Landskapsregeringen har den 2 april 2013 till lagtinget överlämnat den i 32 § lagtingsordningen föreskrivna redogörelsen över självstyrelsepolitiska frågor som väsentligen rör landskapets författningsenliga rättigheter.

Självstyrelsepolitiska nämndens förslag

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget meddelar landskapsregeringen för kännedom vad som anförs i betänkandet.

Självstyrelsepolitiska nämndens synpunkter

Allmänt om redogörelsen

Nämnden har fört en allmän diskussion om redogörelsen samt om tidpunkten för överlämnandet. Erfarenheten från tidigare år[1] är att redogörelsen i regel överlämnas till lagtinget vid en relativt sen tidpunkt vilket leder till att redogörelsen delvis saknar aktualitet. I samband med översynen av lagtings- och arbetsordningen bestämdes det därför att redogörelsen inte ska avse föregående lagtingsår utan att den ska sträcka sig fram till dagen för överlämnandet till lagtinget. Detta har också påpekats i nämndens tidigare betänkanden.

Enligt vad nämnden fått erfara planerar landskapsregeringen en översyn av de meddelanden och redogörelser över tidigare verksamhet som ska överlämnas till lagtinget. Nämnden konstaterar att redogörelserna är en del av lagtingets parlamentariska kontrollsystem och att den självstyrelsepolitiska redogörelsen dessutom har ett dokumentationsvärde men nämnden välkomnar ändå en översyn som bör företas i samråd med lagtinget. Enligt nämndens mening kunde det vara ändamålsenligt med exempelvis två årliga redogörelser, en över den självstyrelsepolitiska relationen mellan Åland och riket och en över övriga externpolitiska relationer innefattande nordiska frågor, Östersjöfrågor, EU-frågor samt övriga utrikespolitiska frågor.

Nämnden behandlar för närvarande ett samrådsärende där landskapsregeringen har presenterat ett utkast till en policy rörande demilitariserings- och neutraliseringsfrågor. Nämnden, som efterlyser dokument innehållande långsiktiga politiska strategier, anser att landskapsregeringen bör överväga att komplettera redogörelserna med policydokument gällande självstyrelsepolitiken och övrig externpolitik där de långsiktiga linjedragningarna och strategierna skulle ingå. Policydokumenten bör med tanke på långsiktigheten tas fram i samråd med lagtinget. På så sätt skulle de årliga redogörelserna bli en naturlig uppföljning av den långsiktiga policyn.

Nämnden anser även att den nya Landskapsrevisionens berättelser bör vägas in i samband med den kommande översynen av landskapsregeringens rapportering till lagtinget.

Reformeringen av självstyrelsesystemet

Nämnden konstaterar att den av landskapsregeringen tillsatta parlamentariska kommittén för det fortsatta arbetet med ett nytt självstyrelsesystem, under ordförandeskap av vicetalman Roger Jansson, nu håller på att slutföra sitt arbete. För närvarande utarbetas dessutom regeringarna emellan ett förslag till ett mandat för den blandade kommitté som statsrådet avser att tillsätta under sommaren med politiska representanter för såväl riket som landskapet. Diskussionerna om mandatet har presenterats i nämnden som emotser den blandade kommitténs arbete och konstaterar att det kommer att finnas behov av sekretariat såväl i Mariehamn som i Helsingfors vilket i sin tur förutsätter tillräckliga resurser.

Hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt

Självstyrelsepolitiska nämnden har fått erfara att landskapsregeringen planerar att under hösten överlämna ett lagförslag rörande reglerna för beviljande av samt förlust av hembygdsrätt. Nämnden välkomnar en ny lagstiftning på området och konstaterar att den är synnerligen angelägen med tanke på rättssäkerhets- och likabehandlingsaspekter. Hembygdsrätten är en grundläggande rättighet och den är i vissa avseenden jämförbar med ett regionalt medborgarskap eftersom den bl.a. medför politiska rättigheter i form av rätten att delta som kandidat och rösta i val till lagtinget. Hembygdsrätten ger vidare rätt att idka näring och förvärva fast egendom utan tillstånd av landskapsregeringen.

Mot bakgrund av hembygdsrättens grundläggande karaktär anser nämnden det viktigt att landskapsregeringen i samband med beredningen av lagförslaget överväger den ordning genom vilken en lag om hembygdsrätten ska stiftas. Huvudregeln bör vara att lagar som reglerar principiellt viktiga självstyrelsepolitiska frågor ska antas med kvalificerad majoritet. En tänkbar lösning vore att de grundläggande villkoren för förvärv och förlust av hembygdsrätten skulle ingå i en landskapslag som antas med kvalificerad majoritet medan bestämmelser om t.ex. registrering och andra tekniska frågor regleras i en landskapslag som antas i vanlig lagstiftningsordning.

Nämnden önskar i sammanhanget uppmana landskapsregeringen att överväga om åtgärder ska vidtas för att överta behörigheten beträffande folkbokföringen. Folkbokföringen hör enligt 29 § i självstyrelselagen till de områden där en överföring av lagstiftningsbehörigheten till landskapet kan ske med lagtingets samtycke i vanlig lagstiftningsordning i riksdagen. Ett övertagande av folkbokföringsbehörigheten skulle kunna medföra en bättre koordinering mellan folkbokförings- och hembygdsrättsregistren.

Nämnden uppmanar landskapsregeringen att i reformarbetet beakta stand-still bestämmelsens förhållande till Ålandsprotokollet.

Sverige

Nämnden understryker vikten av att landskapet fortsatt upprätthåller ett representationskontor i Stockholm.

Frågan om en s.k. Ålandshavskommission har tidigare berörts av nämnden och kommissionen ingår i landskapsregeringen handlingsprogram. Enligt nämndens mening bör landskapsregeringen framlägga ett förslag till mandat och uppgifter för Ålandshavskommissionen eftersom initiativet ursprungligen har kommit från landskapets sida. Nämnden anser att det vore ändamålsenligt att verksamheten i Ålandshavskommissionen inleddes i liten skala. Med tanke på Ålands autonoma ställning samt det omfattande utbytet bl.a. genom dagspendling mellan Malmö och Köpenhamn är Öresundskommittéen nämligen inte till alla delar ett jämförbart organ.

Den parlamentariska kommittén för översyn av självstyrelselagen har företagit en studieresa bl.a. till Sydtyrolen. I samband med besöket erfor deltagarna att Österrike har en mycket stark roll som s.k. kin-State i relation till Sydtyrolen. Nämnden anser att landskapsregeringen närmare bör bekanta sig med de regler som i folkrätten gäller för s.k. kin-States för att eventuellt kunna dra slutsatser som kan vara värdefulla i det framtida samarbetet med Sverige.

Kontaktgruppen

Nämnden konstaterar att kontaktgruppen inte hör hemma under den övergripande rubriken Ålands demilitarisering och neutralisering eftersom kontaktgruppens huvudsakliga uppgift är att utveckla det s.k. Ålandsexemplet. Nämnden noterar vidare att kontaktgruppen är en tjänstemannagrupp som inte kan ersätta landskapsregeringen i externpolitiska frågor.

NEFAB-avtalet

Nämnden konstaterar med tillfredsställelse att landskapsregeringen har skött uppdraget i fråga om NEFAB-avtalet i enlighet med de riktlinjer som nämnden drog upp i samband med landskapsregeringens samråd i ärendet. Nämnden emotser en uppföljning av den praktiska tillämpningen.

Fartygsbesök och överflygningar

Nämnden har inte gått närmare in på de säkerhetspolitiska frågorna såsom fartygsbesök och överflygningar i samband med behandlingen av redogörelsen eftersom landskapsregeringen samråder med nämnden om en policy i fråga om demilitariseringen och neutraliseringen. Nämnden önskar dock påtala att de landstigningar som, enligt den tabell som ingår i landskapsregeringens redogörelse, har förekommit från och med år 2010 inte är acceptabla.

Skattegränsen

Nämnden noterar att tillämpningsföreskrifterna för tullkodexen inte innebar någon förbättring ur landskapets synvinkel. Enligt nämndens mening bör landskapsregeringen därför så snart som möjligt initiera bilaterala förhandlingar i förhållande till Sverige respektive Finland i syfte att förenkla förfarandet vid skattegränsen.

Avräkningsgrunden

Nämnden konstaterar att en justering av avräkningsgrunden inte har någon direkt koppling till reformeringen av självstyrelselagen eftersom det redan i gällande självstyrelselag finns regler för på vilka grunder avräkningen ska justeras. Frågan är uteslutande av juridisk karaktär och handlar om lagtillämpning.

Enligt nämndens uppfattning är det därför viktigt att framhålla att en justering av avräkningsgrunden inte bara är förenlig med självstyrelselagens anda och mening utan med självstyrelselagens bokstav. Enligt självstyrelselagens 47 § ska avräkningsgrunden ändras om grunderna för statsbokslutet genomgår ändringar som väsentligt inverkar på avräkningsbeloppets storlek. Vidare ska enligt paragrafen avräkningsgrunden höjas om landskapets utgifter har ökat genom övertagande av förvaltningsuppgifter, om uppnåendet av självstyrelsens syften orsakar väsentliga ökade kostnader eller om landskapets förvaltning annars belastas av betydande utgifter som inte hade förutsetts när självstyrelselagen stiftades.

Reservkraftsförsörjning

Enligt vad nämnden tidigare har fått erfara har frågan om den nätöverföringsavgift som landskapet betalar till Sverige varit kopplad till möjligheten att överföra el i båda riktningar, d.v.s. både till Sverige och Finland. Enligt nämndens mening är det angeläget att landskapsregeringen, mot bakgrund av att landskapet har behörigheten på politikområdet, när elkablar finns både till Sverige och Finland, fortsätter förhandlingarna med Sveriges regering i syfte att eliminera nätöverföringsavgiften.

Vindkraft

Nämnden noterar att landskapsregeringen har begärt ett definitivt svar från rikets regering i fråga om möjligheten för åländska vindkraftsbolag att ansluta sig till rikets inmatningssystem. Nämnden anser liksom landskapsregeringen att ett definitivt svar måste ge inom kort för att frågan inte ytterligare ska dras i långbänk. Vid ett nekande besked bör landskapsregeringen söka andra alternativ för att möjliggöra fortsatt utbyggnad av vindkraften.

Jordbruksstöd

Nämnden konstaterar att frågan om behörighetsfördelningen gällande jordbruksstöd är oklar mot bakgrund av att gällande självstyrelselag antogs före EU-inträdet som förändrade grunderna för jordbruksstödssystemet. Frågan om behörighetsfördelningen har därför i praktiken avgjorts genom avtal mellan rikets och landskapets ministrar. Behörighetsfördelningen är nu än en gång föremål för diskussioner mellan landskapet och riket.

Enligt nämndens mening är det synnerligen angeläget att behörigheten fördelas i enlighet med självstyrelselagen. Nämnden konstaterar att NCA-stödet (tidigare LFA-stödet) närmast har karaktären av ett inkomststöd och därför är att hänföra till rikets behörighet.

I sammanhanget vill nämnden framhålla att man bör skilja mellan å ena sidan den lagstiftningskontroll som utövas i enlighet med självstyrelselagen och å andra sidan lösande av förvaltningstvister.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 10 april 2013 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande över ärendet.

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Camilla Gunell, vicelantrådet Roger Nordlund, ministern Gun-Mari Lindholm, ,ministern Johan Ehn, generalkonsuln Ingrid Iremark, förvaltningschefen Dan E. Eriksson, finanschefen Conny Nyholm, avdelningsjuristen Ida Hellgren, t.f. landskapsagronomen Sölve Högman, Europarättschefen Michaela Slotte, och informationssekreteraren Gunnar Westerholm.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Britt Lundberg, viceordföranden Danne Sundman, ledamöterna Gunnar Jansson, Harry Jansson, vtm Roger Jansson och Axel Jonsson samt ersättaren Sara Kemetter.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår nämnden

att lagtinget meddelar landskapsregeringen till kännedom vad nämnden anfört i betänkandet.

__________________

Mariehamn den 30 maj 2013

Ordförande

Britt Lundberg

Sekreterare

Susanne Eriksson

[1] Redogörelsen för 2005-06 avlämnades 4 april 2007, för 2006-07 avlämnades 17 januari 2008, för 2007-08 den 5 december 2008, för 2008-09 den 8 januari 2010, för 2009-10 den 20 december 2010, för 2010-11 den 2 mars 2012 och för 2011-12 avlämnades redogörelsen den 2 april 2013.

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 2/2012-2013

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter