Landskapsregeringen har till lagtinget överlämnat den i 32 § lagtingsordningen föreskrivna redogörelsen över självstyrelsepolitiska frågor som väsentligen rör landskapets författningsenliga rättigheter.

Självstyrelsepolitiska nämndens förslag

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget meddelar landskapsregeringen för kännedom vad som anförs i betänkandet.

Självstyrelsepolitiska nämndens synpunkter

Allmänt om redogörelsen

Landskapsregeringens redogörelse överlämnas till lagtinget i enlighet med den nya arbetsordningens 32 §. Paragrafen motsvarar den tidigare gällande lagtingsordningens 32 §.

I lagutskottets betänkande (LU 26/2010-2011) över förslaget till en ny arbetsordning för Ålands lagting konstaterades att 32 § i den tidigare gällande lagtingsordningen i praktiken hade tolkats så att landskapsregeringens redogörelse ska avse ett lagtingsår. Enligt lagutskottets betänkande bör landskapsregeringens redogörelse dock i framtiden kunna sträcka sig fram till den dag redogörelsen undertecknas vilket innebär att den i högre utsträckning blir en redogörelse över det dagsaktuella läget än enbart en tillbakablick. Lagutskottet noterade även i betänkandet att självstyrelsepolitiska nämnden sedan länge har en praxis enligt vilken betänkandet över redogörelsen även tar upp dagsaktuella frågor.

Nämnden konstaterar nu att landskapsregeringen lämnat en redogörelse för tiden 1 november 2010 – 31 oktober 2011. Enligt nämndens mening bör landskapsregeringen i den mån det är möjligt eftersträva att följa intentionerna i lagutskottets betänkande över arbetsordningen även om en viss eftersläpning är nödvändig på grund av att ärendet bereds inom flera olika avdelningar inom landskapsregeringen. Vid valår bör bestämmelsen enligt nämndens mening tolkas så att den avgående landskapsregeringen avger sin berättelse innan den nya tillträder.

Reformering av självstyrelsesystemet

Nämnden konstaterar att en ny parlamentarisk kommitté har tillsatts för reformeringen av självstyrelsesystemet. Nämnden finner det synnerligen viktigt att arbetet med reformeringen fortsätter i den riktning som utpekades av den tidigare parlamentariska kommittén.

Hembygdsrätt, jordförvärvsrätt och näringsrätt

Liksom i betänkandet över föregående redogörelse vill nämnden framhålla vikten av att landskapsregeringen snarast inkommer med behövliga lagförslag till lagtinget med anledning av betänkandet från den parlamentariska kommitté som såg över tillämpningen av näringsrätts- och jordförvärvsbestämmelserna samt hembygdsrätten. Landskapsregeringen bör även i brådskande ordning precisera riktlinjerna gällande tillämpningen av 8 § jordförvärvsjälvstyrelselagen i enlighet med de synpunkter som framfördes i nämndens förra betänkande över redogörelsen samt vidta övriga behövliga åtgärder med anledning av den parlamentariska kommitténs betänkande. Härvid bör landskapsregeringen även fästa uppmärksamhet vid tolkningen av begreppet ” haft sin egentliga bo och hemvist i landskapet” som återfinns i självstyrelselagens 6 §. Åtgärderna är, i likhet med effektiva tillsynsåtgärder, särskilt angelägna och brådskande mot bakgrund av aktuella arrangemang för kringgående av syftet med jordförvärvsbegränsningarna. Nämnden önskar fortsatt information och samråd i ärendet.

Nämnden konstaterar att 2 560 personer eller ca 9 procent av befolkningen på Åland har enbart utländskt medborgarskap. Eftersom finskt medborgarskap utgör en förutsättning för hembygdsrätt utesluts därmed en stor del av den åländska befolkningen från den demokratiska rättigheten att rösta och ställa upp i lagtingsval även om de varit bosatta på Åland i mer än fem år. Enligt nämndens mening är det synnerligen allvarligt att dessa utländska medborgare därigenom står utanför möjligheten till politiskt inflytande och medverkan. Landskapsregeringen bör därför enligt nämndens mening fortsatt vidta ansträngningar för att få till stånd en ändring av självstyrelselagen så att hembygdsrätten öppnas för EU-medborgare. En sådan förändring av självstyrelselagen skulle också vara ändamålsenlig med tanke på principen om icke-diskriminering inom Europeiska unionen.

Lagtingets initiativrätt enligt självstyrelselagens 22 §

Den 18 april 2011 beslöt lagtinget att på basen av vicetalman Gunnar Janssons m.fl. hemställningsmotion nr 11/2010-2011 att väcka ett initiativ i enlighet med självstyrelselagens 22 § i ett ärende som hör till rikets lagstiftningsbehörighet. Initiativet syftade till att hemställa om att riksdagen uppmanar regeringen att företa en översyn av sexualbrottslagstiftningen så att den bättre motsvarar den allmänna rättsuppfattningen.

Självstyrelselagens 22 § 1 mom. lyder: ” Lagtinget kan väcka initiativ i frågor som hör till rikets lagstiftningsbehörighet. Initiativet föreläggs riksdagen genom regeringens försorg.” Undertecknarna av hemställningsmotionen förde ett resonemang om denna initiativrätt och hänvisade till regeringens proposition med förslag till självstyrelselag (RP 73/1990 rd) enligt vilken initiativrätten gäller frågor som har särskild betydelse för landskapet. Initiativrätten innebär vidare enligt propositionen en möjlighet att komma in med förslag till rikslagstiftning med territoriellt begränsad giltighet. I motionen konstaterades dock att lagtexten inte förutsätter att initiativet är territoriellt avgränsat.

Motionen mottogs positivt vid ett möte med Ålandsministern och justitieministern och den överfördes på republikens presidents försorg till riksdagen för behandling. Ärendet behandlades i bland annat grundlagsutskottet som i sitt utlåtande till lagutskottet (GrUU 3/2011 rd) ansåg att 22 § i självstyrelselagen i teorin kan tolkas på två sätt, enligt den strikta ordalydelsen eller enligt en tolkning som kan kallas t.ex. historisk och intentionell. Utskottet valde den sistnämnda tolkningen bland annat med motiveringen att bestämmelsen motsvarar ordalydelsen i 15 § i självstyrelselagen från 1951 där bestämmelsens räckvidd var begränsad. Grundlagsutskottet ansåg därför att Ålands lagting inte har behörighet att väcka initiativ av den typ som avses i regeringens skrivelse varefter talmannen inte upptog ärendet för behandling i riksdagen.

Enligt nämndens mening bör självstyrelselagen inte tolkas så att begränsningar som inte ingår i lagtexten läses in. Nämnden konstaterar därtill att högsta domstolen är det organ som är yttersta uttolkare av självstyrelselagen varför grundlagsutskottet enligt nämndens mening borde ha hört eller begärt ett utlåtande från högsta domstolen.

Grundlagen

Nämnden noterar att det i redogörelsen inte ingår någon skrivning om strävandena efter en ändring av grundlagens 2 §. I sitt betänkande över föregående redogörelse framhöll nämnden att självstyrelselagen är den lag där förhållandet mellan landskapet och riket ska regleras. I grundlagens 120 § hänvisas till att landskapet Åland har självstyrelse i enlighet med vad som bestäms i självstyrelselagen men samtidigt framkommer det inte av grundlagens 2 § att befolkningen i landskapet Åland företräds av lagtinget och inte av riksdagen på de områden där statsmakten överförts till självstyrelsen. Nämnden ansåg att landskapsregeringen fortsatt bör verka för de föreslagna ändringarna av grundlagens 2 § samt för att säkerställa att behörighetsförskjutningar enligt självstyrelselagen inte kan ske genom ändringar av grundlagen.

Allmänt bindande kollektivavtal

Nämnden betonar vikten av att de allmänt bindande kollektivavtalen översätts till svenska och delar landskapsregeringens uppfattning att avtalen borde publiceras samtidigt på båda språken. Vidare bör båda versionerna kunna utgöra en rättskälla vid eventuella kommande tvister. Nämnden uppmanar landskapsregeringen att fortsatt utöva påtryckningar på Finlands regering i frågan.

Språkrådet

Nämnden noterar att landskapsregeringen i sitt regeringsprogram anger att språkrådets uppdrag ska klargöras och dess ställning i självstyrelsesystemet stärkas. I det fortsatta arbetet bör betänkandet från den parlamentariska språkkommittén från år 2006 tas i beaktande. Enligt nämndens mening är det angeläget att rådet tillförsäkras tillräckliga resurser och att rådets verksamhet normeras på lagnivå vilket nämnden även har framhållit i tidigare betänkanden.

Språket för åländska ortsnamn

Enligt redogörelsen förväntar sig landskapsregeringen att lantmäteriverket vidtar åtgärder för att samtliga kartmaterial i vilka Åland ingår korrigeras på så sätt att de åländska ortsnamnen endast anges på svenska. Nämnden ser allvarligt på frågan om språket för ortsnamnen och uppmanar landskapsregeringen att noga följa upp ärendet. Landskapsregeringen bör tillse att lantmäteriverkets databas innehåller ortsnamn bara på svenska. Landskapsregeringen borde även överväga andra åtgärder som kan krävas för att uppnå målet.

EU- och nordiska frågor

Nämnden delar landskapsregeringens uppfattning att prioriteringen av EU-ärenden ska framgå av ett separat meddelande till lagtinget och hänvisar i fråga om sina synpunkter på inflytandefrågorna till sitt betänkande över EU-meddelandet. Nämnden ser även positivt på att landskapsregeringen överlämnat ett separat meddelande över ärenden i Nordiska ministerrådet. Enligt nämndens mening bör bilaterala frågor dock fortsättningsvis ingå i redogörelsen enligt 32 § arbetsordningen.

Kontakter till Sverige

Nämnden har i tidigare betänkanden konstaterat att det, mot bakgrund av Sveriges betydelse för möjligheten att upprätthålla svenska som ett levande språk i utveckling, finns skäl att undersöka hur de politiska kontaktytorna mellan Sverige och Åland ytterligare kunde utvecklas. Enligt landskapsregeringens regeringsprogram ska ett permanent organ, Ålandshavskommissionen, inrättas i syfte att utveckla gränssamarbetet runt Ålands hav. Nämnden stöder fortsatt utvecklingen av kontakterna till Sverige.

Gränsarbetsgruppens betänkande

Enligt redogörelsen har utrikesministeriet 21.11.2011 meddelat att ärendet har behandlats i regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott, och att man där beslutade att konventionen angående Ålandsöarnas ickebefästande och neutralisering från år 1921 moderniseras så att den demilitariserade zonen ska kunna ritas in på kartor. Utrikesministeriet har därför gett lantmäteriverket och trafikverket i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder för att omvandla koordinaterna till koordinatsystemet EUREF-FIN för att kartor över det demilitariserade området ska kunna publiceras. Uppdraget med koordinaterna ska vara slutfört i oktober 2012. Landskapsregeringen har antecknat uppgifterna till kännedom och meddelade samtidigt att tidigare redovisad uppfattning att demilitariseringens gränser justeras så att de överensstämmer med självstyrelsens gränser i Skiftet, alltjämt står kvar.

Nämnden finner det anmärkningsvärt att ärendet behandlades i statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott och ser det som ett tecken på att frågan från regeringens sida anses beröra Finlands säkerhetspolitiska förhållanden. Enligt nämndens mening är det viktigt att avsikten att omvandla koordinaterna till koordinatsystemet EUREF-FIN nu förverkligas och att landskapsregeringen i egenskap av part blir delaktig i den fortsatta processen. Det är vidare viktigt att landskapsregeringen bevakar användningen av det nya kartmaterialet så att det demilitariserade området i framtiden framgår av grundkartor, sjökort och på väsentliga digitala kartor på nätet. Landskapsregeringen bör även undersöka möjligheten att i samarbete med berörda kommuner på Åland och i Åboland justera de kommunala gränserna så att de överensstämmer med demilitariseringens gränser.

Fartygsbesök och överflygningar

Syftet med demilitariseringsavtalen är klart och tydligt varför alla undantag från demilitariseringen, enligt nämndens mening, bör tolkas mycket strikt. Mot bakgrund av att en förskjutning har skett i fråga om tolkningen och tillämpningen av undantagen i demilitariseringsavtalen, bland annat så att marinen numera inte bara angör kaj utan även gör landstigningar, är det enligt nämndens mening viktigt att landskapsregeringen i samråd med nämnden utarbetar en uppdaterad doktrin i frågan. I den nya doktrinen bör särskild uppmärksamhet fästas vid tolkningen i fråga om fartygsbesökens antal och längd samt möjligheten till landstigningar och till att angöra kaj. Även frågan om handräckningsbesökens förenlighet med konventionerna liksom eventuella förskjutningar i gränsbevakningens status bör behandlas.

Nämnden har i sina två senaste betänkanden över landskapsregeringens redogörelser uppmanat landskapsregeringen att återuppta diskussionerna med försvarsministern för att uppmärksamma ministern på de skiljaktiga tolkningar som råder i fråga om 1921 års konvention om Ålandsöarnas ickebefästande och neutralisering. Nämnden anser fortsättningsvis att landskapsregeringen bör återuppta diskussionerna med försvarsministern i syfte att uppnå ökad samsyn och bör då även informera om den uppdaterade åländska doktrinen i fråga om tolkningen av konventionerna.

Nämnden vill även framhålla att landskapsregeringen i kommande redogörelser över statistiken över fartygsbesöken bör separera besök som föranleds av begäran om handräckning från åländsk sida från övriga fartygsbesök. Liksom i de två senaste betänkandena vill nämnden uppmana landskapsregeringen att inte beteckna fartygsbesöken som sedvanliga.

Marinstabens meddelanden

Vid ett möte den 16 december 2011 informerades nämnden om att det den 19 november 2011 kom ett meddelande från marinstaben om att minfartyget Uusimaa skulle besöka den demilitariserade zonen från den 12 december 2011 klockan 11.00 till den 13 december 2011 klockan 18.00. I meddelandet angavs att besättningen stiger i land i Mariehamn under inspektionsbesöket och att den anställda personalen besöker sjöbevakningsstationen/muséet och beväringarna genomför idrottsutbildning samt att truppen övernattar i Mariehamn.

Efter det att meddelandet hade inkommit fördes informella diskussioner mellan talmannen och landshövdingen varefter den sistnämnda kontaktade marinstaben med en förfrågan om ett misstag hade skett. Ett nytt meddelande anlände senare samma dag enligt vilken minfartyget Uusimaa besöker landskapet under samma tid men under inspektionsbesöket ingår inte förtöjning i Mariehamn.

Självstyrelsepolitiska nämnden antecknade sig ärendet för kännedom.

Det ekonomiska systemet och beskattningen

Nämnden noterar att frågan om källskatt för utländsk arbetskraft inte berörs i redogörelsen. Frågan är mycket viktig inte minst med tanke på sommarjobbande ungdomar bosatta i Sverige. Nämnden uppmanar landskapsregeringen att vidta påkallade åtgärder i frågan.

Förnyelsebar energi

Landskapsregeringen redogör för att stödsystemet i rikets lag om stöd till produktion av el från förnyelsebara energikällor inte omfattar Åland. Trots positiva skrivningar från riksdagen och ett stort antal möten mellan landskapsregeringen och arbets- och näringsministeriet har någon lösning som inkluderar Åland i stödsystemet inte uppnåtts.

Nämnden har fått erfara att arbets- och näringsministern har begärt ett utlåtande från justitiekanslern i fråga om möjligheten att inkludera Åland i stödsystemet vilket nämnden finner anmärkningsvärt mot bakgrund av att frågan om behörigheten redan har avgjorts i bland annat grundlagsutskottet och Ålandsdelegationen.

Åklagarväsendet och landskapsfogden

Nämnden vill framhålla att statlig verksamhet som berör Åland alltid bör utgå från Åland.

Lotterilagstiftningen

Nämnden konstaterar med tillfredsställelse att det nu är klargjort att det inte är olagligt att låta finländare spela på PAF:s nätspel. Riksåklagarens beslut i ärendet innebär, enligt vad nämnden fått erfara, att polisstyrelsen i framtiden bör handha sin tillsynsverksamhet som en administrativ åtgärd i dialog med PAF och inte i form av förundersökningar.

Utbildningspolitiken

Nämnden noterar att de nya antagningsreglerna för högskolorna i Sverige varken förefaller innebära någon försämring eller förbättring för åländska studerande.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 12 mars 2012 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens yttrande över redogörelsen.

Nämnden har i ärendet hört lantrådet Camilla Gunell, vicelantrådet Roger Nordlund, ministern Gun-Mari Lindholm, landshövding Peter Lindbäck, förvaltningschefen Arne Selander, chefsjuristen Sören Silverström, Europarättschefen Michaela Slotte, VD för Ålands näringsliv Daniel Dahlén, ombudsmannen för FFC och sjömansunionen Henrik Lagerberg , förvaltningschefen Gyrid Högman, IT-chefen Ronny Lundström, avdelningsjuristen Katarina Porko, direktören för Ålands fredsinstitut Sia Spiliopoulou-Åkermark, VD för PAF Anders Ingves samt överingenjören från lantmäteriverket Pekka Tätilä.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Britt Lundberg, viceordföranden Danne Sundman samt ledamöterna Gunnar Jansson, Harry Jansson, Roger Jansson (delvis) , Axel Jonsson och Barbro Sundback (delvis) samt ersättaren Wille Valve (delvis).

Nämndens förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår nämnden

att lagtinget meddelar landskapsregeringen till kännedom vad nämnden anfört i betänkandet.

__________________

Mariehamn den 1 juni 2012

Ordförande

Britt Lundberg

Sekreterare

Susanne Eriksson

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 2/2011-2012

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter