Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 2/2010-2011
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 2/2010-2011 | ||
|
| Datum |
| |
| Självstyrelsepolitiska nämnden | 2011-05-19 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande
Europeiska unionen och Åland – prioriteringar år 2011 och verksamhet år 2010
· Landskapsregeringens meddelande nr 2/2010-2011
INNEHÅLL
Självstyrelsepolitiska nämndens förslag
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
I meddelandet redogör landskapsregeringen för sina prioriteringar i förhållande till dagordningen inom Europeiska unionen år 2011. Dessutom innehåller meddelandet en redogörelse för verksamheten beträffande EU-ärenden under år 2010.
Självstyrelsepolitiska nämndens förslag
Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.
Nämndens synpunkter
Allmänt
Nämnden har under beredningen av landskapsregeringens årliga meddelande inbegärt utlåtanden från samtliga fackutskott. Alla utskott har lämnat ett utlåtande som vardera bifogas betänkandet. Nämndens synpunkter i fråga om meddelandet sammanfaller i stort sett med utskottens synpunkter. Nämnden har valt att i föreliggande betänkande kort beröra utlåtandena samt att lyfta fram några av de frågor som är särskilt viktiga för landskapet.
Utlåtandena
Kulturutskottet berör i sitt utlåtande EU 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla samt EU:s temaår 2011. Två av strategins fem övergripande målsättningar berör kulturutskottets ansvarsområden. I utlåtandet konstateras att strategins målsättning att andelen ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 procent uppfylls med god marginal i landskapet. När det gäller målsättningen att minst 40 procent av den yngre generationen ska ha avslutad högre utbildning konstateras att detta är svårt att mäta med säkerhet då det i fråga om inflyttade invånare finns brister i det statistiska underlaget. Utskottet föreslår att landskapsregeringen åtgärdar dessa brister.
Slutligen finner utskottet att frivilligarbetet är värdefullt för samhället som helhet och ser det som positivt att landskapsregeringen uppmärksammar det Europeiska året för frivilligarbete år 2011.
Näringsutskottet tar i sitt utlåtande upp GMO, arbetet med de nya riktlinjerna för den gemensamma jordbrukspolitiken under perioden 2014-2020, EU:s gemensamma fiskeripolitik samt certifiering av timmer och trävaror. Nämnden har dessutom bett näringsutskottet att ägna särskild uppmärksamhet åt hur ERUF-bidragen används, om de uppfyller de avsedda målen och om det är anpassade till åländska förhållanden.
Utskottet framför i utlåtandet att jordbruksproduktionens betydelse för livsmedelsindustrin bör lyftas upp i programarbeten för den kommande perioden. Enligt utskottets mening är det också viktigt att programmen inriktas på produktionsinriktade stöd, inte minst för att öka den allmänna acceptansen för jordbrukspolitiken. Vidare framförs att de arbetsgrupper som ska bereda kommande programförslag bör få en bred sammansättning med representanter från olika intressegrupper, så att förslagen får en naturlig förankring under arbetets gång.
När det gäller ERUF-bidragen säger utskottet att stöden till åländska företag skiljer sig något från omgivande regionen pga. näringspolitiska skäl. Landskapsregeringen har fokuserat insatserna till färre stödformer. Dessa koncentreras till åtgärder som gynnar en god utveckling av näringslivet i landskapet. Stöd av mindre betydelse i landskapet, t.ex. grundforskning, har inte tagits med i programmet då sådan verksamhet inte egentligen bedrivs av företag i landskapet i någon betydande grad. I stället är stöden till produktutveckling inriktat på kommersialiseringsfasen. Utskottet har erfarit att implementeringen av ERUF-programmet har varit långsam. Detta utgör tillsvidare inte något problem när det gäller EU:s del av finansieringen. Mot denna bakgrund är det inte ändamålsenligt att i det här skedet inleda en utvärdering. Det återstår ännu tre år av programperioden. Nämnden anser i likhet med näringsutskottet att landskapsregeringen vid utformningen av stödprogrammen för näringslivet bör utnyttja den egna behörigheten för att skräddarsy de åtgärder som behövs för en positiv och målinriktad utveckling av det åländska näringslivet. Näringspolitiken ska användas för att anta egna målsättningar som är anpassade för åländska förhållanden. Stöden bör väljas och riktas så att dessa målsättningar uppfylls.
Nämnden konstaterar att ett seminarium har hållits om GMO odling och s.k. reglering om samexistens. Seminariet har resulterat i en promemoria med riktlinjer för den lagstiftning som bör utarbetas för landskapet. Landskapsregeringen har utgående från denna promemoria gett lagberedningen i uppdrag att utforma ett lagförslag. Enligt nämnden är den aktuella lagstiftningen angelägen och utgår från att arbetet prioriteras.
När det gäller EU:s gemensamma fiskeripolitik konstateras att kommissionen under 2011 ska presentera konkreta förslag till en ny fiskeripolitik under perioden 2014-2020. De nordiska länderna har i samband med att kommissionen år 2009 lämnade en grönbok om den nya fiskeripolitiken samordnat sina synpunkter på kommissionens förslag bl.a. i form av ett utlåtande från miljö- och naturresursutskottet i nordiska rådet. Nämnden har erfarit att de nordiska ländernas syn på nödvändiga förändringar av den framtida fiskeripolitiken inom EU på flera punkter sammanfaller med den åländska. Inom ramen för Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet hålls ett nordiskt seminarium om EU:s fiskeripolitik med fokus på regionalisering och kustfiske den 11 maj 2011 i Mariehamn. Deltagarna får då tillfälle att diskutera gemensamma synpunkter som kan framföras på de lagstiftningsakter som kommissionen lägger fram under detta år.
Arbetet med att ta fram en tillämpningsförordning för Europaparlamentets och rådets förordning nr 995/2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden pågår. Trots att förordningen har en lång övergångsperiod fram till den 3 mars 2013 måste en kontrollerande myndighet utses före den 3 juni 2011. Det har framkommit att landskapsregeringen överväger att påföra dessa uppgifter en fristående organisation. Anledningen till detta är att landskapsregeringen är den myndighet som handlägger avverkningstillstånden. Tillståndsprövningen och kontrollen bör inte handläggas vid en och samma myndighet.
Social- och miljöutskottet berör sitt utlåtande EU 2020, EU:s svaveldirektiv, direktivet om gränsöverskridande hälso- och sjukvård, förordningen om användningen av fosfater och andra fosforföreningar i tvättmedel för hushållsbruk, klimatvänliga fordon, utvecklingen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (ramdirektivet för vatten), kommissionens initiativ i fråga om fysisk planering i EU:s kust- och havsområden, EU-strategin för Östersjöområdet och EU:s temaår 2011 om frivilligarbete. Utskottet säger bl.a. att landskapsregeringen bör bevaka utvecklandet av Cleantech företagandet. Åtgärder i syfte att minimera antalet personer som lever under den relativa fattigdomsgränsen, landskapets intressen i samband med beredningen av kommissionens förslag om utvecklingen av ramdirektivet för vatten och den fysiska planeringen för EU:s kust- och havsområden bör också bevakas. Vidare stöder utskottet ansträngningarna i syfte att säkra sjöfartens konkurrensförutsättningar i relation till de mer miljöbelastande vägtransporterna så att miljöbelastningen på Östersjön minskar. Utskottet vill också att landskapsregeringen följer utvecklingen av den inre marknaden för hälso- och sjukvård särskilt med hänsyn till de eventuella ekonomiska konsekvenserna för landskapet. Vidare vill utskottet att landskapsregeringen ska påskynda arbetet med att minska mängden fosfater i tvättmedel som används på Åland. När det gäller upphandlingen av vägtransportfordon sägs med hänvisning till utskottets betänkande 4/2008-2009 att det inte är tillräckligt med urvalskriterier för upphandling av rena och energieffektiva fordon. Landskapsregeringen uppmanas att aktivera sitt arbete med utbyte av fordonsparken inklusive arbetsmaskiner till mera miljövänliga alternativ.
När det gäller EU-strategin för Östersjöområdet konstateras att det fortfarande inte har fastställts erforderliga kvalitetsnormer i enlighet med vattenlagen. På grund av bristen på kvalitetsnormer och bindningen till nuvarande utsläppsnivå är det svårt för nya fiskodlingsföretag att etablera sig. Utskottet anser att det är nödvändigt att minska den totala utsläppsnivån betydligt för att näringen ska kunna utvecklas långsiktigt. För att uppnå detta erfordras åtgärder i syfte att dels säkerställa att den totala utsläppsmängden minskar samtidigt som produktionen kan utvecklas med miljömässigt innovativa nyetableringar.
Slutligen tas EU:s temaår om frivilligarbete upp i utlåtandet. Utskottet anser att frivilligarbetets samhälleliga betydelse bör utredas. Samtidigt uppmanas landskapsregeringen till en bättre framförhållning när det gäller att uppmärksamma EU:s temaår. Temat för 2012 är aktivt åldrande, vilket utskottet anser att också bör uppmärksammas på Åland.
När det gäller frivilligarbetet i landskapet anser nämnden i likhet med utskottet att de ekonomiska effekterna bör utredas. Nämnden konstaterar att effekten av landskapsstöd vanligtvis blir större än stödets storlek i sig genom det frivilligarbete det genererar samtidigt som stödet kan leda till möjligheten att erhålla stöd från andra instanser utanför Åland, t.ex. från en riksorganisation eller genom att projektet blir berättigat till EU-stöd. Enligt nämnden kan en utredning om de samhällsekonomiska effekterna tjäna som ett starkt argument mot införandet av momsskyldighet för ideella föreningar. Nämnden stöder landskapsregeringens ställningstagande mot ett införande av momsskyldighet för dessa organisationer.
Finansutskottet stöder i sitt utlåtande landskapsregeringens arbete med att göra systemet med skattegränsen smidigare. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att följa utvecklingen när det gäller införandet av skatter på EU-nivå. Utskottet motsätter sig att nya skatter införs på EU-nivå för EU:s medborgare och företag. Nämnden konstaterar att införandet av skatter på EU-nivå diskuteras, men att det tillsvidare inte har lagts fram några konkreta förslag.
När det gäller skärpningen av bestämmelser om svavelhalten i maritimt bränsle konstateras att det bör utredas om det finns tillräckligt med bränsle att tillgå och om teknikutvecklingen av s.k. scrubbers (utrustning för svavelreduktion) kan minska utsläppen inom den beslutade tidsramen. Vidare uppmanas landskapsregeringen att verka för att vår sjöfart får konkurrensneutrala verksamhetsförutsättningar och en rimlig omställningstid. Det konstateras att miljöåtgärderna för att minska svavel- och koldioxidutsläppen kommer att medföra ökade driftskostnader för rederierna under en övergångstid. Det pågår en teknikutveckling som kommer att leda till lägre utsläppsnivåer. Avslutningsvis konstateras att övergångstiden som ges för omställning kan vara för kort och nämnden föreslår därför att landskapsregeringen arbetar för en differentierad övergångstid så att äldre fartyg får längre tid på sig att uppnå den avsedda reduktionen.
Lagutskottet tar i sitt utlåtande upp de konstitutionella frågorna och inflytandefrågorna. Utskottet redogör för det pågående arbetet med att föreslå ändringar i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, den s.k. Duff-rapporten. Europaparlamentarikern Carl Haglund har lagt flera ändringsförslag under behandlingen i utskottet för konstitutionella frågor. Han har bl.a. föreslagit att de matematiska formlerna avlägsnas som skulle reducera Finlands antal mandat till 11 eller 12 och därmed minska Ålands möjligheter att få ett av Finlands mandat samt att lagstiftande, autonoma områden blir representerade i Europaparlamentet, särskilt de med skyldighet att verkställa EU-direktiv. Nämnden har erfarit att initiativet om att ta bort den matematiska formeln har antagits, medan de förslag som gäller autonomier har förfallit i omröstningarna som företogs den 19 april 2011 i utskottet. Ärendets behandling fortsätter under Europaparlamentets plenum den 6 - 9 juni 2011 då nya ändringsförslag kan läggas fram. Därefter lämnas ärendet över för behandling i Europeiska rådet. Nämnden förutsätter att lanskapsregeringen fortsätter ansträngningarna att påverka detta ärende och att Finlands regering vidblir sitt löfte i principbeslutet om landskapet Ålands medverkan och inflytande i EU-ärenden från den 23 april 2009, när ärendet kommer till rådet för beslut. Ett sådant beslut ska antas enhälligt. Enligt nämnden är det viktigt att lyfta fram Ålands unika ställning i fråga om den delade behörigheten, till skillnad från andra lagstiftande regioner med delegerad behörighet. Eftersom detta gör att Åland har ett eget ansvar för implementeringen av EU-direktiv är det en viktig omständighet att beakta.
Lagutskottet berör vidare i sitt utlåtande möjligheten för att en behörig och kompetent tjänsteman från landskapet anställs vid den Europeiska utrikestjänsten som är under uppbyggnad. Enligt lagutskottets mening vore det en stor fördel om en person med anknytning till Åland med kunskap om bl.a. demilitariseringen och neutraliseringen skulle anställas vid utrikestjänsten. Det är därför enligt lagutskottet angeläget att landskapsregeringen aktivt bevakar de lediganslagna tjänsterna så att denna möjlighet kan tas tillvara. Nämnden stöder lagutskottets ställningstagande. Det har framkommit att landskapsregeringen fortlöpande bevakar de tjänster som lediganslås och att uppgifter om de tjänster som är av intresse vidareförmedlas till ett antal personer med lämplig utbildning och erfarenhet som har anmält intresse för en sådan tjänst.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 19 januari 2011 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens yttrande över meddelandet.
Nämnden har i ärendet inbegärt utlåtanden från lagtingets alla fackutskott. Finansutskottet, kulturutskottet, lagutskottet, näringsutskottet och social- och miljöutskottet har avgett utlåtanden som bifogas detta betänkande.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden talman Roger Nordlund, vice ordföranden Gunnar Jansson, vtm Gun-Mari Lindholm samt medlemmarna Raija-Liisa Eklöw, Camilla Gunell, Harry Jansson och Roger Jansson samt ersättaren Ulla-Britt Dahl.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande nr 2/2010-2011 för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.
| Mariehamn den 19 maj 2011 | |
|
Ordförande |
Roger Nordlund |
|
Sekreterare |
Marine Holm-Johansson |
|
|
| ||
| Ålands lagting | UTLÅTANDE | ||
|
| Datum |
| |
| Lagutskottet | 2011-03-10 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till självstyrelsepolitiska nämnden |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Lagutskottets utlåtande
Europeiska unionen och Åland - prioriteringar år 2011 och verksamhet år 2010
· Landskapsstyrelsens meddelande nr 2/2010-2011
INNEHÅLL
De allmänna principernas tillämplighet
En tjänsteman vid Europeiska utrikestjänsten
Självstyrelsepolitiska nämnden har med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen anhållit om lagutskottets utlåtande över meddelande nr 2/2010-2011 till den del meddelandet berör lagutskottets ansvarsområde.
Utskottets synpunkter
Utskottet har valt att i utlåtandet ägna sig åt de konstitutionella frågorna och inflytandefrågorna. Även trafik- och polisfrågor hör till utskottets ansvarsområde men eftersom dessa inte närmare berörs i meddelandet berörs de inte i utlåtandet.
Parlamentsplatsen
Tidigare framförda ståndpunkter
Utskottet har vid ett flertal tillfällen berört det krav på att Åland ska utgöra en egen valkrets i valet till Europaparlamentet som lagtinget har ställt ända sedan anslutningen till EU. I sitt betänkande nr 3/2009-2010 över Lissabonfördraget redogjorde utskottet bl.a. för statsrådets principbeslut av den 23 april 2009 om landskapet Ålands medverkan och inflytande i EU-ärenden där det bekräftas att det finns ett behov av att kompensera landskapet genom representation i Europaparlamentet för den behörighet som genom EU-medlemskapet har överförts till unionens kompetensområden. I beslutet fastslår regeringen att den har för avsikt att i kommande förhandlingar på gemenskapsnivå om fördelning av parlamentsplatser hävda Ålands internationella särställning och självstyrande status.
I samband med behandlingen av Lissabonfördraget fick utskottet dessutom ett skriftligt utlåtande av den 28 oktober 2009 från statsministern som hänvisar till regeringens avsikt att i kommande förhandlingar på gemenskapsnivå hävda Ålands status i enlighet med nämnda principbeslut. Av utlåtandet framgick också att statsrådet inte har några planer på att dela in landet t.ex. i sådana valkretsar som skulle ge Åland en representant i Europaparlamentet.
Utskottet framhöll vidare, liksom självstyrelsepolitiska nämnden, att regeringen erkänner landskapets rättmätiga krav på representation genom att hänvisa till Åland i diskussionerna om ländernas fördelning av platser i Europaparlamentet. I grundlagsutskottets betänkande om lagtingets lagmotion konstaterades dessutom att initiativet är fullt begripligt med hänsyn till Ålands särställning.
I betänkandet framhöll utskottet vidare att legitimiteten hos landskapets krav på inget sätt är kopplad till det antal platser som Finland förfogar över i parlamentet. Utskottet delade således inte grundlagsutskottets bedömning att lagtingets i lagmotionen framförda krav inte överensstämmer med kravet på ett proportionellt valsätt. Enligt Fördraget om Europeiska unionen ska medborgarna nämligen företrädas med degressiv proportionalitet i Europaparlamentet.
Utskottets överväganden
Enligt Art.14 p.2 i Fördraget om Europeiska unionen består Europaparlamentet av maximalt 750 ledamöter, plus ordförande. Varje medlemsstat ska ha minst sex och högst 96 ledamöter och sammansättningen inom ramen för denna gaffel beslutas med enhällighet i Europeiska rådet på Europaparlamentets initiativ och med dess godkännande.
Till följd av detta har det konstitutionella utskottet i Europaparlamentet efter förhandlingar mellan partigrupperna efter valet i juni 2009 givit den ledamoten Andrew Duff från den politiska gruppen ALDE (Alliance of Liberals and Democrats for Europe) uppgiften att i form av en rapport föreslå hur Europaparlamentets initiativ ska utformas. En tredje version av rapporten behandlas som bäst i det konstitutionella utskottet och enligt planerna sker en omröstning om förslaget den 19 april 2011. Utskottsmedlemmen Carl Haglund (ALDE) har efter kontakter med landskapsregeringen lagt två ändringsförslag för den åländska parlamentsplatsen i samarbete med den politiska gruppen EFA (European Free Alliance) som enligt vad lagutskottet fått erfara har kommer att lägga ändringsförslag i samma riktning. Dessutom har lantrådet Viveka Eriksson den 2 mars 2011 sänt ett brev till rapportören Duff där landskapsregeringen uppmanar det konstitutionella utskottet att anta ett förslag som ändrar bestämmelsen om val till Europaparlamentet i syfte att garantera att regioner med lagstiftningsmakt, såsom Åland, får representation i Europaparlamentet före nästa parlamentsval. Behandlingen av rapporten har karaktäriserats av snabba förändringar och enligt utskottets bedömning är förutsättningarna för att ändringsförslagen ska vinna gehör inte de allra bästa.
Utskottet konstaterar att landskapsregeringen i relation till det konstitutionella utskottet valt att främst betona de lagstiftande regionernas gemensamma intressen men att landskapsregeringen i övrigt följer den tidigare av lagtinget utstakade linjen att frågan om Ålands representation i Europaparlamentet ska drivas både på basis av Ålands särställning med delad lagstiftningsmakt och på basis av de lagstiftande regionernas gemensamma legitima intresse.
I sitt tidigare nämnda betänkande konstaterade lagutskottet att det med begreppet "kommande förhandlingar på gemenskapsnivå" i statsrådets principbeslut, kan vara fråga om både kommande fördragsändringar och förhandlingar om fördelningen inom den ram som nuvarande fördrag anger. Utskottet förutsatte att Finlands regering i kommande förhandlingar på gemenskapsnivå hävdar Ålands internationella särställning, vilket kan förbättra Finlands möjligheter att åtminstone bibehålla det nuvarande antalet representanter i Europaparlamentet. I en sådan situation skulle givetvis Åland tillförsäkras en av dessa platser. Utskottet förutsatte också att Finlands regering inte godkänner en omfördelning av parlamentsplatserna innan Åland tillförsäkrats representation. Utskottet utgår fortsättningsvis från att Finlands regering vidblir sitt löfte i principbeslutet när ärendet kommer till Europeiska rådet för enhälligt beslut.
De allmänna principernas tillämplighet
I EU:s grundfördrag ingår ett antal fundamentala principer som ska ligga till grund för samarbetet och integrationen. Proportionalitetsprincipen slås fast i artikel 5 i EU-fördraget: "Enligt proportionalitetsprincipen ska unionens åtgärder till innehåll och form inte gå utöver vad som är nödvändigt för att nå målen i fördragen." Med andra ord ska åtgärdernas omfattning stå i proportion till målet. Subsidiaritetsprincipen innebär att EU bara ska agera om det är mer effektivt med en EU-åtgärd än en nationell, regional eller lokal åtgärd. Detta gäller dock inte frågor som EU ensam beslutar om. EU:s grundläggande konkurrensregler ingår i avdelning VII i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EU:s konkurrenspolitik syftar till att konkurrensen på den inre marknaden inte ska snedvridas och att likartade regler ska tillämpas för samtliga företag som verkar på marknaden.
Enligt utskottets mening bör de grundläggande principerna framhållas som vägledande vid behandlingen av flera av de frågor som är av intresse för landskapet. Som exempel kan nämnas skattegränsen där reglerna för hantering av de varor som passerar skattegränsen måste stå i proportion till syftet med skattegränsen. Ett annat exempel är svaveldirektivet där reglerna riskerar att försätta Finland och andra Östersjöländer som är beroende av sjötransporter för sin export, i en sämre konkurrenssituation än andra EU-länder.
En tjänsteman vid Europeiska utrikestjänsten
Med anledning av Lissabonfördragets ikraftträdande har Europeiska rådet utnämnt ledamoten i parlamentet Catherine Ashton (PSE, Group of the Progressive Alliance of Socialists & Democrats) till unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Den höga representanten är ordförande i rådet för utrikes frågor och leder den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Representanten bistås av Europeiska utrikestjänsten som är under uppbyggnad. I samband med ett besök av Finlands utrikesminister Alexander Stubb i landskapet förklarade sig utrikesministern beredd att arbeta för att en behörig och kompetent tjänsteman från landskapet ska kunna utses till utrikestjänsten som kontinuerligt utlyser lediga tjänster på olika nivåer. Tjänsterna är inte öronmärkta för medlemsstaterna och det är kommissionen som beslutar vem som utses till respektive tjänst. Landskapsregeringen har gått ut med en intresseförfrågan och har därför en lista över intresserade personer med varierande kompetens och erfarenheter. EU-enheten följer aktivt de lediganslagna tjänsterna för att bevaka om någon av de intresserade motsvarar kompetenskraven.
Enligt utskottets mening vore det till stor fördel om en person med anknytning till Åland och med kunskap om bland annat demilitariseringen och neutraliseringen skulle utses vid utrikestjänsten. Det är därför angeläget med en aktiv bevakning från landskapsregeringens sida av de lediganslagna tjänsterna så att den möjlighet som utrikesministern gav, till fullo tas tillvara.
Ärendets behandling
Självstyrelsepolitiska nämnden har den 28 januari 2011 enligt 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt lagutskottets utlåtande i ärendet.
Utskottet har i ärendet hört lantrådet Viveka Eriksson, ministern Roger Eriksson, förvaltningschefen Arne Selander, Europarättschefen Michaela Slotte, EU-specialrådgivaren Hanna Bertell och nationella experten Andreas Dahlén samt fått ett underlagsmaterial från Carl Haglunds specialmedarbetare Wille Valve.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Olof Erland, viceordföranden Barbro Sundback samt ledamöterna Harry Jansson, Jan Salmén och Folke Sjölund.
Ordföranden Erland och ledamoten Folke Sjölund har inte till alla delar omfattat utskottets utlåtande och fogar en gemensam reservation till utlåtandet.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörande av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.
| Mariehamn den 10 mars 2011 | |
|
Ordförande |
Olof Erland |
|
Sekreterare |
Susanne Eriksson |
R E S E R V A TI O N
Landskapsregeringen och parlamentsledamoten Carl Haglund har fört fram förslag till kommittén för konstitutionella ärenden om att landskapet skulle garanteras egen representation i Europaparlamentet.
Enligt majoritetens, i lagutskottet, bedömning "är förutsättningarna för att ändringsförslagen ska vinna gehör inte de allra bästa".
Vi anser att det citerade uttrycket ska strykas och att lagutskottet ska framhålla vikten av att ta tillvara varje tillfälle att påverka opinionen i en riktning som underbygger de legitima (berättigade) kravet på en egen åländsk parlamentsplats.
Mariehamn den 10 mars 2011
Olof Erland Folke Sjölund
| |
| ||
| Ålands lagting | UTLÅTANDE 2010-2011 | ||
|
| Datum |
| |
| Finansutskottet | 2011-03-24 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Självstyrelsepolitiska nämnden |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Finansutskottets utlåtande
Europeiska unionen och Åland - prioriteringar år 2011 och verksamhet år 2010
· Landskapsregeringens meddelande nr 2/2010-2011
INNEHÅLL
2.2.2. Beskattningen och skattegränsen
Självstyrelsepolitiska nämnden har med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt finansutskottets utlåtande över landskapsregeringens meddelande nr 2/2010-2011, Europeiska unionen och Åland - prioriteringar år 2011 och verksamhet år 2010 till den del det berör utskottets ansvarsområden. Utskottet ombeds särskilt bekanta sig med punkten 2.2.7 och frågan om förnyelsen av sjöfartens stödsystem.
Utskottets synpunkter
Utskottet har på basen av begäran beslutat fokusera på nedanstående två punkter i meddelandet.
2.2.2. Beskattningen och skattegränsen
Utskottet konstaterar att landskapsregeringen i fråga om beskattningen och skattegränsen enbart berör arbetet med tullagstiftningen och dess inverkan på skattegränslagstiftningen. Utskottet finner att landskapsregeringen arbetar med skattegränsen för att göra systemet smidigare. Utskottet stöder landskapsregeringens fortsatta arbete med frågorna.
Bevakning av arbetet med Europeiska kommissionens grönbok om mervärdesskattens framtid kommer sannolikt att vara vägledande för de kommande årens arbete med mervärdesbeskattningen. Utskottet har erfarit att grönboken genomgripande analyserar mervärdesbeskattningssystemet. Förslag baserade på densamma kan även i förlängningen få effekter för skattegränshanteringen. Utskottet har erfarit att förändringen av mervärdesskattesystemet utifrån förslagen i grönboken är avsedda för att minska skatteflykt och ge lägre administrativa kostnader. Eftersom tekniken har utvecklats sedan det nuvarande mervärdeskattesystemet skapades finns det nya metoder att utveckla och effektivisera beskattningen och samtidigt minska byråkratin.
Även inom andra delar av beskattningen, främst företagsbeskattningen, förs diskussioner om en ökad harmonisering. Flera förslag är under beredning inom kommissionen tex. en europeisk bolagsskatt och förslag till en enhetlig skattebas (dvs harmonisering av regelverket av underlaget för beskattningen).
Utskottet har erfarit att det även förts diskussioner gällande en beskattningsrätt för EU som hänger samman med finansieringen av EU:s budget. Ett syfte att införa en sådan kunde vara att alla EU stater skulle bidra lika till EU:s finansiering. Nuvarande system med bl.a. medlemsavgifter för medlemsstaterna har många undantag som gör att bördan mellan medlemsstaterna är ojämn.
Utskottet motsätter sig att nya skatter införs på EU nivå för EU:s medborgare och företag. Utskottet vill ha fortlöpande information av vad som händer på EU området i fråga om beskattningen och uppmanar landskapsregeringen att följa med utvecklingen.
2.2.7. Sjöfart
Enligt meddelandet ska kommissionen under år 2011 förnya sina riktlinjer för stöd till maritima transporter. Regelverket utgör grunden för att medlemsstaterna ska kunna ge sjöfartsnäringen inom EU konkurrenskraftiga förutsättningar genom tonnageskattesystem och stöd för bemanningskostnader i form av t.ex. restitution av löneskatter och sociala avgifter. Riktlinjerna utgör ramarna och sedan kan medlemsstaterna utforma system inom dessa. Landskapsregeringen anser att systemet bör fortsätta för att säkerställa en inhemsk sjöfart.
Utskottet har erfarit att ett nytt tonnangebeskattningssystem för sjöfarten notifierats till EU kommissionen men att beredningen hos kommissionen förefaller komma att ta tid, särskilt mot bakgrund av att dessa frågor nu överförts till ett nytt generaldirektorat inom kommissionen som sannolikt kommer att behöva sätta sig in i sjöfartens speciella situation. Detta innebär att systemet sannolikt inte kan komma att tas i bruk förrän efter att den nya finska regeringen tillträtt. Utskottet har erfarit att ett välfungerande tonnageskattesystem tillsammans med bemanningsbestämmelser har avgörande betydelse för de flaggval rederinäringen gör vid nyanskaffningar.
I fråga om det nuvarande stödsystemet med restitution baserar sig detta på de nuvarande riktlinjerna för statligt stöd. Dessa riktlinjer ska ses över efter en period av 7 år vilket innebär att de ska revideras i år. Utskottet har erfarit att näringen är nöjd med det nuvarande systemet och uppmanar landskapsregeringen att i sina kontakter med kommissionen och riksmyndigheterna verka för att de bibehålls.
Enligt IMO:s bestämmelser ska svavelhalten i maritimt bränsle sänkas från nivån den 1 juni på 1 % till 0,1 % i Östersjön år 2015. För den globala sjöfarten ska nivån från nuvarande nivå (4,5%) sänkas till 0,5 % år 2020, men med en option om uppskov (på basen av en utvärdering år 2018) till år 2025. En sänkning till 0,1 % i bränslet i Östersjön i den aktuella takten riskerar medföra att sjöfarten förlorar i konkurrenskraft i förhållande till olika sjöfartszoner och i förhållande till landbaserade transporter. Landbaserade transporter med långtradare leder till ökad förorening av miljön. I samband med IMO beslutet meddelade Finland att bestämmelserna inte kommer att träda ikraft i Finland förrän en nationell lagstiftning bringar dessa ikraft. Efter vad utskottet uppfattat innebär detta att Finland inte behöver sätta bestämmelserna i kraft från år 2015, om Finland även får undantag i de direktiv som är under beredning vid EU kommissionen.
Utskottet konstaterar att man bör utreda om det finns tillräckligt med bränsle med tillräckligt låg svavelnivå att tillgå och om teknikutveckling av sk. ”scrubbers” (utrustning för svavelreduktion) kan minska utsläppen utan att behöva minska nivån i bränslet inom den tidsram som satts. Även andra metoder för svavelreduktion är under utveckling.
Utskottet uppmanar landskapsregeringen att verka för att vår sjöfart får konkurrensneutrala verksamhetsförutsättningar och en rimlig omställningstid.
Inom IMO arbetar man även med att försöka nedbringa sjöfartens CO2 utsläpp. I detta sammanhang är det viktigt att beakta att fartyg som kan gå i is har behov av starkare motorer och kraftigare skrov och kräver därför större bränsleförbrukning. Bland de ekonomiska styrmedel som diskuteras finns bl.a. ett förslag till en särskild fond och ett förslag till regelrätt utsläppshandel. Förslaget till fond går ut på att fartyg i samband med bunkring erlägger en avgift på basen av bunkrad mängd. EU kommissionen har för sin del konstaterat att om man på internationell nivå inte hittar lösningar så kommer man att agera i syfte att reglera sjöfartens CO2 utsläpp. Det finns även en option att ta med sjöfarten i EU direktivet om utsläppshandel.
Utskottet konstaterar att båda miljöåtgärderna kommer att medföra ökade driftskostnader för rederiverksamheten under en övergångsperiod.
Utskottet stöder strävandena till lägre miljöbelastning som dessa båda åtgärder syftar till. Utskottet har erfarit att det pågår en teknikutveckling som kommer att leda till lägre utsläppsnivåer, vilket påskyndas av de strängare kraven, men att övergångstiden kan vara för kort.
Ärendets behandling
Självstyrelsepolitiska nämnden har den 2 februari 2011 enligt 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt finansutskottets utlåtande i ärendet.
Utskottet har i ärendet hört ministern Mats Perämaa, finanschefen Dan E Eriksson, regeringsrådet Lolan Eriksson vid kommunikationsministeriet (per telefon), överinspektör Harry Favorin vid kommunikationsministeriet (per telefon), Europaparlamentarikern Carl Haglund (per telefon), lagstiftningsrådet Marianne Malmgren vid finansministeriet (per telefon), lagstiftningsrådet Tommi Parkkola vid finansministeriet (per telefon), avdelningsjuristen Erica Pettersson och VD:n Olof Widén vid Rederierna i Finland rf.
I ärendets avgörande behandling har deltagit ordföranden Jan-Erik Mattsson, medlemmarna Torsten Sundblom och Danne Sundman samt ersättarna Runar Karlsson och Folke Sjölund.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörande av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.
| Mariehamn den 24 mars 2011 | |
|
Ordförande | Jan-Erik Mattsson |
|
Sekreterare |
Niclas Slotte |
|
|
| ||
| Ålands lagting | UTLÅTANDE 2010-2011 | ||
|
| Datum |
| |
| Näringsutskottet | 2011-03-23 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Näringsutskottets utlåtande
Europeiska unionen och Åland - prioriteringar år 2011 och verksamhet år 2010
· Landskapsregeringens meddelande 2/2010-2011
INNEHÅLL
EU:s gemensamma fiskeripolitik
Certifiering av timmer och trävaror
Självstyrelsepolitiska nämnden har med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen anhållit om näringsutskottets utlåtande över landskapsregeringens meddelande nr 1/2010-2011 till den del det berör utskottets ansvarsområden. Nämnden ber näringsutskottet ägna särskild uppmärksamhet åt hur ERUF-bidragen används, om de uppfyller de avsedda målen och om det är anpassade till åländska förhållanden. Vidare ber nämnden att utskottet ska bekanta sig med GMO-frågorna samt de kommande LFA-stöden.
Utskottets synpunkter
ERUF-bidragen
För de s.k. ERUF-bidragen (Europeiska regionala utvecklingsfonden) har landskapet ett eget åländskt program: Operativt program för Europeiska regionala utvecklingsfonden på Åland 2007-2013. Strukturfondsmedlen uppgår till 3.125.000 euro enligt budgeten. Programmet omfattar hela Åland och målgruppen är företag, föreningar och offentliga aktörer. Syftet är att stärka ekonomins tillväxtpotentioal och produktivitet. Programmet ger möjlighet för företag att söka finansiering för projekt som rör entreprenörsanda, innovationer inom små- och medelstora företag och experimentering, nya finansiella lösningar och företagskuvöser, energieffektivitet, förnyelsebar energi, tillämpad forskning och teknikutveckling eller inom utveckling av informations- och kommunikationsteknik.
I utformningen av de olika stödsystemen som finns för åländska företag har landskapsregeringen prioriterat exporterande verksamhet med hänsyn till att sådan verksamhet tillför det åländska ekonomin kapital. Det är dessutom i första hand exporterande företag som är beroende av liknande verksamhetsförutsättningar som i omgivande regioner då de konkurrerar med dessa. Vid sidan av detta finns stöd för företag som av regionalpolitiska skäl kan få stöd därför att de har betydligt sämre förutsättningar än motsvarande företag utanför landskapet eller pga. att skärgårdsföretag har sämre förutsättningar än motsvarande företag på fasta Åland. En central förutsättning för stöd är ändå alltid att det finns utsikter för en lönsam verksamhet. Räknat i euro är det en mycket liten del av de offentliga stöden som går till marknadsmisslyckande. När det gäller utvecklingsprogram och kompetensstöd har branschorganisationerna fått en viktig roll eftersom ERUF-finansiering kan ges till dessa för genomförandet. ERUF-finansiering kan också beviljas för förstudier.
Utskottet har erfarit att stöden till åländska företag skiljer sig något från omgivande regionen pga. näringspolitiska skäl. Landskapsregeringen har fokuserat insatserna till färre stödformer. Dessa koncentreras till åtgärder som gynnar en god utveckling av näringslivet i landskapet. Stöd av mindre betydelse i landskapet, t.ex. grundforskning, har inte tagits med i programmet då sådan verksamhet inte egentligen bedrivs av företag i landskapet i någon betydande grad. I stället är stöden till produktutveckling inrikat på kommersialiseringsfasen.
Enligt utskottet är det viktigt att landskapsregeringen vid utformningen av stödprogrammen för näringslivet utnyttjar den egna behörigheten för att skräddarsy de åtgärder som behövs för en positiv och målinriktad utveckling av det åländska näringslivet. Det är inte ändamålsenligt att anta likadana stödprogram för landskapet som finns i riket eller i Sverige endast för undvika avvikelser i stödåtgärderna. Näringspolitiken ska användas för att anta egna målsättningar för landskapet och för att välja de åtgärder som leder till målsättningarna uppfylls.
Utskottet har erfarit att implementeringen av ERUF-programmet ännu inte har kommit halvvägs. Processen har varit långsamt och tillsvidare utgör detta inte något problem när det gäller EU:s del av finansieringen. Landskapsregeringen har ännu inte fattat beslut om att genomföra en utvärdering. Eftersom det fortfarande återstår är tre år av programperioden så är det för tidigt att inleda en utvärdering i det här skedet.
GMO
Kommissionen lämnade ett meddelade den 13 juli 2010 om medlemsstaternas fria rätt att fatta beslut om odling av genetiskt modifierade grödor. Avsikten är att öka medlemsländernas bestämmanderätt i fråga om begränsningar och förbud av odling av genetiskt modifierade växter. Coreper beslöt den 3 september 2010 att tillsätta en ad hoc-arbetsgrupp med uppgift att behandla och analysera förslaget. Under behandlingen har frågor såsom det juridiska grunderna och möjliga effekter för den inre marknaden och handelspolitiken berörts. Medlemsstaterna skulle till den 25 februari 2011 inkomma med synpunkter inför utarbetandet av ett nytt utkast till kommissionens förslag. Landskapsregeringen har samrått med utskottet om ett utlåtande om kommissionens förslag. Landskapsregeringen har i utlåtandet uttryckt stöd för förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av direktiv 2001/18/EG vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade organismer inom sina territorier. Landskapsregeringe anser dock att ytterligare klargöranden över potentiella grunder för restriktioner och förbud inom medlemsstaternas egna territorier är välkomna. Utskottet stöder landskapsregeringens ställningstagande.
LFA
Utskottet har informerats om det pågående arbetet med att utforma nya riktlinjer för den gemensamma jordbrukspolitiken under perioden 2014-2020. Kommissionens förslag utgår från att jordbrukspolitiken ska bli "grönare, rättvisare och effektivare." Jordbrukspolitiken ska inte bara vara till för jordbrukare utan för hela samhället dvs. också för konsumenter och skattebetalare. Politiken ska vidare vara utformad så den är lättförståelig och tydliggör för den stora allmänheten vad jordbruket tillför det övriga samhället.
Kommissionen föväntas ge förslag till rådets förordningar som ska reglera den nya politiken efter sommaren 2011.
Utskottet har i samband med att utskottet och landskapsregeringen samrått om arbetet med den nya jordbrukspolitiken framfört att jordbruksproduktionens betydelse för livsmedelsindustrin bör lyftas upp i programarbeten för den kommande perioden. Enligt utskottets mening är det också viktigt att programmen inriktas på produktionsinriktade stöd, inte minst för att öka den allmänna acceptansen för jordbrukspolitiken.
Vidare framförde utskottet att landskapsregeringen bör se till att de arbetsgrupper som ska bereda kommande programförslag får en bred sammansättning med representanter från olika intressegrupper, så att förslagen får en naturlig förankring under arbetets gång.
EU:s gemensamma fiskeripolitik
Landskapsregeringen har tidigare gett ett utlåtande om kommissionens grönbok om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken och framhöll då att en separat definition av det småskaliga kustfisket är nödvändigt för att kunna tillgodose näringens särskilda behov. Enligt landskapsregeringen kunde småskaligt kustfiske avgränsas till fiske i medlemsstatens egna vatten med båtar kortare än 12 meter. Kommissionens förslag till ny gememsam fiskeripolitik väntas presenteras i april-maj 2011. Den del som rör det småskaliga kustfisket kommer att bl.a. att behandlas vid ett möte inom den nordiska fiskerisamarbetet i Mariehamn i maj 2011. Landskapsregeringen hoppas att en nordisk samsyn då kan uppnås på förslaget.
Landskapsregeringen har erfarit att det kan komma förslag till ändringar i reglerna om stödberättigade områden i Europeiska fiskerifonden. Landskapsregeringen har för avsikt att arbeta för att reglerna om möjlighet att bevilja stöd till det småskaliga kustfisket, som är mycket begränsade, ska utvidgas eller åtminstone kvarstå.
Även vid arbetet med det kontrollregelverk som nämns i landskapsregeringens meddelande har landskapsregeringen framhållit att det småskaliga fisket borde separeras från den omfattande reglering som i första hand är avsedd för havsfisket. Kustfisket efter icke-kvoterade arter bör enligt landskapsregeringen förvaltas på lokal nivå.
Utskottet stöder landskapsregeringens målsättningar som bl.a. innebär att landskapsregeringen aktivt arbetar för utökade möjligheter att ge stöd till en utvekling av det småskaliga kustfisket.
Certifiering av timmer och trävaror
Europaparlamentets och rådets förordning nr 995/2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden trädde i kraft den 2 december 2010. Behöriga myndigheter som bl.a. ska utföra kontrollverksamhet ska utses senast den 3 juni 2011. Samma dag ska tillämningsförordningen senast vara klar. För närvarande är det oklart vilken myndighet som ska utses att vara behörig myndighet. Arbetet med tillmpningsförordningen har nyligen igångsatts. Kommissionen har tillsatt en expertgrupp och vid det första mötet framkom att det finns många öppna frågor när det gäller tillämpningen. Jord- och skogsbruksministeriet har parallellt tillsatt en styrgrupp och två underarbetsgrupper, en för inhemskt virke och en för importvirke, som ska bereda kommissionens förslag till tillämpningsförordning i Finland. Landskapsregeringen har en representant i den nationella styrgruppen.
Utskottet har noterat att förordningen har en lång övergångsperiod fram till den 3 mars 2013 då den ska börja tillämpas fullt ut. De administrativa organen måste trots detta utses före den 3 juni 2011. Eftersom landskapsregeringen handlägger avverkningstillstånd är det oklart om landskapsregeringen kan utses till den kontrollerande myndigheten enligt förordningen. Det konstateras att uppgifterna sannolikt måste överföras till en fristående organisation.
Ärendets behandling
Självstyrelsepolitiska nämnden har i ett brev daterat den 2 februari 2011 enligt 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt näringsutskottets utlåtande i ärendet.
Utskottet har i ärendet hört vikarierande lantbruksingenjören Maija Häggblom och t.f. landskapsagronomen Sölve Högman.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Anders Englund, vice ordföranden Jörgen Strand samt ledamöterna Mika Nordberg, Roger Slotte och Leo Sjöstrand.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörande av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.
| Mariehamn den 23 mars 2011 | |
|
Ordförande |
Anders Englund |
|
Sekreterare |
Marine Holm-Johansson |
| |
| ||
| Ålands lagting | UTLÅTANDE 2010-2011 | ||
|
| Datum |
| |
| Social- och miljöutskottet | 2011-03-08 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Självstyrelsepolitiska nämnden |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Social- och miljöutskottets utlåtande
Europeiska unionen och Åland - prioriteringar år 2011 och verksamhet år 2010
· Landskapsregeringens meddelande nr 2/2010-2011
INNEHÅLL
2.2.1. En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla
2.2.8. Översyn av EU:s svaveldirektiv
2.2.10. Gränsöverskridande hälso- och sjukvård
2.2.11. Miljö- och energifrågor
2.2.15. EU- strategin för Östersjöområdet
Självstyrelsepolitiska nämnden har med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen anhållit om social- och miljöutskottets utlåtande över meddelandet nr 2/2010-2011 till den del det gäller utskottets ansvarsområde.
Utskottets synpunkter
Utskottet konstaterar med anledning av landskapsregeringens redogörelse att de frågor som berör utskottet främst gäller de ärenden som utskottet valt att fokusera på i sitt utlåtande.
2.2.1. En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla
Landskapsregeringen konstaterar att den europeiska strategin för smart och hållbar tillväxt för alla antogs den 17 juni 2010. Syftet med EU 2020 (även kallad Europa 2020) är att skapa ett tillväxtklimat inom unionen som bygger på hållbar tillväxt och som möjliggör ökad sysselsättning, produktivitet och social samverkan. Kommissionen vill att EU:s mål omvandlas till nationella mål och strategier i medlemsländerna.
Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen bevakar området särskilt gällande utvecklande av Cleantech företagande samt åtgärder i syfte att minimera antalet personer som lever under den relativa fattigdomsgränsen.
2.2.8. Översyn av EU:s svaveldirektiv
Landskapsregeringen konstaterar i meddelandet att artikel 7 i rådets direktiv 1999/32/EG av den 26 april 1999 om att minska svavelhalten i vissa flytande bränslen och om ändring av direktiv 93/12/EEG anger att kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet gällande implementeringen av direktivet och att kommissionen ska överväga att lämna ett förslag med ändringar.
Landskapsregeringen anser att en eventuell sänkning av gränsvärdena för svavel kan innebära att den åländska sjöfartsnäringen inte kan konkurrera på lika villkor som aktörer från länder som inte antagit IMO:s riktlinjer. Landskapsregeringen anser även att en sänkning av gränsvärdena kan motverka direktivets syfte. Landskapsregeringen har därför fört fram sina synpunkter i samband med kommissionens allmänna konsultation som pågått till början av år 2011.
Utskottet stöder landskapsregeringens ansträngningar i syfte att säkra sjöfartens konkurrensförutsättningar i relation till mer miljöbelastande vägtransporter för att på så sätt minska eutrofieringen i östersjöområdet samtidigt som man eftersträvar en minskning av sjöfartens negativa miljöpåverkan inklusive dess svavelutsläpp.
2.2.10. Gränsöverskridande hälso- och sjukvård
Landskapsregeringen konstaterar i meddelandet att rådet och Europaparlamentet alltsedan kommissionen under 2008 presenterade sitt förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård har arbetat med ärendet. Syftet med direktivet är att utveckla den inre marknaden genom att skapa ett klarare rättsläge när det gäller patienters rätt till ersättning för planerad vård i andra EU-länder. Landskapsregeringen följer fortsättningsvis med ärendets utveckling både nationellt och internationellt. Direktivet är nu i slutfasen av sin beredning inom EU:s institutioner och kommer sannolikt formellt att antas innan sommaren. Därefter följer en längre implementeringsperiod på ca 30 månader. Det är dock ännu oklart hur det kommande direktivet ska tolkas och vad det kommer att medföra ifråga om kostnader för ÅHS.
Utskottet har erfarit att landskapsregeringen sannolikt överlämnar en framställning till lagtinget om ändring av ÅHS lagstiftningen men att man i samband med denna framställning inte kommer att hinna implementera direktivet.
Utskottet uppmanar landskapsregeringen att följa med ärendet särskilt i fråga om förslagets ekonomiska konsekvenser. Utskottet uppfattar inte att förslaget, med undantag av dess eventuella ekonomiska konsekvenser, kommer att medföra några större problem för ÅHS. Däremot bör landskapsregeringen utreda om Åland behöver ha en egen landskoordinator för genomförande av direktivet.
2.2.11. Miljö- och energifrågor
Landskapsregeringen konstaterar i meddelandet att kommissionen i november 2010 presenterade ett förslag på ändring av förordning (EG) nr 648/2004 vad gäller användningen av fosfater och andra fosforföreningar i tvättmedel för hushållsbruk.
Landskapsregeringen konstaterar i sitt ställningstagande gällande förordningen följande: ”Landskapsregeringen välkomnar förslaget om begränsning av fosforföreningar i tvättmedel för hushållsbruk, men landskapsregeringen anser att förbudet borde vara mera långtgående så att begränsningen skulle läggas lägre, förslagsvis vid 0,2 viktprocent i stället för föreslagna 0,5 och att även införa begränsningen för maskindiskmedel vid 0,5 viktprocent. Landskapsregeringen anser även att det är viktigt att medlemsländernas möjlighet att besluta om längre gående krav är så enkla som möjligt utan motiveringskrav. För det känsliga och hotade Östersjön är fosforbegränsningar i rengöringsmedel en mycket viktig åtgärd.”.
Utskottet konstaterade i sitt betänkande nr 4/2008-2009 följande: ” Minskningen av fosfater och andra näringsämnen i våra inre vatten och omgivande hav har redan en längre tid varit en prioriterad del i miljöskyddsarbetet, bl.a. ingår fosfater i Helcoms lista över skadliga ämnen som måste minska. Utskottet konstaterar att man den 1 mars 2008 i Sverige införde förbud mot försäljning av textiltvättmedel med högre fosforhalt än 0,2 viktprocent. Detta förbud gäller endast konsumenthandeln.”. Utskottet uppmanar därför landskapsregeringen att påskynda arbetet med att minska mängden fosfater i våra tvättmedel.
Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen föregår med gott exempel i fråga om anskaffande av klimatvänliga fordon. Utskottet konstaterade i sitt betänkande nr 1/2009-2010 följande: ”En utredning över förvaltningens samtliga fordon och deras klimatprestanda har utförts och en plan för utbyte ska tas fram. Denna sträcker sig 10 år framåt med målet att 150-200 ton CO2 -utsläpp ska kunna undvikas årligen. Alla fordonsinköp anpassas till planen samtidigt som fordonsparkens omfattning ses över. Uppföljningen av planen kommer att fortgå kontinuerligt.”. Efter vad utskottet uppfattat förefaller arbetet med att aktivt byta ut de befintliga fordonen mot klimatvänligare fordon gå på sparlåga trots landskapsregeringens tidigare ambition. I landskapsregeringens budgetdirektiv för år 2011 finns följande skrivning: ”Vid upphandling av vägtransportfordon bör urvalskriterierna i landskapsregeringens upphandlingsverktyg för rena och energieffektiva fordon användas.". Utskottet anser dock inte att detta är tillräckligt och uppmanar därför landskapsregeringen att aktivera sitt arbete med utbyte av fordonsparken inklusive arbetsmaskiner till mera miljövänliga alternativ.
Utskottet uppmanar slutligen landskapsregeringen att följa med och bevaka landskapets intressen i samband med beredningen av kommissionens förslag om utvecklingen av ramvattendirektivet och ramverket för maritim geografisk planering.
2.2.15. EU- strategin för Östersjöområdet
Landskapsregeringen konstaterar i meddelandet att uropeiska rådet i november 2009 antog en strategi för Östersjöområdet inklusive en tillhörande åtgärdsplan. Landskapsregeringen har aktiverat sig i några av de prioriteringsområden som finns med i åtgärdsplanen. Landskapsregeringen har utsetts till att vara s.k. "co-leader" till projekt som "främjar åtgärder för att minska utsläppen från fartyg". Landskapsregeringen har i sitt åtgärdsprogram för de åländska vattnen angivit att landskapsregeringen ska vara en pådrivande aktör för en mer hållbar fiskodling på Östersjönivå. Landskapsregeringen följer som ett led i detta aktivt med projektet "Främja hållbara produktionsmetoder inom vattenbruket" inom vilket en ”code of best practices" för vattenbruk i Östersjön ska tas fram.
Utskottet konstaterar inledningsvis att utsläppen från fiskodlingen, särskilt utsläppen av fosfor, utgör den största enskilda åländska utsläppskällan till Östersjön. Samtidigt har fiskodlingen en central betydelse för särskilt skärgårdens näringsliv. Det är viktigt att landskapsregeringen arbetar vidare med att minska utsläppen från näringen så att denna kan utvecklas under förutsättning att totalutsläppen till vattnen betydligt minskas. Utskottet erfar att landskapsregeringen för närvarande har en bra dialog med näringens företrädare där deras synpunkter kan tas tillvara men miljölagstiftning och regelverk måste utformas utgående från det allmänna intresset.
Utskottet har erfarit att det inte fastställts erforderliga kvalitetsnormer till vattenlagen. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) har därför i sin tillståndsgivning utgått från nuvarande utsläppsnivå för fiskodling. På grund av avsaknad av kvalitetsnormer och bindningen till nuvarande utsläppsnivå är det svårt för nya företag och odlingar att etablera sig. I Sverige och Finland beviljas tillstånd till nya odlingar i begränsad omfattning.
Efter det att fiskodlingsförordningen trädde ikraft ses en trend att mindre odlingar sammanslås till större och flyttas till nya platser och att nya arter kan introduceras då förordningen endast reglerar regnbågslax och lax. Tillstånden begränsar inte mängden fisk som får odlas. Utsläppen från fiskodlingen regleras istället med tillåten mängd fosfor och kväve i fodret. Regleringen innebär större produktion från odlingar där odlingsförhållandena optimeras. Till följd av bättre optimerade odlingsförhållanden och foderutveckling kan utsläppen från fiskodlingarna minska något över tid.
Utskottet betonar vikten av att för att näringen ska kunna utvecklas långsiktigt måste den totala utsläppsnivån betydligt nedbringas. För att uppnå detta erfodras åtgärder i syfte att dels säkerställa att den totala utsläppsmängden minskar samtidigt som produktionen kan utvecklas också med miljömässigt innovativa nyetableringar.
2.2.16. EU:s temaår 2011
Landskapsregeringen konstaterar i meddelandet att rådet antagit ett beslut om att utse 2011 till Europeiska året för frivilligarbete. Målet med beslutet är att förbättra miljön för frivilligarbete i EU, att höja kvaliteten på frivilligarbetet och att erkänna frivilligarbetets värde och vikt.
Utskottet konstaterar att det är ändamålsenligt att utföra en utredning över frivilligarbetet på Åland och dess samhälleliga betydelse eftersom betydelsen av detta arbete ofta glöms bort då medel ska fördelas mellan olika ändamål. Utskottet har erfarit att ÅSUB under hösten kunde tänkas utföra en sådan undersökning och att ÅSUB redan har gjort vissa utredningar som delvis tangerar detta.
Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen har bättre framförhållning i fråga om EU:s temaår. Att delta i ett uppmärksammande av olika samhälleligt betydelsefulla skeenden och liknande bidrar även på Åland till att skapa en bättre förståelse och grogrund för detsamma. Utskottet noterar att år 2012 är det temaåret för aktivt åldrande, vilket utskottet anser att bör uppmärksammas även på Åland.
Utskottet ber med anledning av det angivna att självstyrelsepolitiska nämnden fogar en kläm till sitt betänkande.
Ärendets behandling
Självstyrelsepolitiska nämnden har den 2 februari 2010 enligt 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt social- och miljöutskottets utlåtande i ärendet.
Utskottet har i ärendet hört ministern Katrin Sjögren, specialrådgivaren Hanna Bertell (per telefon), byråchefen Helena Blomqvist, nationella experten Andreas Dahlén, byråchefen Jenny Eklund, vik. lantbruksingenjör Maija Häggblom, avdelningschefen Linnea Johansson, landskapsläkaren Jana Lignell, direktören Bjarne Lindström vid ÅSUB, europarättschefen Michaela Slotte, vattenbiologen Mikael Wennström och myndighetschefen vid ÅMHM Yvonne Österlund.
I utskottets avgörande behandling deltog ordföranden Åke Mattsson, vice ordföranden Henry Lindström samt ledamöterna Carina Aaltonen, Sirpa Eriksson och Roger Jansson.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörande av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande och
att självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget hemställer om att landskapsregeringen gör en utredning avseende frivilligarbetet med alla dess effekter i det åländska samhället som ett underlag för att vidareutveckla den tredje sektorn.
| Mariehamn den 8 mars 2011 | |
|
Ordförande |
Åke Mattsson |
|
Sekreterare |
Niclas Slotte |
|
|
| ||
| Ålands lagting | UTLÅTANDE 2010-2011 | ||
|
| Datum |
| |
| Kulturutskottet | 2011-04-07 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Kulturutskottets betänkande
Europeiska unionen och Åland - prioriteringar år 2011 och verksamhet år 2010
· Landskapsregeringens meddelande nr 2/2010-2011
INNEHÅLL
Självstyrelsepolitiska nämnden har med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen anhållit om kulturutskottets utlåtande över meddelandet nr 2/2010-2011 till den del det berör utskottets ansvarsområde.
Utskottets synpunkter
Utbildningspolitik
I meddelandet redogörs för EU 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla som antogs under år 2010. Kommissionen föreslår fem konkreta övergripande mål inom ramen för strategin. Ett av dessa mål berör utskottets ansvarsområde. Enligt denna målsättning ska andelen ungdomar som slutar skolan i förtid vara under 10 procent och minst 40 procent av den yngre generationen ska ha avslutad högre utbildning. Med högre utbildning avses studier på högskolenivå. Enligt landskapsregeringen så uppfylls dessa målsättningar i landskapet med god marginal.
Enligt Ålands statistik och utredningsbyrås, ÅSUB:s meddelande Utbildning efter grundskolan samt vid Högskolan på Åland 2010, 2010:3 framkom att det per den 20 september 2010 fanns 1286 studerande på gymnasialstadiet och 506 studerande på Högskolan på Åland. En del av de studerande har annan hemort än Åland. År 2010 avbröt 45 studerande studier på gymnasialstadiet medan motsvarande antal för Högskolan på Åland var 32 studerande. Det innebär att 3,5 procent av de studerande på gymnasialstadiet avbröt sina studier och 6,3 procent av de studerande på Högskolan på Åland. Landskapet uppfyller därmed kommisionens målsättning att andelen ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 procent.
När det gäller hur stor del av den yngre generationen som har avslutad högre utbildning är det svårare att få fram exakta uppgifter. Vid Högskolan på Åland utexaminerades 57 studerande år 2010. Motsvarande uppgift saknas i fråga om högre utbildning som avslutas av åländska studeranden i universitet och högskolor utanför landskapet. Däremot finns det uppgifter om hur många som studerar i Sverige, Finland och övriga länder. Enligt uppgifter som publicerades av ÅSUB den 29 mars 2011, Studerande utanför Åland 2010, studerade 1288 ålänningar, 735 kvinnor och 553 män, under 2010 utanför Åland. Av dessa gick 1 058 personer på högskola eller yrkeshögskola, 154 studerade på gymnasialstadiet och 76 på folkhögskola eller inom övrig utbildning.
Med hjälp av uppgifterna som finns i statistikcentralens examensregister kan andelen personer mellan 30 och 39 år på Åland som har en högre utbildning beräknas till ca. 32 procent. Uppgifterna om utländska examina är dock ofullständiga i detta register. Detta medför att antalet högutbildade personer bosatta i landskapet är fler än vad registret visar.
Utskottet konstaterar att uppgifterna om antalet personer med högre utbildning som är bosatta i landskapet är svåra att få fram och att det dessutom finns brister i underlaget beträffande utländska examina. Sådana uppgifter är viktiga för landskapets utbildningspolitik och landskapsregeringen bör därför se till att bristerna i statistiken åtgärdas.
Vidare konstateras att utbildningsnivån har höjts betydligt i landskapet under de senaste decennierna. Enligt utskottet bör landskapsregeringen fortsatt ha en hög ambitionsnivå med målsättningen att den ska höjas ytterligare. En av åtgärderna som berörts under behandlingen är att erbjuda rätt plats för de studerandena på gymnasialstadiet. Det är därför viktigt att vid behov kunna göra omdimensioneringar inom gymnasieutbildningen. Om en annan plats kan erbjudas vid avhopp kan arbetslöshet och andra sammanhängande problem förhindras.
EU:s temaår 2011
Europeiska rådet har utnämnt år 2011 till Europeiska året för frivilligarbete. Temat berör delvis utskottets ansvarsområde. Målet är lyfta fram och höja statusen för frivilligarbete. Enligt meddelandet ska frivilligarbetets värde och vikt erkännas. Utskottet har erfarit att det bl.a. kan göras genom att frivilligarbetet ges poäng som erkänns till exempel vid antagning till utbildning.
Landskapsregeringen avser att ordna seminarium om frivilligarbete som ska utmynna i ett antal mindre projekt. Ett seminarium, som är under planering ska behandla frågor som berör ungdomar, integration, validering samt eventuellt nya riktlinjer för regelverket för användning av penningautomatmedel. Syftet är att några mindre projekt igångsätts och drivs efter temaårets slut.
Utskottet finner att frivilligarbetet är värdefullt för samhället som helhet och stöder därför landskapsregeringens deltagande i implementeringen av rådets beslut om det Europeiska året för frivilligarbete år 2011.
Ärendets behandling
Självstyrelsepolitiska nämnden har den 2 februari 2011 med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt kulturutskottets utlåtande i ärendet.
Utskottet har i ärendet hört ministern Britt Lundberg och byråchefen Jan-Ole Lönnblad.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Johan Ehn, viceordföranden Ulla-Britt Dahl, medlemmarna Runar Karlsson, Fredrik Karlström och Margaret Lundberg.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.
| Mariehamn den 7 april 2011 | |
|
Ordförande |
Johan Ehn |
|
Sekreterare |
Marine Holm-Johansson |