Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny plan- och bygglag för landskapet Åland. Förslaget bygger på principerna i den gällande byggnadslagen men lagen förenklas och moderniseras.

Genom framställningen föreslås att plansystemet förenklas och landskapsregeringens fastställelse av planer slopas. Vidare föreslås bestämmelser som betonar vikten av en hållbar utveckling och hänsynstagandet till naturvården, kulturmiljöer och befintlig bebyggelse. Bättre kvalitet på byggandet och kvalitetssäkring i byggnadsprocessens olika skeden är också centrala mål i lagen. EU:s byggproduktdirektiv, direktivet om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår, det s.k. Seveso-direktivet samt direktivet om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan har också beaktats i lagförslaget. En möjlighet för landskapsregeringen att i vissa uppräknade fall fatta beslut eller utfärda rekommendationer avseende markplaneringen i kommunerna för ändamål som har stor betydelse för samhällsutvecklingen har vidare införts i lagförslaget. Den gällande byggnadslagens indelning med olika bestämmelser för Mariehamn och landskommunerna har slutligen slopats. Lagförslaget har färre bestämmelser jämfört med gällande lag trots att vissa helt nya frågor som hållbar utveckling, bättre höranderegler och kvalitetssäkring har tillkommit.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagförslagen antas med de ändringar som utskottet föreslår i betänkandet.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Landskapsregeringens förslag till ny plan- och bygglag baserar sig på samma grundprinciper som i gällande lag. Bygglov skall beviljas om inte byggnaden eller konstruktionen strider mot lagen, bestämmelser meddelade med stöd av den eller en antagen detalj- eller generalplan. En av de viktigare förändringarna är att kommunens byggnadsnämnd inte längre ges rätt att medge undantag från lagens bestämmelser. Trots att det har framkommit under beredningen att det bland kommunerna finns en viss tveksamhet till att denna möjlighet frångås har utskottet beslutat att stöda denna förändring. Utskottet konstaterar bl.a. att landskapsregeringen föreslår att antalet undantag från skyldigheten att söka bygglov utökas i lagen. Förslaget att utanför detaljplanerat område möjliggöra t.ex. byggandet av mindre komplementbyggnader, som är högst 15 m², utan föregående tillståndsprövning är enligt utskottet bra.

Utskottet konstaterar att förslaget till ny plan- och bygglag tillsammans med förslaget till ny förvaltningslag kommer att medföra att enskildas rättskydd bättre tryggas i plan- och byggfrågor än i den äldre lagstiftningen. Den äldre lagen var komplicerad och svåröverskådlig för gemene man. I den nya lagen tas större hänsyn till rättsskyddet för både den som bygger och de som på annat sätt är sakägare. Reglerna om insyn och möjlighet till påverkan i planläggningsfrågan blir också klarare.

Ålands byggbestämmelsesamling

Utskottet stöder förslaget att införa en egen åländsk byggbestämmelsesamling. Införandet kommer att inverka positivt på byggandet i landskapet på flera sätt. Huvudsyftet med att skapa en egen byggbestämmelsesamling är att se till att alla föreskrifter och råd på alla nivåer finns på svenska. Detta medför att reglerna är tillgängliga för fler vilket ger förutsättningar för en höjd kunskapsnivå inom byggbranschen. Det kommer sannolikt att leda till högre kvalité på byggandet.

Utskottet har dock erfarit att det kommer att finnas ett omfattande utbildningsbehov för både tjänstemän och verksamhetsutövare i byggbranschen under en övergångstid. Utskottet förutsätter att landskapsregeringen ser till att sådan utbildning ordnas och att tillräckliga resurser avsätts för ändamålet.

Personer med funktionshinder

Lagförslaget medför i sig betydande förbättringar när det gäller att säkerställa att allmänna områden, byggnader och tomter även är tillgängliga för personer med funktionshinder. Samtidigt kommer svenska boverkets regelverk, som landskapsregeringen har för avsikt att implementera i den åländska byggbestämmelsesamlingen att medföra att helt nya byggnormer blir tillämpliga i landskapet som går längre än gällande byggbestämmelser när det gäller att anpassa byggandet för att öka tillgängligheten för funktionshindrade.

Ansvar vid byggande samt brott och straff

Genom lagförslaget införs nya tydliga regler om ansvar vid byggande. Förutom att byggherrens ansvar klargörs så föreskrivs om planering, arbetsledning och organisering av byggnadsarbetet. Dessutom ställs krav på kontroller och övervakning. En välkommen nyhet är kravet på att en bruks- och underhållsanvisning skall överlämnas senast vid slutsynen. Utskottet konstaterar framförallt att bestämmelserna som tydliggör ansvarsfördelningen under byggandet är viktiga för att komma tillrätta med problem inom branschen såsom byggfusk, mögelhus m.m. Sådana problem har ofta stora ekonomiska konsekvenser.

I framställningen föreslås vidare att brottsrubriceringen för brott mot plan- och bygglagens bestämmelser och bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen skärps jämfört med gällande lag. Dessutom föreslår landskapsregeringen en skärpning av straffskalan så att också fängelse upp till sex månader kan dömas ut. Detta är enligt utskottet en kraftig straffskärpning. Utskottet omfattar en strängering av straffskalan men föreslår att den övre gränsen för straffskalan skall vara högst tre månaders fängelse.

Planläggning

När det gäller planläggning är utgångspunkten att kommunerna har huvudansvaret för markanvändningen. Genom lagförslaget fullföljs den tidigare delegeringen av planläggningsfrågor till kommunerna då det föreslås att landskapsregeringen inte längre skall fastställa kommunernas generalplaner. Landskapsregeringen skall dock fortfarande vara tillsynsmyndighet i planläggningsfrågor och skall övervaka att gällande bestämmelser beaktas i planläggningsärenden. På ett område föreslås landskapsregeringen få rätt att ingripa i kommunernas planläggning. Landskapsregeringen kan fatta beslut om markanvändningen när det gäller vissa i lagen uppräknade samhällsfunktioner, dvs. reservering av mark för anläggningar för kommunikation, energiproduktion och avfallshantering. Det är frågan om viktiga samhällsfunktioner som har stor betydelse för hela eller en större del av landskapet. Utskottet omfattar detta förslag.

Varje kommun skall anta en kommunöversikt som omfattar hela kommunen. Enligt framställningen skall kommunöversikten ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön samt ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden och hur bebyggelsen skall användas, förändras och bevaras. Utskottet konstaterar att det som skall tas in i kommunöversikten är i först hand sådant som beslutats i detalj- och generalplaner och skyddats genom annan lagstiftning. För att utpeka områden för ändamål utöver detta ger lagen inte tillräckligt stöd. Det finns flera viktiga aspekter som bör beaktas vid antagandet av planer som visar en framtida utveckling. En plan skapar förväntningar hos invånarna och i synnerhet markägare i kommunen. Kommunöversikten är dock inte bindande och den kan lätt ändras. I konsekvens med detta behöver markägare inte höras och kommunöversikten inte ställas ut. Kommuninvånare och markägare kan därmed inte förlita sig på att det som i kommunöversikten tas in om framtida utveckling, utöver det som beslutats i andra planer, kommer att förverkligas. För att kommunen skall kunna ta in målsättningar som skall beaktas i samband med att bygglov och andra tillstånd prövas så borde kommuninvånarna ges tillfälle att delta i beredningen. Kommunöversiktens är mot denna bakgrund ett instrument för att sammanställa redan antagna planer och beslut. När det gäller att beskriva kommunens framtida utveckling är generalplanen tillsvidare ett lämpligare verktyg.

Skyddsrum

I samband med beredningen har även gällande regler om skyddsrum diskuterats. Utskottet har erfarit att de gällande kraven på skyddsrum som aktualiseras i samband med byggande, uppfattas som alltför rigida. Bestämmelserna fördyrar och hämmar byggandet. Eftersom bestämmelserna om skyddsrum hör till befolkningsskyddet konstateras att frågan hör till rikets lagstiftningsbehörighet och därför inte kan lösas i samband med denna framställning.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget med beaktande av motiveringarna och de ändringsförslag som framförs i betänkandet.

Detaljmotivering

1. Plan- och bygglag för landskapet Åland

1 § Utskottet föreslår ett tillägg så att bevarandet av kulturhistoriska värden skall vara en del av lagens allmänna syften.

2 § Utskottet föreslår att bestämmelsen justeras tekniskt och språklig bl.a. så att de definierade begreppen ordnas i alfabetisk ordning.

I definitionen för allmänt område föreslås en kravbestämmelse om att allmänna områden alltid skall vara tillgängliga för personer med funktionshinder. Eftersom detta är en definitionsparagraf föreslår utskottet att bestämmelsen flyttas till en ny paragraf i kapitel 8. Övriga ändringsförslag är av språklig karaktär.

Landskapsregeringen har i framställningen föreslagit att begreppet tomt skall definieras i enlighet med definitionen i rikets fastighetsbildningslag. Denna lag är tillämplig i landskapet då fastighetsbildning och fastighetsregistrering samt därmed sammanhängande uppgifter hör till rikets behörighet enligt självstyrelselagens 27 § 16 p. Med tomt avses en fastighet som bildats enligt den bindande tomtindelningen och införts som tomt i fastighetsregistret. Utskottet konstaterar att denna definition innebär att tomter för närvarande endast finns i staden.

Utskottet anser å ena sidan att samma definition för tomt borde användas också i annan lagstiftning. I detta fall gäller det dessutom en lag som har kopplingar till fastighetsbildningslagen. För att undvika tolkningsproblem så bör lagstiftaren i regel undvika olika definitioner av samma begrepp i olika lagar. Å andra sidan finner utskottet att landskapsregeringen genom ett förbiseende har använt begreppet tomt i ett stort antal bestämmelser i lagförslaget där avsikten inte har varit att begränsa bestämmelserna till just tomter som bildats enligt en bindande tomtindelning och registrerats enligt fastighetsbildningslagen. Detta gäller bl.a. bestämmelserna om byggnadsordning 8 §, detaljplanens innehåll och utformning 26 och 27 §§, allmänna krav på tomter 64 §, bestämmelser om bygglov 68 och 74 §§, samt byggnadsservitut 86 § (betänkandets paragrafnumrering). Då det inte har varit möjligt att omarbeta alla de bestämmelser som berörs så har utskottet istället valt att föreslå att definitionen av tomt ändras till att motsvara det som avsetts med tomt i denna lag. I ärenden som gäller tomtindelning enligt kapitel 7 där registrering av tomt förutsätts enligt fastighetsbildningslagen så föreslås att den snävare definitionen enligt fastighetsbildningslagen skall gälla.

3 § I förtydligande syfte föreslås att den lagstiftning som räknas upp i bestämmelsen skall iakttas vid planläggning och i bygglovs- och andra tillståndsärenden. Utskottet föreslår vidare att landskapslagen om skydd av det maritima kulturarvet och landskapslagen om miljöskydd fogas till bestämmelsen. Eftersom en ny landskapslag om miljöskydd är under beredning i lagtinget utelämnar utskottet Ålands författningssamlings nummer så att landskapsregeringen kan komplettera med den korrekta författningsnummern i samband med lagens publicering. I övrigt är ändringsförslagen av teknisk natur.

5 § Utskottet föreslår att planens påverkan på landskapsbilden även skall ingå i konsekvensutredningen. Enligt utskottet skall bestämmelsen förstås så att planens konsekvenser för kulturhistoriska värden skall redovisas. Detta kan gälla både hela kulturmiljöer såväl som mindre byggnader med kulturhistoriskt värde.

Utskottet konstaterar vidare att en konsekvensutredning kan variera i omfång beroende på om det är fråga om en enkel eller komplex planeändring eller om det är ett helt nytt område som planeras.

7 § Med hänvisning till lagutskottets utlåtande som bifogats detta betänkande föreslår utskottet att förordningsfullmakten förtydligas och kompletteras.

8 § Ändringsförslagen är av språklig karaktär.

10 § Ändringen är en följd av ändrad paragrafnumrering.

11 § Ändringsförslagen är av språklig karaktär. Beslutet fattades genom omröstning som utföll (3-2). Beslutet stöddes av viceordföranden Fredrik Lindqvist samt ledamöterna Veronica Thörnroos och Göte Winé.

12 § Framställningens 1 och 3 mom. reglerar förhållandet mellan landskapsregeringen och kommunerna i planläggnings- och byggnadsärenden. I 3 mom. anges närmare vilka de olika tillsynsuppgifterna är. Utskottet föreslår att 3 mom. flyttas upp till 1 mom.

13 § Ändringsförslaget är av språklig karaktär.

14 § I förtydligande syfte föreslås att ”plan-” stryks i 1 mom. Det är kommunens fullmäktige som ansvarar för planeringsärenden. Till byggnadsnämnden hör att bereda dessa ärenden. Vissa enklare detaljplaneändringar och planer av mindre begränsade områden kan delegeras med stöd av 25 § 2 mom.

Utskottet föreslår vidare att begreppet omprövning byts ut till rättelseyrkande, som är den vedertagna benämningen på en begäran om att myndigheten själv sig skall rätta eller ompröva beslutet. Övriga ändringsförslag är av språklig natur.

15 § Ändringen föreslås för att förtydliga att kommunerna åtminstone vart femte år skall uppdatera kommunöversikten så att både textdelen och kartdelen kompletteras med aktuella uppgifter.

16-18 §§ Ändringsförslagen är av språklig karaktär.

19 § I 2 mom. föreslås att planläggningen också skall främja en hållbar utveckling.

Vidare föreslås att ett nytt 4 mom. fogas till bestämmelsen enligt vilket landskapsregeringen bemyndigas att utfärda närmare bestämmelser om generalplaner. Det bemyndigande som landskapsregeringen föreslår i 20 § 2 mom. är begränsat till den beskrivning som skall fogas till generalplanen. Övriga ändringsförslag är av språklig karaktär.

21 § I 1 mom. föreslås en ändring med hänvisning till 18 § 2 mom. och 26 § 1 mom. Utskottet anser att generalplanens bindande verkan i förhållande till detaljplanen bör formuleras på samma sätt i de olika bestämmelserna för att undvika tolkningsproblem. I 2 mom. föreslås en ändring av språklig karaktär.

22 § Ändringen är en följd av ändrad paragrafnumrering.

24 § Ändringsförslaget är av språklig karaktär.

26 § Utskottet föreslår att ett tillägg fogas till 2 mom. 3 punkten enligt vilket livsmiljön även skall vara tillgänglig för personer med funktionshinder. Övriga ändringsförslag är av språklig karaktär.

27 § Utskottet har erfarit att detaljplaner kan vara av olika karaktär, dvs. enkla respektive komplexa. Enligt utskottet bör denna bestämmelse tolkas med hänsyn till detta. Enklare detaljplaner skall således innehålla den information som är nödvändig och ändamålsenlig med beaktande av planens syfte. Övriga ändringsförslag föreslås i förtydligande syfte.

28 § Ändringsförslaget är av språklig karaktär.

29 § Utskottet konstaterar att ett ärende om upprättande eller ändring av en detaljplan även kan väckas i syfte att skydda en kulturhistoriskt värdefull byggnad för att t.ex. bevara stads- eller landskapsbilden, se 27 § 4 mom. Utskottet föreslår därför att rivning underkastas tillståndsplikt i likhet med övriga åtgärder i denna bestämmelse under den tid detaljplanen bereds.

I övrigt föreslås en ändring till följd av ändrad paragrafnumrering.

31 § En generalplan eller detaljplan kan få stor betydelse för enskilda markinnehavare. Med hänvisning till de rättsverkningar som en plan får föreslår utskottet att antalet dagar som planförslaget skall ställas ut utökas från 30 till 60. Övriga ändringsförslag är av språklig karaktär.

32 § Ändringsförslagen är av språklig karaktär.

33 § Utskottet konstaterar att markägaren skall svara för de kostnader som uppstår vid upprättandet av planen. Se närmare motivering under 34 §. Ändringsförslagen är av språklig karaktär.

34 § Utskottet föreslår i förtydligande syfte att det av lagtexten framgår att kommunen endast skall ta betalt för de kostnader som uppstår på grund av ärendets handläggning. Detta innebär dock inte att kommunen i varje särskilt fall skulle vara tvungen att räkna ut de verkliga kostnaderna. Avgiften kan fastställas utgående från en schablonmässig beräkning av de kostnader som uppstår i samband med beredningen.

35 § Bestämmelserna om tomtindelning hänförs till planväsendet som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. Samtidigt kan konstateras att ärenden om tomtindelning har kopplingar till fastighetsbildningsärenden som hör till rikets behörighet. En bindande tomtindelning skall ligga till grund för registrering av en tomt i fastighetsregistret. Enligt utskottet är det därför viktigt att reglerna är tydliga och klara och att användningen av vissa centrala begrepp i förslaget till plan- och bygglag överensstämmer med fastighetsbildningslagen. Begreppet tomt skall i detta kapitel avse en fastighet som bildats enligt en bindande tomtindelning. Se också definitionen på tomt i 2 § samt detaljmotiveringen till denna bestämmelse.

Utskottet föreslår att reglerna om bindande respektive riktgivande tomtindelning blir lika i staden och övriga kommuner. Då en bindande tomtindelning endast behövs i områden med centralt läge, hög exploateringsgrad eller då fastighetssystemets klarhet kräver det kommer bindande tomtindelning i praktiken endast att förekomma i staden.

Utskottet föreslår vidare att tomtindelningens bindande eller riktgivande karaktär och omfattning skall anges i en detaljplanebestämmelse.

36 § I 1 och 3 mom. föreslås att ”staden” ändras till ”kommunen.” Genom ändringsförslagen kan kommunen dvs. även staden, fatta beslut om att ändra både en bindande och en riktgivande tomtindelning. I 3 mom. föreslås dessutom ett tillägg i förtydligande syfte så att ägaren och innehavaren av en fastighet mittemot skall höras i ett tomtindelningsärende om den berörda fastighetens bebyggande eller användning på något annat sätt påverkas av beslutet.

38 § Utskottet föreslår att de rättsverkningar som är föreslagna i bestämmelsen endast skall knytas till beslut om en bindande tomtindelning. När det gäller en riktgivande tomtindelning så bör tomtindelningen i huvudsak följas när bygglov beviljas, men det är möjligt att vid behov godkänna mindre avsteg från den beslutade indelningen.

39 § Bestämmelsen föreslås flyttad från 2 § till en egen paragraf.

40 § Paragrafen motsvarar framställningens 39 §. Ändringen i 1 mom. är en följd av ändrad paragrafnumrering.

42 § Paragrafen motsvarar framställningens 41 §. En ändring av språklig karaktär föreslås i 2 mom.

43 § Paragrafen motsvarar framställningens 42 §. Ändringen är en följd av ändrad paragrafnumrering.

44 § Paragrafen motsvarar framställningens 43 §. Utskottet föreslår att fastighetsägaren även skall vara skyldig att tillåta att belysningsanordningar fästs på en byggnad, port eller ett plank. Övriga ändringsförslag är av språklig karaktär.

46 § Paragrafen motsvarar framställningens 45 §. Ändringsförslagen är av språklig karaktär.

47 § Paragrafen motsvarar framställningens 46 §. Ändringen är en följd av ändrad paragrafnumrering. Övriga ändringsförslag är av språklig karaktär.

50 § Paragrafen motsvarar framställningens 49 §. Ändringen är en följd av ändrad paragrafnumrering. Med hänvisning till fastighetsbildningslagen och definitionen i 2 § föreslås att ”gatumark” ändras till gatuområde.

51 § Paragrafen motsvarar framställningens 50 §. ”Gatumark” föreslås ändras till ”gatuområde”, se också motiveringen till 50 §. En ändring föreslås till följd av ändrad paragrafnumrering. Övriga ändringar är av språklig karaktär.

53 § Paragrafen motsvarar framställningens 52 §. Ändringsförslagen är av språklig karaktär.

54 § Paragrafen motsvarar framställningens 53 §. Ändringsförslagen är av språklig karaktär.

55 § Paragrafen motsvarar framställningens 54 §. Utskottet föreslår i förtydligande syfte ett tillägg så att det av lagtexten framgår att kommunen skall anmäla till inskrivningsmyndigheten då beslut har fattats om att ge eller återkalla en byggnadsuppmaning för inskrivning i inteckningsregistret. Anmälan skall också göras när förpliktelsen har uppfyllts eller när den av annan anledning upphör. Övriga ändringsförslag är av språklig karaktär.

57 § Paragrafen motsvarar framställningens 56 §. Omformuleringen av 1 mom. är av språklig karaktär. En ändring föreslås till följd av ändrad paragrafnumrering.

Utskottet föreslår i förtydligande syfte ett tillägg i 2 mom. enligt vilket kommunens, kommunalförbundets, landskapets eller statens rätt att lösa in hela området begränsas till de delar området omfattas av den aktuella planen. Det innebär att inlösningen inte kan omfatta de delar av markägarens sammanhängande markområde som inte omfattas av planen. Inte heller vattenområden kan ingå i det område som löses in.

59 § Paragrafen motsvarar framställningens 58 §. Ändringen är en följd av ändrad paragrafnumrering.

60 § Paragrafen motsvarar framställningens 59 §. Utskottet har erfarit att den föreslagna bestämmelsen innebär en försämrad rätt till ersättning för markägaren. Utskottet föreslår därför ett tillägg i 1 mom. i syfte att bibehålla markägarens rätt till ersättning i enlighet med bestämmelserna i gällande lag.

Ändringar i 3 och 4 mom. föreslås till följd av ändrad paragrafnumrering. ”Gatumark” föreslås dessutom ändras till ”gatuområde”, se också motiveringen till 50 §.

61 § Paragrafen motsvarar framställningens 60 §. Ändringen är en följd av ändrad paragrafnumrering. I övrig föreslås en ändring av språklig karaktär.

62 § Paragrafen motsvarar framställningens 61 §. Ändringen är en följd av ändrad paragrafnumrering.

64 § Paragrafen motsvarar framställningens 63 §. Ändringsförslagen är av språklig karaktär.

65 § Paragrafen motsvarar framställningens 64 §. Ändringsförslagen är av språklig karaktär.

66 § Paragrafen motsvarar framställningens 65 §. Utskottet har erfarit att byte av bränsle i en värmepanna, t.ex. från olja till flis är en sådan åtgärd som bör omfattas av bygglov. Ett byte av bränsle kan leda till att förbränningstemperaturen höjs väsentlig vilket gör att rökkanalernas lämplighet bör prövas före bränslebytet görs.

67 § Paragrafen motsvarar framställningens 66 §. Ändringsförslagen är av språklig karaktär.

68 § Paragrafen motsvarar framställningens 67 §. Ändringen är en följd av ändrad paragrafnumrering. Beslutet har fattats genom omröstning (3:2). Beslutet biträddes av vice ordföranden Fredrik Lindqvist samt ledamöterna Veronica Thörnroos och Göte Winé.

69 § Paragrafen motsvarar framställningens 68 §. Ingen ändring föreslås. Om byggnadsnämnden inte avser att vidta några åtgärder med anledning av anmälan bör detta meddelas till den sökande så snart som möjligt och då får rivningsarbetena påbörjas. Utskottet förutsätter att byggnadsnämnden konsulterar den antikvariska myndigheten vid behov.

71 § Paragrafen motsvarar framställningens 70 §. Ändringen föreslås i förtydligande syfte.

72 § Paragrafen motsvarar framställningens 71 §. Utskottet föreslår en omformulering av 5 mom. Utskottet har erfarit att sådana huvudritningar som visar byggnadens huvudsakliga utformning är nödvändiga för att kunna bedöma en bygglovsansökan. Det är också viktigt med hänsyn till andra eventuella sakägare att tillräckligt underlag finns för att kunna bedöma den planerade byggnadens utseende och utformning i övrigt samt placeringen på tomten.

73 § Paragrafen motsvarar framställningens 72 §. Utskottet föreslår att kallelsen skall sändas per post till de berörda grannarna senast tio dagar före synen skall hållas. I förtydligande syfte föreslår utskottet vidare ett tillägg i 3 mom. enligt vilket kungörelsen skall publiceras i minst en lokal tidning med allmän spridning i landskapet. I övrigt föreslås en ändring av språklig karaktär.

75 § Paragrafen motsvarar framställningens 74 §. Byggnadsnämnden kan enligt 2 mom kräva att vissa delar av byggnadsarbetet slutförs inom viss tid. Enligt utskottet bör viss tid avse en kortare tid än två år. Tiden bör vara skälig med hänsyn till den åtgärd som krävs samt eventuell fara eller olägenhet som fördröjningen kan ge upphov till för andra som berörs. En ändring av språklig karaktär föreslås.

77 § Paragrafen motsvarar framställningens 76 §. I förtydligande syfte föreslår utskottet en omformulering av bestämmelsen i enlighet med motsvarande bestämmelse i landskapsregeringens förslag till ny förvaltningslag.

81 § Paragrafen motsvarar framställningens 80 §. Utskottet föreslår att rubriken ändras så att den också omfattar arbetsledning vid rivningsarbeten vilket ingår i den föreslagna bestämmelsen.

82 § Paragrafen motsvarar framställningens 81 §. Utskottet föreslår att den uppräkning av den specialkunskap som kan krävas utgår ut bestämmelsen dvs. beträffande belastning, brandrisker, planerings-, kalkylerings- och dimensioneringsmetoder samt miljökrav. Enligt utskottet är uppräkningen inte uttömmande och bör därför inte ingå i lagtexten.

Landskapsregeringen föreslås i 3 mom. kunna anta närmare bestämmelser om minimibehörighet i landskapsförordning. Utskottet föreslår att ”kan” ändras till ”skall” så att landskapsregeringen skall utfärda sådana bestämmelser.

83 § Paragrafen motsvarar framställningens 82 §. Ändringsförslaget är av språklig karaktär.

84 § Paragrafen motsvarar framställningens 83 §. I framställningens detaljmotivering till bestämmelsen föreslås landskapsregeringen kunna anta anvisningar om innehållet i en bruks- och underhållsanvisning. Utskottet föreslår att en förordningsfullmakt med motsvarande innehåll därför intas i lagtexten. I övrigt föreslås en ändring av språklig karaktär.

85 § Paragrafen motsvarar framställningens 84 §. Ändringsförslaget i 2 mom. är av språklig karaktär.

86 § Paragrafen motsvarar framställningens 85 §. Utskottet föreslår att ett byggnadsservitut även kan instiftas för ett kommunförbunds räkning. Övriga ändringsförslag är av språklig karaktär.

87 § Paragrafen motsvarar framställningens 86 §. Utskottet föreslår att ett tvångsservitut även kan instiftas för ett kommunförbunds räkning. Övriga ändringsförslag är av språklig karaktär.

88 § Paragrafen motsvarar framställningens 87 §. Ändringsförslagen är av språklig karaktär.

89 § Paragrafen motsvarar framställningens 88 §. Ändringsförslaget i 2 mom. föreslås i förtydligande syfte. Enligt utskottet skall underhållet anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär.

90 § Paragrafen motsvarar framställningens 89 §. Ändringsförslagen är av språklig karaktär.

91 § Paragrafen motsvarar framställningens 90 §. Ändringen föreslås i förtydligande syfte.

94 § Paragrafen motsvarar framställningens 93 §. Ändringsförslagen är av språklig karaktär.

95 § Paragrafen motsvarar framställningens 94 §.

I förtydligande syfte föreslås en precisering i första meningen i 2 mom. så att en inspektion endast kan göras om det finns grundad misstanke om att denna lags bestämmelser har överträtts eller bestämmelser meddelade med stöd av den vid byggande eller när det gäller underhåll av en byggnad.

Vidare föreslås i förtydligande syfte att ”bostäder” ersätts med ”lokaler.” Enligt utskottet omfattar begreppet lokaler även bostäder.

Utskottet föreslår att byggnadens eller lokalernas ägare och innehavare skall underrättas om inspektionen minst tre dygn i förväg. Särskilt med hänsyn till att inspektionen kan gälla en bostad som omfattas av hemfridsskydd anser utskottet att en anmälan skall göras både till ägare och innehavare av byggnaden eller lokalen före inspektionen verkställs.

Enligt grundlagen skall åtgärder som ingriper i hemfriden bestämmas i lag. För att ytterligare förtydliga i vilket syfte tillsynsmyndigheten har rätt att verkställa en inspektion som berör en bostad föreslår utskottet att bestämmelsen kompletteras så att en inspektion endast får verkställas mot den boendes vilja om det är nödvändigt för att skydda liv, hälsa, egendom eller miljön.

96 § Paragrafen motsvarar framställningens 95 §. Utskottet föreslår att straffskalan ändras till böter eller fängelse i högst 3 månader. Bestämmelser om grövre brott finns i strafflagens 48 kap. enligt vilket strängare straff kan komma ifråga. Ändringsförslaget i 2 mom. är av språklig karaktär.

97 § Paragrafen motsvarar framställningens 96 §. Bestämmelser om ändringssökande hör till rättskipning som är rikets lagstiftningsbehörighet. Med hänvisning till lagutskottets utlåtande föreslår utskottet att bestämmelsen om vem som har besvärsrätt kompletteras så att den bättre stämmer överens med motsvarande bestämmelse i rikslagen. Ändringen i 3 mom. är en följd av ändrad paragrafnumrering.

Med stöd av 192 § 2 mom. i rikets markanvändnings- och bygglag har dessutom kommunmedlemmar besvärsrätt över tillståndsbeslut om miljöåtgärder.

98 § Paragrafen motsvarar framställningens 97 §. I enlighet med lagutskottets utlåtande föreslås att omprövning ändras till rättelseyrkande i enlighet med kommunallagen. Den som är missnöjd med ett beslut av byggnadsinspektören måste först framställa ett rättelseyrkande. Ett rättelseyrkande i fråga om byggnadsinspektörens beslut skall prövas av byggnadsnämnden. Först efter det att rättelseyrkandet prövats kan besvär anföras över beslutet av den som framfört rättelseyrkandet, om denne fortfarande är missnöjd.

103 § Paragrafen motsvarar framställningens 102 §. Ändringen är en följd av ändrad paragrafnumrering.

2. Landskapslag om ändring av landskapslagen om allmänna vägar i landskapet Åland

82 § Utskottet föreslår att hänvisningen till landskapsförordning skall ändras till förvaltningslagen med hänvisning till förslaget till ny förvaltningslag. Ändringsförslagen är av språklig karaktär.

3. Landskapslagen om ändring av 18a § landskapslagen om offentliga nöjestillställningar

Ingressen Ändringsförslaget är av språklig karaktär.

18a § Ändringsförslagen är av språklig karaktär.

4. Landskapslag om ändring av landskapslagen om skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

2 § Utskottet föreslår att stads- och byggnadsplan ersätts med detaljplan i enlighet med förslaget till ny plan- och bygglag.

11 § Naturvårdslagens författningsnummer föreslås rättad.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 25 april 2007 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande över framställningen.

Utskottet har i ärendet hört landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg, miljöjuristen Helena Blomqvist, arkitekten Michael Donalds, stadsgeodeten Jan Donner, avdelningsjuristen vid Ålandsbanken Abp Hanna Ekholm, entreprenören Jan-Erik Eklund, skadeförebyggaren vid Ålands Ömsesidiga försäkringsbolag Bertel Eriksson, överinspektören Göran Franzén, ordföranden i Ålands handikappråd Pia Grüssner, byggnadsingenjören Erik Hjärne, brandchefen Lennart Johansson, ingenjören Tommy Johansson, områdesarkitekten Ursula Koponen, planarkitekten Gun-Marie Larpes-Nordas, lagberedaren Patrik Lönngren, byggnadsinspektören Erik Nordback, överantikvarien Elisabeth Palamarz, kommundirektören Katarina Sundberg, och vattenbiologen Mikael Wennström samt ledamoten i Byggnadstekniska nämnden i Jomala kommun Sophia Ålund.

Utskottet har mottagit skriftliga utlåtanden från regionchefen vid Egentliga Finlands lantmäteribyrå Nils-Erik Bäckblom, förvaltningsdomaren Pehr Karlström och byggnadsinspektören Börje Aspbäck.

Utskottet har med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt lagutskottets utlåtande om lagförslaget som bifogas betänkandet.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Åke Mattsson, vice ordföranden Fredrik Lindqvist samt ledamöterna Leo Sjöstrand, Veronica Thörnroos och Göte Winé.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar det första, andra, tredje och fjärde lagförslaget i följande lydelse:

P L A N - O C H B Y G G L A G
för landskapet Åland

(Ingressen lika som framställningen).

1 kap.
Allmänna bestämmelser

1 §

Lagens syfte

Syftet med denna lag är att reglera markanvändningen och byggandet så att förutsättningar för en bra livsmiljö skapas och bevaras (uteslutning), en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling främjas och så att kulturhistoriska värden bevaras.

2 §

Definitioner

Följande begrepp skall i lagen ha den betydelse som anges i denna bestämmelse:

Med allmänt område avses ett område som i detaljplanen avsatts som gatuområde, torg, trafikområde, park eller därmed jämförbart område som avses att bli anlagt av kommunen, landskapet eller något annat offentligt organ. (Uteslutning)

Med byggnad avses en konstruktion för boende, arbete, produktion, lagring eller annan användning som är avsedd att vara stationär.

Med byggnadsskydd avses ett bevarandeinstrument för skydd av särskilt värdefulla byggnader eller miljöer med stöd av landskapslagen om skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (1988:55). Skyddsbestämmelserna skrivs in i fastighetsregistret.

Med byggnadsyta avses den yta en byggnad upptar på marken.

Med gatuområde avses ett i detaljplanen anvisat område för gata inklusive ledningar, anordningar och konstruktioner på, under och ovanför markytan.

Med huvudritningar avses plan-, skärnings- och fasadritningar som utvisar byggnadens huvudsakliga utformning samt en situationsplan som utvisar byggnadens placering och anknytning till närmiljön.

Med komplementbyggnad avses ett uthus, förråd eller annan mindre byggnad som kompletterar ett bostadshus.

Med källarvåning avses våning som helt eller delvis ligger under marknivån.

Med projekthandlingar avses huvud- konstruktions- arbets- och andra ritningar med tillhörande teckenförklaringar, beskrivningar, beräkningar och andra handlingar.

Med tillbyggnad avses en åtgärd som ökar en byggnads volym oavsett i vilken riktning detta sker.

Med tomt avses en fastighet som bildats enligt den bindande tomtindelningen och införts som tomt i fastighetsregistret eller en tomt som bildats enligt en riktgivande tomtindelning. Med tomt avses också en fastighet eller en del av en fastighet som är avsedd att bebyggas. I ärenden som angår tomtindelning i lagens 7 kapitel skall dock den definition som gäller enligt fastighetsbildningslagen (FFS 554/1995) tillämpas.

Med trafikområde avses ett område som i detaljplanen anvisats för allmän väg, vattenväg, hamn och flygfält.

Med vindsvåning avses våning som i huvudsak ligger högre än nivån för fasadens och yttertakets skärningslinje och ovanför våningarna.

Med våning avses utrymme i byggnad som begränsas av golvplanet och ovanliggande mellanbjälklags eller vindbjälklags övre yta och som i sin helhet ligger över marknivån samt utrymme som delvis ligger över marknivån, om golvplanet i den närmast högre våningen ligger mera än 1,5 meter över omgivande marknivå och byggnadsnämnden inte med hänsyn till terrängförhållandena medger annan bedömning.

Med våningsyta avses våningarnas ytor beräknade efter ytterväggarnas utsidor och källarvåningsyta och vindsyta där lokaler avsedda för byggnadens huvudsakliga ändamål placeras eller med tanke på dessa lokalers läge, förbindelse, storlek, ljus och andra egenskaper kan placeras. Om ytterväggen är tjockare än 250 millimeter, får byggnadens våningsyta överstiga den tillåtna våningsytan med den yta som följer av detta.

3 §

Förhållandet till annan lagstiftning

Vid planläggning och i bygglovs- och andra tillståndsärenden skall (uteslutning) bestämmelserna i landskapslagen (1998:82) om naturvård, landskapslagen (1998:83) om skogsvård, landskapslagen (2006:82) om miljökonsekvensbedömning, landskapslagen ( : ) om miljöskydd, landskapslagen (1988:56) om skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, landskapslagen (1965:9) om fornminnen, landskapslagen (2007:19) om skydd av det maritima kulturarvet, landskapslagen (1967:36) om hälsovården samt vattenlagen (1996:61) för landskapet Åland iakttas.

4 §

(Lika som framställningen).

5 §

Konsekvensutredning vid planläggning

När en plan utarbetas skall, om inte en miljökonsekvensbedömning skall upprättas enligt landskapslagen om miljökonsekvensbedömning, planens påverkan på miljön och landskapsbilden, inklusive dess samhällsekonomiska, sociala och kulturella aspekter redovisas som en del av planen.

6 §

(Lika som framställningen).

7 §

Ålands byggbestämmelsesamling

Landskapsregeringen skall utfärda allmänna föreskrifter och allmänna råd om byggande i Ålands byggbestämmelsesamling. De allmänna föreskrifterna är bindande.

Allmänna föreskrifter skall utfärdas om de krav på byggnader som behövs, utöver bestämmelserna i denna lag och de förordningar som utfärdas med stöd av lagen, i fråga om tekniskt utförande eller andra detaljbestämmelser

1) till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,

2) för en lämplig utformning av byggnader och andra anläggningar samt tomter, områden för andra anläggningar än byggnader och allmänna platser samt

3) för kontroll av att föreskrifter som utfärdats efterlevs.

8 §

(1-7 mom. lika som framställningen).

Landskapsregeringen skall göra upp en modell för kommunernas byggnadsordningar.

9 §

(Lika som i framställningen).

10 §

Områden i behov av planläggning

(1-3 mom. lika som i framställningen).

Bygglov får inte beviljas inom ett område i behov av planläggning innan de särskilda förutsättningar för bygglov som anges i 74 § har utretts eller områdets byggnadsrätt angetts i en generalplan enligt 21 § 2 mom.

2 kap.
Myndigheternas uppgifter

11 §

Beslut (uteslutning) och rekommendationer o m markanvändning för

v i s s a s a m h ä l l s f u n k t i o n e r eller för visst ä n d a m å l

Landskapsregeringen kan vid behov fatta beslut om markanvändning för vissa viktiga samhällsfunktioner eller för vissa ändamål som är av stor betydelse för samhället.

Beslut om markanvändning kan fattas för följande samhällsfunktioner eller ändamål:

1) kommunikation, såsom trafiknät, hamnar och flygfält,

2) energiproduktion och energiöverföring samt

3) avfallshantering.

Vid planläggning eller vid beslut om användning av ett markområde skall kommunen följa de beslut som landskapsregeringen fattat.

Landskapsregeringen kan även utfärda rekommendationer avseende markanvändning för näringsliv, rekreation och fritid, naturskydd samt landskaps- och byggnadsvård.

(5 mom. lika som framställningen).

Landskapsregeringen skall ersätta kommunen för de kostnader som uppstår vid inlösen av mark som krävs för förverkligandet av ovanstående projekt samt för eventuell värdeminskning på angränsande mark.

12 §

Landskapsregeringens övriga uppgifter

Landskapsregeringen utövar den allmänna tillsynen över planläggningen och byggnadsväsendet i landskapet och bistår kommunerna i deras planläggning. Landskapsregeringen skall övervaka att beslut och rekommendationer enligt 11 § samt bestämmelserna om planläggning och byggnadsväsendet beaktas vid planläggning, byggande och annan markanvändning i kommunerna.

De förpliktelser som rådets direktiv 89/106/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om byggprodukter (byggproduktdirektivet) ålägger medlemsstaterna hör i landskapet till landskapsregeringen.

(3 mom. utesluts).

13 §

Kommunens uppgifter

Kommunen sköter markplaneringen samt styr och övervakar byggandet inom kommunen.

14 §

Kommunens byggnadstillsynsmyndighet

I varje kommun skall det finnas en byggnadsnämnd som skall sköta kommunens uppgifter inom (uteslutning) byggnadsväsendet och utöva den närmare tillsynen över byggnadsverksamheten.

(2 mom. lika som i framställningen).

För byggnadsrådgivning och byggnadstillsyn skall kommunen ha en byggnadsinspektör. Om det är ändamålsenligt med hänsyn till skötseln av uppgifterna kan flera kommuner ha en gemensam byggnadsinspektör. Kommunen kan också med stöd av avtal låta en annan kommuns eller kommunalförbunds tjänsteman sköta byggnadstillsynen. Bestämmelser om den behörighet som krävs av byggnadsinspektören utfärdas genom landskapsförordning.

Byggnadsnämnden kan överföra sin beslutanderätt till byggnadsinspektören. Byggnadsinspektören har rätt att överföra ett delegerat ärende till byggnadsnämnden för avgörande. Ärenden som gäller tvångsåtgärder och rättelseyrkande av byggnadsinspektörens beslut skall alltid avgöras av byggnadsnämnden.

3 kap.
Kommunöversikt

15 §

Kommunöversiktens ändamål

( 1 mom. lika som framställningen).

Kommunfullmäktige antar kommunöversikten och ändringar av den. Kommunöversikten skall ses över och vid behov uppdateras av fullmäktige minst vart femte år.

(3 mom. lika som framställningen).

16 §

Kommunöversiktens innehåll

(1 mom. lika som framställningen).

I kommunöversiktens kartdel skall antagna detaljplaner och generalplaner vara införda liksom områden för vilka beslut om upprättandet av plan har fattats, områden i behov av planläggning, områden för vilka landskapsregeringen har givit rekommendationer enligt 11 §, områden belagda med byggnads- eller åtgärdsbegränsning enligt denna lag eller enligt landskapslagen om naturvård, inrättade naturreservat, fredade naturminnen, områden med särskilt skyddsvärda biotoper, särskilda skydds- och bevarandeområden, fasta fornlämningar, byggnadsminnen och andra kulturhistoriskt värdefulla miljöer, fastställda vägplaner och områden för vilka särskilda bestämmelser i kommunens byggnadsordning gäller.

(3 mom. lika som framställningen).

I kommunöversiktens textdel bör den av kommunfullmäktige planerade utvecklingen av kommunens olika delar avseende infrastruktur, boende, sysselsättning och bevarandeintressen beskrivas.

Kommunöversikten skall informera kommunens och landskapets innevånare om hur kommunfullmäktige planerar den långsiktiga utvecklingen av kommunen.

(6 mom. lika som i framställningen).

4 kap.
Generalplan

17 §

Generalplanens ändamål

Generalplanen anger principerna för den eftersträvade utvecklingen i det område som planen omfattar. I generalplanen skall områden som kräver en mer detaljerad planläggning anges samt områden för byggande och annan markanvändning anvisas.

(2 mom. lika som framställningen).

Av generalplanen skall den planerade samhällsstrukturen och markanvändningen i kommunen eller en del av den framgå. En generalplan kan också upprättas för att styra markanvändningen och byggandet mera detaljerat på ett visst område.

(4 mom. lika som framställningen).

18 §

(1och 2 mom. lika som framställningen).

När arbetet med att upprätta en generalplan påbörjas skall landskapsregeringen informeras och vid behov skall ett samråd hållas mellan kommunen och landskapsregeringen.

19 §

Generalplanens innehåll

(1 mom. lika som framställningen).

Planläggningen skall värna om natur- och kulturvärden, den bebyggda miljön och landskapet samt främja en ändamålsenlig samhällsstruktur, en hållbar utveckling och en estetisk utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Goda miljöförhållanden i övrigt och en långsiktig god hushållning med mark, (uteslutning) vatten, energi och råvaror skall främjas.

(3 mom. lika som framställningen).

Landskapsregeringen kan anta närmare bestämmelser om generalplaner.

20 §

(Lika som i framställningen).

21 §

Generalplanens rättsverkningar

Generalplanen skall följas när detaljplaner utarbetas och ändras samt när andra åtgärder vidtas för att reglera markanvändningen.

I en generalplan kan det bestämmas att ett visst område får bebyggas i enlighet med generalplanen oberoende av bestämmelserna i 10 § om områden i behov av planläggning. I sådana fall skall områdets byggnadsrätt utredas och anges fastighetsvis.

22 §

Byggnadsinskränkningar och åtgärdsbegränsningar

I generalplanen kan bestämmas att planområdet eller en del av planområdet inte får bebyggas så att genomförandet av generalplanen försvåras. I generalplanen kan också bestämmas att en åtgärd som förändrar landskapet inte får vidtas utan tillstånd enligt 70 §.

(2 mom. lika som framställningen).

Bestämmelser om inlösnings- och ersättningsskyldighet till följd av inskränkningar och begränsningar enligt denna paragraf finns i 57 §.

23 §

(Lika som framställningen).

5 kap.
Detaljplan

24 §

Syftet med och behovet av detaljplan

(1 mom. lika som framställningen).

Detaljplanen skall upprättas och hållas aktuell i takt med kommunens utveckling eller då det finns behov av att styra markanvändningen.

(3 mom. lika som framställningen).

25 §

(Lika som framställningen).

26 §

Detaljplanens innehåll

När en detaljplan upprättas skall en antagen generalplan följas och hänsyn tas till de beslut och rekommendationer som landskapsregeringen utfärdat eller fattat med stöd av 11 §.

När en detaljplan upprättas skall kommunen dessutom se till att

1) marken utnyttjas på ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt,

2) trafiken, energiförsörjningen, vatten och avlopp, avfallshanteringen samt brand- och räddningsväsendet kan ordnas på ett säkert och ändamålsenligt och med tanke på miljön, naturresurserna och ekonomin hållbart sätt,

3) det skapas en trivsam, trygg och sund livsmiljö som även är tillgänglig för personer med funktionshinder,

4) särskilt den bebyggda miljön och landskapet värnas och används på ett ändamålsenligt sätt,

5) estetiska och kulturhistoriska värden inte påverkas mer än vad som är nödvändigt,

6) det finns tillräckligt med mark för lekplatser, parker eller andra områden som lämpar sig för rekreation och att det i eller i nära anslutning till tomter som bebyggs med lokaler för daghem, skola eller liknande verksamhet finns tillräckligt med plats för lek och utevistelse samt

7) skälig hänsyn tas till befintlig bebyggelse, bestående äganderättsförhållanden, fastighetsgränser, servitut, hävd och andra omständigheter som kan inverka på genomförandet av planen.

(3 och 4 mom. lika som framställningen).

27 §

Utformning av detaljplanen

(1 och 2 mom. lika som framställningen).

Till detaljplanen fogas en planbeskrivning där den information som behövs för att bedöma planens mål, motiven till lösningarna samt dess verkningar presenteras på ett sätt som närmare bestäms genom landskapsförordning.

I detaljplanen kan de planbestämmelser utfärdas som behövs för att uppnå planens syfte och de krav som ställs på dess innehåll när det detaljplanerade området bebyggs eller annars används. Skall något område eller någon byggnad skyddas för att bevara stads- eller landskapsbilden, naturvärden, befintlig bebyggelse, kulturhistoriska värden eller andra särskilda miljövärden, kan bestämmelser om detta utfärdas i detaljplanen. Markägaren har rätt till kompensation om skyddsbestämmelsen vållar denne olägenhet som inte är ringa.

(5 mom. lika som framställningen).

28 §

Detaljplanens rättsverkningar

Vid markanvändning och byggande skall bestämmelserna i en antagen detaljplan följas.

(2 mom. lika som framställningen).

29 §

Förbud när detaljplan upprättas

När frågan om att upprätta eller ändra en detaljplan har väckts för ett område kan kommunen utfärda byggnadsförbud på området. På ett område med byggnadsförbud är också rivning och åtgärder som förändrar landskapet tillståndspliktiga på det sätt som bestäms i 70 §.

(2 och 3 mom. lika som framställningen).

6 kap.
Planläggningsförfarande

30 §

(Lika som framställningen).

31 §

Utställande av planförslag

Innan en plan antas skall kommunen ställa ut förslaget under minst 60 dagar. Kommunmedlemmar och de som anges i 30 § 1 mom. har rätt att under utställningstiden skriftligen framföra synpunkter på planförslaget. Ett förslag till ändring av en detaljplan som har ringa verkningar behöver dock inte vara utställd under mer än 14 dagar.

Meddelande om att planförslaget skall ställas ut skall senast sju dagar innan utställningen sändas per brev till kommuner som berörs av förslaget samt till markägare och andra av kommunen kända innehavare av mark inom planområdet. Ett meddelande behöver dock inte sändas om personen ifråga har godkänt planförslaget.

32 §

Meddelande om antagandet av en plan

Information om antagandet av en plan skall utan dröjsmål sändas till de kommunmedlemmar och andra personer som skriftligen har begärt det och samtidigt uppgett sin adress. Har flera personer undertecknat en skrivelse som innehåller en begäran om information behöver informationen enbart sändas till den första undertecknaren.

33 §

Markägares rätt att låta upprätta detaljplan

En markägare har rätt att utarbeta ett förslag till detaljplan för sin egen mark. Innan planeringen påbörjas skall kommunen kontaktas. Kommunen skall fastställa målsättningar för planen, godkänna planläggaren och se till att planområdet utgör en tillräckligt stor och ändamålsenlig helhet.

(2 mom. lika som framställningen).

Markägaren skall svara för kostnaderna för upprättandet av planen samt för kommunens handläggningskostnader.

En detaljplan som en eller flera markägare låtit upprätta skall genomföras av de berörda markägarna i samråd med kommunen eller enligt en särskild överenskommelse som anges i planen.

34 §

Ersättning för upprättande av plan

Om en detaljplan eller ändring av en sådan tillgodoser i huvudsak ett enskilt intresse och har uppgjorts på initiativ av markägaren eller markinnehavaren, har kommunen rätt att av denne uppbära kostnaderna för upprättandet och behandlingen av planen. Detsamma gäller en generalplan som upprättas huvudsakligen för att reglera fritidsbebyggelse.

7 kap.
Tomtindelning

35 §

Tomtindelning

Ett område som ingår i ett byggnadskvarter indelas i detaljplanen i tomter, om detta är nödvändigt för att reglera markanvändningen (tomtindelning). Tomtindelningen skall om möjligt ta hänsyn till redan bestående äganderättsförhållanden. En tomtindelning kan vara bindande eller riktgivande. Tomtindelningen antas i samband med detaljplanen. En bindande tomtindelning kan även antas separat. Då skall en tomtindelningskarta som visar fastighetsbildningen uppgöras. Tomtindelningen kan göras upp för en del av kvarteret om det inte hindrar eller försvårar en lämplig tomtindelning i kvarterets övriga delar. Tomtindelningens bindande eller riktgivande karaktär och omfattning anges i en detaljplanebestämmelse.

(2 mom. uteslutning).

36 §

Ändring och antagande av tomtindelning

En tomtindelning kan ändras av kommunen på eget initiativ eller på begäran av markägare om tomtindelningen inte passar ihop med detaljplanen eller de rådande markägoförhållandena eller om den på annat sätt är olämplig eller om en ändring gynnar en lämplig reglering av kvarteret eller en del av det, eller när de tomtägare som berörs av ändringen är eniga om det.

Bestämmelser om mindre justeringar ingår i fastighetsbildningslagen (FFS 554/1995).

Beslut om tomtindelning och ändring av tomtindelning fattas av kommunen. När en tomtindelning bereds skall ägare och innehavare av området för tomtindelningen och angränsande fastigheter höras, liksom också ägaren och innehavaren till en fastighet mittemot vars bebyggande eller användning på annat sätt beslutet i väsentlig mån kan påverka.

(Lika som framställningen).

37 §

Kostnaderna för tomtindelningen

Om en tomtindelning upprättas eller ändras på markägarens ansökan och av i huvudsak enskilt intresse har kommunen rätt att ta betalt av markägaren för detta.

38 §

Tomtindelningens rättsverkningar

En byggnad får inte uppföras i strid med en bindande tomtindelning.

När beslut fattats om att en bindande tomtindelning skall göras får bygglov inte beviljas på tomten förrän den bindande tomtindelningen har antagits och tomten förts in i fastighetsregistret. I kvarter där beslut fattats om ändring av tomtindelning får bygglov inte heller beviljas.

8 kap.
Gator och andra allmänna områden och anordningar

39 § (Ny)

A l l m ä n n a o m r å d e n s t i l l g ä n g l i g h e t

Ett allmänt område skall alltid vara tillgängligt för personer med funktionshinder.

40 § (39 §)

Anläggande, underhåll och renhållning av gata

Kommunen skall anlägga, underhålla och sköta renhållningen av gatorna om inte annat följer av ingångna markanvändningsavtal eller av bestämmelserna i 33 § 4 mom. eller 45 §.

(2 mom. lika som framställningen).

41 § (40 §)

(Lika som framställningen).

42 § (41 §)

Flyttning av ledningar och konstruktioner

(1 mom. lika som framställningen).

Den i vars intresse flyttningen sker skall svara för kostnaderna för flyttningen om inte annat överenskommits.

43 § (42 §)

Anläggandet av andra allmänna områden

Ett annat allmänt område än en gata som kommunen skall anlägga och som avsatts för kommunens behov skall anläggas när markanvändningen enligt detaljplanen förutsätter det. Detta gäller dock om inte kommunens ekonomiska situation motiverar att anläggandet skjuts upp för viss tid eller annat följer av ingångna markanvändningsavtal eller bestämmelserna i 33 § 4 mom. eller 45 §.

44 § (43 §)

Placering av tekniska anordningar på annans mark

(1-3 mom. lika som framställningen).

Fastighetsägaren är skyldig att tillåta att vägmärken, gatunamnskyltar, belysningsanordningar samt andra anordningar för reglering av trafiken fästs på en byggnad, port eller ett plank.

45 § (44 §)

(Lika som framställningen).

9 kap.
Ersättning för anläggande av gata

46 (45 §)

A n l ä g g n i n g s a v g i f t för ny gata

Kommunen har rätt att uppbära en avgift av tomtägaren för anläggandet av en ny gata. Det gatuområde som avgiften beräknas på utgör, uttryckt i fulla kvadratmeter, åtta procent av det sammanlagda antal kvadratmeter som tomtens areal och våningsyta uppgår till.

Anläggningskostnaden beräknas på den genomsnittskostnad som anläggandet av en ytbelagd gata (uteslutning) kostar i kommunen och redovisas i en av kommunen fastställd taxa.

47 § (46 §)

Betalningsskyldighet

Är en tomt bebyggd huvudsakligen enligt detaljplanen uppkommer betalningsskyldighet enligt 46 § då gatan eller gatudelen invid tomten upplåts till allmänt bruk. Är tomten inte bebyggd då gatan upplåts till allmänt bruk uppkommer betalningsskyldigheten då tomtägaren beviljats bygglov för uppförande av en ny byggnad på tomten.

10 kap.
Överlåtelse och inlösen av mark

48 § (47 §)

(Lika som framställningen).

49 § (48 §)

(Lika som framställningen).

50 § (49 §)

Överföring av g a t u o m r å d e till kommunen

(1 mom. lika som framställningen).

Bestämmelser om ersättning för gatuområde finns i 60 §.

51 § (50 §)

Besittningstagande av gatuområde

Kommunen får ta ett område enligt 50 § i sin besittning när byggandet av en gata inletts eller marken annars behövs för avsett ändamål och en fastighetsförrättning för avskiljande av gatuområde har anhängiggjorts eller när kommunen enligt 60 § har betalat ersättning för marken.

(2 och 3 mom. lika som framställningen).

52 § (51 §)

(Lika som framställningen).

53 § (52 §)

Rätt att inlösa en byggnad, a n l ä g g n i n g eller en rätt som tillhör någon annan

Finns det någon byggnad eller anläggning på mark som kommunen äger eller har rätt att lösa in eller besväras marken av nyttjande-, servituts- eller annan rätt får byggnaden, anläggningen eller rättigheten också lösas in.

Utgör en byggnad eller anläggning som tillhör någon annan eller en nyttjande-, servituts- eller annan sådan rätt hinder för ägaren till en tomt att inom skälig tid bebygga tomten enligt detaljplanen, har tomtägaren rätt att lösa in byggnaden, anläggningen eller rättigheten på det sätt som sägs i fastighetsbildningslagen för inlösen av tomtdel, om inlösningen kan anses vara av vikt för genomförandet av detaljplanen. Tomtägaren har inte inlösningsrätt om inlösningsrätten enligt fastighetsbildningslagen tillhör någon annan än tomtägaren eller den byggnad, anläggning eller rätt som utgör hinder för byggandet har tillkommit efter att detaljplanen antagits.

54 § (53 §)

Rätt till inlösen av mark med stöd av inlösningstillstånd

Landskapsregeringen kan ge kommunen rätt att lösa in obebyggd mark inom område med detalj- eller generalplan och inom område för vilket beslut om planläggning har fattats, om det inte finns tillräckligt med byggnadsmark till förfogande i kommunen och inlösen anses nödvändigt för främjandet av allmän bostadsproduktion eller för annat byggande som bedrivs planmässigt av kommunen. Detsamma gäller bebyggd mark om byggnadernas värde är obetydligt i förhållande till markens värde. Tomter som bildats för enskild byggnadsverksamhet på inlöst mark skall inom skälig tid upplåtas för avsett ändamål.

Landskapsregeringen kan ge kommunen tillstånd att på generalplanerat område lösa in mark för trafikleder, samt mark som i generalplanen anvisats för allmänna behov om marken är avsedd att användas för kommunens egna anläggningar eller för andra kommunala behov.

(3 mom. lika som framställningen).

55 § (54 §)

Rätt till inlösen efter byggnadsuppmaning

(1 mom. lika som framställningen).

Byggnadsuppmaning får inte ges medan byggnadsförbud enligt 28 § 2 mom. eller 29 § gäller. Byggnadsuppmaning får inte heller ges till ägare eller innehavare av en tomt som i detaljplanen anvisats för byggande av bostadshus för högst två familjer, om det på tomten finns bostadshus som är i bruk. Träder ett byggnadsförbud i kraft sedan byggnadsuppmaning getts förfaller verkningarna av uppmaningen.

Kommunen skall föra en offentlig förteckning över givna byggnadsuppmaningar. Har en fastighet, sedan byggnadsuppmaning för den har införts i förteckningen, övergått till en ny ägare eller innehavare gäller uppmaningen även denne. Kommunen skall anmäla till inskrivningsmyndigheten då en byggnadsuppmaning ges, återkallas eller upphör samt då förpliktelsen har uppfyllts, för inskrivning i inteckningsregistret.

(Uteslutning).

56 § (55 §)

(Lika som framställningen).

57 § (56 §)

Inlösnings- och ersättningsskyldighet

Om mark enligt en detalj- eller generalplan inte skall användas för enskilt byggnads- eller annat enskilt ändamål och därför inte har något ekonomiskt värde för markägaren, skall kommunen lösa in det berörda området, om markägaren begär det, eller ersätta den förlust begränsningen medför. Då marken i detalj- eller generalplanen har anvisats för ett kommunalförbund, landskapet eller staten är istället kommunalförbundet, landskapet respektive staten inlösens- och ersättningsskyldiga i förhållande till markägaren. Inlösningsskyldigheten gäller inte ett område som avses i 45 §, ett vägområde för allmän väg enligt 49 § och inte gatuområde enligt 50 §.

Har markägaren begärt att endast en del av dennes sammanhängande markområde skall inlösas har kommunen, kommunalförbundet, landskapet eller staten rätt att lösa in hela området, men bara till den del det omfattas av den aktuella planen.

58 § (57 §)

(Lika som framställningen).

59 § (58 §)

Inlösningsförfarande och bestämmande av ersättning

Fullgör inte kommunen, kommunalförbundet eller landskapet sin inlösningsskyldighet, har sakägare rätt att framställa yrkande enligt 86 § i expropriationslagen. Också i övrigt iakttas expropriationslagen när inlösen verkställs eller ersättning bestäms med stöd av denna lag.

(2 mom. lika som framställningen).

11 kap.
Ersättning för genomförande av generalplaner och detaljplaner

60 § (59 §)

G a t u o m r å d e för vilken ersättning betalas

Kommunen är skyldig att betala markägaren ersättning för gatuområde som enligt 50 § övergår i kommunens ägo om det överlåtna områdets areal överstiger 20 procent av den mark ägaren innehar på det detaljplanerade området i fråga eller såvida dess yta överstiger våningsytan för tomt som får bebyggas på markägarens återstående mark inom det av detaljplanen berörda området. När ersättningsskyldigheten bestäms beaktas inte områden som i detaljplanen avsatts till jord- och skogsbruksområde eller vattenområde.

(2 mom. lika som framställningen).

I andra fall än sådana som avses i 50 § är kommunen skyldig att betala markägaren ersättning enligt de i expropriationslagen stadgade ersättningsgrunderna.

Markägaren har dock inte rätt till ersättning för mark enligt 48 § på vilken det finns en enskild väg som har bestämts vid en lantmäteriförrättning eller använts under lång tid eller för mark som ägaren avsatt till väg i samband med planmässigt byggande, om marken i detaljplanen är avsatt till gatuområde.

61 § (60 §)

Ersättning för genomförande av detaljplaner

(1 mom. lika som framställningen).

Om överförandet av ett område till kommunen som enligt 60 § 1 mom. inte skall ersättas vållar markägaren skada såsom förlust av tomt eller grustäkt och detta med hänsyn till omständigheterna anses vara oskäligt, skall kommunen ersätta skadan. Ersättning skall även utgå om en rätt som hänför sig till området förfaller och detta vållar innehavaren av rätten skada.

(3 mom. lika som framställningen).

62 § (61 §)

Upphörande av rättigheter som hänför sig till gatuområden

När ett gatuområde enligt 50 § övergår i kommunens ägo, förfaller inteckning, panträtt, rättighet som gäller enskilda vägar, arrenderätt, sytning, skogsavverkningsrätt och rätt till marktäkt eller andra jämförbara rättigheter som hänför sig till området. I samband med att ett gatuområde bildas till fastighet kan det bestämmas att arrenderätt skall förbli i kraft, om det inte försvårar användningen av området som gata. Andra särskilda rättigheter eller servitut förblir i kraft, om de inte upphävs vid förrättningen. Ovanstående gäller också när ett område inom ett i 50 § avsett detaljplaneområde som redan tidigare är i kommunens ägo och har anvisats som gatuområde bildas till allmänt område. Ett gatuområde som bildats till allmänt område får användas för trafik trots att vägrätten upphört att gälla.

(2 mom. lika som framställningen).

63 § (62 §)

(Lika som framställningen).

12 kap.
Allmänna förutsättningar för byggande

64 § (63 §)

Allmänna krav på tomter

(1 och 2 mom. lika som framställningen).

Bestämmelser om avståndet mellan olika slags byggnader och fastighetens eller tomtens gränser utfärdas genom landskapsförordning.

(4 mom. lika som framställningen).

65 § (64 §)

Krav på byggnader och deras placering

Byggnaderna skall utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och som leder till minsta möjliga negativa miljöpåverkan.

Byggnaderna skall uppfylla grundläggande krav på bärförmåga, stadga och beständighet i konstruktionerna, brandskydd, ventilation och fuktskydd, hygien, möjligheten att hantera avfall, miljö- och hälsoskydd, användningssäkerhet, bullerskydd, energihushållning och värmeisolering.

I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna områden skall enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder undanröjas i enlighet med bestämmelser som meddelats med stöd av denna lag.

Byggnaden skall vara lämplig för sitt ändamål samt vara lätt att reparera och underhålla.

Vid reparationer och ändringar skall byggnadens egenskaper och särdrag samt byggnadens lämplighet för den planerade användningen beaktas. Ändringar får inte leda till att säkerheten eller hälsan för dem som använder byggnaden äventyras.

(6 mom. lika som framställningen).

13 kap.
Lov och tillstånd

66 § (65 §)

Bygglov

Bygglov krävs för att

1) uppföra byggnader,

2) göra tillbyggnader,

3) inreda eller använda byggnad eller del av byggnad för väsentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov har lämnats,

4) göra väsentliga ändringar av byggnads fasader eller tak,

5) göra väsentliga ändringar av byggnad på sätt som påverkar konstruktion eller anordning för stadga eller säkerhet,

6) uppföra eller bygga om eldstad, rökkanal eller hiss i byggnad samt byte av bränsle i värmepanna så att förbränningstemperaturen väsentligt höjs.

(2 mom. lika som framställningen).

67 § (66 §)

Bygglov för konstruktioner och anläggningar

Bygglov krävs för uppförande, (uteslutning) placering, uppställande eller fast angöring av följande konstruktioner, anläggningar, fordon eller fartyg:

1) nöjespark, idrottsplats eller campingplats,

2) skjutbana eller motorbana avsedd att vara tillgänglig för allmänheten eller för sammanslutning av privatpersoner,

3) småbåtshamn med plats för flera än 10 båtar,

4) fast cistern eller liknande anordning med en volym överstigande 10 kubikmeter,

5) mast med en höjd över 25 meter,

6) torn avsett att vara tillgängligt för allmänheten,

7) vindkraftverk som är avsett att betjäna flera än tre hushåll,

8) (uteslutning) plank eller mur med en höjd överstigande 1,5 meter om planket eller muren placeras närmare tomtgränsen än fem meter,

9) (uteslutning) husvagn, buss eller liknande fordon på annan plats än campingplats för en tid överstigande två månader om syftet är att fordonet under denna tid eller en del av tiden skall användas för boende, affärslokal eller liknande samt

10) (uteslutning) fartyg eller anläggning på vatten om avsikten är att använda fartyget eller anläggningen för boende eller för näringsverksamhet eller för liknande ändamål för en tid överstigande två månader.

68 § (67 §)

Undantag från lovsbestämmelserna

(1-3 mom. lika som framställningen).

Kommunen kan i byggnadsordningen, med avvikelse från bestämmelserna i 66 och 67 §§, bestämma att ekonomi- eller förrådsbyggnader får uppföras utan bygglov utanför detaljplanerat område efter det att en anmälan har gjorts till byggnadsnämnden.

(5 mom. lika som framställningen).

69 § (68 §)

(Lika som framställningen).

70 § (69 §)

(Lika som framställningen).

71 § (70 §)

Ansökan om lov och tillstånd

(1 mom. lika som framställningen).

Till ansökan fogas de ritningar, beskrivningar och övriga handlingar som behövs för prövningen. Är ansökningshandlingarna ofullständiga får byggnadsnämnden förelägga sökanden att avhjälpa bristerna inom viss tid vid äventyr att ärendet annars kan komma att avskrivas.

(3 mom. lika som framställningen).

72 § (71 §)

Handläggning av bygglov

(1-4 mom. lika som framställningen).

Ett bygglov kan behandlas i flera etapper. Ansökan kan godkännas på basen av plan- och fasadritningar som utvisar byggnadens huvudsakliga utformning samt en situationsplan som utvisar byggnadens placering och anknytning till närmiljön. Övriga handlingar som behövs för att bedöma projektet skall inlämnas för godkännande innan byggnadsarbetena påbörjas.

(6-8 mom. lika som framställningen).

73 § (72 §)

Syn och hörande av granne

(1 mom. lika som framställningen).

Kallelsen skall senast tio dagar innan synen sändas per post till grannarna.

Om grannarna inte är kända eller inte utan svårighet kan anträffas eller om det är fler än tio grannar som skall höras, kan delgivning ske genom kungörelse som publiceras i minst en lokal tidning med allmän spridning i landskapet.

74 § (73 §)

(Lika som framställningen).

75 § (74 §)

Tillståndets giltighetstid och förlängning

(Lika som framställningen).

Byggnadsnämnden kan förlänga tillståndets giltighetstid för påbörjandet av arbetet med högst två år i taget. För slutförande av arbetet kan tidsfristen förlängas med två år åt gången samtidigt som byggnadsnämnden kan kräva att vissa delar av byggnadsarbetet slutförs inom viss tid.

76 § (75 §)

(Lika som framställningen).

77 § (76 §)

Meddelande om bygglov och tillståndsbeslut

Ett bygglov eller tillståndsbeslut av byggnadsnämnden skall tillkännages genom ett meddelande på kommunens anslagstavla. Detsamma gäller ett beslut av landskapsregeringen eller Ålands förvaltningsdomstol. I ett meddelande angående byggnadsnämndens beslut skall det anges att delgivningen anses ha skett den sjunde dagen efter det att meddelandet sattes upp på myndighetens anslagstavla.

(Uteslutning). Tillståndsbeslutet skall sändas per post till sökanden och de grannar som har begärt att få beslutet och till dem som har hörts i beredningsskedet senast dagen innan beslutet anslås. Mottagaren anses ha fått del av ärendet den sjunde dagen efter det att brevet avsändes, om inte något annat visas.

14 kap.
Ansvar vid byggande och rivning

78 § (77 §)

(Lika som framställningen).

79 § (78 §)

(Lika som framställningen).

80 § (79 §)

(Lika som framställningen).

81 § (80 §)

A r b e t s l e d n i n g v i d b y g g a n d e o c h r i v n i n g

(Lika som framställningen).

82 § (81 §)

Uppgifternas svårighetsgrad och behörigheten för dem som deltar i byggprojekt

(1 mom. lika som framställningen).

Den behörighet som planeringen kräver bedöms utifrån byggnadens avsedda ändamål. (Uteslutning) Dessutom bedöms den behörighet som ledningen av byggnadsarbetet kräver utgående från byggnadsförhållandena och de specialmetoder som används i arbetet.

Planerings- och arbetsledningsuppgifter kan indelas i svårighetsklasser för bestämmandet av den minimibehörighet som behövs. Bestämmelser om minimibehörigheten skall utfärdas genom landskapsförordning.

83 § (82 §)

Byggnadsnämndens tillsyn

Kommunens byggnadsnämnd skall övervaka byggandet med hänsyn till det allmänna intresset och se till att det som bestämts i denna lag och med stöd av den följs vid byggandet.

(Lika som framställningen).

84 § (83 §)

Bruks- och underhållsanvisning

Vid nybyggnad eller mer omfattande renovering av en byggnad som används för permanent boende eller som arbetsplats skall en bruks- och underhållsanvisning utarbetas.

(2 och 3 mom. lika som framställningen).

Landskapsregeringen kan utfärda närmare bestämmelser om vad som skall ingå i en bruks- och underhållsanvisning.

85 § (84 §)

Byggprodukters egenskaper

(1 mom. lika som framställningen).

En byggprodukt är lämplig för användning i byggnadsverk om den är försedd med behörig CE-märkning och installeras och används på avsett sätt.

15 kap.
Servitut

86 § (85 §)

Byggnadsservitut

För en tomt eller en fastighet kan en bestående rätt som belastar en annan fastighet och som ger rätt att använda en byggnad eller konstruktion eller att vidta en därmed jämförbar åtgärd stiftas (byggnadsservitut). Stiftandet av ett servitut förutsätter ett skriftligt avtal mellan parterna. Ett byggnadsservitut kan stiftas för en kommuns, ett kommunalförbunds eller en kommunal inrättnings behov eller för behov i anslutning till byggande av samhällsteknik också i sådana fall där servitutsrätten inte hänför sig till en tomt eller en fastighet som är byggplats.

Ett byggnadsservitut får stiftas om det gagnar ett funktionellt byggande eller en funktionell användning av fastigheten eller om servitutet är nödvändigt för innehavaren av servitutsrätten och det inte leder till betydande olägenhet för den belastade fastigheten.

(3-4 mom. lika som framställningen).

87 § (86 §)

Tvångsservitut

Om detaljplanen förutsätter ett byggnadsservitut kan servitutet stiftas trots att de som saken gäller inte kommer överens om servitutet när det gäller

1) att ordna utrymmen för skyddsrum, bilparkering och avfallshantering i byggnaden,

2) att ordna trafikförbindelse till en byggnad på en annan fastighet eller för allmän gångtrafik, om inte detaljplanen eller tomtindelningen (uteslutning) kan genomföras på något annat skäligt sätt, samt

3) att stöda byggnadsdelar som är belägna på gränsen mellan fastigheterna invid grannfastigheten eller för att uppföra eller utnyttja en gemensam vägg.

Ett servitut som avses i denna paragraf kan också stiftas för en kommun, ett kommunalförbund eller en inrättning som innehas av kommunen.

(3 mom. lika som framställningen).

88 § (87 §)

Servitutsreglering

Ett byggnadsservitut kan ändras eller upphävas (uteslutning) om sakägarna kommer överens om det och åtgärden inte försvårar ett funktionellt byggande, en funktionell skötsel av fastigheten eller genomförandet av detaljplanen.

Ett byggnadsservitut får ändras eller upphävas utan samtycke av innehavaren av servitutsrätten (uteslutning) om

1) servitutet på grund av förändrade förhållanden har blivit onödigt eller har förlorat en stor del av sin betydelse,

2) den olägenhet som servitutet orsakar den belastade fastigheten har blivit oskälig och ändringen eller upphävandet av servitutet inte orsakar innehavaren av servitutsrätten betydande olägenhet (uteslutning) eller

3) servitutet betydligt försvårar genomförandet av detaljplanen.

(3 mom. lika som framställningen).

16 kap.
Vård av den bebyggda miljön

89 § (88 §)

Underhåll av byggnader

(1 mom. lika som framställningen).

Vid användningen och underhållet av en byggnad som är skyddad enligt en plan eller som skyddats med stöd av landskapslagen om skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skall dessutom syftet med byggnadsskyddet beaktas.

(3 mom. lika som framställningen).

90 § (89 §)

Oavslutat byggnadsarbete och övergivna byggnader

Om ett påbörjat byggnadsarbete eller en annan åtgärd som kräver lov inte slutförts innan tillståndet förfaller skall ägaren till fastigheten åläggas att inom viss tid slutföra arbetet eller vidta de åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till hälsa, säkerhet eller de olägenheter som orsakas miljön.

(2 mom. lika som framställningen).

91 § (90 § )

Vård av den bebyggda miljön

(1 mom. lika som framställningen).

De områden som i en plan anvisats för planteringar, lekplatser eller andra områden som avsatts till de boendes trivsel får inte inskränkas. Trafikförbindelser som är avsedda för utrycknings- eller servicefordon skall hållas i körbart skick.

(3 mom. lika som framställningen).

17 kap.
Tvångsmedel, straff och andra påföljder

92 § (91 §)

(Lika som framställningen).

93 § (92 §)

(Lika som framställningen).

94 § (93 §)

Tvångsmedel

Den som handlar i strid med denna lag eller (uteslutning) bestämmelser eller beslut som har meddelats med stöd av lagen kan av byggnadsinspektören förbjudas att fortsätta med den rättsstridiga verksamheten eller uppmanas att fullgöra sina skyldigheter inom utsatt tid.

Byggnadsnämnden skall utan dröjsmål uppta ärendet till behandling. Byggnadsnämnden kan förena förbud och åläggande som meddelats med stöd av 1 mom. med vite eller hot om utförande av det försummade på den försumliges bekostnad. Tvångsåtgärder vidtas dock inte om den rättstridiga verksamheten eller försummelsen är av ringa betydelse.

Polisen är skyldig att ge handräckning om det är nödvändigt för att avbryta en rättsstridig åtgärd som avses i denna bestämmelse.

(4 mom. lika som framställningen).

95 § (94 §)

Inspektionsrätt

(1 mom. lika som framställningen).

Finns det grundad anledning att misstänka att bestämmelser eller förbud i denna lag eller i bestämmelser meddelade med stöd av den har överträtts vid byggande eller vid byggnaders underhåll, har byggnadsnämnden och byggnadsinspektören rätt att få tillträde till byggnaden och däri befintliga lokaler. Byggnadens eller lokalernas ägare och innehavare skall underrättas om inspektionen minst tre dygn i förväg. En inspektion som berör en lokal som omfattas av hemfrid får endast verkställas mot den boendes vilja om det är nödvändigt för att skydda liv, hälsa, egendom eller miljön.

(3 mom. lika som framställningen).

96 § (95 §)

Byggnadsbrott

Den som utan tillstånd eller anmälan som förutsätts i denna lag börjar bygga eller vidtar någon annan åtgärd eller försummar sin skyldighet på ett sätt som strider mot denna lag eller mot bestämmelser som utfärdats med stöd av den skall för byggnadsbrott dömas till böter eller fängelse i 3 månader.

Byggnadsnämnden skall göra polisanmälan om inte gärningen eller försummelsen med hänsyn till omständigheterna skall betraktas som ringa och det allmänna intresset inte kräver väckande av åtal.

18 kap.
Ändringssökande

97 § (96 §)

Överklagande av ärenden gällande bygglov och andra tillstånd

(1 mom. lika som framställningen).

Besvärsrätt har

1) den beslutet gäller,

2) den vars rätt, skyldighet eller fördel beslutet påverkar,

3) ägaren och innehavaren av en invid eller mittemot belägen fastighet eller område,

4) ägaren och innehavaren av en sådan fastighet vars bebyggande eller användning i annat syfte beslutet i väsentlig mån kan påverka,

5) kommunen.

Landskapsregeringen har besvärsrätt över beslut som berör ett område för vilket landskapsregeringen har utfärdat planläggningsförordnande enligt 92 § eller gjort upp rekommendationer till stöd för den kommunala markplaneringen enligt 11 §.

(4 och 5 mom. lika som framställningen).

98 § (97 §)

R ä t t e l s e y r k a n d e

Den som är missnöjd med ett beslut som fattats av byggnadsinspektören kan skriftligen framställa ett rättelseyrkande med begäran om att byggnadsnämnden omprövar beslutet. Ändring av byggnadsinspektörens beslut får inte sökas genom besvär.

(2 mom. lika som framställningen).

99 § (98 §)

(Lika som framställningen).

19 kap.
Särskilda bestämmelser

100 § (99 §)

(Lika som framställningen).

101 § (100 §)

(Lika som framställningen).

102 § (101 §)

(Lika som framställningen).

103 § (102 §)

Ändring av byggnadsplaneväg till gata

(1 mom. lika som framställningen).

Ett byggnadsplanevägområde som inte tagits i besittning när denna lag träder i kraft övergår i kommunens ägo enligt 51 §.

104 § (103 §)

(Lika som framställningen).

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om allmänna vägar i landskapet Åland

(Ingressen lika som framställningen).

25 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

(Lika som framställningen).

82 §

Vägområde, som genom indragning av väg enligt 33 § eller genom förklaring, att användandet för vägändamål upphör, blir obehövligt för allmän väg, skall på område med antagen detaljplan eller detaljplan under upprättande övergå i kommunens ägo, och i annat fall tillfalla ägaren till den invidliggande marken eller i Mariehamn i stadens ägo, om inte annat följer av bestämmelserna i detta kapitel eller i 34 §. Området anses övergå den dag då beslutet om indragningen kom till vederbörandes kännedom i enlighet med vad som bestäms i förvaltningslagen för landskapet Åland ( : ). Staden respektive ägaren av invidliggande område erhåller äganderätten även om vägmarken inte tillhört dessa tidigare.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som framställningen).

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 18 a § landskapslagen om offentliga nöjestillställningar

I enlighet med lagtingets beslut ändras 18a § 1 mom. landskapslagen (1969:28) om offentliga nöjestillställningar sådan det lyder i landskapslagen 1992/10 som följer:

18a §

En byggnad eller del av en byggnad kan godkännas av byggnadsnämnden som samlingslokal i samband med beviljandet av bygglov. Ändring av i byggnad befintliga utrymmen till samlingslokal kräver bygglov av byggnadsnämnden. I beslutet skall byggnadsnämnden ange det antal personer som samtidigt får vistas i lokalen samt de övriga villkor som krävs med hänsyn till personsäkerheten och (uteslutning) de sanitära förhållandena i lokalen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som framställningen).

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

(Ingressen lika som framställningen).

2 §

På område med detaljplan samt på område för vilket byggnadsförbud är gällande på grund av att detaljplan uppgörs eller ändras, tillämpas denna lag endast när skydd inte är möjligt med stöd av plan- och bygglagen (xx:xx) för landskapet Åland eller när ett fortsatt bevarande av i denna lag avsedd byggnad inte i tillräcklig grad kan säkerställas med stöd av bestämmelserna i plan- och bygglagen eller när andra synnerliga skäl föreligger.

11 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Ersättning erläggs inte för olägenhet eller skada som är ringa och inte heller för kostnader som föranleds av underhållsskyldighet enligt plan- och bygglagen eller landskapslagen (1998:82) om naturvård eller av sedvanligt underhåll av byggnaden.

__________________

Ikraftträdelsebestämmelsen lika som framställningen.

__________________

Mariehamn den 19 september 2007

Ordförande

Åke Mattsson

Sekreterare

Marine Holm-Johansson


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2006-2007
		Datum
	Lagutskottet	2007-08-30



	Till social- och miljöutskottet

Lagutskottets utlåtande

Ny plan- och bygglag för landskapet Åland

· Landskapsregeringens framställning nr 23/2006-2007

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 34

Förhållandet till förvaltningslagen. 34

Ålands byggbestämmelsesamling. 35

Landskapsförordningar 35

Ersättningsbestämmelser 35

Servitut 35

Ändringssökande. 35

Avgifter 36

Ärendets behandling. 36

Utskottets förslag. 36

Lagtinget har den 27 april 2007 till social- och miljöutskottet remitterat landskapsregeringens framställning nr 23/2006-2007 med förslag till ny plan- och bygglag för landskapet Åland jämte följdändringar. Social- och miljöutskottet har med hänvisning till 41 § 1 mom. lagtingsordningen den 5 juni 2007 inbegärt lagutskottets utlåtande i ärendet om hur plan- och bygglagens förvaltningsrättsliga principer förhåller sig till förslaget till ny förvaltningslag samt eventuella andra frågor som lagutskottet finner anledning att kommentera.

Utskottets synpunkter

Förhållandet till förvaltningslagen

Lagutskottet har i sitt betänkande nr 13/2006-2007 behandlat landskapsregeringens förslag till ny förvaltningslag för landskapet Åland. Den nya förvaltningslagen tillämpas på bland annat landskapets myndigheter och kommunala myndigheter. Lagen innehåller detaljerade bestämmelser om förvaltningsförfarandet i förvaltningsärenden. Förvaltningslagen är dock subsidiär i förhållande till annan lagstiftning. Av dess 1 § 4 mom. framgår att om det i en annan lag finns någon bestämmelse som avviker från förvaltningslagen tillämpas den (avvikande) bestämmelsen.

I förslaget till ny plan- och bygglag ingår ett antal bestämmelser som gäller förvaltningsförfarandet, t.ex. om hörande (9, 30,72 §§), utställande av förslag (31 §), delgivning (72, 76 §§), motivering av beslut (71 §). Enligt vad lagutskottet funnit är dessa bestämmelser snarast förtydligande och kompletterande i förhållande till förvaltningslagens allmänna bestämmelser. I något avseende kräver omständigheterna inom plan- och byggnadsväsendet särskilda bestämmelser. Till övriga delar kommer förvaltningslagens i flera avseenden mycket detaljerade bestämmelser att tillämpas också i ärenden som gäller plan- och byggnadsväsendet.

Ålands byggbestämmelsesamling

Enligt 7 § i förslaget till plan- och bygglag sammanställer landskapsregeringen allmänna föreskrifter och anvisningar om byggande i Ålands byggbestämmelsesamling. Enligt utskottet finns det orsak att förtydliga och komplettera den föreslagna bestämmelsen. Enligt grundlagens 80 § skall grunderna för individens skyldigheter och rättigheter regleras genom lag. Av framställningen framkommer inte vilken rättslig ställning föreskrifterna och anvisningarna avses få. Om avsikten är att åtminstone föreskrifterna skall vara bindande, bör detta enligt utskottet framgå av lagtexten. Med beaktande av det sagda borde det enligt utskottets bedömning vidare uttryckligen anges att byggbestämmelserna är av kompletterande natur i förhållande till lagen och att de avser tekniska och liknande detaljbestämmelser. På så sätt skulle den delegering av normgivningsmakt som paragrafen innehåller preciseras och avgränsas i enlighet med grundlagens krav.

Landskapsförordningar

Enligt 21 § självstyrelselagen kan landskapsregeringen med stöd av bemyndigande i landskapslag utfärda landskapsförordningar. Genom landskapslag måste dock utfärdas bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter samt om frågor som hör till området för lag. Grundlagens 80 § anger dessutom att det i lag tydligt skall framgå hur normgivningsmakten delegeras och vilka områden och angelägenheter delegeringen gäller. Frågan om omfattningen av förordningsrätten har mot bakgrund av dessa bestämmelser varit föremål för upprepad granskning i Ålandsdelegationen och högsta domstolen och har i vissa fall lett till att republikens president beslutat att delar av vissa lagtingsbeslut, där förordningsfullmakter ingått, skall förfalla.

I förslaget till ny plan- och bygglag ingår ett flertal förordningsbemyndiganden. Enligt vad lagutskottet kunnat bedöma har i de berörda paragraferna intagits tillräckligt noggranna bestämmelser om de angelägenheter som kan regleras i landskapsförordning. Till den del grunderna för individens rättigheter och skyldigheter berörs, ingår bestämmelserna i lagtexten.

Ersättningsbestämmelser

I lagförslaget ingår också paragrafer som innehåller bestämmelser om ersättning. Enligt vad utskottet kunnat inhämta hänvisas i dessa bestämmelser till vad om ersättningar gäller i expropriationslagen. Se lagförslagets 43 § jämte senare paragrafer. Sistnämnda lag utgår från principen om full ersättning, varför kravet i grundlagens 15 § bör anses tryggat.

Servitut

I lagförslaget ingår ett 15 kap. med bestämmelser om byggnadsservitut. Dessa bestämmelser utgör enligt utskottets bedömning en del av byggnadslagstiftningen och tillhör därför lagtingets behörighetsområde. Också den närmare regleringen av inregistrering av byggnadsservitut, som enligt förslaget görs i landskapsförordning, är enligt utskottet en landskapsangelägenhet till den del fastighetsregistermyndighetens verksamhet inte berörs. Fastighetsregistrering är enligt 27 § 16 punkten självstyrelselagen en riksangelägenhet.

Ändringssökande

Bestämmelserna i 18 kap. gäller ändringssökande och omprövning. Rättskipning är ett område av rikslagstiftningsnatur med beaktande av bestämmelserna i självstyrelselagens 25 och 26 §§. Beslut av kommunala myndigheter skall enligt dessa bestämmelser överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol. Förslagen i 96 och 98 §§ är enligt utskottets bedömning avsedda att i sak vara likalydande som 192 respektive 191 § i motsvarande rikslag. Utskottet rekommenderar dock att bestämmelsen i 96 § förtydligas med ett tillägg motsvarande rikslagens 192 § 1 mom. 2) punkten.

I förslagets 97 § ingår bestämmelser om omprövning av en tjänstemans beslut. Omprövning är enligt utskottet att jämställa med institutet rättelseyrkande som regleras i kommunallagens 110 §. Omprövning eller rättelseyrkande är därmed inte en del av rättskipningen utan ett förvaltningsförfarande och tillhör sålunda landskapets behörighetsområde. Frågan prövades bland annat vid tillkomsten av den förnyade kommunallagen år 1997.

Utskottet rekommenderar att 97 § omformuleras och förtydligas utgående från det system för rättelseförfarande som infördes i 110 § i 1997 års kommunallag och som ingår i 187 § i rikets markanvändnings- och bygglag. I konformitet med kommunallagen bör enligt utskottets åsikt institutet benämnas "rättelseyrkande". Vidare borde av lagtexten framgå att ändring inte får sökas genom besvär av det beslut tjänstemannen fattat. I stället finns möjligheten att lämna in ett rättelseyrkande till byggnadsnämnden. Över byggnadsnämndens beslut kan ändring sökas genom besvär i föreskriven ordning.

Avgifter

Av republikens presidents avgöranden i olika fall har framgått att de allmänna grunderna för avgifter till det allmänna skall anges på lagnivå. Bedömningen härleds från grundlagens 80 § och självstyrelselagens 21 §. I lagförslagets 99 § ingår bestämmelser om tillstånds- och tillsynsavgift. Enligt utskottets bedömning fyller förslaget nämnda krav i och med att det anges att taxa för avgifterna beslutas av kommunfullmäktige och att avgiften är avsedd att täcka kommunens kostnader för gransknings- och tillsynsuppgifter och för andra utgifter som orsakas av ansökan eller anmälan.

Ärendets behandling

Social- och miljöutskottet har den 5 juni 2007 med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt lagutskottets utlåtande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört lagberedningschefen Lars Karlsson.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Roger Eriksson, viceordföranden Ragnar Erlandsson samt ledamöterna Christian Beijar och Gun-Mari Lindholm.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda framför utskottet som sitt utlåtande

att social- och miljöutskottet vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

__________________

Mariehamn den 30 augusti 2007

Ordförande

Roger Eriksson

Sekreterare

Lars Ingmar Johansson

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter