Landskapsstyrelsen har till lagtinget överlämnat den i 32 § lagtingsordningen avsedda redogörelsen till självstyrelsepolitiska nämnden. Redogörelsen täcker tidsperioden 1.11.2002-31.10.2003.

Nämndens förslag

Nämnden föreslår att lagtinget meddelar landskapsstyrelsen till kännedom vad som anförs i betänkandet.

Nämndens synpunkter

Allmänt

Nämnden konstaterar att redogörelsen enligt en ändring av 32 § lagtingsordningen, som trätt i kraft från och med detta lagtingsår, skall överlämnas till lagtinget och inte som tidigare direkt till självstyrelsepolitiska nämnden. Genom ändringen fick lagtinget möjlighet att i plenum diskutera redogörelsen före den remitterades till självstyrelsepolitiska nämnden.

Open Skies-avtalet

Landskapsstyrelsen redogör för uppföljningen av det så kallade Open Skies-avtalet sedan det i november 2002 ratificerades av riksdagen. I redogörelsen ingår uppgifter om hur Ålands speciella status uppmärksammats i samband med Finlands anslutning till avtalet.

Nämnden avgav våren 2002 ett förslag nr 1/2001-2002 angående Open Skies-fördraget. I sitt betänkande nr 2/2002-2003 över landskapsstyrelsens föregående redogörelse följde nämnden upp hur frågan hanterats därefter, framför allt hur de synpunkter nämnden framfört beaktats i den därpåföljande riksdagsbehandlingen och de deklarationer och uttalanden som gjorts i samband med Finlands anslutning till fördraget. Nämnden konstaterade redan i det nämnda betänkandet att ärendet i samarbete mellan landskapsstyrelsen och utrikesministeriet följts upp på det sätt som nämnden förutsatt.

Svenska språket

Självstyrelsepolitiska nämnden behandlade i sitt betänkande nr 2/2002-2003 de åtgärder landskapsstyrelsen vidtagit med anledning av lagtingets hemställan år 2002 att landskapsstyrelsen i samråd med nämnden utarbetar en vitbok om språkpolitik. Nämnden meddelade då att den har för avsikt att under arbetets gång följa hur utredningen med att sammanställa en vitbok framskrider och att nämnden står till landskapsstyrelsens förfogande för diskussioner.

Landskapsstyrelsen har under berättelseperioden förberett arbetet med en vitbok om språkpolitik. Landskapsstyrelsen beslutade den 13 mars 2003 att som underlag för vitboken göra en kartläggning för att belysa det svenska språkets ställning på Åland. Innan beslutet fattades och kartläggningen vidtog samrådde landskapsstyrelsen med självstyrelsepolitiska nämnden. Uppdraget för kartläggningen formulerades enligt följande:

1. Utredningen skulle i första hand gå ut på en kartläggning av svenska språkets ställning inom landskapets olika myndigheter och inrättningar, problem såväl som välfungerande kontakter med riket.

2. Andra myndigheter, de olika statliga myndigheterna i landskapet och kyrkan, kunde behandlas, om än inte lika ingående. Det kunde bli fråga om att kartlägga problem och försöka få en överblick över utvecklingen.

3. I mån av möjlighet skulle ges en generell bild av samhället i övrigt. I första hand handlar det här om näringslivet och endast i liten utsträckning om övriga, som närmast hör till den privata sfären.

På grund av den begränsade tiden för uppdraget kom kartläggningen i huvudsak att inriktas på landskapsstyrelsens verksamheter, vissa statliga och kommunala verksamheter och näringslivet. Landskapsstyrelsen uppdrog åt en särskild projektansvarig att utarbeta rapporten som färdigställdes den 30 augusti 2003.

Självstyrelsepolitiska nämnden informerades om rapporten vid ett sammanträde den 9 oktober 2003. Vid sammanträdet konstaterades att förberedelsearbetet för vitboken fortgår och att det efter lagtingsvalet och tillsättandet av ny landskapsstyrelse finns orsak till fortsatta konsultationer mellan landskapsstyrelsen och nämnden. Vid ett sammanträde den 27 februari 2004 presenterade landskapsstyrelsen sina planer på att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté för att uppgöra vitboken. Nämnden stödde tanken på en parlamentariskt sammansatt kommitté men önskade att landskapsstyrelsen ytterligare bereder frågan och återkommer till nämnden med förslag till målsättningar och problemformuleringar för arbetet samt till grunder för kommitténs sammansättning.

Nämnden konstaterar att lagtinget redan i maj 2002 enhälligt hemställde om uppgörande av en vitbok om svenska språkets ställning i landskapet och understryker därför betydelsen av att arbetet nu fortsätter. Nämnden finner den utförda förstudien viktig som en kartläggning för det fortsatta arbetet. Det är dock viktigt att ett tydligt utredningsuppdrag nu formuleras och att arbetet i en parlamentariskt sammansatt kommitté med representanter för lagtingsgrupperna inleds.

Nämnden har vid olika tillfällen informerats om i vilka avseenden språkproblem förekommit i kontakterna mellan landskapsstyrelsen och riksmyndigheterna. Det har därvid kunnat konstateras att erfarenheterna är av olikartade slag. I kontakterna med självstyrelsens myndigheter iakttar ministerier och centrala myndigheter i många fall självstyrelselagens bestämmelser om att skriftväxlingsspråket är svenska utan några anmärkningar från landskapets sida. I andra fall har däremot problem förekommit. Det har till och med inträffat situationer där det pågått förhandlingar mellan landskapsstyrelsen och berörda myndighet, varvid förhandlingsunderlag och annat material överlämnats på finska. Också i vissa fall, där utlåtanden begärts från landskapsstyrelsen av en riksmyndighet, har ibland finskspråkigt material översänts. I andra fall har riksmyndigheter avstått från att begära utlåtande från landskapet, trots att sakliga skäl för detta skulle ha funnits, eftersom en svenskspråkig version av underlagsmaterialet inte uppgjorts. Nämnden konstaterar sålunda att frågan om svenska språkets status i umgänget med riksmyndigheterna ständigt är aktuell och att en kontinuerlig vakthållning från landskapsmyndigheternas sida är nödvändig. Nämnden utgår från att landskapsstyrelsen i sina kontakter med statsrådets kansli, justitieministeriet och andra centrala statsorgan fortgående berör denna problematik.

Vad gäller språket i fördragstexter konstaterar nämnden att frågan har berörts bland annat i lagutskottets betänkande nr 15/2002-2003 där en redogörelse ingår över de diskussioner som förts i frågan med riksmyndigheterna. Utgående från de synpunkter som bland annat justitieministeriet, utrikesministeriet och justitiekanslersämbetet framfört finns förutsättningar för att landskapets språkliga särställning i större utsträckning än för närvarande skall kunna beaktas också vid ingående av internationella avtal. Nämnden har också konstaterat att utrikesministeriet uppmärksammat samtliga ministerier på justitiekanslers utlåtande i ärendet liksom på lagtingets synpunkter.

Åland och Europeiska unionen

Landskapsstyrelsen hänvisar i redogörelsen till att talmanskonferensen framfört ett önskemål om att landskapsstyrelsen årligen till lagtinget lämnar en redogörelse över de viktigaste frågorna som gäller landskapsstyrelsens EU-politik. Eftersom landskapsstyrelsen kommer att lämna en sådan redogörelse i ett separat meddelande ingår EU-frågorna inte i föreliggande redogörelse.

Nämnden konstaterar att ett meddelande över Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2004 och verksamhet år 2003 (M2/2003-2004) har lämnats till lagtinget som remitterat det till självstyrelsepolitiska nämnden. Nämnden avser att avge ett betänkande över meddelandet och av betänkandet kommer nämndens synpunkter på landskapsstyrelsens EU-politik att framgå.

Samtidigt som talmanskonferensen framförde sitt önskemål om en särskild redogörelse över EU-ärenden framhölls även att lagtingsordningens bestämmelser om samrådsförfarande i ökad utsträckning borde tillämpas i praktiken så att samråd med lagtinget förs i fler ärenden och i ett tidigare skede av beslutsprocessen. Talmanskonferensen föreslog även att en ny form av samrådsärende, så kallade informationsärenden, skulle införas. Nämnden ser fram emot att lagtingets utskott och landskapsstyrelsen gemensamt och i enlighet med talmanskonferensens synpunkter ytterligare förbättrar lagtingets möjligheter att delta i behandlingen av EU-ärendena.

Gränsbevakningsväsendet

I redogörelsen berörs förslaget till överenskommelseförordning om gränsbevakningsväsendets uppgifter i landskapet. Samråd i frågan mellan landskapsstyrelsen och nämnden fördes redan under år 2002. Efter detta har ytterligare diskussioner i ärendet förts mellan landskapsstyrelsen och riksmyndigheterna.

Nämnden konstaterar att fortsatt samråd i ärendet fördes i januari 2004, varvid det konstaterades att den föreslagna förordningen i många avseenden kodifierar den praxis som utvecklats i relationerna mellan landskapsmyndigheterna och gränsbevakningsväsendet. Förordningen utgör en viktig formell grund för samverkan mellan landskapets myndigheter och gränsbevakningen. Gränsbevakningsväsendet kan enligt förordningsutkastet i samråd med landskapets myndigheter utföra vissa uppgifter av övervakningsnatur som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. På polisens begäran kan gränsbevakningen även i enskilda fall sköta brådskande polisuppgifter i sådana fall där polisen inte utan dröjsmål kan sköta dem. Nämnden har sålunda funnit att en överenskommelseförordning är nödvändig för att klargöra gränsbevakningens befogenheter i landskapet och dess samarbete med landskapsmyndigheterna. Nämnden, som följt ärendets olika skeden, konstaterar nu att landskapsstyrelsen enligt 32 § självstyrelselagen lämnat sitt samtycke till den föreslagna överenskommelseförordningen som dock ännu inte utfärdats.

Diskussioner med Sverige

Av redogörelsen framgår att landskapsstyrelsen framför allt på det informella planet försökt påverka svenska myndigheter, bland annat gällande skattegränsförenklingar och tarifferna för elanslutningen till det svenska regionnätet. På annan plats i redogörelsen framgår att den utredning som under år 2002 gjordes i Sverige avseende en förenkling av hanteringen av skattegränsen mellan Åland och Sverige under berättelseåret varit föremål för diskussioner mellan representanter för landskapsstyrelsen och berörda myndigheter i Finland och Sverige. I första hand är här fråga om ett samarbete mellan de finländska och svenska tullmyndigheterna men eftersom åländska intressen berörs har landskapsstyrelsen kontinuerligt strävat till att hålla sig informerad om utvecklingen. Enligt vad nämnden inhämtat avser landskapsstyrelsen att påskynda konkreta åtgärder på basis av den utredning som utfördes i Sverige.

I sitt betänkande nr 1/2001-2002 som avgavs i maj 2002 behandlade nämnden frågan om avgifterna till det svenska regionalnätet för elförsörjning. Nämnden konstaterade då att ellagstiftningen hör till landskapets behörighetsområde och att Åland kan betraktas som en särskild elmarknad. Nämnden ansåg därför att ansträngningarna att avlägsna eller nedsätta de nätavgifter som belastar elpriset borde fortsätta. Nämnden har nu erfarit att en ändring av den svenska elmarknadslagstiftningen är aktuell och att frågan om överföringsavgifterna till Åland kan beaktas i detta sammanhang. Landskapsstyrelsen har givits möjlighet att lämna ett remissutlåtande till den svenska regeringen över lagförslaget och avser dessutom att föra diskussioner med näringsdepartementet i Sverige före ärendet överlämnas till den svenska riksdagen. Enligt nämndens åsikt borde landskapsstyrelsen i detta sammanhang framföra krav på återbetalning av tidigare uppburna avgifter.

Självstyrelselagsrevisionen

I redogörelsen hänvisar landskapsstyrelsen till den aktuella propositionen med förslag till ändring av självstyrelselagen. Nämnden konstaterar att riksdagen den 7 november 2003 antog det vilande förslaget till lag om ändring av självstyrelselagen för Åland och att lagtinget den 19 januari 2004 för sin del beslöt godkänna förslaget till lagändring i enlighet med riksdagens beslut. Ärendet behandlas ingående i lagutskottets betänkande nr 8/2003-2004. Lagändringen träder i kraft den 1 juni 2004.

Nämnden konstaterar att behovet av nya ändringar i självstyrelselagen redan en tid varit aktuella. Som framgår av landskapsstyrelsens redogörelse diskuterades frågan i samband med justitieminister Johannes Koskinens besök på Åland i augusti 2003. I och med att såväl riksdagen som lagtinget beslutat godkänna den aktuella ändringen av självstyrelselagen har det skapats förutsättningar för att gå vidare med andra aktuella ändringar av lagen.

Vid justitieministerns besök uppnåddes en överenskommelse om tillsättande av två arbetsgrupper för att kartlägga ändringsbehoven och bereda nödvändiga förslag. Den ena arbetsgruppen skulle ha till uppgift att bereda ändringar som gäller det ekonomiska systemet medan den andra gruppen skulle bereda övriga nödvändiga ändringar av självstyrelselagen.

Beträffande det ekonomiska systemet konstaterar nämnden att beredningsarbetet gjorts beroende av att arbetet i den arbetsgrupp som har till uppgift att utvärdera självstyrelsens nuvarande ekonomiska system kan slutföras. Nämnden har i sina tre senaste betänkanden över landskapsstyrelsens redogörelser behandlat utvärderingen och upprepade gånger betonat vikten av att utredningsarbetet slutförs. Enligt vad nämnden erfarit är målet nu att åstadkomma en gemensam rapport till mitten av september 2004. Nämnden vill med bestämdhet framhålla vikten av att arbetet bringas till ett slut och därmed inte blockerar arbetet med de önskvärda förändringar i självstyrelselagen som behöver åstadkommas.

I samband med förberedelserna av EU:s nya grundfördrag har nämnden i sina positioner anfört att det vid tidpunkten för lagtingets godkännande av det nya fördraget bör föreligga sådana inomstatliga beslut och arrangemang i förhållande till Åland och den åländska självstyrelsen att de sammanlagda konsekvenserna av lagtingets bifall framgår. Enligt nämndens mening bör arbetet i den andra arbetsgruppen, som skulle behandla andra frågor, inte göras beroende av utvärderingen av det ekonomiska systemet. Nämnden emotser därför att landskapsstyrelsen med justitieministeriet diskuterar möjligheten att den andra arbetsgruppen tillsätts så snart som möjligt.

Sjöstridskrafternas verksamhet

I sitt betänkande nr 2/2002-2003 noterade nämnden att antalet besök av marinens fartyg i åländska vatten under år 2002 hade varit anmärkningsvärt högt eller 58. Av landskapsstyrelsens redogörelse framgår nu att antalet besök under perioden 1.11.2002-31.10.2003 var 26 och att antalet sålunda nedbringats till den nivå som varit normal under senare år.

Nämnden konstaterar att marinen numera, delvis som resultat av de synpunkter som framförts från landskapets sida, följer särskilda instruktioner vad gäller fartygsbesök i åländska vatten. Besöken följer en särskild plan som uppgörs för ett år framåt. Numera företas inte några besök under semesterperioden (mitten av juni-mitten av augusti). Enligt instruktionerna skall landstigning i Mariehamn inte ske och likaså bör inspektionsbesök inomskärs undvikas. Där landstigning förekommer bör den enligt marinens instruktioner ansluta sig till samarbetet med gränsbevakningen.

Nämnden noterar att kommendören för marinen personligen besökte Åland i maj 2003 och därvid informerade landskapets politiska ledning om gällande instruktioner och om marinens verksamhetsplaner vad gäller Åland. Nämnden konstaterar att man från marinens sida tagit till sig synpunkter som under lång tid framförts från landskapets sida men att olika uppfattningar mellan landskapet och marinen fortfarande råder vad gäller besökens längd och formerna för landstigning. Nämnden tillstyrker landskapsstyrelsens planer att uppmärksamgöra försvarsministeriet på de skiljaktiga tolkningarna.

Nordic Peace

Regeringens säkerhetspolitiska redogörelse

Landskapsstyrelsen redogör för händelser i samband med den samnordiska militärövningen Nordic Peace 2003 i september 2003. Som framgår av redogörelsen åsidosattes avtalen om Ålands demilitarisering i två avseenden i samband med övningen. Dels överflög norska militärhelikoptrar luftrummet över Åland på väg till övningen. Dels transporterades svenska trupper tillsammans med utrustning genom åländskt vatten. Saken uppmärksammades omedelbart och såväl helikoptrarnas återflygning som återtransporten av de svenska trupperna och deras material skedde på annat sätt.

Nämnden har informerats om att landskapsstyrelsen haft kontakter med utrikesministeriet med anledning av det inträffade. Utrikesministeriet har beslutat att göra en grundlig utredning av händelsen. Utredningen hade vid ärendets behandling i nämnden ännu inte slutförts. Utredningsarbetet utförs inom utrikesministeriet som i sin tur samarbetar med försvarsministeriet och berörda svenska myndigheter.

Nämnden konstaterar att det uppenbarligen brustit i kännedomen om Ålands demilitariserade status både hos det svenska försvaret som planerade överfarten och hos det finländska försvarsministeriet som uppenbarligen inte reagerat på de svenska truppernas färdplaner. Nämnden finner det ändå värdefullt att utrikesministeriet företar en grundlig utredning av det inträffade. Nämnden utgår från att den får del av utredningen så snart den färdigställts.

Landskapsstyrelsen berör i redogörelsen den säkerhetspolitiska redogörelse som regeringen avser att överlämna till riksdagen. Det framkommer att landskapsstyrelsen haft kontinuerliga kontakter med utrikesministeriet i frågan och att målsättningen med dessa kontakter är att Ålands demilitariserade och neutraliserade status inte på något sätt skall påverkas av eventuella förändringar i Finlands säkerhetspolitiska ställning. Nämnden har erfarit att Ålands ställning i det hittillsvarande beredningsarbetet inte berörts men att också Ålands demilitariserade och neutraliserade status torde komma att noteras i ett senare skede av arbetet och att någon form av skrivningar om detta kommer att ingå i den redogörelse som skall avlämnas till riksdagen.

Nämnden vill i detta sammanhang erinra om att den i betänkandet nr 2/2002-2003 hänvisade till de diskussioner nämnden fört med landskapsstyrelsen om att åstadkomma ett så kallat policydokument om Ålands demilitarisering och neutralisering. Redan vid lagtingets behandling av föregående års självstyrelsepolitiska redogörelse hade landskapsstyrelsen inlett förberedelserna för ett sådant dokument. Nämnden vill därför ånyo understryka betydelsen av att landskapsstyrelsen fortsätter arbetet på detta dokument. Utgångspunkten bör härvid vara att Ålands status som demilitariserat och neutraliserat område inte skall förändras även om Finlands säkerhetspolitiska ställning kommer att påverkas av ett möjligen utvidgat säkerhetspolitiskt samarbete inom EU och av andra säkerhetspolitiska ställningstaganden såsom ett eventuellt NATO-medlemskap. Framtagandet av policydokumentet bör enligt nämndens mening föregås av en noggrann analys av konsekvenserna av den säkerhetspolitiska utvecklingen. Nämnden anser därtill att landskapsstyrelsen bör fortsätta bevakningen av hur arbetet med regeringens säkerhetspolitiska redogörelse fortskrider med syftet att det i redogörelsen görs sådana deklarationer som garanterar att Ålands ställning som ett demilitariserat och neutraliserat område inte förändras.

Beskattningsfrågor

Landskapsstyrelsen berör i redogörelsen bland annat aktuella planer på en reform av samfunds- och kapitalbeskattningen som, enligt vad landskapsstyrelsen anger, kan få verkningar på den åländska kommunalbeskattningen. Nämnden erinrar om att kommunalbeskattningen är ett av landskapets behörighetsområden och att inkomsterna från samfundsskatten är en betydande del av de åländska kommunernas skatteinkomster. Nämnden utgår därför från att landskapsstyrelsen aktivt fortsätter bevakningen av landskapets och de åländska kommunernas intressen inför eventuella reformer på området.

Frågan om skattegränshanteringen mellan Åland och riket samt mellan Åland och det övriga EU har återkommande behandlats i nämndens betänkanden med anledning av landskapsstyrelsens självstyrelsepolitiska redogörelser. Nämnden har nu informerats om att finansministeriet i mars 2004 beslutat göra en utredning om den nuvarande skattegränshanteringen med beaktande av tidigare gjorda utredningar. I arbetet skall man dessutom kartlägga möjligheter samt överväga åtgärder i syfte att minska nackdelarna med skattegränsen. Kartläggningen skall utgå från den förefintliga rättsgrunden samt från att en effektiv skatteuppbörd under alla omständigheter skall tryggas. Till utredningsmän har kallats finansrådet Sakari Alasalmi från finansministeriet samt landshövding Peter Lindbäck. Nämnden har informerats om att landshövdingen kallats till uppdraget med landskapsstyrelsens medgivande. Utredningsmännen har rätt att höra experter. Utredningsarbetet skall avslutas den 15 september 2004.

Nämnden konstaterar att den i olika sammanhang tidigare påtalat behovet av att ytterligare åtgärder vidtas i syfte att åstadkomma en tillräckligt smidig hantering av skattegränsen och förväntar sig därför att den nu tillsatta utredningen skall kunna bidra till att dessa målsättningar förverkligas.

Ärendets behandling

Nämnden har i ärendet hört lantrådet Roger Nordlund, vice lantrådet Jörgen Strand och kanslichefen Elisabeth Nauclér.

I ärendets avgörande behandling deltog nämndens ordförande, talman Viveka Eriksson, vice ordföranden vtm Harriet Lindeman, medlemmarna vtm Barbro Sundback (delvis), ltla Gun Carlson, Torbjörn Eliasson (delvis) och Danne Sundman samt ersättarna ltla Kalle Alm, Raija-Liisa Eklöw (vardera delvis) och Camilla Gunell.

Nämnden har uppdragit åt vice ordföranden, vtm Lindeman att redogöra för ärendet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår nämnden

att lagtinget meddelar landskapsstyrelsen till kännedom vad nämnden anfört i ärendet.

__________________

Mariehamn den 19 maj 2004

Ordförande

Viveka Eriksson

Sekreterare

Lars Ingmar Johansson

Susanne Eriksson

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 2/2003-2004

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 2/2003-2004

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter