Social- och miljöutskottets betänkande 1/2016-2017

Tillhör ärendet: Uppdaterad barnskyddslagstiftning

Lagtingsår: 2015-2016

Typ av dokument: Social- och miljöutskottets betänkande


	Ålands lagting	BETÄNKANDE nr 1/2016-2017
		Datum
	Social- och miljöutskottet	2016-11-01



	Till Ålands lagting

Social- och miljöutskottets betänkande

Uppdaterad barnskyddslagstiftning

· Landskapsregeringens lagförslag nr 23/2015-2016

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 4

Utskottets förslag. 4

Sammanfattning

Landskapsregeringens förslag

Landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen ändras med beaktande av de ändringar i barnskyddslagen (FFS 417/2007) som trätt i kraft den 1 april 2015 och senare. Barnskyddslagen, som enligt gällande landskapslag är tillämplig inom landskapets lagstiftningsbehörighet i den lydelse lagen hade den 31 mars 2015, blir som huvudregel tillämplig i samma lydelse som gäller i riket, vilket innebär att nya bestämmelser som främjar ett planmässigt barnskydd tillsammans med familjen och i barnets intresse blir tillämpliga på Åland. Barnskyddslagens nya förfarandebestämmelser som följer systematiken i rikets nya socialvårdslag blir inte tillämpliga, utan ersättande bestämmelser om inledande av en klientrelation inom barnskyddet och om stödåtgärder inom öppenvården intas i landskapslagen. Till denna del innebär förslaget inga materiella ändringar. Även bestämmelser om förebyggande barnskydd, motsvararande barnskyddslagens upphävda 2 kap., intas i landskapslagen. Lagförslagets övergripande syfte är att främja rättssäkerheten inom barnskyddet genom tydligare lagstiftning.

Tidpunkten för ikraftträdande har lämnats öppen för landskapsregeringen att bestämma. Avsikten är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagförslaget antas med några mindre ändringar av språklig natur.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Allmänt

Syftet med lagförslaget om uppdaterad barnskyddslagstiftning är att avlägsna de tolkningssvårigheter som uppkom i samband med att en ny socialvårdslag, som inte är tillämplig på Åland, antogs av riksdagen. Föreliggande lagförslag innebär att lagstiftningens materiella innehåll framgår direkt av blankettlagen om barnskydd och av barnskyddslagen i gällande lydelse. Tillgång till äldre lydelser av barnskyddslagen blir inte längre nödvändig för att berörda myndigheter och medborgare ska kunna sluta sig till lagstiftningens innehåll. Inte heller en behörighetsbedömning behöver göras för att avgöra vilken lydelse av barnskyddslagen som ska tillämpas på Åland. Utskottet anser i likhet med landskapsregeringen att det inte är acceptabelt att bibehålla en så omfattande och otydlig avvikelse som blev följden av ikraftträdandet av landskapslagen om ändring av 1 § landskapslagen om tillämpning av barnskyddslagen i landskapet Åland (ÅFS 2015/42). Utskottet föreslår att lagförslaget antas med beaktande av utskottets synpunkter i detta betänkande.

Förebyggande barnskydd

Landskapsregeringen föreslår att bestämmelser om förebyggande barnskydd intas i lagen. I och med ikraftträdandet av rikets nya socialvårdslag (FFS 1301/2014) den 1 april 2015 upphävdes 2 kap. i barnskyddslagen om förebyggande barnskydd och motsvarande bestämmelser intogs i den nya socialvårdslagen, som inte är tillämplig på Åland. Ändringen innebär att Åland inte sedan den 1 april 2015 har bestämmelser på lagnivå om förebyggande barnskydd.

De tjänster som kommunen eller landskapsmyndigheter med ansvar för utbildning och hälsovård ska erbjuda inom det förebyggande barnskyddet beskrivs närmare i lagförslagets 4c-4g §§. Kommunen och landskapsmyndigheter med ansvar för utbildning och hälsovård ska i samarbete ge akt på och främja barns och unga personers välfärd. Barnskyddsarbetet ska omfatta sådan basservice som riktar sig till barn och familjer utan att de är klienter inom barnskyddet. Det innebär att kommunen och landskapsmyndigheter med ansvar för utbildning och hälsovård genom olika serviceformer riktade till barnfamiljer ska sträva efter att förebygga problem och ingripa i ett tidigt skede. Det förebyggande barnskyddet omfattar åtgärder och stöd som ges till exempel inom barnomsorg, mödra- och barnrådgivning, undervisning, elevvård, skolhälsovård och ungdomsarbete.

Utskottet välkomnar att bestämmelser om det förebyggande barnskyddsarbetet på nytt lagfästs och anser att det är viktigt att fokus i barnskyddsarbetet ligger på förebyggande åtgärder och tidigt insatta stödtjänster.

Beaktande av barn i service som riktar sig till vuxna

Enligt lagförslagets 4g § 1 mom. ska ett barns behov av vård och stöd utredas och barnet garanteras tillräckligt stöd då barnets förälder, vårdnadshavare eller någon annan som svarar för barnets vård och fostran är häktad, avtjänar ett fängelsestraff eller får missbrukarvårds- eller mentalvårdstjänster eller andra socialvårds- eller hälso- och sjukvårdstjänster och hans eller hennes förmåga att under denna tid, eller innan behövlig vård fås, fullt ut svara för barnets vård och fostran anses försvagad. Motsvarande bestämmelse, med undantag av skyldigheten att utreda barnets behov av vård även innan den vuxna får behövlig vård, finns i 10 § i barnskyddslagen i den lydelse lagen hade före den 1 april 2015 och gäller således redan i landskapet. Nytt är däremot kravet i 4g § 2 mom. om att social- och hälsovårdsmyndigheterna vid behov ska hålla ett möte med barnet för att säkerställa att barnet får tillräcklig vård och tillräckligt stöd. I lagförslagets detaljmotivering konstateras att preciseringen är ett praktiskt sätt att utreda barnets behov.

Utskottet finner det positivt att det tydligt klargörs att barnets behov av stöd vid behov utreds vid ett personligt möte, men understryker också vikten av att mötet ses som ett tillfälle för barnet att utgående från barnkonventionens bestämmelser få vara delaktigt i och uttrycka sin mening i en fråga som rör henne eller honom. Barnets behov av information om den rådande situationen borde också enligt utskottet beaktas.

Utskottet noterar att det i lagförslagets detaljmotivering till 4g § felaktigt anges att bestämmelsens 1 och 3 mom., inte 1 och 2 mom., motsvarar 10 § i barnskyddslagen före den 1 april 2015 samt att det i ett nytt 2 mom., inte 3 mom., införs ett krav på att ett möte hålls med barnet för att säkerställa tillräckliga åtgärder, när ett behov av ett möte finns.

Information och anvisningar

De lagstiftningsområden som regleras i barnskyddslagen faller dels inom landskapets dels inom rikets lagstiftningsbehörighet. Utskottet anser i likhet med landskapsregeringen att det är ändamålsenligt att använda sig av blankettlagstiftning på området. Den valda lagstiftningsmodellen innebär att ändringar i lagstiftningen automatiskt blir gällande i landskapet från den tidpunkt de träder i kraft i riket. Myndigheter och enskilda medborgare behöver inte heller ta ställning till om en bestämmelse hör till landskapets eller rikets lagstiftningsbehöriget. Utskottet konstaterar dock samtidigt att den valda lagstiftningsmodellen innebär att lagstiftningen inte blir lika tydlig och informativ som vid en fulltextlag då det inte är möjligt att hitta gällande lagtext respektive förarbeten samlade i ett och samma dokument. En omständighet som ytterligare försvårar läsningen av lagtexten är avsaknaden av en kontinuerligt uppdaterad åländsk lagsamling på internet. Utskottet har dessutom erfarit att den barnskyddshandbok som Institutet för hälsa och välfärd upprätthåller på internet endast delvis är tillgänglig på svenska.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det är särskilt viktigt att tillämpningsanvisningar till barnskyddslagstiftningen utarbetas samt att berörda myndigheter aktivt informeras om den gällande och uppdaterade barnskyddslagstiftningens innehåll och förpliktelser.

Sekretess

I samband med ärendets behandling har det framkommit att det råder osäkerhet om tolkningen av 67 § 2 mom. i landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning gällande tystnadsplikt och hantering av känslig information och huruvida bestämmelsen tillåter att anställda vid Ålands gymnasium kan lämna en orosanmälan till studerandehälsovårdens personal, som hör till Ålands hälso- och sjukvård, om iakttagelser rörande missbruk, misstänkt anorexi och liknande omständigheter.

Huvudregeln enligt 67 § 1 mom. i landskapslagen om gymnasieutbildning är att medlemmar i styrelsen eller anställda i Ålands gymnasium inte får informera utomstående om vad som vid skötseln av uppgifter som rör skolväsendet framkommit i fråga om personliga eller ekonomiska omständigheter som rör en studerande eller dennes familj utan skriftligt samtycke av den berörda personen eller av vårdnadshavaren om den studerande är omyndig. Enligt 67 § 2 mom. får dock den som är anställd i Ålands gymnasium utan hinder av 1 mom. och vad som i övrigt bestäms om tystnadsplikt lämna uppgifter till varandra samt till andra organ inom landskapets förvaltning, om uppgifterna är nödvändiga för att en studerandes skolgång ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt. Vad som är stadgat i 1 mom. hindrar inte heller att uppgifter lämnas till den som på tjänstens vägnar har rätt att få kännedom om saken.

Utskottets bedömning är att ”lämna uppgifter till varandra och till andra organ inom landskapets förvaltning” medger att anställda vid Ålands gymnasium lämnar orosanmälningar till studerandehälsovårdens personal, som hör till Ålands hälso- och sjukvård, fastän bestämmelsen inte uttryckligen, på samma sätt som i 39 § 2 mom. i grundskolelagen (1995:18) för landskapet Åland, anger att information som är nödvändig för att en elevs skolgång ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt får lämnas till personal inom skolhälsovården eller annan personal. Utskottet uppmanar dock landskapsregeringen att i tillämpningsanvisningar till Ålands gymnasium tydligt klargöra innebörden och omfattningen av undantaget från tystnadsplikten i 67 § 2 mom.

Gemensamt barnskydd

Under ärendets behandling har utskottet erfarit att barnskyddsärendenas komplexitet är en stor utmaning för socialvårdspersonalen och att ett för hela Åland gemensamt barnskydd skulle vara till fördel för såväl personal som klienter. Kommunerna samverkar idag dels inom barnskyddsjouren dels med stöd av olika samarbetsavtal.

Utskottet delar bedömningen att ett för hela Åland gemensamt barnskydd skulle vara ändamålsenligt. En samordning torde medföra att den kompetens som finns inom barnskyddet ytterligare skulle stärkas samt att möjligheterna att erbjuda en likvärdig behandling av medborgarna oberoende av bosättningsort skulle förbättras. En gemensam organisation torde även enligt utskottet på ett bättre sätt än idag främja integriteten och stärka anonymiteten för klienterna.

Detaljmotivering

Ingressen Ändringarna är av språklig natur.

4d § Ändringarna är av språklig natur och motsvarar även med föreslagen lydelse 7 § i barnskyddslagen i sin lydelse före den 1 april 2015.

4e § Ändringen är av språklig natur.

5 § Ändringen är av språklig natur.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 28 september 2016 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört ministern Wille Valve, psykologen Sonja Dolke från Ålands hälso- och sjukvård, projektansvariga Janina Björni från Rädda Barnen på Åland r.f., polismästaren Maria Hoikkala, ledande socialarbetaren Ulrika Holmlund från Mariehamns stad, rektorn Marcus Koskinen-Hagman från Ålands lyceum, föreståndaren för Tallbacken Linda Nordmyr, lagberedningssekreteraren Anna Ritamäki-Sjöstrand, specialbarnträdgårdsläraren Carita Rönning från Jomala kommun, socialinspektören Fredrik Rönnlund och förbundsdirektören Magnus Sandberg från Ålands kommunförbund k.f.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Carina Aaltonen,

viceordföranden Mikael Lindholm samt ledamöterna Fredrik Fredlund, Igge Holmberg, Annette Holmberg-Jansson och Pernilla Söderlund.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar lagförslaget i följande lydelse:

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen

I enlighet med lagtingets beslut

upphävs 1 § 3 mom. samt 5 § 2, 16, 17, 17a, 21 och 22 punkterna landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen, av dessa lagrum 5 § 2 punkten sådan den lyder i landskapslagen 2011/88, 5 § 17a punkten sådan den lyder i landskapslagen 2013/119, 5 § 22 punkten sådan den lyder i landskapslagen 2015/21 och 1 § 3 mom. sådant det lyder i 2015/42,

ändras 5 § 1, 4, 5, 13, 14, 15 och 23 punkterna, av dessa punkter 1 punkten sådan den lyder i landskapslagen 2011/88 samt 4 och 5 punkten sådana de lyder i landskapslagen 2013/119,

fogas till lagen nya 4a-4m §§ och till 5 § en ny 12 punkt, i stället för den 12 punkt som upphävts genom landskapslagen 2013/119, som följer:

4a – 4c §§

(Lika som i lagförslaget).