Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 2/2020-2021

Lagtingsår: 2020-2021

Ladda ner Word-dokument

   Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 2/2020-2021

 

Datum

 

Självstyrelsepolitiska nämnden

2020-12-11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande

Landskapsregeringens externpolitik

·       Landskapsregeringens meddelande nr 2/2019-2020

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Självstyrelsepolitiska nämndens förslag. 1

Nämndens synpunkter 1

Utlåtanden från fackutskotten. 1

Åländsk representation i Europaparlamentet 2

Landskapets deltagande i nationella beredningen av EU-ärenden. 2

Covid-19 pandemins inverkan på arbetet i EU. 3

Lagtingets hantering av EU-ärenden. 4

Nordiskt samarbete under pandemin. 6

Representation i Bryssel 6

Ärendets behandling. 7

Nämndens förslag. 7

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens förslag

 

Meddelandet innehåller en heltäckande redogörelse av landskapsregeringens externpolitiska prioriteringar inför år 2020. I meddelandet redogör landskapsregeringen för sina prioriteringar i förhållande till Nordiska ministerrådet samt verksamheten i ministerrådet under 2019, till dagordningen inom Europeiska unionen år 2020 samt till övriga externa samarbeten. Dessutom innehåller meddelandet en redogörelse för verksamheten beträffande EU-ärenden under år 2019.

 

Självstyrelsepolitiska nämndens förslag

 

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens redogörelse för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

 

Nämndens synpunkter

 

Utlåtanden från fackutskotten

 

Nämnden har under beredningen av landskapsregeringens årliga meddelande om externpolitiken berett samtliga fackutskott tillfälle att yttra sig över meddelandet till de delar det berör utskottens ansvarsområden. Samtliga utskott har yttrat sig över meddelandet. Nämnden omfattar utskottens synpunkter i bifogade utlåtanden.  

 

Åländsk representation i Europaparlamentet

 

I meddelandet redogör landskapsregeringen för behovet av åländsk representation i Europarlamentet samt för orsaken till att kraven är berättigade och hur ärendet hittills har framskridit. Landskapsregeringen konstaterar att kommissionen i anslutning till konferensen om EU:s framtid för fram bland annat transnationella vallistor och att en eventuell revidering av vallagen kan vara en välkommen plattform för att på nytt föra fram frågan om åländsk representation. Likaså redogörs för att landskapsregeringen utreder möjligheten att i likhet med Nordirland begära en observatörsplats i Europarlamentet.

     Nämnden delar landskapsregeringens och lag- och kulturutskottets bedömning att kravet är berättigat och att det blivit allt viktigare då EU-lagstiftningen ökat i omfattning och Europaparlamentet fått en mer central roll vid sidan av rådet i lagstiftningsprocessen. Nämnden delar också lag- och kulturutskottets bedömning att arbetet för en ökad representation i första hand bör riktas mot Finlands regering som är i en nyckelposition men att frågan även kan lyftas internationellt för att belysa att Finland hittills inte medverkat till åländsk representation trots att man även från Finlands håll ansett att kravet är legitimt.

 

Landskapets deltagande i nationella beredningen av EU-ärenden

 

Enligt 59a § i självstyrelselagen har landskapsregeringen rätt att delta i beredningen av Finlands nationella ställningstaganden gällande beslut som fattas inom EU. Detta görs genom att landskapsregeringen har en representant i de flesta sektorspecifika beredningssektionerna samt i kommittén för EU-ärenden. Lantrådet har även rätt att bli hörd i EU-ministerutskottet. Ålands rätt att delta i beredningen av de nationella ställningstagandena är således formellt tillgodosedd. Nämnden har dock erfarit att det bland annat på grund av de olika beredningsspråken och avsaknad av informella strukturer för informationsutbyte finns ett behov av att förbättra dagens rutiner och arbetsmetoder för att garantera Ålands deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden.  

     Landskapsregeringens specialsakkunniga identifierar tillsammans med landskapsregeringens allmänna förvaltning lagstiftningsförslag som kan vara av intresse för Åland. Identifieringen görs enligt urvalsmetoder baserade på lagstiftningsbehörighet, relevans för landskapet, landskapslagstiftning på området samt eventuella erfarenheter från tidigare beredningsprocesser på området. När ett initiativ har identifierats som prioriterat upprättas en promemoria som skickas till statsrådets kanslis avdelning för EU-ärenden. Om detta inte sker parallellt med att statsrådets skrivelse (U- eller E-brev) utarbetas finns en risk att landskapsregeringens position inte omfattas. Rutiner behöver därför fastställas i samverkan med statsrådets avdelning för EU-ärenden för att säkerställa att kontakt alltid tas med Åland i de fall Ålands position inte är känd vid tidpunkten för utformningen av skrivelserna (U- eller E-brevet).

     Enheten för informationshantering vid statsrådets kanslis avdelning för EU-ärenden ansvarar för distribution av EU-dokument samt underhåll och utveckling av EUTORI-systemet som stöder den nationella EU-beredningen. Då dokumenten i EUTORI inte översätts och huvudsakligen finns på finska har landskapsregeringen inte möjlighet att tillgodogöra sig informationen. Landskapsregeringens specialsakkunniga har rätt att ta del av förhandlingsdokument bland annat på engelska i rådets informationsdelningsverktyg Delegates Portal. Relevant förhandlingsmaterial vidarebefordras till tjänstemännen inom förvaltningen.  På grund av de olika beredningsspråken och i syfte att i större utsträckning decentralisera beredningen av EU-ärenden bör förutom landskapsregeringens specialsakkunniga även landskapsregeringens tjänstemän ges möjlighet att genom informationsdelningsverktyget Delegates Portal tal del av rådets förhandlingsdokument på engelska.

     Lantrådet har rätt att bli hörd i EU-ministerutskottet när ett ärende faller inom landskapets behörighet eller är av särskilt intresse för landskapet. Nämnden anser dock att landskapsregeringens möjlighet att framföra sin ståndpunkt även i andra EU-ärenden än av konstitutionell typ bör säkerställas. En rutin som ger landskapsregeringen rätt att ta del av det material som distribueras innan EU-ministerutskottets möten bör enligt nämnden etableras. Ett liknande proaktivt system kan även övervägas för kommittén för EU-ärenden.

     Nämnden har erfarit att den information som sammanställs inför ministerrådsmötena inte delges landskapsregeringen för kännedom. Mervärdet i att ta del av informationen är att landskapsregeringens ställningstagande vid behov kan bifogas redan vid de inledande nationella ställningstagandena. Tjänstemän vid ministerierna och ministrarnas specialmedarbetare har av landskapsregeringen upplevts osäkra på rätten att dela information med landskapsregeringen om beredning av den nationella ståndpunkten i EU-ärenden. Det finns således skäl att ånyo informera om självstyrelselagens bestämmelser om Ålands rätt att delta i den nationella beredningen av EU-ärenden.

     För att ytterligare förbättra Ålands möjligheter till medverkan och delaktighet i beredningen av EU-ärenden bör landskapsregeringen omfattas av horisontell information om strukturella eller genomgripande processer vad gäller beredning av EU-ärenden. Ett exempel på när så inte skedde var förberedelserna inför det finländska ordförandeskapet. Avsaknaden av nationella positioner kommunicerades tidigt till ministerierna men inte till landskapsregeringen.

     Nämnden konstaterar sammanfattningsvis att det fortsättningsvis finns ett behov av att rikets myndigheter i samverkan med landskapsregeringen   förbättrar rutinerna och utvecklar arbetsmetoderna för att Åland ska kunna delta i den nationella beredningen av EU-ärenden som avsett.  

 

Covid-19 pandemins inverkan på arbetet i EU

 

Nämnden har erfarit att deltagandet i rådets möten har varit en särskild utmaning för Åland under rådande pandemi. Som en följd av Covid-19 pandemin har mötesdeltagandet i rådet anpassats efter rådande restriktioner. I fysiska arbetsgruppsmöten och i videokonferenser på arbetsgruppsnivå är antalet deltagare begränsat till en eller två personer per nationell delegation. I Corepers möten tillåts två personer per medlemsstat delta, vilket innebär att förutom ambassadören kan ytterligare en expert delta. Dagens situation innebär att landskapsregeringen inte har tillgång till möten i rådet, varken på arbetsgruppsnivå eller i Coreper. Vid vissa videokonferenser för ministrar har dock landskapsregeringen under våren beretts en av de finländska platserna, men utan möjlighet att yttra sig eller delta i beredningen av den nationella ståndpunkten. Nämnden har förståelse för att pandemin lett till oönskade situationer och begränsningar, men för att långsiktigt trygga Ålands rätt att delta i beredningen av EU-ärenden behöver frågan om Ålands deltagande i rådet lösas. I väntan på att tillgången till rådets möten kan garanteras är det enligt nämnden särskilt angeläget att landskapsregeringen och statsrådets kanslis avdelning för EU-ärenden säkerställer att Ålands positioner förankras i den nationella beredningen.  

 

Lagtingets hantering av EU-ärenden

 

I lagtingsordningens 59 § och 61 § samt i arbetsordningens 8 kapitel finns  bestämmelser om lagtingets hantering av EU-ärenden. EU-samarbetet är primärt ett samarbete mellan regeringar och landskapsregeringen är det organ som inom Ålands behörighetsområde bevakar och utreder frågorna. Landskapsregeringen ska dock hålla lagtinget underrättat om framtidsplaner och initiativ i viktiga frågor genom diskussioner och samråd.  

     Det övergripande målet för lagtingets hantering av EU-ärendena är att EU-ärendena bör vara en del av lagtingets löpande arbete. Lagtinget ska genom sitt engagemang i EU-ärenden utöva såväl inflytande som kontroll. För att lagtinget ska kunna utöva inflytande bör lagtingsorganen komma in i ett tillräckligt tidigt skede av ärendenas hantering inom EU. För att lagtinget ska kunna utöva kontroll bör informationen till lagtinget vara kontinuerlig och tillräcklig.

 

Samråd- och informationsärenden

 

Arbetsordningens 45 § som reglerar samråd i EU-ärenden tar sikte på olika förslag som är under beredning inom EU. När ett kommissionsförslag är av intresse för landskapet ska lagtinget informeras om landskapsregeringens syn på förslaget i form av en skrivelse som utan dröjsmål sänds till talmannen för vidarebefordran till självstyrelsepolitiska nämnden eller ett utskott.

Det är angeläget att bestämmelsen i arbetsordningens 45 § efterlevs i praktiken så att samråd utan dröjsmål förs med lagtinget i frågor som är av intresse för landskapet. Samrådet bör om möjligt hållas före arbetet börjar i ministerrådets arbetsgrupper och helst innan regeringen i enlighet med grundlagens 96 § sänder sin skrivelse i ärendet till riksdagen. 

     En del EU-ärenden är av intresse för Åland utan att för den skull vara sådana ärenden som ska föras till samråd. Det kan vara fråga om ärenden som inte längre är under beredning som till exempel redan antagna vit- och grönböcker samt kommissionens arbetsprogram. Redan fattade beslut kan vara av intresse med tanke på implementeringen eller för att de kan ge vägledning i fråga om kommande lagstiftning eller andra åtgärder från EU:s sida.

     Nämnden konstaterar att målsättningen att EU-ärenden ska vara en del av lagtingets löpande arbete inte har uppnåtts till fullo. Delvis beror det på att endast ett litet antal ärenden förs till lagtinget för samråd eller information. Som framgår av meddelandet fördes inget av de sju diarieförda ärendena under år 2019 till lagtinget för samråd eller information. Nämnden påminner om vikten av att lagtings- och arbetsordningens bestämmelser om samråd efterlevs i praktiken samt av att information i ökad utsträckning ges till lagtinget i form av så kallade informationsärenden. 

 

En årlig redogörelse från landskapsregeringen

 

Landskapsregeringen ska enligt arbetsordningens 46 § årligen upprätta och lämna en EU-redogörelse till lagtinget snarast efter det att Europeiska kommissionen avgivit sitt årliga arbetsprogram. Redogörelsen ska innehålla mål samt prioriteringar i EU-relaterade ärenden. I redogörelsen ska det även ingå en uppföljning av föregående års redogörelse. EU-redogörelsen ingår sedan år 2015 i det externpolitiska meddelande som nu behandlas.

     Mot bakgrund av att såväl den självstyrelsepolitiska redogörelsen som det externpolitiska meddelandet beskriver Ålands externa relationer har nämnden fört en diskussion med landskapsregeringen om det skulle vara ändamålsenligt att sammanslå de två redogörelserna till en gemensam redogörelse. Frågan utreds vidare i dialog med landskapsregeringen inom arbetsgruppen för en översyn av lagtings- och arbetsordningen.  

 

 

 

 

Kontinuerlig EU-hantering i utskotten

 

Enligt tidigare rekommendation från självstyrelsepolitiska nämnden bör utskotten regelbundet kalla den eller de ansvariga ministrarna inom utskottets sakområde tillsammans med berörda tjänstemän till EU-hörande. Vid EU-hörandet ger landskapsregeringen en allmän information om vilka nya ärenden som inkommit till landskapsregeringen och om vilka orsakerna är till att vissa ärenden inte förts till samråd. Vidare ska landskapsregeringen redogöra för hur redan aktuella ärenden framskrider.

     Genom ett regelbundet hörande av landskapsregeringen får utskotten kontinuerligt information och därmed en bättre helhetsbild av sitt ansvarsområde. Utskotten får också möjlighet att informellt påverka landskapsregeringen och utskotten kan om de så önskar ta initiativ till samråd i ett visst ärende.

     Nämnden konstaterar att utskotten endast sporadiskt följt denna rekommendation. Nämnden påminner ånyo om att utskotten har ett eget ansvar att regelbundet höra landskapsregeringen i fråga om aktuella EU-ärenden samt att på annat sätt aktivt följa aktuella EU-ärenden inom sitt ansvarsområde.

 

Kontinuerlig EU-hantering i självstyrelsepolitiska nämnden

 

Nämnden anser att det finns skäl att även för egen del mera aktivt och på regelbunden basis hålla sig a jour med vad som händer inom EU. Nämnden avser att kontinuerligt, cirka fyra gånger per år, hålla höranden med landskapsregeringens specialsakkunniga i Bryssel eller ansvariga ministrar och   tjänstemän inom förvaltningen.   

 

Subsidiaritetskontrollen

 

Lagtinget har rätt att enligt 59a § 4 mom. i självstyrelselagen delta i subsidiaritetskontrollen. Subsidiaritetsförfarandet i Ålands lagting regleras i lagtingsordningens 61 § och arbetsordningens 47 §.  

     Nämnden har i tidigare sammanhang understrukit att lagtingets beredning av subsidiaritetsärenden bör samordnas och ske i samarbete med landskapsregeringen. I talmanskonferensens framställning om ändring av lagtingsordningen (TMK 2/2014-2015) konstaterades att nämnden har gett landskapsregeringen i uppdrag att granska utkasten till direktiv och förordningar även ur subsidiaritetssynvinkel och informera lagtingets berörda utskott i de fall där bedömningen görs att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.  

     Nämnden konstaterar ånyo att subsidiaritetsprincipen som sådan är mycket viktig men att mekanismen för de nationella parlamentens övervakning av principens efterlevnad inte visat sig vara något kraftfullt verktyg. Eftersom varken EU-enheten eller lagtingets kansli har tillräckliga kunskaper eller resurser för att kunna bedöma alla utkast till direktiv och förordningar ur subsidiaritetssynvinkel är det av nämnden tidigare utarbetade systemet där kommissionsinitiativen granskas av de sakkunniga på de olika avdelningarna, det mest ändamålsenliga. Nämnden har tidigare bedömt (nämndens betänkande nr 2/2015-206) att det är realistiskt att landskapsregeringens subsidiaritetsprövning begränsas till de ärenden som anses vara av särskild vikt för Åland och som förs till lagtinget för samråd eller information.    

 

Nordiskt samarbete under pandemin

 

     Den pågående covid-19-pandemin har medfört att en rad restriktioner införts mellan de nordiska länderna och gränsregionerna. Stängda gränser och gränskontroller har lett till att befolkningen i gränsregioner och arbetspendlare mellan de nordiska länderna drabbats särskilt hårt.    

     För Ålands del har den pågående pandemin och införandet av gränsrestriktioner varit särskilt utmanande i förhållande till Sverige inte enbart för att den fria rörligheten för arbetskraft och handelsutbytet påverkats negativt utan även för att den språkliga och kulturella gemenskapen med Sverige försvårats. 

     Nordiska rådet har under pandemin lyft fram behovet av ett djupare samarbete mellan de nordiska länderna under kristider. Redan i april sände nordiska rådets presidium ett brev till statsministrana med en uppmaning att samarbeta bättre i kristider. I brevet efterlyste presidiet en nordisk riskanalys och beredskapsplan och föreslog även att en oberoende nordisk krisberedskapskommission skulle inrättas.

     Nämnden har erfarit att även arbetet i gränshinderrådet, som har i uppdrag av de nordiska regeringarna att främja den fria rörligheten inom Norden för både enskilda och företag, under året i hög grad präglats av den pågående pandemin. De gränsregionala informationstjänsterna och nordiska ministerrådets informationstjänst Info Norden har på initiativ av Gränshinderrådets sekretariat sedan den 13 mars identifierat och löpande inrapporterat coronarelaterade störningar i den fria rörligheten och andra konsekvenser som uppstått i de nordiska gränsregionerna.  Av de 41 störningar som hittills inrapporterats har 22 blivit lösta.  

     Gränshinderrådets sekretariat har i samarbete med de tre gränsregionala informationstjänsterna genomfört en digital enkätundersökning som besvarades av drygt 1600 personer som bor och verkar i en gränsregion.  Undersökningen visade att 82,5 procent av de som svarade hade upplevt problem på grund av ländernas olika restriktioner och brist på samverkan mellan länderna.

     Även Gränshinderrådet har för sin del i en skrivelse till de nordiska statsministrarna uppmanat regeringscheferna att ta fram en gemensam nordisk strategi för att bättre kunna hantera framtida kriser samt understrukit vikten av att länderna i framtiden informerar varandra i god tid innan den fria rörligheten över gränserna begränsas.  

     Nämnden konstaterar att covid-19 pandemin lett till att den gemensamma visionen om Norden som världens mest integrerade region år 2030 känns avlägsen. Ifall visionen ska vara trovärdig behöver gränshinder undanröjas och möjlighet till fri rörlighet över gränser säkerställas också i kristider.  Nämnden delar uppfattningen att en samordnad krishantering bör etableras för att säkerställa att möjligheterna till fri rörligheten för arbetskraft samt handels- och affärsutbyte mellan de nordiska länderna och i gränsregioner kan bibehållas även i kristider.

 

Representation i Bryssel

 

Nämnden bekantade sig i samband med behandlingen av det externpolitiska meddelandet för 2018-2019 (betänkande nr 1/2018-2019) hur Danmark och Färöarna är representerade utomlands inklusive till EU samt hur olika regioner är representerade i Bryssel. Nämnden har i år valt att särskilt bekanta sig med hur Katalonien i Spanien, en av de 74 lagstiftande regionerna inom EU, är representerat i Bryssel.

     Katalonien har sitt eget representationskontor i Bryssel. Historiskt har katalanerna haft en stark känsla av samhörighet med Europa, vilket har resulterat i att Katalonien har varit representerat i Bryssel ända sedan Spanien blev medlem i EU år 1986.

     Kataloniens representationskontor i Bryssel är officiellt känt som Kataloniens regeringsdelegation vid EU. Delegationen är den största av de16 delegationer som den katalanska regeringen har runtom i världen, varav 10 i Europa.

     Nämnden har erfarit att den katalanska regeringens agerande i utrikesfrågor under de senaste åren varit under en hög grad av politiskt och rättsligt tryck som gjort det svårt för den katalanska regeringen att bedriva utrikespolitik. Efter folkomröstningen om Kataloniens självständighet år 2017 upphävde den spanska regeringen tillfälligt självstyret i Katalonien och alla katalanska delegationer utomlands stängdes med undantag för delegationen vid EU, som dock endast tilläts tillhandahålla ett minimum av service. Flera domstolsbeslut har dock enligt vad nämnden erfarit kommit fram till att Katalonien kan bedriva utrikespolitik, dock endast inom ramen för sin kompetens och i nära samordning med centralregeringen.

     Kataloniens EU-delegationen har till uppgift att representera och främja Kataloniens allmänna intressen, samtidigt som man stöder katalanska regeringens departement, företag och det civila samhället gentemot EU:s institutioner och organ. Delegationen övervakar EU:s beslutsprocess samtidigt som man samlar in information om Europeiska unionens lagstiftningsinitiativ, åtgärder eller program som kan påverka katalanska regeringens intressen eller kompetensområden. Delegationen har även till uppgift att främja internationaliseringen av Katalonien och katalanska företag inom EU.

    

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 27 april 2020 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande över ärendet.

     Nämnden har i ärendet hört nordiska rådets direktör Britt Bolin, nordiska ministerrådets generalsekreterare Paula Lehtomäki, tidigare specialsakkunniga Julia Lindholm, specialsakkunnige Anton Nilsson, Europaparlamentarikern Jordi Solé och kommunikationssamordnaren Gunnar Westerholm.

     Nämnden har i ärendet berett berörda fackutskott möjlighet att uttala sig om meddelandet. Utlåtandena från lag- och kulturutskottet, finans- och näringsutskottet och social- och miljöutskottet bifogas betänkandet.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Bert Häggblom, viceordföranden Anders Eriksson samt medlemmarna Camilla Gunell, Gyrid Högman, Jan Salmén, Tage Silander och Ingrid Zetterman.  

     Nämnden har utsett viceordföranden Anders Eriksson att presentera betänkandet.

 

Nämndens förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår självstyrelsepolitiska nämnden

 

att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

 

 

Mariehamn den 11 december 2020

 

 

Ordförande

 

 

Bert Häggblom

 

 

Sekreterare

 

 

Carina Strand

    

 

 

 

5x5px