Social- och miljöutskottets betänkande 2/2023-2024
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 02/2023-2024 | ||
|
| Datum |
| |
| Social- och miljöutskottet | 2024-03-19 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Social- och miljöutskottets betänkande
Frysning och indexering av bostadsbidraget
· Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2023-2024
INNEHÅLL
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om tillämpning på Åland av lagen om allmänt bostadsbidrag ändras. Genom förslaget mildras de inbesparingar som annars per automatik hade blivit tillämpliga på Åland. Inbesparingarna i rikslagstiftningen syftar till att balansera statsfinanserna.
Samtidigt föreslås att blankettlagen kompletteras med en ny bestämmelse som gör att justeringar av det allmänna bostadsbidraget som genomförs i riket med stöd av särskild lagstiftning per automatik blir gällande på Åland om de omfattas av blankettlagen. En sådan bestämmelse har konstaterats vara nödvändig inom ramen för Folkpensionsanstaltens hantering av bostadsbidragen.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att lagförslaget antas utan ändringar.
Utskottets synpunkter
Allmänt
I syfte att balansera statsfinanserna och öka incitamenten för ökad sysselsättning har villkoren för att få bostadsbidrag ändrats genom FFS 1241/2023. Stödprocenten sänks från 80 till 70 procent, förvärvsinkomstavdraget slopas, det allmänna bostadsbidraget för ägarbostäder dras in och bassjälvriskandelen höjs från 42 till 50 procent. Avskaffandet av bostadsbidraget för ägarbostäder kommer att träda i kraft den 1 januari 2025 och övriga ändringar den 1 april 2024. Bostadsbidragen kommer inte heller att indexjusteras under åren 2024 - 2027 med stöd av lagen om indexjustering åren 2024 – 2027. Lagen om allmänt bostadsbidrag gäller som så kallad blankettlag på Åland och ändringar som görs i rikets lag om allmänt bostadsbidrag blir automatiskt gällande även på Åland såvida avvikelser inte intas i blankettlagen. På Åland hanteras bostadsbidragen av Folkpensionsanstalten med stöd av en överenskommelseförordning och avtal mellan landskapsregeringen och Folkpensionsanstalten.
I syfte att lindra effekterna av rikets ändringar av bostadsbidragslagen föreslås i föreliggande lagförslag att stödprocenten och bassjälvriskandelen bibehålls oförändrade. Övriga ändringar kommer att träda i kraft även på Åland eftersom Folkpensionsanstalten bedömt att det svårligen går att avvika från de ändringarna i och med att bostadsbidragen hanteras genom nationella datasystem.
Lagförslagets konsekvenser
Utskottet har erfarit att 380 hushåll på Åland lyfter utkomststöd. Eftersom bostadsbidraget är en primär förmån som ska beviljas före utkomststöd, som beviljas i sista hand, innebär det att alla som idag lyfter utkomstöd samtidigt lyfter bostadsbidrag. Utskottet konstaterar att en försämring av bostadsbidraget för de bostadsbidragstagare som samtidigt lyfter utkomststöd innebär att behovet av utkomststöd kommer att öka. Försämringar av bostadsbidraget kommer även att innebära att de bostadsbidragstagare som idag ligger precis ovanför normberäkningsgränsen för utkomststöd kommer att behöva utkomststöd. En förskjutning i stödet för boende från bostadsbidrag till utkomststöd innebär att kostnaderna kommer att öka för Kommunernas socialtjänst k.f. som handhar och utbetalar utkomststöden. En förskjutning från bostadsbidrag till utkomststöd är enligt utskottet även problematiskt ur ett klientperspektiv. Utkomststödet beviljas månatligen och förutsätter att klienten lämnar in alla fakturor och kontoutdrag, vilket är en större integritetskränkning än att beviljas bostadsbidrag som i normala fall justeras först när ett år förflutit sedan bostadsbidraget började löpa.
Av lagförslaget framgår att den årliga inbesparingen uppskattats bli minst 300 000 euro på årsbasis om alla ändringar av bostadsbidragslagen skulle bli gällande även på Åland. Hur stor inbesparingen blir med de avvikelser från bostadsbidragslagen som föreslås kan enligt lagförslaget svårligen beräknas. Utskottet anser att det är viktigt att landskapsregeringen följer vilka konsekvenser den ändrade lagstiftningen får på användningen av utkomststöd och inbesparingen används för att kompensera Kommunernas socialtjänst k.f. för ökade kostnader som föranleds av de försämringar av bostadsbidragen som blir gällande även på Åland.
Utskottet anser att det med tanke på det sociala trygghetssystemet som helhet och incitamenten att arbeta och minska bidragsberoendet inte är ändamålsenligt att öka behovet av utkomststöd genom att minska de primära förmånerna. Utskottet har dock erfarit att en sambandsanalys av de sociala förmånerna pågår inom landskapsregeringen och kommer att presenteras för lagtinget framöver.
Utskottet konstaterar att avskaffandet av bostadsbidraget för ägarbostäder kan vara problematiskt ur ett jämlikhetsperspektiv. Utskottet har exempelvis erfarit att en ganska stor andel av utkomststödstagarna uppskattas bo i ägarbostäder. Det är kanske inte möjligt att sälja ägarbostaden, särskilt om det är fråga om äldre, enkla bostäder på landsbygden eller i skärgården. Det är inte heller lätt att i alla kommuner hitta en hyresbostad som motsvarar behoven.
I syfte att öka incitamenten att ta emot ett heltidsarbete slopas förvärvsinkomstavdraget om 300 euro. Förvärvsinkomstavdraget har inneburit att arbetsinkomster upp till 300 euro inte har beaktats vid beräkningen av bostadsbidraget. Utskottet stöder intentionen att öka incitamenten för att ta emot ett heltidsarbete men konstaterar samtidigt att slopandet av förvärvsinkomstavdraget kan försämra för bostadsbidragstagare med en funktionsnedsättning eller för arbetslösa som är arbetsoförmögna och som inom ramen för sin funktionsförmåga endast kan arbeta i ett litet antal timmar eller i en varierande omfattning.
Utskottets ställningstagande
På grund av att Folkpensionsanstalten hanterar bostadsbidragen på Åland i samma nationella datasystem som för övriga landet är det enligt lagförslaget inte möjligt att göra avvikelser som bedöms få alltför ingripande konsekvenser avseende Folkpensionsanstaltens hantering av bostadsbidragen. Utskottet stöder lagförslaget och konstaterar att de avvikelser som bedömts möjliga att genomföra lindrar effekterna för de åländska bostadsbidragstagarna.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 6 mars 2024 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande i ärendet.
Utskottet har i ärendet hört ministern Arsim Zekaj, områdeschefen Mikaela Brandt-Lindholm från Kommunernas socialtjänst k.f., förbundsdirektören Katarina Dahlman från Kommunernas socialtjänst k.f., lagberedaren Svante Fagerlund och specialsakkunniga Cindi Portin.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Christian Wikström, viceordföranden Pernilla Söderlund samt ledamöterna Annette Holmberg-Jansson, Mogens Lindén, Mikael Lindholm och Robert Mansén.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget antar lagförslaget i oförändrad lydelse.
| Mariehamn den 19 mars 2024 | |
|
Ordförande |
Christian Wikström |
|
Sekreterare |
Carina Strand |