Självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande över Ny lagstiftning om landskapets tjänsteinnehavare

Självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande över Ny lagstiftning om landskapets tjänsteinnehavare

Lagtingsår: 2025-2026
Typ av dokument: Bilaga

Ladda ner Word-dokument

 

Ålands lagting

UTLÅTANDE 1/2025-2026

 

Datum

 

Självstyrelsepolitiska nämden

2025-11-07

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till lag– och kulturutskottet

 

 

 

 

 


Självstyrelsepolitiska nämndens utlåtande

Ny lagstiftning om landskapets tjänsteinnehavare

·       Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2024-2025

 

 

 

Lagtinget har till lag- och kulturutskottet den 13 januari 2025 remitterat lagförslag gällande Ny lagstiftning om landskapets tjänsteinnehavare (LF 9/2024-2025). Utskottet har i enlighet med 56 § arbetsordningen för Ålands lagting genom brev av den 11 september 2025 anhållit om utlåtande från självstyrelsepolitiska nämnden över lagförslaget. Nämnden har valt att begränsa sitt utlåtande till frågor som redogörs för nedan och som bedöms vara av särskild betydelse ur ett självstyrelseperspektiv.  

 

Tjänsteman eller tjänsteinnehavare

Enligt 18 § 2 och 4 punkterna i självstyrelselagen (1991:71) för Åland har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapets tjänstemän och   kommunernas tjänsteinnehavare. I lagförslaget föreslås att begreppet ”tjänsteman” ersätts med ”tjänsteinnehavare”, avvikande från den i självstyrelselagen fastställda terminologin.

     Nämnden konstaterar att redan år 1997 intogs i 58 § (numera 57 §) i den nya kommunallagen (1997:73) för landskapet Åland, avvikande från självstyrelselagens terminologi, en bestämmelse om att den som är anställd hos kommunen i ett offentligrättsligt anställningsförhållande är en tjänsteman. Som en följd av det intogs även i landskapslagen om (1998:76) tillämpning i landskapet Åland av lagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet från år 1998 ett stadgande om att bestämmelserna i lagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet om kommunala tjänsteinnehavare i landskapet ska tillämpas på kommunala tjänstemän. I nuläget används således begreppet tjänsteman i landskapslagstiftningen för såväl landskapets som kommunernas tjänstemän.

     Vid förnyandet av blankettlagstiftningen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet år 2004 ändrades blankettlagens namn från ”landskapslag (1998:76) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet” till ”landskapslag (2004:24) om tillämpning i landskapet Åland av lagstiftning om kommunala tjänstemän”. I lagförslaget (framställning nr 10/2003-2004) konstateras att ”termen ”kommunala tjänstemän” används i landskapet medan termen ”kommunala tjänsteinnehavare” används i riket. Det är inte någon skillnad i sak mellan kommunala tjänstemän och kommunala tjänsteinnehavare.” I lagutskottets betänkande nr 23/2003-2004 över lagförslaget konstateras ”Under behandlingen har utskottet berört en terminologisk fråga. I 57 § kommunallagen för landskapet Åland benämns den som är anställd hos kommunen i ett offentligrättsligt anställningsförhållande tjänsteman. Samma term återkommer på ett flertal ställen i lagtexten. Utskottet har övervägt om det skulle finnas orsak att övergå till termen tjänsteinnehavare som är ett könsneutralt uttryck och som med tanke på den terminologi som bland annat används i tjänstekollektivavtalen inom den kommunala sektorn av arbetsmarknadens parter bedömts som mera ändamålsenlig. Utskottet stöder i sak att man skulle övergå till att använda termen tjänsteinnehavare men konstaterar samtidigt att detta förutsätter en mera genomgripande granskning av hela kommunallagen än vad framställningen ger anledning till. Utskottet föreslår därför i en hemställningskläm att landskapsstyrelsen i samband med en kommande ändring av kommunallagen också överväger denna terminologiska fråga.” I hemställningsklämmen, som omfattades av lagtinget, föreslår utskottet att lagtinget hemställer om att landskapsstyrelsen i nästkommande ändring av kommunallagen för landskapet Åland ersätter termen "tjänsteman" med termen "tjänsteinnehavare".

     Nämnden noterar att användningen av en från självstyrelselagen avvikande terminologi gällande ”tjänsteman” och ”tjänsteinnehavare” inte har föranlett några anmärkningar i lagstiftningskontrollen. Vidare konstaterar nämnden att lagtinget redan år 2004 tagit ställning till och omfattat att ”tjänsteman” i kommande landskapslagstiftning ersätts av ”tjänsteinnehavare”.  

 

Gränsdragningen mellan tjänste- och arbetstagarförhållanden

Av 27 § 18 punkten i självstyrelselagen framgår att riket har lagstiftningsbehörighet i fråga om arbetsrätt medan landskapet enligt 18 § 2 och 4 punkterna i självstyrelselagen har lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapets tjänstemän och kommunernas tjänsteinnehavare samt kollektivavtal för dessa. Offentligt anställda i arbetsavtalsförhållande faller således utanför landskapets behörighet.

     Lagstiftningsbehörigheten vad gäller arbetsavtal övergick från landskapet till riket då den nya självstyrelselagen trädde i kraft den 1 januari 1993. Som en indirekt följd av detta är en stor del, cirka 84 procent, av landskapets personal anställd i tjänsteförhållande, även personal som inte sköter uppgifter som innebär utövande av offentlig makt Det innebär att endast 16 procent av alla anställda inom landskapsförvaltningen år 2023 var anställda i ett arbetsavtalsförhållande. I lagförslaget föreslås att anställningsförhållandena renodlas så att uppgifter som omfattar utövande av offentlig makt ska skötas av tjänsteinnehavare och att endast den som sköter uppgifter som innebär utövande av offentlig makt ska anställas i ett tjänsteförhållande. Detta innebär att de anställda som inte sköter uppgifter som innebär utövande av offentlig makt övergår eller anställs i ett arbetsavtalsförhållande. Antalet landskapsanställda i arbetsavtalsförhållande kommer att öka kraftigt till följd av renodlingen av anställningsförhållandena. Bestämmelser om anställningsförhållandena för de som står i arbetsavtalsförhållanden hör till rikets lagstiftningsbehörighet och regleras i arbetsavtalslagen. Således kommer antalet landskapsanställda som inte omfattas av den åländska lagstiftningen utan av rikslagstiftning att öka.

     Nämnden stöder principen att endast de som utövar offentlig makt ska vara i tjänsteförhållanden, men konstaterar samtidigt att det ur ett självstyrelseperspektiv är otillfredsställande att en stor del av landskapets anställda kommer att lyda under rikets lagstiftningsbehörighet när anställningsförhållandena renodlas. Överföring av arbetsrätten från rikets till landskapets lagstiftningsbehörighet är en fråga som är föremål för diskussion i den pågående självstyrelselagsrevisionen. I nuläget ter det sig emellertid inte sannolikt att lagstiftningsbehörigheten kommer att överföras till landskapet. Nämnden bedömer att det är särskilt problematiskt att de offentligrättsligt anställda i arbetsavtalsförhållanden lyder under rikets lagstiftning ifall undantagsförhållanden blir aktuella. I den pågående revisionen av beredskapslagstiftningen har hittills inte klarlagts hur behörigheten mellan Åland och riket ska hanteras under undantagsförhållanden trots att landskapsregeringen vid upprepade tillfällen påtalat att beredskapslagstiftningen inte kan tillämpas på Åland utan att anpassningar görs.  

     Nämnden anser att överföring och anställning av personal i arbetsavtalsförhållanden bör föregås av noggranna överväganden och genomföras med stor försiktighet. Mot bakgrund av att beredskapslagstiftningens slutliga utformning fortfarande är oklar uppmanar nämnden utskottet att överväga en förlängning av övergångstiden i 92 § i förslaget till ny landskapslag om landskapets tjänsteinnehavare.          

 

Ärendets behandling

 

Lagtingets lag- och kulturutskott har den 11 september 2025 inbegärt självstyrelsepolitiska nämndens yttrande över lagförslaget om ny lagstiftning om landskapets tjänsteinnehavare (LF 9/2024-2025).

     Utskottet har i ärendet hört lagberedningschefen Hans Selander och rättschefen Michaela Slotte.  

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Pettersson, viceordföranden Marcus Måtar, andra viceordföranden Pernilla Söderlund. ledamöterna Jessy Eckerman, Stellan Egeland, Harry Jansson, Mika Nordberg, Simon Påvals och ersättaren Peter Lindbäck.

    

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lag- och kulturutskottet vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

 

   

 

Mariehamn den 7 november 2025

 

 

Talman

 

 

Jörgen Pettersson

 

 

Sekreterare

 

 

Carina Strand