Social- och miljöutskottets betänkande 11/2017-2018

Enligt förslaget införs en möjlighet till akut skyddsjakt på eget initiativ. Genom förslaget får djurägare en rätt att skydda sina tamdjur från angrepp av rovdjuren björn, varg eller lodjur på vissa villkor, utan att det skulle krävas ett särskilt beslut av landskapsregeringen.

Avsikten är att den föreslagna lagen skulle träda i kraft så snart som möjligt.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagtinget antar lagförslaget i oförändrad lydelse.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Allmänt

Jaktlagen (1985:11) för landskapet Åland, nedan jaktlagen, ger redan idag möjlighet att besluta om skydds- och förvaltningsjakt. Genom den föreslagna ändringen av jaktlagen utökas möjligheterna till skyddsjakt genom att bestämmelser som tillåter akut skyddsjakt på eget initiativ av rovdjuren björn, varg och lodjur intas i jaktlagen. Utskottet delar landskapsregeringens bedömning att det är angeläget att utvidga möjligheten till skyddsjakt och stöder lagförslaget.

Motstridiga intressen

Utskottet konstaterar att det vid jakt på rovdjur handlar om att balansera två delvis motstridiga intressen mot varandra. Å ena sidan ska fredade rovdjur finnas i ett så stort antal att de uppnår och bibehåller gynnsam bevarandestatus i enlighet med habitatdirektivets krav å andra sidan finns en risk för att rovdjur och då i synnerhet varg sprider sig till nya och mer tamdjurstäta områden med risk för att tamdjurhållningen försvåras eller omöjliggörs, vilket i sin tur kan leda till minskad biologisk mångfald och negativ påverkan på kulturlandskapen. Enligt utskottet är det viktigt att de åländska naturlandskapen hålls öppna och att den på Åland unika fårrasen ålandsfåret, som har funnits på Åland i flera hundra år och är en del av det åländska kulturarvet, bevaras och skyddas mot rovdjursangrepp. Utskottet har erfarit att ålandsfåret baserar sig på endast 450 avelstackor, vilket betyder att en rovdjursattack kan göra en avsevärd skada för det genetiska avelsmaterialet i stammen.

Allmän skyddsjakt

Utskottet konstaterar att det i jaktlagen och i polislagen (2013:87) för Åland, nedan polislagen redan idag finns bestämmelser om skyddsjakt.

I 28 § i jaktlagen föreskrivs att landskapsregeringen kan tillåta att fredat eller fridlyst vilt fångas eller dödas. Landskapsregeringen ska vid prövningen av ett sådant beslut om skyddsjakt enligt 28 § iaktta bestämmelserna i habitatdirektivet (92/43/7EEG). Under förutsättning att skyddsjakten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för den aktuella artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde och det inte finns någon annan lämplig lösning är skyddsjakt enligt habitatdirektivet tillåtet för att skydda vilda djur och växter och bevara livsmiljöer, för att undvika allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten och andra typer av egendom och av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande orsaker som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön. En polisman har även enligt 2 kap. 16 § i polislagen rätt att ta fast och som en sista utväg avliva ett djur som orsakar fara för människors liv eller hälsa eller betydande skador på egendom eller allvarligt äventyrar trafiken.

Uskottet har erfarit att de vargar som för tillfället befinner sig på Åland har rört sig på gårdar eller uppträtt oblygt vid minst elva tillfällen under maj månad och att vi därmed närmar oss en situation där det kan bli aktuellt med att antingen polisen agerar med stöd av polislagens ovan beskrivna rätt att ingripa eller att landskapsregeringen fattar ett beslut om skyddsjakt med stöd av 28 § i jaktlagen.

Förtydligande om akut skyddsjakt och nödtillstånd

Om kriterierna för akut skyddsjakt är uppfyllda aktualiseras ingen bedömning av om handlingen är att betrakta som ett sådant nödtillstånd som enligt strafflagens 4 kap. 5 § är tillåten för att avvärja en omedelbar och trängande fara. Om kriterierna inte uppfylls, men ett rovdjur trots det avlivas, kan en sådan prövning bli aktuell för att bedöma om gärningsmannen kan undgå straff eller få straffet nedsatt. Vid bedömningen av om en nödtillståndshandling är försvarlig görs en helhetsbedömning med beaktande av det räddade intressets samt den orsakade skadans och olägenhetens art och storlek, farans ursprung samt övriga omständigheter. Vid nödtillstånd utgår man således ifrån en jämförelse mellan det hotade och det offrade intresset. Det är alltså tillåtet att ett större intresse räddas på bekostnad av ett mindre. Om kriterierna för akut skyddsjakt är uppfyllda behöver dock ingen bedömning göras av om värdet på ett eller flera får eller en hel fårflock är större eller mindre än värdet på en varg.

Detaljmotivering

30a § Detaljmotiveringen till 30a § andra stycket ersätts med följande text: ”Med tamdjur avses enligt paragrafen i huvudsak betande tamdjur såsom nötkreatur, gris, får, getter och hästar, men även hundar”.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 28 maj 2018 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört vicelantrådet Camilla Gunell, vikarierande kansliledaren Simon Holmström från Ålands Natur & Miljö r.f., ordföranden för Ålandsfåret r.f. Maija Häggblom, jaktförvaltaren Robin Juslin och ordföranden för Ålands fåravelsförening r.f. Mia Söderdahl.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Carina Aaltonen, viceordföranden Mikael Lindholm samt ledamöterna Fredrik Fredlund, Igge Holmberg, Torsten Sundblom och Pernilla Söderlund samt ersättaren John Holmberg.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar lagförslaget i oförändrad lydelse.

Mariehamn den 4 juni 2018

Ordförande

Carina Aaltonen

Sekreterare

Carina Strand

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter