Landskapsregeringen har till lagtinget överlämnat den i 32 § lagtingsordningen föreskrivna redogörelsen över självstyrelsepolitiska frågor som väsentligen berör landskapets författningsenliga rättigheter.

Självstyrelsepolitiska nämndens förslag

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget meddelar landskapsregeringen för kännedom vad som anförts i betänkandet.

Nämndens synpunkter

Svenska språket

Av landskapsregeringens redogörelse framgår att landskapsregeringen i mars 2008 tillsatte ett språkråd som ska ha en självständig ställning som ett sakkunnigorgan. Rådet består av representanter för myndighetsintressen, utbildningssektorn samt näringslivet och det assisteras av en tjänsteman inom landskapsförvaltningen. Till språkrådets uppgifter hör att följa utvecklingen och svara för kontinuerlig information om Ålands enspråkiga status. Rådet ska behandla strukturella språkproblem med utgångspunkt i språkstadgandena i framförallt självstyrelselagen och hantera landskapsregeringens beslut i språkfrågor samt övervaka att den lagstiftning som berör Ålands språkliga status följs.

Nämnden konstaterar att språkrådet i praktiken varit verksamt sedan september 2008 och att rådet fortfarande söker sina arbetsformer. Rådet har valt att i ett inledningsskede främst koncentrera sig på en kartläggning av gällande lagstiftning på området. Rådet ska även undersöka behovet av ytterligare lagstiftning. Enligt nämndens mening bör språkrådet ha den självständiga ställning som förutsattes vid tillsättandet. Eftersom frågan om det svenska språket är en synnerligen viktig del av självstyrelsen är det dock angeläget att landskapsregeringen fortsättningsvis har såväl det politiska som myndighetsansvaret för språkfrågan.

Språkrådets ordförande är rektorn Gyrid Högman och dess medlemmar är VD:n för Ålands handelskammare Daniel Dahlén, landshövding Peter Lindbäck, bibliotekarien Eva Gustavsson-Lindvall och lagberedaren Olle Ekström. Med tanke på vikten av att vård ska kunna ges på svenska språket bör landskapsregeringen enligt nämndens mening, överväga att till språkrådet även utse en representant för ÅHS.

Nämnden har kunnat konstatera att det fortsättningsvis förekommer att brev och andra skrivelser tillställs landskapsregeringen på finska vilket är anmärkningsvärt. Enligt nämndens mening är det viktigt att landskapsregeringen är fortsatt aktiv i relation till rikets myndigheter så att språkbruket följer självstyrelselagens bestämmelser. Detta gäller i både EU- och andra ärenden.

Översyn av grundlagen

Finlands grundlag är föremål för en översyn. Statsrådet har tillsatt en parlamentarisk grundlagskommitté som arbetar på grundvalen av ett betänkande från en av justitieministeriet tillsatt arbetsgrupp. Landskapsregeringen avgav skriftliga synpunkter till justitieministeriets arbetsgrupp och de skriftliga synpunkterna framkommer i redogörelsen. Synpunkterna har, efter diskussioner med självstyrelsepolitiska nämnden, senare kompletterats. Landskapsregeringen har för sin del framhållit landskapets svårigheter att på ett tillfredsställande sätt försvara landskapslagstiftningen inför EG-domstolen. Landskapsregeringen har vidare betonat vikten av en stark presidentmakt som en del i självstyrelsesystemet.

I den av statsrådet tillsatta parlamentariska grundlagskommittén ingår Ålands riksdagsledamot som suppleant för den svenska riksdagsgruppen. Efter initiativ från nämnden har landskapsregeringen därefter förhandlat sig till att grundlagskommittén ytterligare kompletterats med vicetalman Gunnar Jansson som permanent sakkunnig. Genom vicetalmannens delaktighet ökar lagtingets möjligheter till insyn i arbetet i kommittén vars förslag ska presenteras inom september 2009.

Nämnden anser att frågan om grundlagens förhållande till självstyrelselagen är synnerligen viktig för självstyrelsen. Den översyn av grundlagen som pågår bör därför noga bevakas av landskapsregeringen. Utgångspunkten bör härvid vara att den delade lagstiftningsmakten mellan riket och Åland tydligt ska framgå av grundlagen och att ändringar i grundlagen inte i praktiken får framtvinga ändringar av självstyrelselagen. Detta innebär bl.a. att presidentens befogenheter enligt självstyrelselagen bibehålls.

Nämnden anser att landskapsregeringen ytterligare bör bereda landskapets ståndpunkter i fråga om grundlagsändringen samt därefter under våren återkomma till lagtinget med ett meddelande.

Storklubbs och Kökars sjöbevakningsstationer

Av landskapsregeringens redogörelse framgår att staben för gränsbevakningsväsendet planerar en omlokalisering av vissa enheter i gränsbevakningsväsendet så att Storklubbs och Kökars sjöbevakningsstationer sammanslås före år 2011. Landskapsregeringen har avgett ett utlåtande där det framhölls att resurserna inom gränsbevakningen har minskat under de senaste 20 åren medan arbetsuppgifterna har ökat. Mot bakgrund av den utvecklingen meddelade landskapsregeringen att en minskning av personalresurserna och en sammanslagning av funktionerna vid Storklubbs och Kökars sjöbevakningsstationer är omotiverad. Landskapsregeringen betonade ytterligare en starkt negativ hållning till ytterligare nedskärningar av personalresurserna.

Nämnden delar landskapsregeringens uppfattning att det med tanke på medborgarnas säkerhet är viktigt att den service som upprätthålls av gränsbevakningen hålls på en hög nivå. Nämnden konstaterar dock att beslutet om en sammanslagning av sjöbevakningsstationerna redan är fattat. Staben för gränsbevakningsväsendet har emellertid lovat att omfördela personalresurserna så att flera sjöbevakare är verksamma ute på sjön. Avsikten får dock inte vara att gränsbevakningen ska överta polisiära uppgifter utan landskapsregeringen bör i enlighet med sitt handlingsprogram utveckla skärgårdpolisens verksamhet.

Lotsverksamheten på Åland

Landskapsregeringen redogör för att en omorganisation inom lotsverket är förestående. Landskapsregeringen har avgivit ett utlåtande enligt vilket det finns rationella skäl för de föreslagna ändringarna. I utlåtandet betonar landskapsregeringen dock att lotsningsverksamheten har långa anor i landskapet och framhåller att det är viktigt att ålänningarna även i framtiden ska kunna erhålla tjänster som lots samtidigt som det är viktigt att garantera tillgången till lotsning på svenska.

Nämnden har vid behandlingen av ärendet erfarit att det i praktiken i dag är fråga om få fall av lotsning inom landskapets gränser varför personalen i Mariehamn har haft svårt att upprätthålla kompetens och försörjning för verksamheten. Nämnden delar dock landskapsregeringens åsikt att det är synnerligen viktigt att tillgången till lotsning på svenska bibehålls.

Konkurrensläget för passagerarsjöfarten

Under rubriken Sjöfart och snus redogör landskapsregeringen för EU-kommissionens beslut att väcka talan mot Finland vid EG-domstolen för brister i genomförandet av EG:s förbud mot handel med snus. På framställning av landskapsregeringen har lagtinget därefter ändrat tobakslagen på så sätt att begränsningen av förbudet att sälja snus på fartyg registrerade i landskapet avskaffas. Landskapsregeringen har vid ett flertal tillfällen till regeringen framfört hur allvarligt konkurrenssituationen på Östersjön påverkas av förbudet att saluföra snus. Likaså har landskapsregeringen haft kontakter med Sveriges regering i ärendet.

Nämnden konstaterar att tolkningen av EU:s regelverk är mycket viktig med tanke på konkurrenssituationen på Östersjön. Frågan om ett totalförbud i rikslagstiftning mot införsel och försäljning av snus har aktualiserats vilket skulle slå hårt mot försäljningen ombord. Landskapsregeringen arbetar för att förhindra en sådan lagstiftning. Nämnden delar landskapsregeringens uppfattning att frågan bör drivas som en konkurrensfråga.

Beträffande passagerarsjöfartens verksamhetsförutsättningar konstaterar nämnden att synnerligen ojämlika konkurrensförutsättningar även i övrigt råder mellan länderna i Östersjöregionen bl.a. med avseende på bemanningskostnaderna. Detta konkurrensläge i kombination med bl.a. den svenska kronkursen, har resulterat i att beslut har fattats om ytterligare utflaggning av passagerarfartyg till svensk flagga vilket får stora konsekvenser för de kommunala skatteintäkterna. Nämnden ser allvarligt på situationen och uppmanar landskapsregeringen att vidta alla tänkbara åtgärder för att skapa likvärdiga konkurrensvillkor.

Demilitariserade zonens gränser

Av landskapsregeringens redogörelse framgår att det betänkande som en av justitieministeriet tillsatt arbetsgrupp avlämnade i oktober 2006 ännu inte föranlett några åtgärder från Finlands regering trots påpekanden från landskapsregeringen. I betänkandet föreslogs att Ålandskonventionens koordinater omvandlas till det moderna EUREF-FIN-systemet och att tillämpningen av demilitariseringsgränsen i samband med detta justeras så att den överensstämmer med självstyrelsegränsen.

Nämnden har vid behandlingen av ärendet fått erfara att beredningen nu pågår inom justitieministeriet. Nämnden förutsätter att landskapsregeringen försöker påskynda förverkligandet av betänkandet som är från oktober 2006.

Säkerhetspolitiska frågor

Under rubriken säkerhetspolitiska frågor redogör landskapsregeringen för antalet fartygsbesök i åländska vatten och för luftstridskrafternas flygövningar över landskapet. Landskapsregeringen uppger att antalet besök inte föranledde några åtgärder eftersom de kan betraktas som sedvanliga besök. Nämnden framhåller att å ena sidan lagtinget och landskapsregeringen och å andra sidan försvarsmakten fortsatt har olika uppfattningar om för det första ifall angörande vid kaj är förenligt med gällande konventioner och för det andra om längden på besöken där lagtinget och landskapsregeringen anser att fartygen ska avresa påföljande dygn efter det att de har ankommit till åländska vatten.

I landskapsregeringens redogörelse berörs inte frågan om regeringens säkerhetspolitiska redogörelse till riksdagen. Regeringens redogörelse avgavs under år 2009 men nämnden vill ändå i sammanhanget beröra redogörelsen som på flera punkter är av betydelse med tanke på Ålands folkrättsliga status.

I statsrådets redogörelse sägs att Åland har en etablerad ställning i internationell rätt och att landskapets specialställning inte hindrar att Finland intensifierar sitt militära samarbete inom Europeiska unionen och i internationella organisationer. Nämnden finner påståendet något förenklat och anser att frågan kräver ett klargörande.

I den säkerhetspolitiska redogörelsen sägs vidare att gränsbevakningsväsendet deltar i försvaret av landet och utgör en viktig del av försvarssystemet. Vidare sägs att gränsbevakningsväsendets trupper kan anslutas till försvarsmakten när beredskapen höjs. Nämnden konstaterar här att enligt 1921-års konvention om icke-befästande och neutralisering av Ålandsöarna, artikel 4, "får icke någon militär land-, sjö- eller luftstyrka tillhörande någon som helst makt… uppehålla sig inom …zonen". Gränsbevakningen underlyder inrikesministeriet och det är enligt nämndens mening inte förenligt med konventionen att gränsbevakningen även på Åland har blivit en allt mer integrerad del av Finlands försvarssystem.

Vidare konstaterar nämnden att det i den säkerhetspolitiska redogörelsen under rubriken Säkerhet och utveckling inte finns något som helst omnämnande av Ålandsexemplet. Enligt nämndens mening bör Ålandsexemplets betydelse för det fredsfrämjande och statsuppbyggande arbetet framhållas i detta sammanhang. Ytterligare konstaterar nämnden att det under rubriken Nato finns relativt långtgående skrivningar om ett eventuellt framtida utökat samarbete med Natoalliansen. Enligt nämndens mening bör frågan om demilitariseringen och neutraliseringen aktualiseras med tanke på den framtida utvecklingen.

Nämnden har vid ett flertal tillfällen påpekat att landskapsregeringen med tanke på den säkerhetspolitiska utveckling som den Europeiska unionen genomgår, ska eftersträva att i självstyrelselagen eller på annat sätt öka inflytandet över sådana internationella fördrag som påverkar Åland men som inte faller under bestämmelserna i självstyrelselagens 9 kap. om internationella fördrag.

Självstyrelsepolitiska nämnden anser att frågan om Ålands folkrättsliga ställning noggrant bör bevakas. Nämnden vidblir sitt tidigare ställningstagande i fråga om behovet av en självstyrelselagsändring och anser därtill att en separat utredning bör företas av landskapsregeringen med anledning av den säkerhetspolitiska utvecklingen inom EU samt regeringens säkerhetspolitiska redogörelse i ljuset av Ålands demilitarisering och neutralisering. Landskapsregeringen bör därefter till lagtinget inkomma med ett meddelande i ärendet.

Lotterilagstiftningen

Av redogörelsen framgår att Finlands regering i juni 2008 lämnade en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lotterilagen. Målet med propositionen är att effektivisera förebyggande av sociala problem och hälsoproblem orsakade av penningspel och att öka myndigheternas möjligheter att ingripa i lagstridig penningspelsverksamhet. När det gäller ingripande i lagstridig penningspelsverksamhet föreslås att det i lotterilagen tas in bestämmelser om förbud mot anordnande av otillåtna penningspel och lagstridig marknadsföring av tillåtna penningspel samt om vite för att effektivisera förbuden.

Trots att det i regeringens förslag till ändring av lotterilagen ingår bestämmelser som kan vara av stor vikt för landskapet och för Ålands penningautomatförenings verksamhet, bereddes landskapsregeringen ingen möjlighet att lämna ett utlåtande över propositionen. Landskapsregeringen fick dock efter påtryckningar lämna ett utlåtande över en ny proposition som ska komplettera den tidigare propositionen. I utlåtandet framhålls att förslaget enligt landskapsregeringens mening inte är förenligt med grundlagen och att dess effekter kan strida mot självstyrelselagen. Förslaget strider på flera punkter mot ändamålsbundenhetsprincipen, marknadsföringsbegreppet är diskriminerande, otydligt avgränsat och uppfyller inte kraven för förutsebarhet, gränsen i förhållande till yttrandefriheten är oklar och förhindrar försäljning och spridning av tidningar men inte marknadsföring genom utländska TV- och radiokanaler. Förbuds- och vitesbestämmelserna är enligt landskapsregeringens utlåtande verkningslösa mot utländska spelanordnare och strider mot förbudet mot dubbelbestraffning och är därför inte förenliga med legalitetsprincipen. Landskapsregeringens uppfattning är att lotterilagen inte ska ändras enligt de förslag som ingår i regeringens propositioner. Om riksdagen beslutar ändra lotterilagen, utgår landskapsregeringen från att ändringarna inte ska påverka Ålands penningautomatförenings verksamhetsförutsättningar jämfört med nuvarande förhållanden och såsom inrikesministeriet anför i en promemoria 19.11.2008.

Statsåklagaren har, efter det att redogörelsen överlämnades till lagtinget, beslutat inte åtala dåvarande lantrådet Roger Nordlund, landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg samt Ålands penningautomatförenings VD och styrelse. Statsåklagaren fann att Ålands Penningautomatförenings vd och styrelsemedlemmar har gjort sig skyldiga till lotteribrott men stannade för att gärningsmännens skuld i detta skede var ringa varför åtal inte väcktes. Statsåklagaren ansåg vidare att landskapsregeringen varit oförsiktig då den inte inbegärt tilläggsutredning av Paf utan baserade sitt godkännande för verksamheten på bristfällig information. Statsåklagaren ansåg dock inte att någon gjort sig skyldig till brott till denna del. Nämnden finner det allvarligt att statsåklagaren anser att Ålands Penningautomatförenings vd och styrelsemedlemmar har gjort sig skyldiga till lotteribrott.

Landskapsregeringen har den 24 februari 2009 vid en pleniföredragning i sitt svar med anledning av Paf:s redogörelse, ansett att Pafs verksamhet i nuvarande form är förenlig med de tillstånd som föreningen beviljats, landskapslagen om lotterier och landskapsförordningen om Ålands penningautomatförening.

Nämnden stöder till fullo landskapsregeringens uppfattning såsom den framförts i landskapsregeringens i utlåtande över de aktuella regeringspropositionerna samt i svaret med anledning av Paf:s redogörelse.

Socialvård

Landskapsregeringen beskriver i sin redogörelse ÅSUB:s rapport om ekonomisk utsatthet och social trygghet i vilken det konstateras att den största andelen relativt fattiga finns i åldersklasserna 70 år och uppåt. Landskapsregeringen har ägnat frågan uppmärksamhet under året och undersökt alternativa sätt att stöda ekonomiskt utsatta pensionstagare. En svårighet i arbetet har varit att socialvården är landskapets behörighet medan socialförsäkringsrätten och delar av beskattningen är rikets behörighet. I riket pågår en en totalreform av den sociala tryggheten i den s.k. Satakommittén, om vars arbete landskapsregeringen vid två tillfällen har erhållit direkt information. I Satakommittén är ekonomiskt utsatta pensionärer en av de högsta prioriteringarna. Landskapsregeringen har även uppvaktat Finlands regering genom minister Astrid Thors med uppmaning om att FPA ska ändra sin praxis beträffande ersättning för sjukresor till Stockholm och Uppsala.

Nämnden anser för sin del att frågan om de ekonomiskt utsatta pensionärerna fortsatt bör ges mycket hög prioritet eftersom det visat sig att utfallet av de åtgärder landskapsregeringen hittills vidtagit inte varit tillfredsställande.

Kärnbränsleförvar

Av redogörelsen framgår att landskapsregeringen har givits möjlighet att ge ett utlåtande över MKB-förfarandet gällande en anläggning för inkapsling av kärnavfall och slutförvar av använt kärnavfall i Forsmark i Sverige. Landskapsregeringen har i sitt utlåtande angett att landskapsregeringen inte har något att invända mot upplägget. Nämnden konstaterar att landskapsregeringens utlåtande inte syftar på förvaret av använt kärnavfall utan på upplägget av det föreslagna MKB-förfarandet.

Nämnden har i samband med ärendets behandling fått information om de geologiska förutsättningarna för förvaring av högaktivt avfall. Nämnden ser synnerligen allvarligt på frågan och uppmanar landskapsregeringen att inhämta tillräcklig kunskap i ärendet för att kunna bevaka ålänningarnas intresse i frågan.

Nämnden anser vidare att landskapsregering bör tillse att ett utlåtande även får avges i fråga om den planerade nya kärnkraftverksenhet samt den framtida utbyggnaden av lagret för använt kärnbränsle i Olkiluoto.

Skattegränsen

I april 2008 antogs en ny moderniserad tullkodex inom EU. I tullkodexen infördes en artikel som är avsedd att medge förenklade förfaranden för förflyttning av varor mellan EG och tredje territorier som Åland. Artikeln i tullkodexen utgör i sig inte en tillräcklig grund varken för att upprätthålla nuvarande förenklade skattegränsformaliteter eller för ytterligare förenklingar. Bestämmelser bör därför införas i tillämpningsföreskrifterna till tullkodexen. Arbetet med dessa tillämpningsföreskrifter pågår och utkast till delar av föreskrifterna föreligger. Enligt planerna ska föreskrifterna vara i kraft år 2011.

Nämnden finner det angeläget att landskapsregeringen noga bevakar arbetet med framtagandet av tillämpningsföreskrifterna. Mot bakgrund av självstyrelselagens stadgande om att landskapsregeringen, om särskilda skäl finns, ska ges tillfälle att delta i förhandlingar anser nämnden att landskapsregeringen bör beredas möjlighet att tillsammans med representanter för finansministeriet på EU-nivå delta i arbetet med framtagandet av föreskrifterna.

Beskattningen

Utgående från ett betänkande av den parlamentariska skattekommittén har landskapsregeringen beslutat att ge Ålands statistik- och utredningsbyrå i uppdrag att genomföra en konsekvensutredning. Utredningens syfte är att undersöka konsekvenserna för den offentliga ekonomin på Åland samt för olika näringsgrenar i det fall lagstiftningsbehörigheten skulle överföras till självstyrelsen i fråga om beskattningen. ÅSUB:s utredning har ännu inte slutförts. Landskapsregeringens avsikt är att utgående från utredningens resultat till lagtinget överlämna ett meddelande som underlag för en bred skattepolitisk debatt.

Nämnden konstaterar att erfarenheter nu har vunnits i såväl låg- som högkonjunktur av det s.k. klumpsummesystem som infördes år 1993. Nämnden finner det angeläget att arbetet med utredningen påskyndas eftersom frågan är av stor vikt med tanke på självstyrelsens utveckling.

Utbildning

I Sverige har beslut fattats om förändringar i tillträdesreglerna till svensk högskola från och med höstterminen 2010. Ålands landskapsregering har i egenskap av remissinstans för högskoleverket tagit del av de mer detaljerade förslagen. Enligt förslaget skulle de åländska studerandena antas till svenska högskolor i en utlänningskvot vars storlek står i relation till antalet sökande med utländsk bakgrund. Landskapsregeringen har på både politisk och tjänstemannanivå aktivt informerat om att Åland kommer att anhålla om undantag från de kommande tillträdesreglerna. Landskapsregeringen anser för sin del att de åländska studerandena liksom hittills borde antas på samma sätt som studerande från Sverige.

Nämnden, som konstaterar att antalet högskolestuderande i Sverige fortsatt ökar, anser det mycket angeläget att landskapsregeringen på alla nivåer inklusive på politisk nivå driver frågan om tillträdeskraven för de åländska studerandena.

Övrigt

Nämnden har vid behandling av ärendet erfarit att regionreformen i riket kommer att leda till att länen och länsstyrelserna i riket slopas. I stället bildas sex olika regioner för statens regionalförvaltning samt 12-15 regioner med ett utvecklings-, näringslivs- samt arbetskraftsansvar. På Åland kommer länsstyrelsen att byta namn till statens ämbetsverk på Åland. Länsstyrelsen kommer även att få ett mer utpekat ansvar för koordineringen mellan de på Åland verksamma statliga myndigheterna. Begreppet Ålands län kommer därigenom att försvinna och Åland blir inte en region bland andra regioner. I syfte att markera detta borde enligt nämndens mening även begreppet "landskapet Åland" slopas.

Nämnden anser att det i samband med regionreformen bör klargöras att självstyrelslagens bokstav samt anda och mening i framtiden ska efterlevas vid ansökan till och tillsättande av landshövdingsuppdraget.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 15 december 2008 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens yttrande över redogörelsen.

Nämnden har i ärendet hört lantrådet Viveka Eriksson, landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, landshövding Peter Lindbäck, riksdagsledamoten Elisabeth Nauclér, förvaltningschefen Arne Selander, avdelningschefen Yvonne Eliasson, rektorn Gyrid Högman, vikarierande enhetschefen Sören Silverström, direktören Sia Spiliopoulou-Åkermark, tulldirektören Christina Ehrnström, VD:n Lars Porko, lagstiftningsrådet Sten Palmgren, konsultativa tjänstemannen vid justitieministeriet Janina Groop-Bondestam specialrådgivaren Andreas Backfolk, finansrådet Sakari Alasalmi, miljöaktivisten Anna-Linnea Rundberg och professorn i geologi Nils-Axel Mörner.

I ärendets avgörande behandling deltog, ordföranden, talman Roger Nordlund, viceordföranden vicetalman Gunnar Jansson samt medlemmarna vicetalman Gun-Mari Lindholm, lagtingsledamöterna Gun Carlson, Raija-Liisa Eklöw, Harry Jansson och Roger Jansson samt ersättaren lagtingsledamoten Barbro Sundback.

Nämndens förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår nämnden

att lagtinget meddelar landskapsregeringen till kännedom vad nämnden anfört i ärendet.

__________________

Mariehamn den 26 februari 2009

Ordförande

Roger Nordlund

Sekreterare

Susanne Eriksson

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 2/2008-2009

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter