrafternas fartyg i åländska vatten under året varit anmärkningsvärt högt i jämförelse med tidigare år. Sjöstridskrafternas stab har på landskapsstyrelsens begäran lämnat en förklaring till det högre antalet som också refereras i landskapsstyrelsens redogörelse.

Nämnden utgår från att det ökade antalet fartygsbesök varit beroende av särskilda tillfälliga omständigheter och att antalet därför framdeles kan nedbringas till åtminstone tidigare nivå. Nämnden konstaterar att marinens och landskapsstyrelsens uppfattning om fartygsanlöpens längd och karaktär delvis skiljer sig från varandra men att landskapsstyrelsen vid olika kontakter med försvarsledningen påmint denna om sin syn på frågorna.

Av redogörelsen framgår att landskapsstyrelsen i mars 2002 sammanträffade med försvarsminister Jan-Erik Enestam och med denne diskuterade möjligheterna att avlägga ett besök på Åland för diskussioner om bland annat säkerhetspolitiska frågor. Nämnden har informerats om att ett sådant möte inte varit möjligt att ordna under den nu avgångna regeringens ämbetstid.

Utvärderingen av det ekonomiska systemet

Nämnden har i sina betänkanden nr 2/2000-2001 och 1/2001-2002 berört den utredning med syfte att utvärdera det ekonomiska systemet mellan riket och landskapet som finansministeriet och landskapsstyrelsen gemensamt tagit initiativ till och som igångsattes hösten 2000. Som framgår av nämnda betänkanden har arbetet kraftigt försenats till följd av meningsskiljaktigheter beträffande utredningsmetoder och utredningens innehåll.

Vid behandlingen av redogörelsen för ett år sedan uttalades förhoppningen att arbetet skulle kunna slutföras under hösten 2002. Nämnden konstaterar att utredningsarbetet ännu inte lett till resultat. Ett omfattande underlagsmaterial har tagits fram från båda parters sida. Till viss del har enighet uppnåtts om innehållet i utredningen men till andra delar kvarstår dock olika uppfattningar. Nya personer har delvis kopplats in i utredningsarbetet samtidigt som finansministeriets och landskapsstyrelsens tjänstemannaledning i högre utsträckning medverkat i utredningsarbetet. Avsikten är fortfarande att uppnå ett utredningsresultat som båda parter står bakom.

Nämnden upprepar sitt tidigare konstaterande att en överensstämmande syn på landskapets ekonomiska ställning och de ekonomiska utvecklingsförutsättningarna för landskapet är en förutsättning för en utveckling av självstyrelsen inom det ekonomiska området och därmed för kommande förändringar av självstyrelselagen. Utan detta gemensamma underlag försvåras förutsättningarna för att initiera ur landskapets synvinkel önskvärda reformer.

Beskattningsfrågor

Nämnden har informerats om att landskapsstyrelsen bl.a. i anslutning till de särskilda s.k. aftonskolor som hållits mellan regeringen och representanter för landskapsstyrelsen diskuterat olika beskattningsfrågor, bl.a. tonnagebeskattningen, samfunds- och kapitalbeskattningen samt den indirekta skatten. Med hänvisning till vad som anförts i föregående stycke konstaterar nämnden att eventuella reformer av beskattningsfrågorna hör nära samman med en framtida revision av självstyrelselagen. En förutsättning att igångsätta en ny revision av självstyrelselagen synes vara att både den nu pågående revisionen av självstyrelselagen och den aktuella utredningen om de ekonomiska relationerna mellan riket och landskapet först kan slutföras.

Nämnden har erfarit att landskapsstyrelsen vid olika tillfällen fört diskussioner med tullstyrelsen i syfte att förenkla det förfarande som föranleds av skattegränsen mellan Åland och riket. Man har här kommit överens om att tullstyrelsen intensifierar sin information om skattegränsen och de krav den ställer och om en förenklad dokumenthantering. Genom användning av datateknik kan också förfarandet förenklas på olika sätt. Nämnden har erfarit att landskapsstyrelsens strävanden att förenkla förfarandena i någon mån komplicerats av en anmärkning mot nuvarande förfaranden som inlämnats till kommissionen.

Som framgår av redogörelsen har man även från svensk sida utrett möjligheterna att förenkla skattegränshanteringen mellan Åland och Sverige. Man har redan infört ett s.k. gränstullsamarbete som innebär att en förenklad tullhantering sker på den åländska sidan av gränsen. Enligt en särskild utredning som gjorts i Sverige kan informationen utvecklas samt dokumenthanteringen, kravet på garantier m.m. ytterligare förenklas. Dessa förenklingar kräver dock myndighetsbeslut såväl i Sverige som i Finland.

Nämnden konstaterar att skatteundantaget, trots de olägenheter det medfört, ur landskapets synvinkel har positiva effekter för passagerarsjöfarten. Nämnden understöder de åtgärder landskapsstyrelsen vidtagit i syfte att förenkla hanteringen inom ramen för skattegränssystemet. Nämnden konstaterar också att ytterligare åtgärder i detta avseende behövs innan ett tillräckligt smidigt förfarande kan uppnås.

Ärendets behandling

Nämnden har i ärendet hört lantrådet Roger Nordlund, vicelantrådet Olof Erland, landskapsstyrelseledamöterna Gun Carlson och Runar Karlsson, kanslichefen Elisabeth Nauclér och finanschefen Dan E. Eriksson.

I ärendets avgörande behandling deltog nämndens ordförande, talman Viveka Eriksson, medlemmarna vtm Christer Jansson och ltla Bert Häggblom, Britt Lundberg, Folke Sjölund och Lasse Wiklöf samt ersättarna Hasse Svensson och Fredrik Lindqvist (vardera delvis).

Nämnden har beslutat uppdra åt vice ordföranden, vtm Jansson att redogöra för ärendet.

Nämndens förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget meddelar landskapsstyrelsen till kännedom vad nämnden anfört i ärendet.

__________________

Mariehamn den 23 april 2003

Ordförande

Viveka Eriksson

Sekreterare

Lars Ingmar Johansson

Susanne Eriksson

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 2/2002-2003

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter