Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 2/2013-2014
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 2/2013-2014 | ||
|
| Datum |
| |
| Självstyrelsepolitiska nämnden | 2014-05-20 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande
Redogörelse enligt 32 § arbetsordningen för Ålands lagting för tiden 1 november 2012 – 31 oktober 2013
· Landskapsregeringens redogörelse nr 3/2013-2014
INNEHÅLL
Självstyrelsepolitiska nämndens synpunkter
Sammanfattning
Landskapsregeringens redogörelse
Landskapsregeringen har den 16 januari 2014 till lagtinget överlämnat den i 32 § lagtingsordningen föreskrivna redogörelsen över självstyrelsepolitiska frågor som väsentligen rör landskapets författningsenliga rättigheter.
Självstyrelsepolitiska nämndens förslag
Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget meddelar landskapsregeringen för kännedom vad som anförs i betänkandet.
Självstyrelsepolitiska nämndens synpunkter
Allmänt om redogörelsen
Redan i betänkandet över den förra redogörelsen förde nämnden ett resonemang om redogörelsen i allmänhet samt om tidpunkten för överlämnandet av den. Nämnden framhöll då att redogörelsen inte enbart ska avse föregående lagtingsår utan sträcka sig fram till dagen för överlämnandet till lagtinget. Vidare framhöll nämnden att en översyn av de olika meddelanden och redogörelser över tidigare verksamhet som ska överlämnas till lagtinget välkomnas.
Nämnden vidblir de åsikter som framfördes och önskar ytterligare förtydliga att redogörelsen med fördel kan innehålla även en framåtblickande strategidel eftersom redogörelsen på så sätt blir ett mer intressant politiskt dokument. Därtill anser nämnden att redogörelsen ska innehålla landskapsregeringens svar på de synpunkter som nämnden framförde i betänkandet över den förra redogörelsen.
Reformeringen av självstyrelsesystemet
Landskapsregeringen redogör för den av statsrådet i september 2013 tillsatta parlamentariska kommittén för reformering av självstyrelselagen för Åland. Nämnden önskar förtydliga att medlemmarna i kommittén har nominerats av riksdags- och lagtingsgrupperna och inte av partierna.
Självstyrelsepolitiska nämnden håller sig kontinuerligt informerad om hur arbetet i kommittén framskrider samt bistår de av lagtingsgrupperna nominerade medlemmarna med vägkost för arbetet inom kommittén. Nämnden har för avsikt att vid lämpligt tillfälle initiera en lagtingsdebatt om reformeringen av självstyrelsesystemet.
Hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt
Landskapsregeringen redogör för arbetet med en ny lagstiftning om hembygdsrätten. Nämnden emotser förslaget och finner det angeläget att landskapsregeringen påskyndar processen med framtagandet av lagpaketet. Liksom i samband med betänkandet över föregående års redogörelse uppmanar nämnden landskapsregeringen att i reformarbetet beakta stand-still bestämmelsens förhållande till Ålandsprotokollet.
Svenska språket
Språkrådet
I sitt betänkande över landskapsregeringens redogörelse för tiden 1 november 2010 – 31 oktober 2011 (SjPN 2/2011-2012) framhöll nämnden att det är angeläget att språkrådet tillförsäkras tillräckliga resurser och att rådets verksamhet normeras på lagnivå. Med tanke på språkets grundläggande betydelse för självstyrelsen, är det enligt nämndens mening angeläget att det organ som har till uttrycklig uppgift att bevaka språkfrågorna är lagstadgat vilket inte är detsamma som att språkrådet blir en separat myndighet.
Nämnden planerar att under hösten 2014 arrangera ett öppet hörande om det svenska språket ställning på Åland och om språkrådets roll i arbetet för att bevaka detsamma.
Språket för åländska ortsnamn
Landskapsregeringen redogör för de ställningstaganden som riksdagens justitieombudsman avgav den 9 september 2013 med anledning av ett klagomål från Ålands näringsliv. I sitt beslut konstaterar justitieombudsmannen att såväl justitieministeriet som Institutet för de inhemska språken har ansett att det inte föreligger hinder för lantmäteriverkets nuvarande praxis att publicera åländska ortsnamn även på finska. Justitieombudsmannen konstaterar att Ålandsdelegationen dock har kommit fram till att finskspråkiga benämningar inte bör få användas om inte självstyrelseorganen ger sitt tillstånd därtill. Justitieombudsmannens åsikt är att det dock inte har framkommit tillräckliga juridiskt bindande grunder för detta ställningstagande.
Nämnden finner det synnerligen anmärkningsvärt att justitieombudsmannen på detta sätt ifrågasätter Ålandsdelegationens ställningstagande. Ålandsdelegationen tog utgångspunkt i grunderna för självstyrelselagen samt självstyrelselagens bestämmelser om att landskapet är enspråkigt svenskt. Enligt självstyrelselagen är Ålandsdelegationen därtill, vid sidan av högsta domstolen, det auktoritativa organet i fråga om uttolkning av självstyrelsen samt tillämpningen av självstyrelselagen. Svenska språkets ställning kan dessutom härledas ur den särställning Åland har enligt folkrätten vilken bland annat medför att frågan om bevarandet av svenska språket på Åland inte är en intern finländsk angelägenhet.
Nämnden uppmanar landskapsregeringen att vidta fortsatta åtgärder på området.
Översättning av God medicinsk praxis och Pharmaca Fennica
I redogörelsen framhåller landskapsregeringen att avsaknaden av svenskspråkiga versioner av Pharmaca Fennica och God medicinsk praxis utgör en patientsäkerhetsrisk.
Nämnden delar landskapsregeringens åsikt och anser att möjligheten till lagstiftningsåtgärder på området bör övervägas för att komma tillrätta med problemet.
Språklagstiftning
Nämnden uppmanar landskapsregeringen att undersöka om den språklag som antogs i Sverige år 2009 till vissa delar kan utgöra en inspirationskälla för en åländsk språklag. I den svenska språklagen anges att svenska är huvudspråk i Sverige vilket innebär att svenska är samhällets gemensamma språk som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna har enligt lagen ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.
Ålands demilitarisering och neutralisering
Nämnden avser att under hösten avge ett betänkande över landskapsregeringens förslag om en policy för Ålands demilitarisering och neutralisering, vilken sändes till lagtinget i form av ett meddelande år 2013. Nämnden går därför i detta betänkande inte in på demilitariserings- och neutraliseringsfrågorna i allmänhet utan återkommer till dem i betänkandet över policyn.
Med anledning av de förändringar som den geopolitiska situationen i Europa för närvarande genomgår i anslutning till händelserna i Ukraina vill nämnden dock framhålla att de avtal som rör Ålands demilitarisering och neutralisering samt den sedvanerättsliga status som tillkommer neutraliseringen fortsättningsvis gäller oavsett förändringarna i omvärlden.
I fråga om Ryssland konstaterar nämnden att avtal om Ålands demilitarisering ingicks åren 1940 och 1947 mellan Finland och Sovjetunionen och förpliktelserna övertogs av Ryssland genom ett protokoll från juli 1992. 1940 års fördrag ger Rysslands konsulära representant rätt att om han eller hon iakttar något som strider mot bestämmelserna i fördraget angående demilitariseringen, anmäla hos finska myndigheter genom länsstyrelsen om att en gemensam undersökning ska vidtas. Denna bestämmelse i 1940-års fördrag tillämpades vid ett antal tillfällen då fördraget var relativt nytt men har under de senaste årtiondena inte använts vilket kan tas som en intäkt på att man från Rysslands sida accepterat att det görs avsteg från demilitariseringen i enlighet med undantagen i 1921-års konvention. Nämnden bedömer att Ryssland således agerat på ett sådant sätt att federationen i praktiken har accepterat att 1921-års konvention utvecklats till en sedvanerättslig regim.
I landskapsregeringens meddelande med en policy för Ålands demilitarisering och neutralisering framhålls att demilitariseringen och neutraliseringen ska upprätthållas och deras giltighet kontinuerligt hävdas oavsett förändringar på det säkerhetspolitiska planet, nationellt eller internationellt. Nämnden delar till fullo landskapsregeringens uppfattning till denna del och konstaterar att ställningstagandet har fått en ny aktualitet mot bakgrund av de nyligen timade händelserna i Ukraina.
Kontakterna med Sverige
I landskapsregeringens redogörelse finns en beskrivning av kontakterna med riket men däremot ingen beskrivning av kontakterna med Sverige. Nämnden har under ett antal år regelmässigt infört en sådan rubrik i sitt betänkande eftersom nämnden anser att kontakterna till Sverige utgör en del av självstyrelsepolitiken.
I sitt betänkande över föregående års redogörelse ansåg nämnden att landskapsregeringen närmare bör bekanta sig med de regler som i folkrätten gäller för s.k. kin-states för att eventuellt kunna dra slutsatser som kan vara värdefulla för det framtida samarbetet med Sverige. Nämnden emotser fortsättningsvis en redogörelse för landskapsregeringens syn på saken.
Det ekonomiska systemet
Landskapsregeringen redogör för att den av finansministeriet år 2012 tillsatta arbetsgruppen med representanter från finansministeriet och landskapsregeringen föreslog att frågan om förändringar av avräkningsgrunden ska tas upp i samband med den kommande revideringen av självstyrelselagen.
Nämnden ser mycket allvarligt på arbetsgruppens förslag eftersom frågan om ändringar av avräkningsgrunden inte sammanhänger med översynen av självstyrelsesystemet och följaktligen inte inryms inom Ålandskommitténs mandat. Regler om förändringar av klumpsumman ingår redan i gällande självstyrelselags 47 § och enligt vad nämnden fått erfara kommer finansministeriet och landskapsregeringen att lämna in en gemensam begäran till Ålandsdelegationen om ett utlåtande i fråga om tolkningen av självstyrelselagen.
I avvaktan på utlåtandet anser nämnden att landskapsregeringen, mot bakgrund av att frågans principiellt viktiga natur, bör bereda ett förslag till ett initiativ från lagtinget till Finlands riksdag i enlighet med självstyrelselagens 22 §.
Beskattningen
Landskapsregeringen redogör för att de regelbundna informationsmötena med finansministeriet om aktuella skattefrågor har fortsatt under året. Landskapsregeringen anser att samarbetet utvecklas successivt och är till mycket stor nytta.
Nämnden välkomnar utvecklingen och anser dessutom, mot bakgrund av självstyrelselagens 58 § enligt vilken landskapsregeringen ska underrättas om förhandlingar angående internationella förpliktelser som rör landskapets behörighet, att landskapsregeringen borde ha möjlighet att delta i den informella arbetsgrupp som diskuterar framtida ändringar av det nordiska dubbelbeskattningsavtalet. Färöarna deltar i arbetsgruppen och även om Ålands behörighet i fråga om beskattningen är mer begränsad än Färöarnas kan landskapet ha intresse av att delta bland annat med tanke på beskattningen av pensionärer.
Ax-domänen
Landskapsregeringen redogör för att den åländska toppdomänen AX regleras i rikslagstiftning och att en proposition med förslag till en informationssamhällsbalk har överlämnats till riksdagen där den för närvarande utskottsbehandlas. Enligt förslaget i propositionen ska de begränsningar som idag gäller beträffande anknytning till landskapet Åland vid beviljande av domännamn under toppdomänen AX, utgå såsom landskapsregeringen har föreslagit. Nämnden finner detta positivt och uppmanar landskapsregeringen att överväga inrättandet av en stiftelse för förvaltningen av eventuella influtna medel från försäljningar av domännamn. Stiftelsens kapital skulle kunna användas för att lösa de problem som finns kring AX-domänen.
Nämnden har vid behandlingen av ärendet även fått information om problemet för datoranvändare på Åland att nå internet där det numera införs spärrar som är kopplade till det territorium som datorerna befinner sig på. AX-domänen är registrerad hos ISO men är inte kopplat till något upphovsrättsområde vilket föranleder problem för datoranvändarna. Nämnden uppmanar landskapsregeringen att noga följa utvecklingen på området och att fortsätta anstängningarna för att förhindra eventuella begränsningar som föranleds av AX-domänen.
Nätöverföringsavgifter
Landskapsregeringen redogör för de fortsatta försöken att nå en godtagbar lösning beträffande den regionala nätöverföringsavgiften för överföring av el via Sverigekabeln. Nämnden vill understryka vikten av att landskapsregeringen fortsätter ansträngningen på politisk nivå för att nå ett skäligt resultat exempelvis genom att staten i egenskap av ägare ger klara direktiv i frågan till Vattenfall Ab.
Därtill finner nämnden det relevant att landskapsregeringen tillser att det blir möjligt att transportera el i båda riktningar när den nya elkabeln till riket har färdigställts.
Marinens landstigningar
Nämnden noterar med tillfredsställelse att antalet landstigningar minskat under år 2013 i relation till åren 2010-2012. Nämnden delar dock landskapsregeringens synpunkter såsom de framförts i policyn för Ålands demilitarisering och neutralisering (M 1/2013-2014) enligt vilken militära fartyg inte har rätt att angöra kaj utan endast rätt att temporärt ankra i samband med de tillfälliga inspektionsfärderna. Nämndens mening är således att landstigningar inte överhuvudtaget ska förekomma eftersom de inte är förenliga med demilitariseringen och neutraliseringen.
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
I redogörelsen beskriver landskapsregeringen delar av hanteringen av presidentens framställning med begäran om lagtingets bifall till det fakultativa protokollet till den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Av redogörelsen, som inte är fullständig, kan man få intrycket att landskapsregeringen anser att ESK-konventionen är gällande i landskapet fastän landstingets bifall till konventionen inte begärdes då den sattes i kraft genom en förordning.
I sitt utlåtande till lag- och kulturutskottet över det fakultativa protokollet till ESK-konventionen framhöll nämnden för sin del att det inte på något entydigt sätt kan slås fast att ESK-konventionen gäller även i landskapet till de delar den innehåller bestämmelser som faller inom landskapets behörighetsområde. Nämnden ansåg därför inledningsvis att lagtinget inte borde ge sitt bifall till lagen om kraftträdande av det fakultativa protokollet utan bör invänta en kompletterande framställning från republikens president så att lagtinget först ges möjlighet att ta ställning till konventionen.
Efter det att nämnden avgav sitt utlåtande till lag- och kulturutskottet inbegärde justitieministeriet Ålandsdelegationens utlåtande. Utlåtandet resulterade i att utskottet och nämnden erfor att republikens president inte avsåg att överlämna någon kompletterande framställning varefter nämnden avgav ett nytt utlåtande till utskottet. I det senare utlåtandet rekommenderade nämnden ett förfarande där lagtinget som svar på den aktuella framställningen från republikens president ger sitt bifall till både ESK-konventionen och det fakultativa protokollet. Lagtingets beslut skulle ges för kännedom till statsrådet som deponerar ratifikationsinstrumentet för det fakultativa protokollet utan någon reservation men som till ikraftträdandeförordningen för det fakultativa protokollet fogar en hänvisning till lagtingets bifall. Statsrådet skulle samtidigt i fördragsserien publicera ett meddelande om att lagtinget har gett sitt samtycke även till ESK-konventionen. Förfaringssättet skulle enligt nämndens utlåtande innebära ett nationellt klargörande av lagtingets samtycke även till ursprungskonventionen.
Lag- och kulturutskottet samt senare lagtinget omfattade självstyrelsepolitiska nämndens förslag och den 13 februari 2014 publicerade utrikesministeriet genom utrikesminister Erkki Tuomioja ett meddelande i Finlands författningssamlings fördragsserie om Ålands lagtings bifall till att förordningen om bringande i kraft av den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter träder i kraft i landskapet (se bilaga). Av meddelandet framgår att Ålands lagting, när det gav sitt bifall till ikraftträdandet till landskapet av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i det fakultativa protokollet till ESK-konvention, samtidigt meddelande att det också ger sitt bifall till ikraftträdande i landskapet av förordningen om bringande ikraft av ESK-konventionen.
Nämnden konstaterar att det varken i självstyrelselagen eller i lagtingets regelverk finns några uttryckliga bestämmelser som ger lagtinget en initiativrätt i fråga om bifall till internationella avtal utan att det föreligger en begäran från republikens president. Lagtinget tog således ifråga om konventionen sig ändå denna rätt och ärendet sanktionerades genom utrikesministerns meddelande i Finlands författningssamlings fördragsserie. Nämnden ser detta som ett viktigt första steg i utvecklingen mot en kompetenskompetens för Ålands lagting.
Sammantaget ser nämnden förfarandet ifråga om det fakultativa protokollet till ESK-fördraget som en självstyrelsepolitisk landvinning.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 10 mars 2014 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande över ärendet.
Utskottet har i ärendet hört lantrådet Camilla Gunell, vicelantrådet Roger Nordlund, ministern Johan Ehn, ministern Wille Valve, lagberedningschefen Lars Karlsson, avdelningsjuristen Ida Hellgren, Europarättschefen Michaela Slotte, t.f. avdelningschefen Sören Silverström, VD för Kraftnät Åland Ab Jan Kahlroth, affärsutvecklaren Hasse Holmström och VD Jan-Erik Eriksson.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Britt Lundberg, viceordföranden Danne Sundman, ledamöterna Gunnar Jansson, Harry Jansson, vtm Roger Jansson och Axel Jonsson.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår nämnden
att lagtinget meddelar landskapsregeringen till kännedom vad nämnden anfört i betänkandet.
| Mariehamn den 20 maj 2014 | |
|
Ordförande |
Britt Lundberg |
|
Sekreterare |
Susanne Eriksson |
Bilaga
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS
FÖRDRAGSSERIE
Utgiven i Helsingfors den 17 februari 2014
____________________________________________________________
15/2014
Utrikesministeriets meddelande
om Ålands lagtings bifall till att förordningen om bringande i kraft av den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter träder i kraft i landskapet.
Utfärdad i Helsingfors den 13 februari 2014
_____________
Utrikesministeriet meddelar att Ålands lagting när det gav sitt bifall till ikraftträdandet i landskapet av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i det fakultativa protokollet till internationella konventionen om ekonomiska sociala och kulturella rättigheter (108/2014) samtidigt meddelade att det också ger sitt bifall till ikraftträdandet i landskapet av förordningen om bringande i kraft av den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (6/1976).
Helsingfors den 13 februari 2014
Utrikesminister Erkki Tuomioja
Lagstiftningsråd Arto Kosonen
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
2014 Nr 15
Nr 15
ÅLANDS LAGTINGS BESLUT
om godkännande av det fakultativa protokollet till internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i protokollet som hör till området för lagstiftningen
Ålands lagting har i det avseende 59 § 1 mom. självstyrelselagen för Åland av den 16 augusti 1991 föreskriver beslutat ge sitt bifall till att förordningen om bringande i kraft av internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (FFS 106/1976)* träder i kraft i landskapet till de delar konventionen faller inom landskapets behörighet samt att på framställning av Republikens President ge sitt bifall till att lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i det fakultativa protokollet till internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (FFS 108/2014)** träder i kraft i landskapet Åland till de delar protokollet faller inom landskapets behörighet.
__________
Mariehamn den 19 december 2013
BRITT LUNDBERG
talman
Viveka Eriksson Roger Jansson
vicetalman vicetalman
* Finlands författningssamlings fördragsserie 6/1976, Finlands författningssamlings fördragsserie 15/2014
** Finlands författningssamlings fördragsserie 16/2014, Finlands författningssamling 130/2014, Finlands författningssamlings fördragsserie 17/2014