Meddelandet innehåller en heltäckande redogörelse av landskapsregeringens externpolitiska prioriteringar inför år 2015. I meddelandet redogör landskapsregeringen för sina prioriteringar i förhållande till Nordiska ministerrådet, till dagordningen inom Europeiska unionen år 2015 samt till övriga externa samarbeten. Dessutom innehåller meddelandet en redogörelse för verksamheten beträffande EU-ärenden under år 2014.

Som bilaga föreligger en årsberättelse över landskapsregeringens aktiviteter i Nordiska ministerrådet 2014.

Självstyrelsepolitiska nämndens förslag

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens redogörelse för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

Nämndens synpunkter

Nordiskt sammarbete

Nämnden anser att det nordiska samarbetet inom ramen för Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet utgör en viktig externpolitisk arena för Åland. Ett aktivt arbete på det nordiska området kan ge Åland goda möjligheter att påverka politikens innehåll och de kontaker som skapas med framför allt parlamentariker och ministrar är värdefulla.

I den policy som Ålands delegation i NR en fogar till sitt yttrande framhålls att det kan vara politiskt intressant att överväga ett självständigt medlemskap för Åland i Nordiska rådet för att på ett tydligare sätt kunna agera i det nordiska samarbetet. Delegationen skriver vidare att ett självständigt medlemskap för Åland i Nordiska rådet inte i juridiskt hänseende enbart är en fråga för Nordiska rådet utan framför allt en fråga för de berörda staterna.

Nämnden konstaterar att frågan om självständiga delegationer drivs av framför allt av Grönland och Färöarna och det är enligt nämndens mening väsentligt att Färöarna, Grönland och Åland har samma status och ställning i det nordiska samarbetet. Nämnden ställer sig positiv till att Ålands delegation deltar i det pågående utredningsarbetet som kan ge ett underlag för eventuella framtida beslut i frågan. Utredningen bör enligt nämndens mening innehålla en analys av vilka möjligheter ett självständigt medlemskap kan medföra samt av vilka politiska insatser samt ekonomiska och administrativa resurser som krävs.

Nämnden noterar även att frågan om en nordisk förbundsstat väckts av Ålandsdelegation i Nordiska rådet i form av ett medlemsförslag med undertecknare från alla nordiska länder. Självstyrelsepolitiska nämnden följer med intresse utvecklingen i ärendet.

IMO och sjöfartsfrågor

IMO, International Maritime Organization, är ett mellanstatligt FN-organ för sjöfartsfrågor i vilken Finland är medlem. Även om handelssjöfarten hör till Finlands behörighet är sjöfartsfrågorna väsentliga för åländsk del och landskapsregeringen bör därför vara en aktör på området. Finans- och näringsutskottet framhöll i sitt betänkande över budgeten för 2014 betydelsen av landskapet aktivt deltar i internationellt samarbete och därmed verkar för att Åland ska bli ett subjekt istället för ett objekt. Utskottet framhöll att det är viktigt att samarbetet sker på rätt nivå och att landskapsregeringen bör överväga närmanden till internationella organisationer såsom IMO.

Nämnden, som omfattar finans- och näringsutskottets synpunkter, konstaterar att arbetet med sjöfartsfrågor idag bedrivs inom flera olika avdelningar inom landskapsregeringen. Utbildnings- och kulturavdelningen har hand om sjöfartsfrågor till den del det handlar om sjöfartsutbildning, finansavdelningen handlägger sjöfartsrelaterade frågor som berör skatter, infrastrukturavdelningen sköter farledsfrågor och andra tekniska frågeställningar, social- och miljöavdelningens miljöbyrå handhar miljörelaterade sjöfartsfrågor medan näringsavdelningen har hand om näringslivsfrämjande frågor. Tjänstemännen på de olika enheterna har som mål att regelbundet träffas tillsammans med specialrådgivaren vid Finlands representation i EU.

Nämnden konstaterar att sjöfartsfrågorna är splittrade mellan de olika avdelningarna och anser mot bakgrund av sjöfartsnäringens stora betydelse för Åland, att behovet av samordning inom landskapsregeringen är stort. Behovet av aktivitet på den internationella arenan gäller inte minst utbildningsavdelningen med beaktande av att en stor andel av Finlands sjöfartsutbildning bedrivs på Åland.

B7 samarbetet

I det externpolitiska meddelandet redogör landskapsregeringen för B7 samarbetet som grundades år 1989 av de sju största öarna i Östersjön. Finans- och näringsutskottet framhåller i sitt betänkande över budgeten för 2014 att landskapsregeringen bör utreda huruvida B7 samarbetet är ett samarbete på rätt nivå och analysera nyttan av samarbetet i förhållande till nedlagda resurser och överväga utträde. Landskapsregeringen avser enligt meddelandet att fortsätta samarbetet, men i en avvecklad version.

Enligt nämndens mening har B7 samarbetet fyllt sin främsta funktion i förhållandet till EU-institutionerna eftersom det har visat sig att ett gemensamt organ för de största öarna inom Östersjön uppfattas som en viktig aktör på EU-planet. Det vore därför enligt nämndens mening till fördel om samarbetet kunde vidmakthållas, om än på en mindre aktiv nivå. På så sätt kan samarbetet vid behov intensifieras exempelvis i frågor som rör Östersjöns marina miljö. Enligt nämndens mening vore det viktigt att på nytt få med Bornholm i B7 samarbetet så att också Danmark är representerat.

Regionkommittén

Regionkommitténs ställning har stärkts genom Lissabonfördraget, där det sägs att regionkommittén ska kunna avge yttranden över alla förslag till EU-lagstiftning som kommissionen bereder. Regionkommittén kan även utarbeta yttranden på eget initiativ, vilket gör det möjligt att föra upp frågor som är av intresse för de lokala och regionala myndigheterna på EU:s dagordning på ett tidigt stadium. Regionkommittén kan även uttrycka sin ståndpunkt i viktiga och aktuella frågor genom resolutioner. Regionkommitténs politiska grupper kan utarbeta resolutioner. Regionkommittén har givits rätt att föra talan i EU-domstolen. Åland har en av Finlands nio platser i Regionkommittén.

Landskapsregeringen konstaterar i meddelandet att såväl den åländska ledamoten som suppleanten deltar vid plenar- och utskottsmöten och får på det sättet goda insikter i vilka frågor som är aktuella i EU-sammanhang. Nämnden anser att Regionkommittén utgör en plattform utifrån vilken landskapet har möjlighet att påverka den politiska processen inom EU till förmån för landskapets intressen. Enligt nämnden är det därför viktigt att landskapets representanter i regionkommittén prioriterar och driver frågor som är av särskilt intresse för landskapet. Vid fördelning av utskottsplatser och övriga uppdrag inom regionkommittén bör landskapets representanter sträva efter att erhålla uppdrag och plats i de utskott som har störst betydelse för Åland.

Nämnden anser i likhet med landskapsregeringen att representationen i regionkommittén är viktig därför att den ger möjligheter till kontaktskapande verksamhet med andra regioner och lokala samfund från EU-länderna i avsikt att skapa nätverk och allianser för att driva frågor som är av betydelse för Åland.

Upphovsrätt

Nämnden konstaterar att de upphovsrättsliga frågorna är mångbottnade och innefattar bland annat mediapolitik, teknik och upphovsrätt. Nämnden har i betänkande nr 1/2014-2015 över landskapsregeringens redogörelse för självstyrelsepolitiska frågor konstaterat att det inom landskapsregeringen saknas tillräckliga resurser för att på ett övergripande plan driva media- och upphovsrättsliga frågor.

Nämnden har erfarit att det inom förvaltningen sedan våren 2015 finns en tvärsektoriell informell tjänstemannaarbetsgrupp som samarbetar i upphovsrättsliga frågor. Enligt nämnden är det inte tillfredsställande att en informell arbetsgrupp utan uttalat mandat och uppdrag ska ansvara för de komplicerade och självstyrelsepolitiskt viktiga upphovsrättsliga frågorna. Nämnden anser att landskapsregeringen bör fördela tillräckliga resurser för ändamålet. Vidare borde enligt nämnden en formell tvärsektoriell arbetsgrupp bestående av såväl politiker som tjänstemän, med uppdrag att i samverkan ansvara för och driva de media- och upphovsrättsliga frågorna i förhållande till såväl EU som till Norden, finnas.

EU-strategin för Östersjön

Europeiska rådet antog i november 2009 en strategi för Östersjöområdet inklusive en tillhörande åtgärdsplan. I Östersjöstrategin betonas att genomförandet av HELCOM:s Åtgärdsplan för Östersjön (Baltic Sea Action Plan, BSAP) är en av de viktigaste åtgärderna för att nå en miljömässig hållbarhet. Landskapsregeringen har tydligt i sina budgetmål betonat vikten av att uppfylla målen och åtgärderna i BSAP. HELCOM:s mål reviderades under år 2013 vid ett ministermöte i Köpenhamn. Landskapsregeringen anger i meddelandet att de nya målen kommer att vara ett viktigt underlag då landskapsregeringen tar fram nya utsläppsmål för olika sektorer och verksamheter under år 2015.

Arbetet inom HELCOM bedrivs inom fem permanenta och tre tidsbegränsade arbetsgrupper. Arbetsgrupperna tar fram förslag och strategier som sedan HELCOM:s styrgrupp (Heads of Delegation, HoD) fattar beslut om. Styrgruppen träffas två gånger per år. På HELCOM:s årliga kommissionsmöte fattas beslut om budgeten och antas rekommendationer för skydd av den marina miljön. De strategiskt viktigaste besluten fattas på ministemötet, som hålls vart tredje år.

Arbetet inom HELCOM bedrivs huvudsakligen på tjänstemannanivå. I den mån landskapsregeringen deltar i det årliga kommissionsmötet, i styrgruppens möten och arbetsgruppers möten sker det således på tjänstemannanivå. Nämnden har dock erfarit att alla möten som behandlar en politiskt prioriterad fråga föregås av överläggningar med landskapsregeringen i sin helhet eller med ansvarig minister.

Nämnden anser att det vore till fördel om även den politiska nivån mera aktivt och kontinuerligt deltog i och utövade inflytande över HELCOM-arbetet. Nämnden uppmanar därför landskapsregeringen att se över landskapsregeringens befintliga arbetsformer i syfte att stärka det politiska deltagandet i och inflytandet över HELCOM:s arbete.

Vid HELCOM:s senaste kommissionsmöte föreslog Sverige att HELCOM framdeles skulle arrangera möten med de ledande politikerna i form av ministermöten oftare än man gjort de senaste åren och helst varje år. Sveriges förslag mottogs väl och stöddes av flera länder. Nämnden stöder Sveriges initiativ och konstaterar att mer regelbundet återkommande ministermöten är ett steg i rätt riktning för att öka det politiska deltagandet i HELCOM:s arbete.

I övrigt stöder nämnden landskapsregeringens prioritering att inom HELCOM-arbetet via tjänstemannanivån särskilt fokusera på sjöfarts- och vattenbruksfrågor. Landskapsregeringen har under de senaste åren inom ramen för HELCOM bland annat aktivt drivit frågan om att utsläpp av avloppsvatten från passagerarfartyg ska vara förbjudna i hela Östersjön senast år 2018. Vid HELCOM:s årliga kommissionsmöte som hölls i Helsingfors den 5-6 mars 2014 beslöts att skicka en notifiering till IMO (International Maritime Organization) om att det nu finns tillräckliga mottagningsmöjligheter för avloppsvatten. HELCOM uppmanade IMO att fastställa en tidpunkt från vilket kraven om förbud mot utsläpp av avloppsvatten i MARPOL bilaga IV får sin verkan. Nämnden önskar i sammanhanget förtydliga att man från HELCOM:s sida inte har förutsatt eller krävt att Mariehamns stads avloppsreningsverk Lotsbroverket byggs ut för ändamålet.

Tullkodexen och skattegränsen

Unionens nya tullagstiftning, Unionens tullkodex (EU) nr 95/2013 (UCC) och dess delegerade och genomförandeakter, börjar tillämpas den 1 juni 2016. Tullagstiftningen omfattas av unionens exklusiva behörighet och på nationell nivå är det Finlands behörighet, men lagstiftningen är av särskilt intresse för Åland eftersom unionslagstiftningen påverkar den framtida skattegränshanteringen.

Kommissionen har ännu inte fattat beslut om att fastställa de delegerade akterna och genomförandeakterna, men de artiklar som påverkar skattegränshanteringen är enligt meddelandet färdigt bearbetade sedan senhösten 2014. Landskapsregeringen bedömer att det inte till fullo är möjligt att förutspå hur en så omfattande ändring av regelverket kommer att påverka skattegränshanteringen, men enligt de analyser som har gjorts ska de förenklingar som finns idag mellan Åland och Finland vara möjliga att bibehålla.

Landskapsregeringen avser att under år 2015 tillsammans med tullen se över möjligheterna i den nya lagstiftningen att förenkla och förbättra skattehanteringen jämfört med idag, vilket nämnden finner bra men inte tillräckligt. Nämnden anser att landskapsregeringen med stöd av självstyrelselagen även borde ta initiativ till bilaterala förhandlingar och bilateralt samarbete mellan i första hand Finland och Sverige för att försöka få till stånd likartade förenklingar i skattegränshanteringen som har genomförts i handeln mellan Finland och Åland.

Beredning av EU-lagstiftning inom landskapet

Nämnden noterar att landskapsregeringen diariefört 10 av 797 st. kommissionsinitiativ under år 2014. Enligt landskapsregeringen diarieförs och bereds de kommissionsinitiativ som bedöms vara av särskilt intresse för Åland.

Under året har sammanlagt nio promemorior och ett utlåtande upprättats över kommissionsinitiativ; utlåtandet samt en promemoria översändes endast för kännedom till lagtinget, sex promemorior fördes till lagtinget som informationsärenden medan två promemorior fördes för samråd med lagtinget.

Kommissionen håller numera konsultationer, även kallade samråd, med medlemsstater och andra intresserade parter innan man lägger fram ett nytt kommissionsinitiativ. Detta innebär en möjlighet för Åland att i ett tidigt skede av EU:s lagstiftningsprocess framföra synpunkter direkt till kommissionen. Landskapsregeringen deltog under år 2014 i sex konsultationer och planerar att även under år 2015 delta i kommissionens konsultationer till den del de berör frågor som är av intresse för Åland. Nämnden delar landskapsregeringens uppfattning om vikten av deltagande i konsultationerna och anser därtill att kontakter bör tas direkt till kommissionen i särskilt viktiga ärenden.

Nämnden har erfarit att frågor som för tillfället är föremål för samråd är revideringen av fågeldirektivet och habitatdirektivet.

Nämnden anser att det är angeläget att lagtinget involveras i EU-ärenden som är av särskilt intresse för Åland kontinuerligt och i ett mycket tidigt skede. Enligt nämnden bör landskapsregeringen framdeles redan i samband med att landskapsregeringen deltar i kommissionens samråd informera eller samråda med lagtingets utskott. Nämnden har i tidigare sammanhang framhållit att ministrarna har ett särskilt ansvar att tillse att väsentliga frågor förs till lagtinget som informationsärenden eller samrådsärenden.

Nämnden önskar även framhålla att lagtingets utskott har ett eget ansvar att regelbundet höra landskapsregeringen i fråga om aktuella EU-ärenden samt på annat sätt aktivt följa aktuella EU-ärenden inom sitt ansvarsområde.

Ikraftträdande av internationella förpliktelser

Lagtinget har under pågående lagtingsår behandlat två ärenden som rör bristande implementering av avtal till vars ikraftträdande republikens president inbegärt lagtingets bifall.

Enligt 59 § självstyrelselagen träder bestämmelser i fördrag eller andra internationella förpliktelser som Finland ingår i eller förbinder sig till och som innehåller en bestämmelse i en fråga som faller inom landskapets behörighet, i kraft i landskapet endast om lagtinget ger sitt bifall till den författning genom vilken bestämmelsen sätts i kraft.

Finland iakttar ett dualistiskt förfarande i samband med ingående av internationella avtal. Avtalen sätts i kraft genom författning på så sätt att de bestämmelser i fördrag och andra internationella förpliktelser som hör till området för lagstiftningen sätts i kraft genom lag och i övrigt sätts internationella förpliktelser i kraft genom förordning (Finlands grundlag 95 §). Även om en förhandsharmonisering inte längre anses vara ett sätt att sätta en internationell förpliktelse i kraft, kan det i vissa situationer behövas revidering av den nationella lagstiftningen när man bereder sig för att åta sig en internationell förpliktelse. Vid sådana förberedande åtgärder handlar det dock inte om att sätta den internationella förpliktelsen i kraft eftersom detta alltid sker i enlighet med bestämmelserna i 95 § i grundlagen.

Finlands grundlag ställer inte några krav på hur internationella förpliktelser ska implementeras i lagstiftningen men riksdagen har gjort bedömningen att åtminstone obestridliga lagstiftningskonflikter borde undanröjas innan Finland förbinder sig till internationella förpliktelser. Denna problematik har varit aktuell i samband med behandlingen av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning då riksdagen enligt sitt uttalande förutsatte att det säkerställs att den nationella lagstiftningen uppfyller förutsättningarna för ratificering av en artikel i konventionen innan ratificeringen av konventionen slutförs (RSv 325/2014 rd).

Grundlagutskotten har i sitt utlåtande (GrU 13/2008 rd), konstaterat att lagtingets bifall till en ikraftträdandelag inte är ett villkor för hur Finlands vilja att binda upp sig kommer till eller hur Finland uttrycker den (se GrU 10/1998 rd). Grundlagsutskottet påpekar emellertid att de rättsliga förhållandena blir mycket osäkra om Åland inte ger sitt bifall till ikraftträdandelagen. Så som grundlagsutskottet tidigare noterat kommer Finland som part i fördraget åtminstone inte till alla delar att kunna garantera att fördraget genomförs på behörigt sätt i landskapet. Därför finns det all anledning att fortfarande sträva efter att undvika en sådan situation (GrU36/2006 rd). Även om EU-rätten är en rättsordning av sitt eget slag kan grundlagsutskottets ställningstagande vara betydelsefullt också i fråga om problematiken rörande bristfällig implementering.

Självstyrelsepolitiska nämnden konstaterar att problematiken i fråga om bristande implementering är densamma för Åland som för Finland, det vill säga åtminstone obestridliga lagstiftningskonflikter i landskapslagstiftningen, som inte kan lösas genom normala lagtolkningsmetoder, borde undanröjas innan Finland förbinder sig till internationella förpliktelser. Detta innebär enligt nämndens mening följande:

- Självstyrelselagens 58 §, enligt vilken landskapsregeringen ska underrättas om förhandlingar angående fördrag och andra internationella förpliktelser i fråga om angelägenheter som faller inom landskapets behörighet, måste iakttas.

- När landskapsregeringen underrättats enligt 58 § om avtal som det ligger i Ålands intresse att bifalla ska landskapsregeringen så långt det är möjligt vidta förberedelser för ikraftträdandet av avtalet samtidigt som förberedelser vidtas av Finlands regering. Detta gäller i synnerhet när det är fråga om obestridliga lagstiftningskonflikter.

- Av landskapsregeringens yttranden till lagtinget bör det framgå om implementeringsåtgärder är nödvändiga samt i vilken utsträckning det rör sig om lagstiftning i förtydligande syfte respektive obestridliga lagstiftningskonflikter.

- Riksdagen har i något fall gett sitt bifall till ikraftträdande av internationella avtal trots bristande implementering. Lagtinget kan på samma sätt som riksdagen ge sitt bifall till ikraftträdande av internationella avtal trots bristande implementering men det ska av handlingarna framgå ifall det finns obestridliga lagstiftningskonflikter. På så sätt får Finland vetskap om att det på Åland återstår implementeringsåtgärder och att slutförandet av ratificeringen därmed borde anstå.

Nämnden konstaterar att självstyrelselagens bestämmelser med krav på lagtingets bifall till ikraftträdande av internationella avtal ger Åland en möjlighet att ta ställning till om avtalen ska sättas i kraft i landskapet men också ett ansvar att leva upp till de internationella förpliktelserna varför implementeringen i synnerhet när det är fråga om obestridliga lagstiftningskonflikter är brådskande.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 18 mars 2015 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande över ärendet.

Nämnden har i ärendet hört lantrådet Camilla Gunell, samarbetsministern Veronica Thörnroos, ministern Wille Valve, ordförande för Ålands delegation i Nordiska rådet ltl Christian Beijar, medlemmen i Ålands delegation i Nordiska rådet ltl Anders Eriksson, informationssekreteraren Gunnar Westerholm, BSPC-arbetsgruppens ordförande ltl Karl-Johan Fogelström, utskottssekreterare Niclas Slotte, medlemmen i Regionkommittén ltl Gun-Mari Lindholm, avdelningschefen Linnea Johansson, byråchefen Jan-Ole Lönnblad, Europarättschefen Michaela Slotte samt vattenbiologen Mikael Wennström.

Nämnden har i ärendet berett berörda lagtingsorgan möjlighet att uttala sig om meddelandet. Utlåtanden från finans- och näringsutskottet, Ålands delegation i Nordiska rådet samt BSPC-arbetsgruppen bifogas betänkandet.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Britt Lundberg, viceordföranden Danne Sundman, vicetalman Roger Jansson, ledamöterna Gunnar Jansson, Harry Jansson, Axel Jonsson samt ersättaren Sara Kemetter (delvis).

Nämndens förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår självstyrelsepolitiska nämnden

att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens redogörelse för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 29 maj 2015

Ordförande

Britt Lundberg

Sekreterare

Susanne Eriksson

Carina Strand


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2014-2015
		Datum
	Finans- och näringsutskottet	2015-04-07



	Till Självstyrelsepolitiska nämnden

Finans- och näringsutskottets utlåtande

Landskapsregeringens externpolitik

· Landskapsregeringens meddelande nr 1/2014-2015

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 9

Allmänt 9

Förnybar energi 9

Energieffektivitet 10

Elbilar 10

Ålands teknologicentrum.. 10

Överföring av el från Sverige till Åland. 10

Finlandskabeln. 10

Ärendets behandling. 11

Utskottets förslag. 11

Självstyrelsepolitiska nämnden har med stöd av 52 § 1 mom. och 57 § arbetsordningen för Ålands lagting anhållit om finans- och näringsutskottets utlåtande över meddelandet.

Finans- och näringsutskottets synpunkter

Utskottet har valt att denna gång fokusera på energifrågorna som i framtiden kommer att få en allt större betydelse för den ekonomiska utvecklingen på Åland.

Allmänt

Landskapsregeringen konstaterar i sitt meddelande att Åland med sitt geografiska läge är särskilt utsatt för förändringar i klimatet. Vidare konstateras att Åland har goda förutsättningar för ökad produktion av förnybara energikällor. Utskottet delar denna analys och framhåller betydelsen av att Åland som helhet tar del av landvinningar på energiområdet och gör vad som är möjligt för att hålla sig på framkant i dessa frågor.

Förnybar energi

Åland har naturliga förutsättningar för utbyggnad av vindkraft. Därtill har det under årens lopp byggts upp en unik kompetens i fråga om vindkraft och drift av vindkraftverk samt om träbränslen. Detta är något utskottet önskar framhålla och landskapsregeringen bör enligt utskottet verka för att den åländska industrin kring förnybara energikällor ges jämförbara konkurrensvillkor som i omkringliggande regioner. De lagförslag kring vindkraft som nyligen avlämnats av landskapsregeringen till lagtinget är en del av detta.

Utskottet har erfarit att solkraft på sikt kunde vara ett intressant alternativ för Åland.

Energieffektivitet

Landskapsregeringen har uppdaterat byggbestämmelserna genom en ny förordning (ÅFS 2015:5) som bl.a. innebär ökade krav på energihushållning vid nybyggnation och renovering. Genom de nya bestämmelserna säkerställs ca 20 procent energieffektivare byggnader. Från 1 januari har en ny landskapslagstiftning trätt ikraft gällande energideklarationer som är en implementering av ett EU direktiv på området. Detta omfattar alla byggnader som byggs, hyrs ut eller säljs. Det som därtill är på kommande till följd av EU direktiv är att alla offentliga byggnader som uppförs från den 1 januari 2019 måste vara s.k. nära noll energibyggnader. Detta gäller även egnahemshus från år den 1 januari 2021.

Elbilar

Landskapsregeringen kommer via sitt fastighetsverk tillsammans med Ålands teknologicentrum att bygga en semisnabbladdarstation vid landskapsregeringen för att inleda utbyggnad av en infrastruktur för elbilar. En diskussion pågår även med privata aktörer om hur nästa steg i processen lämpligen kunde tas. Avsikten är att skapa en enhetlig infrastruktur på Åland för elbilar. Detta kunde enligt utskottet vara ett led i marknadsföringen av Åland samt en del av omvandlingen av meddelandet om hållbar utveckling i praktisk verklighet.

Ålands teknologicentrum

Ålands teknologicentrum kommer framöver att allt mer fokusera på innovation och energifrågor. Tillväxten i näringslivet är beroende av ny kunskap och därför är det viktigt att innovativa idéer omsätts till nya produkter, processer och tjänster. Ålands teknologicentrum samarbetar med Högskolan på Åland, intresseorganisationer och förvaltningen samt verkar i nätverk på och utanför Åland. Utskottet betonar Ålands teknologicentrums roll i fråga om den tekniska utvecklingen av nya sektorer.

Överföring av el från Sverige till Åland

Utskottet har erfarit att det fortfarande uppbärs överföringsavgifter i fråga om den el som importeras från Sverige. Inom unionen finns en uttalad avsikt att öka elöverföringsmöjligheterna mellan nationerna och att eliminera avgifter som begränsar transitering. Till följd av detta ska inte avgifter förekomma mellan olika nationers sammankopplade stamnät. Kraftnät Åland Ab:s nät och Svenska kraftnäts nät är i dagens läge anslutna via en kort sträcka som ägs av ett eldistributionsföretag och därmed uppbärs transiteringsavgift. Det finns modeller på lösningar. Frågan har varit föremål för omfattande diskussioner med svenska myndigheter men ännu inte kunnat lösas. Överföringsavgiften uppgår till i storleksordningen 1 miljon euro per år. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att göra allt som är möjligt för att minska överföringsavgifterna och därmed i förlängningen minska trycket på det åländska energipriset.

Finlandskabeln

Den s.k. Finlandskabeln kommer snart att vara färdigt byggd och genererar säkrare elförbindelser till Åland. Satsningen är av största vikt för att få en acceptabel infrastruktur i fråga om elektricitet på Åland. I likhet med alla andra moderna samhällen ökar behovet av och den kontinuerliga tillgången till elektricitet för att upprätthålla samhälleliga grundfunktioner. Finlandskabeln bidrar till en stabilitet i det åländska elnätet som möjliggör utbyggnad av vindkraft samt eventuellt export av elenergi från Åland och transitering av elenergi över Åland. Kabeln möjliggör bl.a. att Åland kan bli testområde för smarta elnät och flexibla energisystem. Landskapsregeringen har ingått ett intentionsavtal med det sk. CLEEN (Cluster for Energy and Environment) klustret i Finland om detta. Genom samarbetet skapas gynnsamma förutsättningar för näringsliv, forsknings- och utbildningssektor samt ramverk för att utveckla hållbara energilösningar.

Ärendets behandling

Självstyrelsepolitiska nämnden har med stöd av 52 § 1 mom. och 57 § arbetsordningen för Ålands lagting anhållit om finans- och näringsutskottets utlåtande över redogörelsen.

Utskottet har i ärendet hört ministern Veronica Thörnroos, inspektören för el- och energi Henrik Juslin, inspektören Andreas Nyberg och verksamhetsledaren Robert Mansén från Ålands teknologicentrum.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, vice ordföranden Mika Nordberg och ledamöterna Tony Asumaa, Brage Eklund, Annette Holmberg-Jansson, Mats Perämaa samt ersättare Anders Englund.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörande av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

__________________

Mariehamn den 7 april 2015

Ordförande

Jörgen Pettersson

Sekreterare

Niclas Slotte

Nordiska rådets Ålandsdelegations synpunkter

Nordiska rådet

Ålands delegation

Mariehamn den 2 april 2015

Nr 14/2015

Till självstyrelsepolitiska nämnden

Ärende: Er begäran om yttrande om meddelandet gällande landskapsregeringens externpolitik (M1/2014-2015)

Allmänt

Delegationen konstaterar att lagtingets externpolitiska arbete inte är en del av landskapsregeringens externpolitik i formellt hänseende. Nordiska rådet och nordiska ministerrådet är olika organ. I Nordiska ministerrådet verkar landskapsregeringen självständigt. Delegationen upprättar en berättelse över sin verksamhet inom Nordiska rådet och landskapsregeringen har de senaste åren valt att i ett meddelande delge lagtinget vad man gjort inom det Nordiska ministerrådet. Delegationen anser därmed för sin del att det inte finns anledning att närmare redogöra för sin verksamhet i Nordiska rådet i detta yttrande eftersom delegationen nyligen avgivit en berättelse till lagtinget om detta.

Synpunkter på meddelandet

Delegationen anser att det är positivt att landskapsregeringen överlämnar ett heltäckande meddelande om sin externpolitik. Delegationen konstaterar att Finland har ordförandeskapet i ministerrådet år 2016 och landskapsregeringen anger i meddelandet att planeringen inletts. Delegationen ser det som positivt om ett eller flera ministerrådsmöten kan komma att arrangeras på Åland.

Delegationen anser det viktigt att landskapsregeringen bevakar Ålands, Färöarnas och Grönlands ställning i samband med moderniseringen av det Nordiska Ministerrådet. I fråga om den nordiska språkkonventionen anser delegationen att det är viktigt att landskapsregeringen är aktiv i samband med dess revidering.

I fråga om gränshinderarbetet konstaterar delegationen att det Nordiska ministerrådets Gränshinderråd är tillsatt för åren 2014-2017. Åland har en representant i rådet som landskapsregeringen utsett. Samtliga utskott i Nordiska rådet har utsett en medlem till en gränshindergrupp. Gruppens uppgift är att vara en informationskanal mellan Nordiska rådet, parlamenten och gränshinderrådet. Anders Eriksson har varit sitt utskotts representant i Nordiska rådets gränshindersgrupp. Från åländsk sida har frågor om yrkes- och examensbehörighet, eltariffer och byggregler prioriterats. Under år 2014 har frågan om källskatt för säsongsarbetare fått sin lösning. Delegationen har arbetat med att få en likartad implementering av EU direktiv.

Delegationen konstaterar att meddelandet innehåller många intressanta och viktiga politiska frågor som delegationen konstaterar att landskapsregeringen arbetar med inom det Nordiska ministerrådet. Delegationen avser inte i detta utlåtande närmare gå in på dessa utan hänvisar till sin berättelse vari framgår vilka frågor som delegationen arbetetat med inom det Nordiska rådet.

Övrigt

Landskapsregeringens ministrar kallas till delegationens möten. Delegationen samarbetar med landskapsregeringen i gemensamma frågor som berör Nordiska rådets verksamhet. I dessa frågor försöker delegationen, med beaktande av att ledamöterna i Nordiska rådet har rätt att bedriva sin egen politik, samordna frågorna så långt möjligt. Eftersom Nordiska rådet är en partipolitisk organisation är detta inte alltid möjligt.

Delegationen har antagit en policy för sitt arbete inom Nordiska rådet samt för hur delegationen ser på sin roll i förhållande till lagtingets olika organ samt de partigrupper som är företrädda i lagtinget. Policyn innehåller även delegationens syn på vilka politiska frågor som är viktiga.

Delegationen konstaterar att arbetet med policyn varit omfattande och både nämnden och alla partigrupper har haft möjlighet att ge sina synpnunkter. Varje delegation bör anta sin egen policy varför den nu antagna policyn gäller fram tills en ny delegation väljs i höst. Delegationen konstaterar att policyns giltighetstid är begränsad. Ändå var det viktigt att policyn antogs för att skaffa erfarenhet av dess tillämpning innan en förnyad version antas av den nya delegationen. Policyn bifogas utlåtandet, se bilaga 1.

Delegationen betonar slutligen vikten av deltagandet i det Nordiska rådet för Ålands del då det utgör en viktig internationell plattform för i första hand partipolitiskt arbete där Åland kan göra sin röst hörd.

Christian Beijar

Ordförande

Bilaga 1

POLICY FÖR

ÅLANDS DELEGATION

NORDISKA RÅDET

Antagen den 16 mars 2015 av Åland delegation i Nordiska rådet

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Nämndens synpunkter 1

Nordiskt sammarbete. 1

IMO och sjöfartsfrågor 2

B7 samarbetet 2

Regionkommittén. 3

Upphovsrätt 3

EU-strategin för Östersjön. 4

Tullkodexen och skattegränsen. 4

Beredning av EU-lagstiftning inom landskapet 5

Ikraftträdande av internationella förpliktelser 6

Ärendets behandling. 7

Nämndens förslag. 7

Finans- och näringsutskottets synpunkter 9

Nordiska rådets Ålandsdelegations synpunkter 12

BSPC-delegationens synpunkter 25

Policyn innehåller en historik och en beskrivning av hur det nordiska samarbetet fungerar, tänkt samspel med lagtinget och en sammanställning över prioriterade politikområden. Avsikten är att varje ny delegation, i samråd med självstyrelsepolitiska nämnden, uppdaterar denna policy och modifierar den i enlighet med delegationens politiska prioriteringar.

Policyn beskriver i inledningen i pedagogiskt syfte både arbetet i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet men behandlar i övrigt enbart arbetet i Nordiska rådet eftersom det är en policy för Ålands delegation i Nordiska rådet. Nordiska ministerrådet är inte en del av Nordiska rådet.

KORT HISTORIK

Hur Åland kom med i Nordiska rådet[1]

Våren 1957 väcktes en hemställningsmotion i vilken föreslogs att landskapsstyrelsen skulle undersöka möjligheterna för Åland att få en egen representant i Nordiska rådet. Landstinget ställde sig enhälligt bakom motionen.

I juni 1967 överlämnade landskapsstyrelsen en framställning till landstinget om åtgärder för att förmå Finlands regering att verka för medlemskap för landskapet Åland i Nordiska rådet. Den 29 augusti avlät landstinget på basen av landskapsregeringens framställning en skrivelse till Finlands regering med en hemställan om att ”Regeringen ville vidtaga sådana åtgärder, att landskapet Åland i samband med förestående ändring av Nordiska rådets stadga tillförsäkras medlemskap i Nordiska rådet.”.

I den process som vidtog fördes en omfattande diskussion om hur de självstyrande områdena skulle kunna delta. Frågan gällde bl.a. om huruvida de skulle ha en självständig representation eller ingå i Finlands respektive Danmarks delegationer. Till slut accepterade landstingets presidium och lantrådet att de självstyrande områdenas representanter skulle få en likvärdig ställning med andra rådsmedlemmar men ingå i respektive Danmarks och Finlands delegationer. Man hade visserligen från åländsk sida i princip helst sett en helt självständig representation, men kunde tänka sig en annan lösning för en övergångstid. Även inträde i den finländska rådsdelegationen accepterades.

Eftersom Färöarna inte kunde acceptera något annat än en självständig representation lades hela frågan på is.

Den 14 augusti 1969 framlades ett enhälligt förslag av den s.k. Kling kommittén. Kommittén deklarerade, att den utgått från att de två självstyrda områdena skulle beredas samma principiella form av representation och hänvisade till att innehållet i och karaktären av områdenas självstyrelse är så likartad att skiljaktiga lösningar inte framstår som motiverade. Antalet valda medlemmar i Nordiska rådet skulle höjas från 69 till 78. Danmark, Finland, Norge och Sverige skulle välja 18 var och Island 6. Danmarks delegation skulle bestå av 16 av det danska folketinget och 2 av det färiska lagtinget valda medlemmar. Finlands delegation skulle bestå av 17 av riksdagen valda medlemmar och en av det åländska landstinget vald medlem. Lagtingets och landstingets representanter skulle ha fullkomligt samma ställning i rådet som övriga valda medlemmar. Färöarnas landstyre och Ålands landskapsstyrelse skulle vardera välja en representant, som skulle ha samma ställning som regeringsrepresentanterna i rådet. Också landstyrets och landskapsstyrelsens representanter skulle jämte ländernas regeringsrepresentanter ingå i de båda ländernas delegationer.

Rådspresidiet tillskrev omgående regeringarna i de fem nordiska länderna för att avisera den förestående ändringen av rådsstadgan. I samtliga länder genomfördes de förutsatta ändringarna innan årsskiftet. Därtill reviderades lagen om Nordiska rådets Finlands delegation.

Den 7 februari 1970 deltog därefter talmannen Thorvald Eriksson och lantrådet Martin Isaksson i Nordiska rådets 18:e session i Reykjavik. Följande sommar tillkom landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet. I framställningen till landstinget konstaterade landskapsstyrelsen att: ”Visserligen har såväl landstingets som landskapsstyrelsens åsikt varit, att landskapet Åland borde vinna fullständigt medlemskap i Nordiska rådet, men landskapsstyrelsen har det oaktat ansett, att man i detta skede skulle acceptera en lösning i enlighet med ovan berörda förslag.”.

Grönland inträder och representationen för Åland och Färöarna utökas[2]

De nordiska regeringarna överenskom den 15 juni 1983 om att göra vissa ändringar i Helsingforsavtalet för att ge Färöarna och Åland en utökad representation i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet samt för att ge Grönland samma representation i dessa organ. En ny lag om Ålands representation i Nordiska rådet trädde i kraft 1984.

Sedan 1983 grundas således Ålands medverkan i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet på den grundstruktur som beskrivs nedan.

HUR DET NORDISKA SAMARBETET FUNGERAR

Nordiska Rådet

Helsingforsavtalet

Det nordiska samarbetet regleras i Helsingforsavtalet. Artikel 47 stadgar att rådet består av 87 valda medlemmar, regeringsrepresentanter och representanter för Färöarnas och Grönlands landsstyren och Ålands landskapsregering. Av medlemmarna väljer Danmarks folketing 16, Finlands riksdag 18, Islands allting 7, Norges storting och Sveriges riksdag vardera 20 samt vart och ett av Färöarnas lagting, Grönlands landsting och Ålands lagting 2. Dessutom väljer varje församling motsvarande antal suppleanter. Regeringarna kan utse så många medlemmar som de önskar. Detsamma gäller för landsstyrena och landskapsregeringen.

Enligt artikel 48 består Danmarks rikes delegation av de av folketinget valda medlemmarna och de av regeringarna utsedda representanterna samt av Färöarnas och Grönlands delegationer. Finlands delegation har motsvarande sammansättning. Sedan år 1983 har emellertid de självstyrande områdena dessutom rätt att forma egna delegationer. Färöarnas delegation består därmed av de av lagtinget valda medlemmarna och de av landsstyret utsedda representanterna. Motsvarande gäller Grönlands och Ålands delegationer.

Vid val till Nordiska rådet ska enligt artikel 47 olika politiska meningsriktningar ges representation i rådet. Detta utgör grunden till det politiska arbetet som bedrivs i delegationerna och i rådet. Detta innebär inte att det politiska arbetet nödvändigtvis behöver vara förankrat i de nationella parlamenten eller bland de styrande partierna inom dessa parlament. Istället formas den nordiska politiken i hög grad hos de nordiska partigrupperna. Detta är en stor skillnad mot arbetet i andra internationella organ, t.ex. BSPC, där de nationella parlamentens delegationer i högre grad förväntas tala med en röst.

Nordiska rådets struktur

Rådets organ är enligt Helsingforsavtalet plenarförsamlingen, presidiet och utskotten. Det finns fem utskott. Dessa är kultur- och utbildningsutskottet, medborgar- och konsumentutskottet, miljö- och naturresursutskottet, näringsutskottet och välfärdsutskottet.

Härtill kommer en kontrollkommitté (motsvarar revisionsorgan) och en valkommitté. Valkommittén styrs främst av partigrupperna och kommittén avgör i vilket organ medlemmen kan få en plats.

Plenarförsamlingen – där alla medlemmar ingår – utser ett presidium bestående av en president och ett visst antal medlemmar. Varje land skall vara representerat i presidiet. De självstyrande områdena nämns inte i detta sammanhang. Att inte de självstyrande områdenas medlemmar har en uttalad rätt att ingå i presidiet – eller i kontrollkommittén – innebär dock inte att de inte kan ingå där, men då i kraft av medlemskapet i Danmarks rikes respektive Finlands delegation. Så har t.ex. presidentskapet i Nordiska rådet innehafts av en ålänning och en grönlänning samt en ålänning har ingått i kontrollkommittén. Till president väljs en av de valda medlemmarna från det land i vilket nästa ordinarie session skall äga rum. Artikel 55 ger regeringarna, landsstyrena och landskapsregeringen rätt att väcka förslag i rådet.

Enligt rådets arbetsordning kan, när ämnen som berör de självstyrande områdena behandlas av presidiet eller kontrollkommittén, en vald medlem från berörda självstyrda område – om sådan inte finns i organet – närvara, yttra sig och framlägga förslag. Vidare gäller att i utskott där det inte ingår någon vald medlem från de självstyrda områdena, får en sådan medlem delta i utskottets arbete.

Enligt Helsingforsavtalets § 57 får varje vald medlem ställa frågor till regeringarna eller till ministerrådet med anledning av berättelser eller medelanden som avgivits till rådet eller i övrigt i ämne som angår det nordiska samarbetet.

Partigrupper

Det finns fem partigrupper i Nordiska rådet. Dessa är konservativa gruppen, mittengruppen, socialdemokratiska gruppen, vänstersocialistiska gröna gruppen och nordisk frihet. Dessutom finns det medlemmar utan partigruppstillhörighet. En partigrupp måste ha minst fyra medlemmar från minst två länder. Partigrupperna i Nordiska rådet får partistöd till sin verksamhet av Nordiska rådet.

Varje samlat utskottsmöte samt varje session föregås i allmänhet av ett partigruppsmöte där partigruppens medlemmar berättar om och diskuterar frågor som är aktuella i deras respektive utskott eller i plenarförsamlingen. I allmänhet brukar medlemmarna vid dessa möten komma överens om partigruppens handlingssätt gällande olika frågor.

Nordiska Ministerrådet

Allmänt

I Nordiska ministerrådet samarbetar de nordiska ländernas regeringar. Färöarnas och Grönlands landsstyren samt Ålands landskapsregering samarbetar i ministerrådets arbete. Minst tre av länderna måste vara representerade av regeringsmedlemmar för att ministerrådet skall kunna fatta beslut.

Artikel 62 anger att varje land – alltså inte de självstyrande områdena – har en röst i ministerrådet. Besluten skall, med undantag för procedurfrågor, vara enhälliga. Ministerrådets beslut är enligt artikel 63 bindande för de enskilda länderna. Detsamma gäller för Färöarna, Grönland och Åland i den mån de ansluter sig till beslutet i enlighet med självstyrelseordningarna.

Nordiska rådet kan, enligt artikel 45 i Helsingforsavtalet, anta rekommendationer, göra andra framställningar eller avge yttranden till en eller flera av de nordiska ländernas regeringar eller till ministerrådet. Enligt artikel 65 skall Nordiska ministerrådet före varje ordinarie session i Nordiska rådet lämna rådet meddelande om de åtgärder som har vidtagits med anledning av rådets rekommendationer och andra framställningar.

Nordiska ministerrådets struktur

Nordiska ministerrådet organiseras i 11 st. ministerråd. Till varje ministerråd finns en s.k. ämbetsmannakommitté. Ämbetsmannakommittéerna består av nationella tjänstemän. Dessa tjänstemän fungerar som ministerrådens ställföreträdare och förbereder och följer upp ärenden. Landskapsregeringens tjänstemän koordinerar och utgör stab för landskapsregeringens arbete inom Nordiska Ministerrådet.

SAMSPELET MED LAGTINGET

Beslutsfattandet inom det Nordiska rådet

Beslutfattandet inom det Nordiska rådet sker vid sessionen och temasessionen samt därtill agerar presidiet som plenarförsamling. Presidiet agerar plenarförsamling i brådskande och/eller tekniska frågor. Hela processen utgår från att medlemmen kan agera självständigt utan att behöva förankra sina synpunkter på förhand hos någon instans utanför det Nordiska rådet.

Det kan ändå vara av värde att delegationens medlemmar snabbt och flexibelt utan formkrav vid behov kan stämma av olika frågor av åländskt intresse med berörd utskottsordförande, minister eller med talmannen. Det är därför, precis som i andra frågor, upp till var och en parlamentariker att själv avgöra i vilken utsträckning olika beslut ska förankras och hos vem. Detta är särskilt viktigt då handlingar och dokument distribueras väldigt sent. Vissa betänkanden som ska behandlas vid sessionen beslutar utskotten om dagarna före sessionen. Även ministerrådsförslagen kommer sent.

Därtill tillkommer att den egna partigruppens syn på ett ärende sannolikt påverkar den åländska medlemmens handlingsalternativ. Partigrupperna håller sina möten dagen innan sessionen. De politiska ideologierna inom det Nordiska rådet styr väldigt långt politiken inom det Nordiska rådet. Delegationen hanterar enbart frågor som inte är partipolitiska. Delegationens roll är framförallt administrativ.

Rådsdirektören är nu inne för att förändra processen och öka förankringen men det är i dagsläget omöjligt att ange vilka de faktiska förändringarna blir. Avsikten är att samarbetet ska öka med de nationella utskotten och att direktören får ett öppet mandat att föreslå förändringar. Varje partigrupp har nominerat två personer för att utgöra referensgrupp för direktören i detta arbete.

Det är upp till var och en parlamentariker att själv avgöra i vilken utsträckning olika beslut ska förankras och hos vem.

Arbetet i delegationen

Även om delegationen som sådan har främst administrativa uppgifter upprätthålls genom delegationssekretariatet en stab för de av lagtinget valda medlemmarna i deras politiska värv inom det Nordiska rådet. Avsikten är att delegationen ska kunna vara en plattform för koordinering av framförallt nordiska frågor som är på dagordningen i Nordiska rådet mellan lagtinget och landskapsregeringen. Delegationen eftersträvar att viktigare frågor som behandlas inom Nordiska ministerrådet förs till delegationen för diskussion.

Oavsett om utgångspunkten, se ovan under rubriken ”Helsingforsavtalet”, är att den nordiska politiken i hög grad formas hos de nordiska partigrupperna är det ändå ett värde i om delegationen utåt sett förmår agera samlat. Delegationen verkar därför i syfte att i mån av möjlighet åstadkomma samförståndslösningar när det gäller specifika åländska frågor som behandlas i rådet. När det gäller allmänpolitiska frågor formas politiken av de olika politiska ideologierna.

När det gäller allmänpolitiska frågor formas politiken av de olika politiska ideologierna. I fråga om specifika åländska frågor eftersträvar delegationen samförståndslösningar i syfte att kunna agera samlat utåt.

Delegationens berättelse

Med hänvisning till 6 § landskapslagen om Ålands representation i Nordiska rådet (25/84) överlämnar Ålands delegation i Nordiska rådet till lagtinget en berättelse över de för Åland väsentliga frågorna i Nordiska rådet under det gångna året.

Berättelsen är en redogörelse för de av lagtinget utsedda ledamöternas verksamhet i Nordiska rådet. Landskapsregeringens arbete i Nordiska ministerrådet och i ämbetsmannakommittéerna redovisas i ett separat externpolitiskt meddelande till lagtinget.

I berättelsen lyfts de större politiska frågorna upp som aktualiserats under året. Delegationen brukar även då det är ändamålsenligt ange vad som hänt i dessa frågor även efter verksamhetsåret men före berättelsen överlämnats till lagtinget i syfte att ge lagtinget en så uppdaterad bild som möjligt.

Vid behandlingen av berättelsen vid plenum har alla ledamöter möjlighet att ge sin syn på delegationens verksamhet och vid behov ge inspel gällande det kommande året.

Alla lagtingsledamöter har i samband med behandlingen av delegationens berättelse möjlighet att ge sin syn på delegationens verksamhet och vid behov ge inspel gällande det kommande året.

Samspel med självstyrelsepolitiska nämnden och lagtingets utskott

Delegationen kan samverka med självstyrelsepolitiska nämnden exempelvis genom att delegationen inbegär nämndens yttrande över väsentliga självstyrelsepolitiska frågor som är aktualiserade inom Nordiska rådet. Dessutom kan delegationen vid behov samråda med nämnden i konstitutionella och utrikespolitiska frågor. Detta förfarande har tillämpats under ett antal gånger under de senaste mandatperioderna.

De flesta frågor som är aktuella inom Nordiska rådet är sakpolitiska frågor (miljö-, närings- och socialpolitiska frågor) därtill tillkommer frågor som berör Nordiska rådets interna arbete och samverkan med externa aktörer.

För att öka möjligheterna till en god dialog gällande det arbete som utförs i lagtinget och det som utförs i Nordiska rådet är det att föredra om medlemmarna i Nordiska rådet sitter i det utskott i Nordiska rådet som behandlar motsvarande frågor som medlemmens utskott i lagtinget. Några regler om sådan koppling finns inte och bör heller inte finnas eftersom valet av ledamöter i både lagtingets och Nordiska rådets utskott sker på basen av församlingarnas politiska sammansättning och partiväsende. Delegationen strävar till att delegationens medlemmar ska ha en stark koppling mellan sitt utskott i lagtinget och arbetet i Nordiska rådet.

Då utskott från Nordiska rådet besöker Åland försöker delegationen möjliggöra för dessa utskott att träffa motsvarande utskott i lagtinget.

Delegationens medlemmar har därtill ett särskilt ansvar att hålla sig à jour med vad som händer i de organ där lagtinget inte är företrädda i syfte att föra delegationens synpunkter i dessa organ. I denna egenskap har delegationens ordförande vid ett flertal tillfällen deltagit i presidiets möten och även i andra fackutskotts möten.

Delegationen uppmuntrar även ersättarna att delta vid sessionerna, vilket innebär att de bl.a. kan delta i partigruppsarbetet. Detta ökar förankringen av politiken inom Nordiska rådet i lagtinget och v.v. samtidigt som kontaktytorna ökar och därmed möjligheterna att påverka.

Efter den stora sessionen är det lämpligt att delegationens medlemmar träffar självstyrelsepolitiska nämnden för en årlig muntlig avrapportering om vad som händer inom det Nordiska rådet.

Delegationen kan genom sina medlemmar:

- Inbegära självstyrelsepolitiska nämndens yttrande över väsentliga självstyrelsepolitiska frågor som är aktualiserade inom Nordiska rådet samt samråda med nämnden i konstitutionella och utrikespolitiska frågor.

- Verka för att medlemmarna i Nordiska rådet sitter i det utskott i Nordiska rådet som behandlar motsvarande frågor som medlemmens utskott i lagtinget.

- Verka för att utskott från det Nordiska rådet träffar motsvarande lagtingsutskott.

- Uppmuntrar även ersättarna att delta vid sessionerna vilket ökar förankringen av politiken inom Nordiska rådet i lagtinget och v.v.

Delegationens medlemmar har därtill ett särskilt ansvar att hålla sig uppdaterad om vad som händer i de organ där lagtinget inte är företrädda och vid behov ha beredskap att agera.

Efter den stora sessionen är det lämpligt att delegationens medlemmar träffar självstyrelsepolitiska nämnden för en årlig muntlig avrapportering.

Samspel med de politiska grupperna i lagtinget

Både de av lagtinget utsedda två medlemmarna och ersättarna i delegationen har ett särskilt ansvar att informera om arbetet i Nordiska rådet vid sina respektive gruppmöten i syfte att öka intresset för och kunskapen om Nordiska rådet. Delegationens ordförande bör dessutom med jämna mellanrum besöka den eller de politiska grupper i lagtinget som varken har medlem eller ersättare i Nordiska rådet. Vid dessa möten har partigrupperna t.ex. möjlighet att ge förslag till medlemsförslag som skulle kunna lämnas in till Nordiska rådet för behandling. Lagtingsledamöterna har även möjlighet att tillskriva delegationen i olika sakfrågor.

Då det är möjligt, t.ex. i samband med besök, eftersträvar delegationen att möjliggöra även för andra lagtingsledamöter än de som är invalda i delegationen att delta i olika nordiska evenemang som arrangeras på Åland. Syftet är att öka förståelsen och kontaktytorna.

Kontinuerlig dialog med lagtingsgrupperna eftersträvas.

NYTTAN AV DELTAGANDE I SAMARBETET OCH FRAMTIDEN

Nyttan av deltagande i samarbetet

För Åland är det en stor nytta i att kunna påverka det som händer runt Åland, särskilt i Ålands närområden. Åland är en integrerad del av Norden och Europa varför frågor på nordisk och europeisk nivå är av betydelse.

Delegationens medlemmar kan på nordisk nivå påverka både formellt, t.ex. genom röstning vid sessionerna, och informellt genom att informera och diskutera med andra nordiska politiker vid partigruppsmöten och samkväm. De kontakter de får kan även senare i helt andra sammanhang få stor betydelse. De diskussioner som förs behöver inte ens vara frågor på den nordiska dagordningen utan kan även vara bilaterala frågor som berör Finland eller Sverige.

Deltagande i Nordiska rådets arbete är även av betydelse för ledamöternas egen förkovran i de olika sakfrågor som Nordiska rådet hanterar. Dessutom ger deltagandet erfarenhet i internationellt arbete och insyn i hur arbetet fungerar i andra parlament. Dessa erfarenheter kan sedan vara till stor nytta i lagtingets arbete.

Deltagandet i Nordiska rådet är en förutsättning för deltagande i nordiska ministerrådet. Det faktum att Åland är med i Nordiska rådet bidrar till att sätta Åland på kartan och förstärker självstyrelsens status och särställning enligt folkrätten, vilket indirekt kan få inverkan i många andra sammanhang.

Framtiden

Det är av stor nytta för lagtinget att kunna påverka det som händer runt Åland, särskilt i Ålands närområden. Åland är en integrerad del av Norden och Europa varför frågor på nordisk och europeisk nivå är av särskild betydelse. Alla beslut som avser Nordiska rådet som organisation och Nordiska rådets förhållande till omvärlden avgörs av presidiet. Därtill kan presidiet agera som plenarförsamling och fatta beslut i brådskande ärenden. Ett verkningsfullt deltagande i det nordiska samarbetet underlättas av en permanent plats i presidiet. Delegationens ambition är därför att verka för en sådan.

Delegationen har i övrigt som målsättning att i alla sammanhang slå vakt om Ålands konstitutionella och internationella rättigheter samt bevaka och fördjupa Ålands inflytande i Nordiska rådet. Delegationen anser i sammanhanget att det kan vara politiskt är intressant att överväga ett självständigt medlemskap för Åland i Nordiska rådet för att på ett tydligare sätt kunna agera i det nordiska samarbetet. Ett självständigt medlemskap för Åland i Nordiska rådet är inte i juridiskt hänseende enbart en fråga för Nordiska rådet utan framförallt en fråga för de berörda staterna. Landskapsregeringen kunde då tidpunkten är den rätta efter att ha hört självstyrelsepolitiska nämnden i frågan belysa frågeställningen i ett meddelande till lagtinget innan beslut fattas om huruvida landskapsregeringen ska initiera förhandlingar enligt 58 § 1 mom. självstyrelselagen. Då skulle frågan öppet kunna debatteras i fråga om både för- och nackdelar. Frågan om självständigt medlemskap som sådan är en fråga för lagtinget i sin helhet.

Delegationen konstaterar att partigrupperna är en annan viktig arena för inflytande i det nordiska samarbetet. Genom partigrupperna kan en åländsk medlem t.ex. bli med i de olika partigruppernas styrande organ och därmed åstadkomma ett större avtryck på politiken. Delegationens medlemmar uppmuntras därför till att eftersträva viktiga poster inom partigrupperna.

Delegationen uppfattar att det finns tydliga tendenser till olika former av fördjupat nordiskt samarbete särskilt inom vissa sakområden. Hur detta samarbete kommer att utvecklas är svårt att bedöma i dagsläget men delegationen är positiv till ett fördjupat samarbete eller till och med utvecklandet av en Nordisk förbundsstat. Delegationen har därför bl.a. lyft frågan om en Nordisk förbundsstat i ett medlemsförslag. Frågeställningen kommer att komma upp till diskussion i många olika sammanhang.

PRIORITERADE POLITIKOMRÅDEN

Delegationens medlemmar deltar aktivt i det parlamentariska samarbetet inom det Nordiska rådet.

Nedan listas några av de politikområden inom det Nordiska rådet som nuvarande delegation prioriterat högst. Listan är inte avsedd att vara uttömmande men riktgivande för de politiska ambitioner som delegationen för tillfället präglas av.

Frågor gällande Ålands roll och status inom det nordiska samarbetet samt internationellt

Delegationens medlemmar är angelägna om att slå vakt om Ålands ställning inom det nordiska samarbetet och att då det är möjligt flytta fram positionerna.

Delegationen arbetar även aktivt med att föra fram kunskap om den åländska självstyrelsen och demilitariseringen.

Gränshinder

Bekämpande av gränshinder är central för åländska förhållanden. Avsikten är även att gränshinderfrågor ständigt ska vara aktuella vid delegationens möten i syfte att förbättra samspelet mellan lagtinget och landskapsregeringen i dessa frågor. Delegationen strävar särskilt till att riva upphovsrättsliga och elektroniska hinder i Norden. Det kunde dessutom handla om att t.ex. förenhetliga och modernisera lagstiftningen på familjerätten eller arvsrättens område. En samsyn i de nordiska lagstiftningarna inom dessa områden underlättar för medborgarna och flyttningsrörelser inom Norden.

Utbildningsfrågor

Delegationens medlemmar bevakar den nordiska utbildningspolitiken i syfte att säkerställa att åländska studeranden fortsättningsvis får tillgång till studier i hela Norden.

Kulturfrågor

Traditionellt har kulturfrågorna inom det nordiska arbetet varit högt prioriterade. Delegationen finner att de nordiska kulturfrågorna är mycket viktiga och att samarbetet inom kulturområdet bidrar till att öka förståelsen och möjligheten att se både likheter och skillnader inom Norden. Med anledning härav verkade delegationen för att Åland skulle få nominera verk till det Nordiska litteraturpriset. Delegationen avser även i fortsättningen att bevaka dessa frågor.

Samarbete inom social- och hälsovården

Både socialvård och hälso- och sjukvård är mycket kostnadskrävande verksamheter inte bara på Åland utan i hela Norden. Ett närmare samarbete mellan de nordiska länderna inom dessa områden kan bidra till kostnadseffektivare användning av befintliga resurser. Åland har mycket att vinna på närmare samarbete.

Miljöfrågor

Skyddet av miljön i allmänhet och Östersjön i synnerhet har under många år engagerat den åländska delegationens medlemmar. Norden är en viktig plattform när det t.ex. gäller att påverka Östersjöländernas miljöpolitik och säkerställande att alla bidrar lika till en renare Östersjö och gemensamma ansträngningar i fråga om hållbar utveckling.

Samarbete inom näringspolitiken

Näringspolitiska frågor är det något som engagerar delegationen. Frågor om utnyttjande av naturresurser, fiskeri och jordbrukspolitik är intressanta. Även frågor av transportpolitiskt inslag av stor betydelse särskilt för det åländska näringslivet som präglas av en stor sjöfartsnäring. Även skattepolitiken är av intresse och de åländska rådsmedlemmarna kan i samarbete med landskapsregeringen driva olika skattefrågor i rådet.

BSPC-delegationens synpunkter


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2014-2015
		Datum
	Ålands delegation i BSPC	2015-04-01



	Till självstyrelsepolitiska nämnden

Ålands delegation i BSPC:s utlåtande

Meddelande om landskapsregeringens externpolitik

· Landskapsregeringens meddelande nr 1/2014-2015

INNEHÅLL

Delegationens synpunkter 25

Ärendets behandling. 26

Utskottets förslag. 26

Självstyrelsepolitiska nämnden har med stöd av 52 § 1 mom. och 57 § arbetsordningen för Ålands lagting anhållit om Ålands delegation i BSPC:s utlåtande över meddelandet om landskapsregeringens externpolitik.

Delegationens synpunkter

BSPC delegationen konstaterar att lagtingets externpolitiska arbete inte är en del av landskapsregeringens externpolitik i formellt hänseende. BSPC delegationen har dock ett nära samarbete med landskapsregeringen i fråga om den politik som bedrivs inom ramen för BSPC, vilket föranleder de skrivningar som landskapsregeringen intagit i sitt meddelande.

En fråga som delegationen drivit tillsammans med landskapsregeringen har varit förbudet mot utsläpp av avloppsvatten från fartyg. Se bifogat yttrande av den 20 november 2014 från landskapsregeringen, bilaga 1. Landskapsregeringen informerade BSPC delegationen om problemen och delegationen tog upp frågan i den ständiga kommittén. Detta resulterade i att ordföranden föreslog att samtliga delegationer skulle ta upp frågan med sina respektive regeringar och att BSPC skickar brev till HELCOM för att ge politiskt stöd.

En annan fråga där landskapsregeringen och delegationen samarbetat är frågor som berör arbetet i BSPC:s arbetsgrupper. För närvarande pågår ett arbete i en arbetsgrupp om innovation inom social- och hälsovård. Arbetsgruppen kommer att hålla sitt sista möte på Åland i juni och tanken är att gruppen då bl.a. kommer att träffa representanter för landskapsregeringen. Den åländska ledamoten i arbetsgruppen samarbetar med landskapsregeringen och landskapsregeringen underlydande myndigheter i sitt arbete i denna arbetsgrupp. Arbetet utmynnar i en rapport och ett antal förslag till rekommendationer. Avsikten är att BSPC konferensen i augusti kommer att slå fast nämnda rekommendationer, samt de rekommendationer som tas fram i BSPC:s sk resolutionskommitté, och tillställa dem till regeringarna i Östersjöområdet. Bifogar senaste resolution. Se bilaga 2.

När en resolution antagits tillställer delegationen denna till landskapsregeringen samt berörda utskott i lagtinget inklusive nämnden. Delegationen efterfrågar årligen landskapsregeringens synpunkter på BSPC:s resolution samt information om vad landskapsregeringen har gjort alternativt avser göra med anledning av resolutionen. Delegationen brukar skicka ut förfrågan i september och be om synpunkter under mars månad året därefter i syfte att ge landskapsregeringen gott om tid att överväga resolutionen. Bifogar landskapsregeringens yttrande över senaste BSPC resolution. Se bilaga 3. Yttrandet översänds till BSPC:s ständiga kommitté under mars månad året efter att resolutionen avgivits.

BSPC delegationen konstaterar att arbetet under året, som utförs i BSPC:s ständiga kommitté, långt handlar om diskussionsämnen, arrangemang, talare och evenemang i samband med den årliga konferensen samt administrativa frågor. Olika politiska frågor som under året uppkommer behandlas i delegationen som har ledamöter från samtliga partigrupper. Ordföranden i delegationen kan vid behov initiera en dialog med självstyrelsepolitiska nämnden. Efter varje konferens har ordföranden varit till nämnden för att berätta om de frågor som varit upp till diskussion.

Delegationen önskar slutligen betona betydelsen av BSPC samarbetet i all synnerhet då det säkerhetspolitiska läget nu förändrats. För Ålands del kan betydelsen av den internationella plattform BSPC utgör inte nog betonas.

Delegationen konstaterar att samarbetet med landskapsregeringen börjar hitta sina former. Delegationen understryker vikten av att landskapsregeringen bistår med att ge information och råd till de av delegationens medlemmar som deltar i en BSPC arbetsgrupp.

Ärendets behandling

Självstyrelsepolitiska nämnden har med stöd av 52 § 1 mom. och 57 § arbetsordningen för Ålands lagting anhållit om delegationens utlåtande över meddelandet.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Karl-Johan Fogelström, vice ordföranden Jörgen Pettersson samt ledamöterna Tony Asumaa, Axel Jonsson och Annette Holmberg-Jansson.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår delegationen

att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörande av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

__________________

Mariehamn den 1 april 2015

Ordförande

Karl-Johan Fogelström

Sekreterare

Niclas Slotte

BILAGORNA FINNS ATT HÄMTA I LAGTINGETS KANSLI!

[1] Källa: Åland i utveckling : festskrift / utgiven av Ålands landsting med anledning av självstyrelsens 60-årsjubileum den 9 juni 1982

[2] Källa: De självstyrande områdena och det nordiska samarbetet. Generalsekreterarens kartläggning ANP 2006: 743

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 2/2014-2015

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter