Meddelandet innehåller en heltäckande redogörelse av landskapsregeringens externpolitiska prioriteringar inför år 2016. I meddelandet redogör landskapsregeringen för sina prioriteringar i förhållande till Nordiska ministerrådet, till dagordningen inom Europeiska unionen år 2016 samt till övriga externa samarbeten. Dessutom innehåller meddelandet en redogörelse för verksamheten beträffande EU-ärenden under år 2015.

Som bilaga föreligger en årsberättelse över landskapsregeringens aktiviteter i Nordiska ministerrådet 2015.

Självstyrelsepolitiska nämndens förslag

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens redogörelse för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

Nämndens synpunkter

Allmänt

Nämnden har under beredningen av landskapsregeringens årliga meddelande om externpolitiken berett samtliga fackutskott tillfälle att yttra sig över meddelandet till de delar det berör utskottens ansvarsområden. Samtliga utskott har yttrat sig över meddelandet. Nämnden omfattar utskottens synpunkter i de bifogade utlåtandena.

Inledning

De utmaningar som EU står inför är mer omfattande än någonsin tidigare. De största utmaningarna under år 2016 torde vara migrationskrisen samt Storbritanniens folkomröstning om landets fortsatta medlemskap i EU.

Över en miljon människor ansökte om asyl i EU under förra året. EU:s institutioner har föreslagit åtgärder för hantering av migrationskrisen, men EU:s medlemsstater är djupt oeniga om hur migrationskrisen ska hanteras samt hur flyktingarna ska fördelas mellan medlemsstaterna. Till följd av migrationskrisen har Schengensamarbetet och Dublinförordningen delvis satts ur spel och på sina håll lett till stängda gränser och gränskontroller mellan medlemsstaterna. I ett försök att minska flyktingsströmmarna via Turkiet till EU och för att sätta stopp för den farliga smugglingen av människor mellan Turkiet och Grekland ingick EU och Turkiet en överenskommelse som trädde i kraft den 20 mars 2016. Enligt överenskommelsen ska alla flyktingar som kommer via Turkiet till Grekland utan giltiga resehandlingar skickas tillbaka till Turkiet om de inte väljer att ansöka om asyl i Grekland. För varje syrisk flykting som skickas tillbaka till Turkiet ska EU istället ta emot en annan syrisk flykting som befinner sig i flyktinglägren i Turkiet och erbjuda den personen bosättning i ett EU-land.

Den rådgivande folkomröstningen om Storbritanniens fortsatta medlemskap i EU hålls den 23 juni 2016. Ett brittiskt utträde ur EU riskerar leda till allvarliga ekonomiska och politiska konsekvenser. Storbritanniens eventuella utträde skulle förmodligen leda till att även andra medlemsstater som är skeptiska till EU-medlemskapet skulle överväga att lämna unionen och ordna liknande folkomröstningar som den i Storbritannien.

Nämnden konstaterar att ekonomin inom EU dock sakta stabiliseras. I kommissionens ekonomiska prognos för år 2016 konstateras att återhämtningen och tillväxten av den europeiska ekonomin fortsätter i måttlig takt. Enligt prognosen förväntas den reala BNP-tillväxten för år 2016 bli 1,8 procent och för år 2017 1,9 procent. Den årliga inflationen förväntas öka från 0 procent år 2015 till 0,3 procent år 2016 och till 1,5 procent år 2017. Sysselsättningen i EU spås öka med 1,0 procent under år 2016 och med 0,9 procent under år 2017. Arbetslösheten tros sjunka från 9,4 procent år 2015 till 8,9 procent år 2016 och till 8,5 procent år 2017. Det offentliga underskottet inom EU förväntas minska ytterligare till 2,1 procent av BNP år 2016 för att år 2017 slutligen nå 1,8 procent av BNP. Nämnden finner det positivt att ett ökande antal tecken kan ses på ekonomisk återhämtning inom EU och euroområdet.

Åländsk representation i Bryssel

Åland har en specialrådgivare vid Finlands ständiga representation vid EU. Tjänstemannen följer arbetet vid EU:s institutioner och bevakar särskilt ärenden som är av åländskt intresse. Förutom att följa ärenden under lagstiftningsprocessen arbetar specialrådgivaren med att föra fram landskapets positioner till EU:s institutioner redan under beredningsperioden. Att skapa och upprätthålla nätverk med relevant fokus för landskapet är även det en viktig del av specialrådgivarens uppgifter.

Nämnden konstaterar att beträffande kravet på en åländsk parlamentsplats har några utfästelser om att landskapet skulle tilldelas en av de 13 platser som Finland för närvarande förfogar över inte framförts från riket. Statsrådet har dock i sitt principbeslut om landskapet Ålands medverkan och inflytande i EU-ärenden bekräftat att det finns ett behov av att kompensera landskapet genom representation i EU-parlamentet för den behörighet som genom EU-medlemskapet har överförts till unionens kompetensområde. Där fastslås vidare att Finlands regering har för avsikt att i kommande förhandlingar på gemenskapsnivå om fördelning av parlamentsplatser hävda Ålands internationella särställning och självstyrande status.

Nämnden anser att Åland på grund av självstyrelsens internationella status och den delade lagstiftningsmakten inom Finland, har ett berättigat krav på representation i Europaparlamentet och att denna rätt till representation därför borde erkännas nationellt och på gemenskapsnivå. Så länge denna rätt inte erkänts av EU borde Finland genom ett inomstatligt arrangemang se till att Ålands folk blir representerat i Europaparlamentet inom de områden som hör till självstyrelsen genom en egen valkrets. Landskapsregeringen bör på nytt uppmana statsrådet att omgående inleda de lagstiftningsåtgärder som krävs för att Åland i valet till Europarlamentet år 2019 ska utgöra en egen valkrets och därigenom garanteras en parlamentsplats.

Landskapets deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden

Då det gäller landskapets möjligheter till inflytande över beslutsfattandet inom EU är språket en central fråga, eftersom landskapsregeringen enligt nuvarande system förutsätts delta i Finlands beredning av positioner. Enligt justitieministeriets anvisningar om Ålands ställning i lagberedningen och i EU-ärenden har landskapsregeringen rätt att få beredningssektionernas dagordningar på svenska, övrigt material översatt på begäran samt tolkning vid deltagande i beredningssektionsmöten. Av meddelandet framgår att de två stora problemen vad gäller beredningen på svenska, vilka flera av landskapets tjänstemän upplevt under året, är att det ibland saknas kunskaper hos enskilda tjänstemän i Finland om Ålands språkliga rättigheter i beredningen av EU-ärenden samt att det ofta är problem att få relevanta översättningar i tid, vilket påverkar deltagandet i den nationella beredningen

Nämnden välkomnar att landskapsregeringen under år 2016 avser att göra en mer detaljerad utredning över de språkliga problemen som landskapets tjänstemän upplevt vid landskapets deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden för att vid behov kunna vidta åtgärder för att förbättra de språkliga förhållandena vid nämnda beredning.

Nämnden har erfarit att deltagande i beredningssektionens möten inom vissa områden har ersatts av en välfungerande direktkontakt och dialog mellan ansvariga tjänstemän inom landskapsregeringen respektive ministerierna. Nämnden ser positivt på att nya arbetssätt, som leder till en smidigare och effektivare hantering av ärenden, utvecklas.

Beredning av EU-lagstiftning inom landskapet

Av meddelandet framgår att drygt en tredjedel (200) av 577 st. kommissionsinitiativen utgjorde sådana ärenden som bedömdes vara av intresse för landskapet. Dessa initiativ sändes för kännedom till berörda tjänstemän. Av dessa 577 st. kommissionsinitiativ diariefördes sju initiativ som bedömdes vara av särskilt intresse för landskapet.

Under året har sammanlagt tre promemorior och fem utlåtanden upprättats över kommissionsinitiativ; utlåtandena översändes endast för kännedom till lagtinget, medan de tre promemoriorna fördes till lagtinget som informationsärenden.

Arbetsfördelningen avseende skötseln av EU-ärenden inom landskapsregeringen är delad mellan EU-enheten som sköter koordineringen av kommissionsinitiativen och de sakkunniga tjänstemännen vid avdelningarna som bereder och föredrar ärendena för den minister till vars ansvarsområde ärendet hör. Nämnden konstaterar att antalet ärenden som är av intresse för landskapet är stort samtidigt som de resurser som landskapsregeringen har till sitt förfogande är begränsade. Enligt nämnden är det viktigt att EU-enheten i sin stabsfunktion aktivt och kontinuerligt utbildar och handleder de sakkunniga tjänstemännen. Landskapsregeringen välkomnar landskapsregeringens avsikt att under året se över rutinerna vid beredningen av kommissionsinitiativ, i syfte att kartlägga huruvida beredningen av kommissionsinitiativ fungerar tillfredsställande eller om åtgärder bör vidtas för att förbättra rutinerna.

Kommissionen håller numera konsultationer, även kallade samråd, med medlemsstater och andra intresserade parter innan man lägger fram ett nytt kommissionsinitiativ. Detta innebär en möjlighet för Åland att i ett tidigt skede av EU:s lagstiftningsprocess framföra synpunkter direkt till kommissionen. Landskapsregeringen deltog under år 2015 i fem konsultationer och planerar att även under år 2016 delta i kommissionens konsultationer till den del de berör frågor som är av intresse för Åland. Nämnden delar landskapsregeringens uppfattning om vikten av deltagande i konsultationerna och anser därtill att kontakter bör tas direkt till kommissionen i särskilt viktiga ärenden.

Nämnden framhåller vikten av att landskapsregeringen framdeles redan i samband med att landskapsregeringen deltar i kommissionens konsultationer informerar eller samråder med lagtingets utskott. Nämnden noterar med tillfredsställelse att landskapsregeringen avser kontakta lagtinget för att gemensamt utarbeta nya riktlinjer avseende förfarandet vid konsultationer. Nämnden anser att det är angeläget att lagtinget involveras i EU-ärenden som är av särskilt intresse för Åland kontinuerligt och i ett mycket tidigt skede. Nämnden påminner på nytt om att landskapsregeringen involverar lagtinget i ett tidigt skede i processen genom att i större utsträckning informera eller samråda med specialutskotten då ärenden som är av stort intresse för Åland är aktuella.

Nämnden önskar även på nytt framhålla att lagtingets utskott har ett eget ansvar att regelbundet höra landskapsregeringen i fråga om aktuella EU-ärenden samt på annat sätt aktivt följa aktuella EU-ärenden inom sitt ansvarsområde.

Nationell expert vid kommissionen

Landskapsregeringen sände i september 2014, efter förfrågan från kommissionens generaldirektorat för miljö, en tjänsteman för tjänstgöring som nationell expert till generaldirektoratet för en period om två år. Landskapsregeringen har finansierat tjänsten, men formellt har experten varit anställd vid generaldirektoratet för miljö och fullgjort sina arbetsuppgifter där. De nationella experterna har en dubbel funktion; dels att informera tjänstemännen vid kommissionen om den rådande situationen på Åland dels att informera landskapsregeringen om kommande lagstiftning, stödordningar, överträdelseförfaranden samt vägleda förvaltningen i genomförandet av direktiv och förordningar.

Nämnden har erfarit att arrangemanget med en nationell expert placerad vid generaldirektoratet för miljö har fungerat väl och varit till nytta för landskapsregeringen. Nationella experter medför ett visst inflytande över och information om kommissionens politik på ett område, samtidigt som det innebär en möjlighet för landskapsförvaltningen att utveckla och förbättra tjänstemännens europakompetens. Enligt nämnden är det dock viktigt att de nationella experter som sänds ut tjänstgör vid direktorat som ansvarar för politikområden som är av särskild vikt för landskapet. Nämnden konstaterar att de resurser som står till landskapsregeringens förfogande för skötseln av EU-ärenden är begränsade och enligt nämndens mening bör landskapsregeringen inför utsändande av nästa nationella expert noga överväga var inom EU-kommissionen en nationell expert bäst kan göra nytta.

Subsidiaritetsprincipen

Genom Lissabonfördraget har medlemsstaternas nationella parlament getts rätt att få ta del av förslag till EU-lagstiftning och att invända mot sådana förslag som inte är förenliga med subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen innebär att unionen ska, på de områden där den inte har en exklusiv befogenhet, vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås av medlemsstaterna vare sig på central, regional eller lokal nivå. Subsidiaritetsprincipen innebär således att beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå.

Tre instrument har genom Lissabonfördraget införts för att stärka subsidiaritetsprövningen; gult kort, orange kort och domstolsprövning. Enligt bestämmelserna ska det gula kortet tas fram om minst en tredjedel av de nationella parlamenten i sin granskning funnit att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. Kommissionen måste då ompröva sitt förslag. Kravet på omprövning innebär inte att kommissionen måste ändra sitt förslag utan den kan också lämna förslaget oförändrat, men måste då särskilt motivera sitt beslut. Innebörden av det orangea kortet är att om hälften av de nationella parlamenten funnit att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen måste förslaget omprövas precis som i fallet med det gula kortet. Om kommissionen väljer att inte ändra sitt förslag ska en förnyad subsidiaritetsgranskning göras av rådet och EU-parlamentet. Om någon av dessa institutioner finner att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen faller förslaget.

Rätten till prövning vid EU-domstolen innebär att enskild medlemsstat kan begära att domstolen prövar om ett förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Rätten att väcka talan tillkommer inte de nationella parlamenten utan bara medlemsstaternas regeringar.

Lagtinget har rätt att enligt 59a § 4 mom. i självstyrelselagen delta i subsidiaritetskontrollen. Subsidiaritetsförfarandet i Ålands lagting regleras i lagtingsordningens 61 § och arbetsordningens 47 §.

Förslagen till ny EU-lagstiftning inkommer till lagtinget via riksdagen och vidaresänds till alla lagtingsledamöter. Lagtingets ledamöter samt utskott kan inom tre veckor från den dag då utkastet har sänts elektroniskt till ledamöterna begära att självstyrelsepolitiska nämnden ska ta upp ett ärende till behandling varvid nämnden först beslutar om ärendet överhuvudtaget ska tas upp till behandling. Om ärendet tas till behandling ska en prövning göras och nämnden fattar beslut om lagtingets ståndpunkt om huruvida utkastet överensstämmer med subsidiaritetsprincipen. Beslutet fattas i form av ett motiverat yttrande som delges Finlands riksdag. Lagtingets ståndpunkt ska sedan genom riksdagens försorg tillställas Europeiska unionen.

Nämnden har i tidigare sammanhang understrukit att lagtingets beredning av subsidiaritetsärenden bör samordnas och ske i samarbete med landskapsregeringen. I talmanskonferensens framställning om ändring av lagtingsordningen (TMK 2/2014-2015) konstateras att nämnden har givit landskapsregeringen i uppdrag att granska utkasten till direktiv och förordningar även ur subsidiaritetssynvinkel och informera lagtingets berörda utskott i de fall där bedömningen görs att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. Informationen kan ges antingen i form av ett informationsärende eller informellt.

Nämnden konstaterar att subsidiaritetsprincipen som sådan är mycket viktig men att mekanismen för de nationella parlamentens övervakning av principens efterlevnad inte visat sig vara något kraftfullt verktyg. Eftersom varken EU-enheten eller lagtingets kansli har tillräckliga kunskaper eller resurser för att kunna bedöma alla utkast till direktiv och förordningar ur subsidiaritetssynvinkel är det av nämnden tidigare utarbetade systemet där kommissionsinitiativen granskas av de sakkunniga på de olika avdelningarna, det mest ändamålsenliga.

Subsidiaritetsprövningen anses dessutom snarare vara en politisk lämplighetsprövning än en rättslig bedömning och används ofta som argument i ärenden som av någon annan politisk orsak inte ses som önskvärda. Nämnden bedömer att det är realistiskt att landskapsregeringens subsidiaritetsprövning begränsas till de ärenden som anses vara av särskild vikt för Åland.

Det säkerhetspolitiska läget och Åland

Även Åland har i någon mån sett återverkningarna av den rådande säkerhetspolitiska situationen i Europa. Den direkta påverkan av terrorattentaten i flera europeiska huvudstäder har inte varit stor men ett antal flyktingar kom till Åland i samband med den senaste stora flyktingströmmen. De aktuella händelserna visade att beredskapen för den typen av händelser inte var särskilt stor på Åland precis som i våra omkringliggande regioner. Händelserna innebar således en nyttig påminnelse om behovet av en uppgradering av beredskapen för större oförutsedda händelser.

På Åland samordnas beredskapen av en särskild samrådsdelegation för beredskapsärenden i vilken bland andra lantrådet och landshövdingen ingår. Delegationen har ingen beslutanderätt utan ska samordna de insatser som görs av landskapet och staten. Målet är att behövliga insatser i en krissituation i första hand ska vidtas av de myndigheter och organ som också i övrigt har ansvaret för åtgärderna. Eftersom bland annat sjukvården och den allmänna ordningen hör till landskapets ansvar vidtas sannolikt också de flesta åtgärderna i en krissituation av myndigheter som lyder under landskapsregeringen.

Nämnden betonar vikten av att regeringen kontinuerligt följer med det aktuella säkerhetsläget och utvärderar den beredskap som upprätthålls samt utgående från detta vidtar nödvändiga åtgärder i form av planering och resursering.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 30 mars 2016 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande över ärendet.

Nämnden har i ärendet hört lantrådet Katrin Sjögren, ministern Nina Fellman, EU-sakkunniga Pamela Baarman, integrationssamordnaren Johanna Fogelström, polismästaren Maria Hoikkala, tf. verksamhetsledaren för Ålands distrikt av Finlands Röda Kors Leif Jansson, Europaparlamentarikern Nils Torvalds specialmedarbetare Anton Nilsson, Europarättschefen Michaela Slotte, specialrådgivaren Marcus Thörnroos och gränsbevakningschefen Kim Westman.

Nämnden har i ärendet berett berörda fackutskott möjlighet att uttala sig om meddelandet. Utlåtanden från finans- och näringsutskottet, lag- och kulturutskottet samt social- och miljöutskottet bifogas betänkandet.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Johan Ehn, viceordförande Viveka Eriksson, Bert Häggblom (delvis), Roger Nordlund, Axel Jonsson (delvis) och Sara Kemetter samt ersättarna Ingrid Johansson (delvis) och Brage Eklund (delvis).

Nämndens förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår självstyrelsepolitiska nämnden

att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 13 maj 2016

Ordförande

Johan Ehn

Sekreterare

Carina Strand


	Ålands lagting	UTLÅTANDE nr 1/2015-2016
		Datum
	Lag- och kulturutskottet	2016-04-14



	Till Ålands lagting

Lag- och kulturutskottets utlåtande

Landskapsregeringens externpolitik

· Landskapsregeringens meddelande 2/2015-2016

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 6

Ärendets behandling. 8

Utskottets förslag. 9

Utskottets synpunkter

Utskottet har valt att i detta utlåtande koncentrera sig i första hand på nordiska frågor eftersom utskottets ansvarsområde är sådant att relativt sett få EU-ärenden hör till utskottet.

Fullvärdigt medlemskap i Nordiska rådet

Självstyrelsepolitiska nämnden berörde frågan om ett eventuellt självständigt medlemskap i Nordiska rådet i sitt betänkande nr 2/2014-2015 över landskapsregeringens externpolitik. Nämnden ansåg att det nordiska samarbetet inom ramen för Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet utgör en viktig externpolitisk arena för Åland och att ett aktivt arbete på det nordiska området kan ge Åland goda möjligheter att påverka politikens innehåll och att de kontaker som skapas med framför allt parlamentariker och ministrar är värdefulla.

Nämnden hänvisade i sitt betänkande till den policy som Ålands delegation i NR antagit och där det framhölls att det kan vara politiskt intressant att överväga ett självständigt medlemskap för Åland i Nordiska rådet för att på ett tydligare sätt kunna agera i det nordiska samarbetet. Nämnden konstaterade att frågan om självständiga delegationer drivits av framför allt av Grönland och Färöarna och det är enligt nämndens mening väsentligt att Färöarna, Grönland och Åland har samma status och ställning i det nordiska samarbetet. Nämnden ställde sig positiv till att Ålands delegation deltar i det pågående utredningsarbetet som kan ge ett underlag för eventuella framtida beslut i frågan. Utredningen bör enligt nämndens mening innehålla en analys av vilka möjligheter ett självständigt medlemskap kan medföra samt av vilka politiska insatser samt ekonomiska och administrativa resurser som krävs.

Utskottet delar den av självstyrelsepolitiska nämnden tidigare framförda uppfattningen att det är väsentligt att Färöarna, Grönland och Åland har samma status och ställning i det nordiska samarbetet. Utskottet har under behandlingen erfarit att någon formell ansökan från Färöarna om självständigt medlemskap i NR ännu inte föreligger. Enligt utskottets mening är det dock angeläget att Ålands delegation i Nordiska rådet och landskapsregeringen noga följer utvecklingen och att landskapsregeringen då tidpunkten är den rätta kan belysa frågeställningen i ett meddelande till lagtinget innan beslut fattas om huruvida förhandlingar ska initieras enligt 58 § 1 mom. självstyrelselagen.

Nordens institut på Åland

Utskottet har i samband med ärendets behandling tagit tillfället i akt att bekanta sig med Nordens instituts verksamhet på Åland och konstaterar att institutets uppgift är att både stärka det åländska kulturlivet och att främja Ålands deltagande i nordiska samarbeten.

Nordens institut arbetar numera tvärsektoriellt och involverar båda utbilning, kultur och näringsliv i sin verksamhet. Institutet avser också vidga sin målgrupp så att även personer som i övrigt inte är aktiva i kulturella sammanhang ska få del av institutets verksamhet. Utskottet finner det positivt med en nordisk institution som bidrar till att stärka såväl den åländska som den nordiska kulturen.

Utbildning

Utskottet ser bortaålänningarna som en viktig resurs och anser det viktigt att goda kontakter upprätthålls med dem som valt att för kortare eller längre tid flytta bort från Åland. Det är också viktigt att det på Åland så långt det är möjligt finns samlade uppgifter om kompetensen bland bortaålänningarna. När det handlar om ålänningar som flyttat ut för att utbilda sig är det också viktigt att de utflyttade får information om möjligheterna att återflytta till Åland. Enligt utskottets mening är det också positivt att de åländska utbildningsinstitutionerna erbjuder platser för personer med hemort utanför Åland eftersom de personer som valt att utbilda sig på Åland kan bli ett viktigt tillskott för den åländska befolkningen.

Utskottet har fått erfara att landskapet inte haft möjlighet att få fullvärdigt medlemskap i Nordforsk (en organisation som finansierar och möjliggör nordiskt samarbete inom forskning) vilket utskottet uttrycker sin besvikelse över. Vidare konstaterar utskottet att en ansökan om fullvärdigt medlemskap i Nordplus (Nordiska ministerrådets största utbildningsprogram, omfattar Norden och Balticum) är aktuell men ännu inte avgjord.

Flyktingmottagning och integration

Landskapsregeringen konstaterar i sitt meddelande att den pågående flyktingkrisen ställer nya krav och utmaningar på det nordiska samarbetet både vad gäller flyktingmottagning och integration och att ett flerårigt samarbete föreslås inom ramen för Nordiska rådet.

Utskottet konstaterar att flera av de åländska kommunerna visat intresse för flyktingmottagning och att landskapsregeringen har en samlad dokumentation och en manual för intresserade kommuner att ta del av. Enligt vad utskottet fått erfara pågår också förbereder av en ändring av åländsk lagstiftning i syfte att göra det möjligt för åländska kommuner att få ta del av medel ur en riksfond vars syfte är att stöda kommuner i vilka kvotflyktningar placeras.

Under ärendet behandling har utskottet fått erfara att dagens regler innebär att en flykting eller inflyttad måste vara arbetslös för att få del av kostnadsfri utbildning i svenska. Utskottet finner inte denna begränsning ändamålsenlig utan anser att det är till fördel om de inflyttade kan kombinera arbete och utbildning.

Utskottet ser kultur och idrott som en god inkörsport för inflyttade samt som ett sätt för de inflyttade att tillgodogöra sig språkkunskaper och kunskaper om det åländska samhället.

Mediapolitik och upphovsrätt

Utskottet har informerats om de åtgärder som vidtagits i syfte att öka tillgängligheten för svenskspråkig media på Åland. Arbetet är angeläget och utskottet uppskattar de ansträngningar som görs på området.

Informationsärenden

Landskapsregeringen har initierat två informationsärenden i utskottet.

Det första gällde kommissionens meddelande om upphovsrätt (COM (2015) 626) där landskapsregeringen välkomnar kommissionens ambition att uppnå en välfungerande digital inre marknad och ser positivt på det tillvägagångssätt som anges i meddelandet och att kommissionen så här långt, har valt att lägga fram förslag i avgränsande frågor samtidigt som man fortsätter med sitt analysarbete. Strävan mot en ökad tillgång till kreativt innehåll inom EU är en synnerligen viktig EU-fråga eftersom internet har blivit en central kommunikations- och distributionskanal.

Teknikutvecklingen har dock inte gått parallellt med Ålands intressen – särskilt beträffande SVT:s ökande utbud över internet. Av upphovsrättsliga orsaker är Åland utestängt från mycket av det svenskspråkiga utbudet genom geo-blockning. Av den orsaken välkomnar landskapsregeringen alla strävanden att öppna EU för en harmoniserad upphovsrätt och ett mera tillgängligt kulturellt utbud över gränserna.

Vid behandlingen av informationsärendet noterade utskottet att SVT omnämns i landskapsregeringens promemoria eftersom andra aktörer på området kan förväntas följa efter SVT. Utskottet antecknade sig i övrigt informationen för kännedom.

Det andra ärendet gällde Portabilitet över gränserna, EU-kommissionens förordningsförslag (COM(2015) 627 final) där landskapsregeringen omfattar förslaget som kommer att öka möjligheterna för många abonnenter att ta del av sina hemlands onlinetjänster i Europa. Samtidigt konstaterar landskapsregeringen att det nu aktuella förslaget tyvärr inte verkar underlätta den situation som det enspråkigt svenska landskapet Åland befinner sig i gällande svenskspråkiga onlinetjänster, det vill säga svårigheterna att få tillgång till Sveriges utbud av onlinetjänster såväl från privata leverantörer som från public servicebolag. För Åland, och sannolikt för flera andra språkliga minoriteter i en liknande situation, är frågan om tillgång till sådana gränsöverskridande tjänster betydligt viktigare än den nu aktuella åtgärden.

Utskottet antecknade sig informationen för kännedom.

Ärendets behandling

Självstyrelsepolitiska nämnden har den 18 mars 2016 inbegärt lag- och kulturutskottets yttrande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört direktören för Nordens institut på Åland Jakob Haagendal, ministern Tony Asumaa, avdelningschefen Rainer Juslin, ministern Nina Fellman, integrationssamordnare Johanna Fogelström, kontorschef vid Ålandskontoret i Stockholm Gunnar Westerholm, Europarättschefen Michaela Slotte, EU-sakkunniga Pamela Baarman, chefen för jämställdhetsfrågor Vivan Nikula.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Harry Jansson, viceordföranden Roger Eriksson (delvis) samt ledamöterna Petri Carlsson, Brage Eklund, Bert Häggblom, Mikael Staffas och Tony Wikström samt ersättaren Axel Jonsson (delvis).

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att självstyrelsepolitiska nämnden i sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

__________________

Mariehamn den 14 april 2016

Ordförande

Harry Jansson

Sekreterare

Susanne Eriksson


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2015-2016
		Datum
	Finans- och näringsutskottet	2016-04-07



	Till Självstyrelsepolitiska nämnden

Finans- och näringsutskottets utlåtande

Landskapsregeringens externpolitik

· Landskapsregeringens meddelande nr 2/2015-2016

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 10

Allmänt 10

Konsoliderad bolagsskattebas. 10

Framtida mervärdesskattesystem.. 11

Tullkodexen och skattegränsen. 11

Ärendets behandling. 11

Utskottets förslag. 11

Självstyrelsepolitiska nämnden har med stöd av 28 och 56 §§ arbetsordningen för Ålands lagting anhållit om finans- och näringsutskottets utlåtande över vissa specifika områden som ingår i meddelandet.

Utskottets synpunkter

Allmänt

I meddelandet redogör landskapsregeringen för sina prioriteringar i förhållande till Nordiska ministerrådet, till dagordningen inom Europeiska unionen år 2016 samt till övriga externa samarbeten. Dessutom innehåller meddelandet en redogörelse för verksamheten beträffande EU-ärenden under år 2015. Meddelandet innehåller både närings- och finanspolitik. Eftersom utskottet förra året koncentrerade sig på energifrågorna som är en del av näringspolitiken så har utskottet denna gång valt att fokusera på skattefrågorna som en del av finanspolitiken. Dessa är högaktuella inte minst med tanke på den pågående självstyrelselagsrevisionen.

Konsoliderad bolagsskattebas

Landskapsregeringen konstaterar att kommissionen under året lämnat ett meddelande, COM(2015) 302 slutlig, med en handlingsplan inom fem nyckelområden för en rättvis och effektiv företagsbeskattning i EU. För att uppnå detta avser kommissionen att lämna ett nytt förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB, Common Consolidated Corporate Tax Base).

Delvis kopplat till detta har kommissionen lämnat ett meddelande till Europaparlamentet och rådet, Åtgärdspaket mot skatteflykt: Nästa steg i riktning mot effektiv beskattning och ökad transparens i EU samt förslag till rådets direktiv om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt påverkar den inre marknadens funktion. Dessa har nyligen hanterats av utskottet i form av s.k. EU-informationsärenden.

Kommissionen verkar aktivt för en harmonisering av den direkta företagsbeskattningen. Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen kontinuerligt arbetar med att säkra självstyrelsens rätt att utöva en egen skattepolitik inom landskapets behörighet. Detta är viktigt med tanke på landskapets nuvarande lagstiftningsbehörighet i fråga om företagsbeskattningen samt med tanke på den pågående självstyrelselagsrevisionen.

Framtida mervärdesskattesystem

Kommissionen har i flera omgångar sedan 2010 aviserat en avsikt att modernisera mervärdesbeskattningen inom unionen. Utskottet noterar att kommissionen prioriterar en strategi för den digitala inre marknaden och inom ramen för det arbetet har kommissionen aviserat att ett lagstiftningsförslag ska lämnas med avsikt att minska den administrativa bördan för företag p.g.a. av de olika momssystemen vid elektronisk handel.

Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen verkar för att EU:s mervärdeskattesystem beaktar det åländska skatteundantaget. Det är viktigt att handeln mellan Åland och övriga EU kan ske så smidigt och enkelt som möjligt.

Tullkodexen och skattegränsen

Unionens nya tullagstiftning, Unionens tullkodex (EU) nr 952/2013 (unionstullkodex) och med stöd av denna antagna rättsakter börjar tillämpas den 1 maj 2016. De elektroniska system som krävs för att regelverket ska tillämpas fullt ut, ska dock vara i bruk senast till den 1 januari 2021.

Landskapsregeringen anger att man under 2016 kommer att fortsätta arbeta för att avskilja skatteuppbörd enligt mervärdesskattedirektivet från den harmoniserade tullagstiftningen.

När regelverket är i förändring är det viktigt att landskapsregeringen aktivt verkar för att säkerställa en enkel hantering av skattegränsen mellan Åland och resten av EU och därmed möjliggöra en smidig handel.

Ärendets behandling

Självstyrelsepolitiska nämnden har med stöd av 28 och 56 §§ arbetsordningen för Ålands lagting anhållit om finans- och näringsutskottets utlåtande över redogörelsen.

Utskottet har i ärendet hört vd:n Anders Ekström från Ålands Näringsliv r.f., avdelningsjuristen Ida Hellgren från finansavdelningen och myndighetschefen Tomas Lundberg från AMS.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Tage Silander, vice ordförande Göte Winé och ledamöterna John Holmberg, Lars Häggblom, vtm Veronica Thörnroos och lagtingsledamoten Stephan Toivonen samt ersättaren Roger Nordlund.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörande av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

__________________

Mariehamn den 7 april 2016

Ordförande

Tage Silander

Sekreterare

Niclas Slotte


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2015-2016
		Datum
	Social- och miljöutskottet	2016-04-21



	Till Ålands lagting

Social- och miljöutskottets utlåtande

Landskapsregeringens externpolitik

· Landskapsregeringens meddelande nr 2/2015-2016

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 13

Ärendets behandling. 15

Utskottets förslag. 15

Självstyrelsepolitiska nämnden har med stöd av 56 och 28 §§ i arbetsordningen för Ålands lagting anhållit om social- och miljöutskottets utlåtande över vissa specifika områden i meddelandet.

Utskottets synpunkter

Social- och miljöutskottet har i utlåtandet valt att behandla avsnitten 2.3.13 Social- och hälsopolitik, 3.2.12 EU-strategin för Östersjöområdet och 3.2.14 Bryta det sociala arvet

Social – och hälsopolitik

I meddelandet redogör landskapsregeringen för i vilka nordiska samarbeten landskapsregeringen medverkar i på det social- och hälsopolitiska området. Utskottet har erfarit att landskapsregeringen i större utsträckning än tidigare deltar i det nordiska samarbetet på det funktionshinderpolitiska området, vilket utskottet finner positivt. Landskapsregeringen deltar bland annat aktivt i Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder, i Nordiska handikapprådet och i Nordiskt expertnätverk för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Under året kommer tre nordiska konferenser att arrangeras på Åland; Nordiskt ledarforum för dövblindverksamhet, Nordiskt forum om högre utbildning, mänskliga rättigheter och funktionsnedsättning samt Nordisk konferens om implementering av FN:s konventionens rättigheter för barn och unga med funktionsnedsättning.

Av meddelandet framgår att landskapsregeringen deltar i arbetet i Nordiska medicinalstatistiska kommittén (Nomesko), vars uppdrag är att insamla, jämföra och årligen publicera hälsostatistik från de nordiska länderna och de självstyrande områdena. Utskottet noterar att landskapsregeringen inte deltar i Nordiska socialstatistikkommitténs (Nososko) motsvarande arbete. Utskottet bedömer att det finns behov av att effektivera insamlandet och bearbetandet av statistik även på detta område och ber landskapsregeringen överväga att delta i det nordiska samarbetet även på detta område.

EU-strategin för Östersjöområdet

Europeiska rådet antog i november 2009 en strategi för Östersjöområdet inklusive en tillhörande åtgärdsplan. I Östersjöstrategin betonas att genomförandet av HELCOM:s Åtgärdsplan för Östersjön (Baltic Sea Action Plan, BSAP) är en av de viktigaste strategiska åtgärderna för att nå miljömässig hållbarhet. Lagtinget och landskapsregeringen har i sina budgetmål betonat vikten av att förpliktelserna i BSAP gällande utsläpp av kväve och fosfor uppfylls.

Utskottet konstaterar att det gränsöverskridande vattenvårdsarbetet inom HELCOM är av särskild betydelse för Åland. Utskottet uppskattar att landskapsregeringen aktivt bevakar och driver frågor av särskilt intresse för Åland inom HELCOM. Utskottet betonar vikten av att landskapsregeringen fortsättningsvis kontinuerligt deltar i HELCOM:s gränsöverskridande vattenvårdsarbete samt prioriterar och driver de frågor som är av särskilt intresse för Åland.

Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid

Myndighetssamarbete

I meddelandet anges att landskapsregeringen utgående från rapporten ”Elevers och studerandes hälsa och inlärning” medverkar till att i samarbete med Ålands hälso- och sjukvård och utbildningssektorn stärka samarbetet mellan olika myndigheter då barn och unga har psykiska eller fysiska problem.

I rapporten ”Elevers och studerandes hälsa och inlärning” kartlades samarbetet mellan olika aktörer som arbetar med elevers och studerandes fysiska och psykiska hälsa och inlärning i syfte att finna samverkansformer mellan berörda aktörer samt visa var det eventuellt fanns brister. Sammanlagt tio olika utvecklingsområden identifierades i rapporten, vilka utgör grunden för det fortsatta arbetet. Avsikten är att utvecklandet av samarbetet och samordningen ska ske utgående från befintliga resurser i landskapet.

Utskottet stöder och välkomnar att det viktiga arbetet med att stärka och utveckla samarbetet och samordningen mellan aktörer som arbetar med elevers och studerandes fysiska och psykiska hälsa sker genom ett strukturerat samarbete där befintliga resurser nyttjas på ett smart och effektivt sätt.

Ekonomisk utsatthet

I rapporten ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet 2012” som utkom i maj 2015 och är en uppföljning av den första utredningen om ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland” från år 2007 konstateras att förändringarna i de delar av bidragssystemet som faller under åländsk behörighet som genomfördes 2008-2012 sammantaget får ses som ändamålsenliga, men att det också får ses som otillfredsställande att majoriteten av klienthushållen 2012 inte nådde över nivån för låg ekonomisk standard. Liksom år 2004 är det ensamstående med barn som löper störst risk att före tillskott av bidrag hamna under den relativa fattigdomsgränsen. Allra störst risk, närmare 60 procent, löper enligt rapporten ensamförsörjarna med fler än ett barn.

Utskottet konstaterar att rapporten visar att särskilt ensamstående föräldrar fortsättningsvis är en ekonomiskt utsatt grupp trots att justeringar har gjorts av de skattefria bidrag som faller under åländsk behörighet. Enligt utskottet är det angeläget att landskapsregeringen vidtar fortsatta riktade åtgärder för att förbättra situationen för de barnfamiljer och övriga grupper som lever under den relativa fattigdomsgränsen. En sådan åtgärd kunde exempelvis vara att skapa en skola fri från dolda avgifter och en fritid som ger alla barn likvärdiga förutsättningar att kunna delta i olika aktiviteter.

Yrkesinriktad specialundervisning

Yrkesinriktad specialundervisning erbjuds idag endast inom hotell- och restaurangbranschen samt inom fastighetsskötsel.

Utskottet anser att det är viktigt att alla barn och ungdomare ges möjlighet till utbildning oberoende av förutsättningar. Enligt utskottet är utbildningsutbudet på gymnasienivå för studerande i behov av särskilt stöd inte tillfredsställande för närvarande. Utskottet har dock erfarit att landskapsregeringen avser att utveckla och bredda utvecklingsutbudet för att säkra en studieplats för alla.

Ärendets behandling

Självstyrelsepolitiska nämnden har den 21 mars 2016 med stöd av 56 och 28 §§ i arbetsordningen för Ålands lagting inbegärt social- och miljöutskottets utlåtande över meddelandet.

Utskottet har i ärendet hört vicelantrådet Camilla Gunell, ministern Tony Asumaa, ministern Wille Valve, hälsovårdsinspektören Ulla-Liisa Latvala, socialinspektören Gunilla Lindqvist, socialinspektören Ulla Rindler-Wrede, vik. socialinspektören Fredrik Rönnlund och vattenbiologen Mikael Wennström.

I ärendets avgörande behandling deltog viceordföranden Mikael Lindholm samt ledamöterna Fredrik Fredlund, Igge Holmberg, Annette Holmberg-Jansson, Torsten Sundblom och Pernilla Söderlund.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att självstyrelsepolitiska nämnden vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

__________________

Mariehamn 21 den april 2016

Ordförande

Mikael Lindholm

Sekreterare

Carina Strand

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 2/2015-2016

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter