I meddelandet behandlar landskapsregeringen det arbete som utförts i en av landskapsregeringen tillsatt kommitté med uppgift att utarbeta ett språkpolitiskt program innehållande konkreta förslag till åtgärder. Kommitténs betänkande fogas som bilaga till landskapsregeringens meddelande. I meddelandet behandlar landskapsregeringen fyra förslag som landskapsregeringen har prioriterat på basis av kommittéarbetet och som den har för avsikt att föra till vidare bearbetning och beslut. Dessa frågor är

· tillsättande av en språknämnd

· undersökningar om språksituationens utveckling på Åland

· effektiverad information om och ökat samarbete gällande språksituationen med finlandssvenska organisationer samt

· främjande av utökade kontakter med Sverige inom handel, vård, utbildning och kultur.

Självstyrelsepolitiska nämndens förslag

Självstyrelsepolitiska nämnden föreslår att lagtinget bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

Nämndens synpunkter

Allmänt

Av meddelandet framgår att landskapsregeringen i sitt fortsatta språkpolitiska arbete, på basis av de utredningar som gjorts, valt ut fyra tyngdpunktsområden. Enligt nämndens åsikt har landskapsregeringen på ett ändamålsenligt sätt prioriterat några viktiga frågor bland de synpunkter och förslag som kommit fram i utredningsarbetet.

Nämnden kommenterar nedan närmare tillsättandet av en språknämnd. Nämnden delar de synpunkter landskapsregeringen för fram angående behovet av intensifierad bevakning och information om Ålands svenskspråkiga status. En viktig part i detta arbete är som landskapsregeringen framhåller i meddelandet riksmyndigheterna. Landskapsregeringen lyfter också fram behovet av att kontinuerligt samverka i språkfrågor med finlandssvenska organisationer och institutioner. Nämnden konstaterar att Åland och de finlandssvenska regionerna inom ett flertal sektorer har ett gemensamt intresse av att bevaka och påverka tillgången till svenskspråkig service. Nämnden delar därför landskapsregeringens uppfattning om en samverkan i språkfrågor med finlandssvenska organisationer. Detta gynnar båda parters situation oberoende av att de båda befolkningsgruppernas språkliga status reglerats på olika sätt i självstyrelselagen respektive språklagen och att den språkliga verkligheten på Åland är en annan än i riket. Försvagas svenska språkets ställning i Finland får detta negativa återverkningar också för landskapet och dess befolkning.

Nämnden konstaterar att den utredning angående finska språkets inflytande i landskapet som landskapsregeringen avser att beställa från ÅSUB bidrar till ökad kunskap om den språkliga verkligheten i landskapet, något som är viktigt med tanke bl.a. på den kontinuerliga debatt som förs i språkfrågor.

Nämnden omfattar också landskapsregeringens synpunkter på betydelsen av att upprätthålla och utveckla kontakterna till myndigheter och näringsliv i Sverige. Upprätthållandet av olika kulturella kontakter samt fortsatt framtida tillgång till utbildning och mediautbud utgör viktiga element för att befästa och utveckla svenska språkets ställning på Åland.

Språknämnd

En prioriterad åtgärd enligt landskapsregeringens språkpolitiska program är att tillsätta en s.k. språknämnd. Nämndens uppgift skulle vara att följa den språkliga utvecklingen inom alla samhällssektorer och att stärka en kontinuerlig information om Ålands enspråkiga status. Nämnden delar uppfattningen om betydelsen av ett organ med sådana övergripande uppgifter. Nämnden finner dock att den föreslagna benämningen "språknämnd" kan leda tankarna fel eftersom samma benämning både i Finland och Sverige används för de organ som har till uppgift att handlägga frågor rörande språkriktighet och språknormer. En alternativ benämning bör därför övervägas.

Nämnden betonar det planerade organets ställning som ett sakkunnigorgan i vilket bör ingå representanter för myndighetsintressen, organisationsliv, näringsliv, utbildningssektorn och liknande områden. Viktiga uppgiftsområden för organet skulle vara att bevaka inte enbart relationerna mellan myndigheter på Åland och i riket utan också individers och medborgarorganisationers språkliga rättigheter och verksamhetsförutsättningar. Detta kan ske bland annat genom att vägleda dem i deras kontakter med myndigheter och institutioner, att övervaka hur myndigheter men också företag och intresseorganisationer upprätthåller den språkliga servicen samt att granska språkpolitiska aspekter inom utbildningspolitiken, hälso- och sjukvården och övriga samhällsområden. En viktig uppgift för organet blir enligt nämndens uppfattning att samverka med olika instanser utanför landskapet.

Nämnden delar uppfattningen att det planerade organet skall utgöra en del av landskapsförvaltningen. Det finns skäl att överväga om organisation och uppgifter närmare bör regleras i en landskapslag och om organet skall knytas till landskapsregeringens allmänna förvaltning eller ges en mera fristående ställning. Samtidigt måste tjänstemannaresurser i tillräcklig omfattning tilldelas organet.

Språket inom hälso- och sjukvården

I den rapport som fogats till landskapsregeringens meddelande behandlas tämligen ingående språkfrågorna inom hälso- och sjukvården. Även om detta område inte behandlas i landskapsregeringens egentliga meddelande har nämnden ändå ägnat frågan uppmärksamhet.

Nämnden konstaterar att språkfrågorna har inverkan på verksamheten inom Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS), framför allt i situationer när patienter behöver vårdas utanför Åland.

Enligt vad nämnden inhämtat vårdas årligen mellan 200 och 300 åländska patienter på vårdinstitutioner i riket, framförallt universitetscentralsjukhusen i Helsingfors och Åbo men även på andra specialistsjukhus. Antalet vårddagar på sådana sjukhus var år 2006 nästan 2.900 och antalet poliklinikbesök över 2.800. Mot denna bakgrund har styrelsen för ÅHS antagit vissa principer för upphandling av remittering till vård utom Åland där även de språkliga aspekterna berörs. En huvudprincip är att de medicinska aspekterna alltid ges främsta prioritet men att service på svenska skall förutsättas av remissjukhuset i bemötande av patienten och anhöriga och medföljande vårdpersonal samt i kontakten med ÅHS. All vård utom Åland förutsätts ske på svenska. I dokumentet från ÅHS hänvisas till språklagens bestämmelser om rätt att använda svenska i kontakten med myndigheter eller att få en avgiftsfri tolkning. Likaså skall patienten ha rätt att få en avgiftsfri officiell översättning av sina journalhandlingar om dessa inte är avfattade på svenska. Enligt lagen om patientens ställning och rättigheter, som genom en blankettlag gäller också i landskapet, skall patientens modersmål i mån av möjlighet beaktas i vården och bemötandet. ÅHS noterar dessa principer men konstaterar samtidigt att om tillräcklig service på svenska inte kan tillförsäkras måste remittering till sjukhus i Sverige prioriteras.

Ett återkommande problem i kontakterna med remissjukhusen har varit att handlingar om patientvården som skickas från remissjukhuset ibland varit avfattade på finska. Situationen har enligt vad nämnden erfarit förbättrats märkbart men finskspråkiga handlingar förekommer fortfarande. I sådana fall låter ÅHS en edsvuren translator göra en översättning på remissjukhusets bekostnad.

Av de nya principerna framgår att ÅHS avser att ingå regelrätta avtal med remissjukhusen i riket om vården av de åländska patienterna. Som en beståndsdel i dessa avtal ingår bestämmelser om språkkrav, vilka inte tidigare funnits formulerade. Nämnden finner det nödvändigt att de rimliga krav som bör ställas på vården av de åländska patienter som remitterats till sjukhus i riket också i fråga om språket konkretiseras i avtal med respektive sjukhus som kan kompletteras med mera detaljerade föreskrifter. Det är enligt nämnden likaså nödvändigt att ÅHS följer upp förekommande brister i den språkliga servicen och påtalar dem direkt till remissjukhusen. Också i sina kontakter med patienterna bör ÅHS försäkra sig om att det språkliga bemötandet är på den nivå avtalen förutsätter. Det är därför viktigt att patienterna redan före remitteringen till vård utom Åland informeras om sina språkliga rättigheter och att saken följs upp vid efterbesöken på ÅHS. Språket i vården är en del av den kvalitetskontroll ÅHS som avtalspart har rätt och skyldighet att utföra.

Riksdagens justitieombudsman som övervakare av de språkliga rättigheterna

Riksdagens justitieombudsman skall övervaka lagligheten i myndigheternas och tjänstemännens verksamhet. Justitieombudsmannen skall särskilt värna om de grundläggande och mänskliga rättigheterna, som tryggas i grundlagen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Justitieombudsmannens laglighetskontroll omfattar också de språkliga rättigheterna.

Nämnden har bekantat sig med JO-ämbetets arbete, särskilt med inriktning på övervakningen av de språkliga rättigheterna. Nämnden har erfarit att JO under 2000-talet mottagit sammanlagt ca 100 ärenden med anknytning till Åland. I huvudsak har dessa ärenden dock berört andra frågor än språkfrågor med tonvikt på verksamheten inom polisen respektive social- och hälsovården. För närvarande utreder JO-ämbetet ett initiativ som gäller bristande tillgång på svenska av Centralhandelskammarens rekommendationer om god revisionssed. Man bekantar sig även med skriftväxlingsspråket mellan staten och landskapet vad gäller beredningen av EU-ärenden. Efter påpekanden från JO har inom polisförvaltningen situationen betydligt förbättrats vad gäller svenskspråkiga föreskrifter och normer.

Som en följd av tillkomsten av den nya språklagen har justitieministeriet och dess enhet för språkärenden i praktiken delvis övertagit JO-ämbetets roll som bevakare av de språkliga rättigheterna. Nämnden understryker för sin del betydelsen av möjligheten för medborgare, organisationer och myndigheter att påtala brister i den språkliga verkligheten. Nämnden hänvisar till ett uttalande i justitieombudsmannens berättelse för år 2006: "Att de språkliga rättigheterna förverkligas är också en förutsättning för att de övriga grundläggande rättigheterna skall kunna genomföras."

Nämnden betonar avslutningsvis betydelsen av att det organ landskapsregeringen ämnar inrätta för att följa och bevaka den språkliga utvecklingen i sitt arbete också samverkar med JO-ämbetet och justitieministeriet. På detta sätt kan riksinstanserna tillföras information och kunskap om de språkliga förhållandena och problemen i landskapet samtidigt som dessa myndigheter utgör en viktig tilläggsresurs som kan utnyttjas av medborgare, myndigheter och organisationer i landskapet.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 28 mars 2007 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens yttrande över meddelandet.

Nämnden har i ärendet hört lantrådet Roger Nordlund, förvaltningschefen Björn-Olof Ehrnström och riksdagens biträdande justitieombudsman Jukka Lindstedt.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden talman Barbro Sundback, vice ordföranden vtm Johan Ehn (delvis), ledamöterna vtm Viveka Eriksson och ltla Gun Carlson, Torbjörn Eliasson, Henrik Lagerberg och Danne Sundman samt ersättaren Henry Lindström (delvis).

Nämnden har utsett vtm Viveka Eriksson att redogöra för betänkandet.

Nämndens förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår nämnden

att lagtinget besluter bringa betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 17 september 2007

Ordförande

Barbro Sundback

Sekreterare

Lars Ingmar Johansson

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande 3/2006-2007

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter