Social- och miljöutskottets betänkande 2/2017-2018
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 2/2017-2018 | ||
|
| Datum |
| |
| Social- och miljöutskottet | 2018-01-09 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Social- och miljöutskottets betänkande
Meddelande angående Energi- och klimatstrategi för Åland till år 2030
· Landskapsregeringens meddelande nr 6/2016-2017
INNEHÅLL
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
Regeringen har i sitt handlingsprogram fastställt att en energi- och klimatstrategi ska utarbetas. Den övergripande målsättningen i strategin är att minska fossilbränsleberoendet samt att medverka till att bekämpa klimatförändringarna. För att fastställa förutsättningarna har en omvärlds- och nulägesanalys genomförts. I strategin finns även målsättningar och åtgärdförslag för att konkretisera arbetet till 2030.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.
Utskottets synpunkter
Allmänt
De övergripande målsättningarna i energi- och klimatstrategin är att Åland senast till år 2030 ska ha 60 procent lägre växthusgasutsläpp jämfört med år 2005, 60 procent förnyelsebar energi och 60 procent lokalproducerad förnyelsebar el. Målsättningarna ska förverkligas genom strategiska åtgärder som stöder ökad lokalproduktion av förnyelsebar el, ökad användning av lokala och förnyelsebara källor för uppvärmning, ökad distribution av andra drivmedel än fossila inom transportsektorn, ökad energiprestanda i byggnader, hållbar upphandling, ökad oberoende information och rådgivning om energi och klimat till privatpersoner och företag, att underlätta innovationer och etablering av innovativa företag, ett hållbart skogsbruk där produkter från skogen används i större utsträckning samt ökad cirkulär ekonomi.
Fokus ligger på de områden där Åland har behörighet och faktisk möjlighet att agera. Landskapsregeringens huvudsakliga uppgifter avseende förverkligandet av strategin är att se till att lagstiftning, regelverk och styrdokument är i överensstämmelse med och stöder energi- och klimatstrategins målsättningar samt att genom information, rådgivning och ekonomiska stöd få till stånd förändringar.
Strategins förverkligande
I strategin redogörs för vilka åtgärder som bör vidtas för att målsättningarna i energi- och klimatstrategin ska kunna nås. I strategin understryks vikten av att alla aktörer i det åländska samhället involveras i implementeringsarbetet för att på så sätt uppnå samförstånd och samarbete. Ytterligare konstateras att ekonomiska insatser behövs från både landskapsregeringen, näringslivet och privatpersoner för att åtgärderna ska kunna genomföras och målsättningarna nås.
Utskottet välkomnar och stöder energi- och klimatstrategins ambitiösa målsättningar och åtgärdsförslag. Utskottet delar också landskapsregeringens uppfattning om att det är viktigt att de aktörer som förväntas delta i förverkligandet av strategin involveras i arbetet. Enligt utskottet vore det dock viktigt att förutom de konkreta mål och åtgärder som ingår i strategin även göra upp en handlingsplan som innehåller en tidsplan och en beskrivning av vem som finansierar och ansvarar för vad. Enligt utskottet är det även viktigt att kontinuerlig uppföljning av strategins målsättningar görs.
Utskottet bedömer även i likhet med landskapsregeringen att avgörande för om de föreslagna åtgärder kan vidtas i den omfattning som förutsätts i strategin är såväl den ekonomiska och tekniska utvecklingen som i vilken utsträckning samhällets och medborgarnas beteende kommer att ändras i en mer hållbar riktning.
Ekonomiska stöd och landskapsborgen
Åtgärder som bland andra föreslås i strategin är att stöda ökad åländsk produktion av förnyelsebar och hållbar el från vind, sol och biobränsle samt att stimulera till utbyggnad av solvärme och biobränslepannor för att öka andelen förnyelsebar uppvärmning. Utskottet har erfarit att från år 2018 återinförs stödet för konvertering av värmesystem för privata hushåll och stödet för små solenergilösningar utvecklas till att omfatta även företag, vilket utskottet finner positivt. I syfte att ytterligare påskynda övergången till användning av förnybar energi ber utskottet landskapsregeringen även överväga möjligheten att bevilja landskapsborgen för så kallade ”gröna lån”, dvs lån som beviljas för gröna investeringar som exempelvis konvertering till fossilfria uppvärmningssystem eller för vidtagande av energieffektiverande åtgärder.
Rådgivning och information
I strategin konstateras att en beteendeförändring krävs hos allmänheten för att målen i strategin ska kunna uppnås samt att klimat- och energiaspekterna behöver beaktas i alla beslut som tas inte bara på samhällsnivå utan även av konsumenterna. Utskottet är av samma åsikt. För att förbättra kunskapen och medvetenheten om vikten av energieffektivering, energibesparing och användningen av förnyelsebar energi är det enligt utskottet viktigt att såväl konsumenter som kommuner och företag har tillgång till kontinuerlig oberoende rådgivning och information på området. Utskottet ber därför landskapsregeringen överväga om resurserna för rådgivning och information behöver förstärkas genom etablering av ett oberoende energikontor som förutom rådgivning och information kan arrangera, ensam eller i samverkan med andra aktörer, nödvändiga utbildningsinsatser och seminarier.
Fastighetsverkets roll
Enligt utskottet är det viktigt att landskapsregeringen inte bara tar ett övergripande ansvar för förverkligandet av energi- och klimatstrategin utan även agerar förebild genom att implementera strategin i den egna verksamheten. I strategins finns ett antal åtgärder med som rör landskapets egen verksamhet. Enligt strategin ska landskapets fastighetsverk vid planering av nybyggnadsprojekt se till att de får en mycket hög energiprestanda och befintliga byggnader energieffektiveras speciellt i samband med större renoveringsåtgärder. Solpaneler ska installeras på fastighetsverkets byggnader med lämpliga takytor och där elbehovet är stort under vår-höst. Även användningen av biobränslen ska befrämjas inom det landskapsägda fastighetsbeståndet.
Utskottet har erfarit att fastighetsverket förtjänstfullt har utarbetat en plan för hur de avser att arbeta med förverkligandet av strategin. En nulägesanalys har gjorts av hur förbrukningen av energi och koldioxidutsläppen ser ut för tillfället. Utgående från nulägesanalysen och målsättningarna i energi- och klimatstrategin avser fastighetsverket att uppgöra en konkret handlingsplan för att minska energiförbrukningen och få till stånd en renare energiproduktion.
Solel
I strategin konstateras att sol och vind är energikällor som har en stor outnyttjad potential på Åland. En utökad elproduktion från vind och sol beräknas enligt strategin i framtiden tillgodose hela Ålands elförbrukning. Målsättningen för solens del är att eleffekten från solelproduktion ska utgöra sammanlagt minst 17 MW, vilket skulle utgöra cirka fem procent av den totala elförbrukningen i landskapet. Utskottet har erfarit att den genomsnittliga andelen solenergi av all producerad energi för tillfället är 4 procent i EU, 0,1 procent i Finland, 0,2 procent i Sverige, 7 procent i Tyskland och 0,001 procent på Åland. Utskottet har vidare erfarit att företagens lönsamhet att investera i soplaneler är god. Företagens långsamma investeringstakt tros bero på en uppfattning om dels att prissänkningar kommer att göra investeringen mer lönsam om man väntar dels att en investering i solel inte lönar sig ekonomiskt. För att landskapsregeringen ska nå sitt mål avseende den framtida andelen solenergi behöver landskapsregeringen enligt utskottet intensifiera informationsinsatserna gentemot företagen.
Skärgårdstrafiken
För att nå den övergripande målsättningen att 60 procent av den förbrukade energin ska vara förnyelsebar år 2030 beskrivs i strategin ett scenario med ett antal delmål. För skärgårdstrafikens del anges att utsläppen från skärgårdstrafiken ska minska med 50 procent jämfört med 2015 genom användande av förnyelsebara drivmedel, ändrade tidtabeller och nya rutter samt nya fartyg. Målet till år 2030 är att nya frigående färjor och alla linfärjor ska drivas med el. Under år 2018 avser landskapsregeringen att ta fram en kravbeskrivning och begära in anbud för en hybridfärja med eldrift för Föglölinjen samt påbörja en kravspecifikation för ett mindre nybyggt fartyg för matartrafik. Utskottet välkomnar alla åtgärder inom skärgårdstrafikens område som leder till minskad fossilbränsleanvändning.
CO2 – budget
Landskapsregeringen avser enligt strategin att uppgöra en åtgärdsplan i form av en CO2-budget för Åland. Vid uppgörandet av en CO2-budget bestäms hur stora utsläppen får vara under ett år, vilket skiljer sig markant från hur utsläppsmålen vanligtvis fastställs idag. Vanligtvis fastställs målen idag efter hur mycket utsläppen ska minska procentuellt ett visst år i framtiden. Enligt energi- och klimatstrategin är till exempel ett av de övergripande målen att Åland senast till år 2030 ska ha 60 procent lägre växthusgasutsläpp jämfört med år 2005. Vid uppgörandet av en CO2-budget fastställs en gräns för hur stora de lokala koldioxidutsläppen får vara under ett år utgående från Parisavtalets målsättning att jordens temperaturförhöjning ska begränsas till högst 1,5 grader Celsius. Utskottet ser mycket positivt på landskapsregeringens avsikt att uppgöra en CO2-budget. En utmaning förutom att få ned de årliga koldioxidutsläppen tillräckligt är dock att det idag saknas ett användbart och konkret mått för att mäta koldioxidavtryck för alla typer av produkter, tjänster och verksamheter.
Samarbetet med CLIC Innovation
Landskapsregeringen inledde år 2014 ett samarbete med CLIC Innovation, ett innovationskluster vars uppdrag är att skapa banbrytande lösningar inom områdena bioekonomi, energi och cleantech, för att utreda möjligheterna att på Åland skapa en demonstrationsplattform för hållbara och flexibla energilösningar. Målsättningen med plattformen är att möjliggöra en flexibel energimarknad som baseras på 100 procent förnyelsebar energi. Åland bedöms som särskilt lämpligt för skapandet av en demonstrationsplattform av flera orsaker. Åland är kopplat till både det svenska och finska elnätet. Vindkraft täcker ungefär 20 procent av det lokala energibehovet och Åland har stor potential för sol- och vindenergi. Dessutom anses transmissions- och distributionsnäten på Åland väl lämpade att bli demonstrationsplattform för smarta elnät. Genom att använda Ålands elnät finns möjligheter till storskaliga tester av komponenter, system och tjänster. Utskottet har erfarit att samarbetet med CLIC Innovation fortskrider planenligt och att ett antal spjutspetsprojekt, som leds av ledande företag inom branschen, fortsätter under år 2018. Utskottet ser mycket positivt på samarbetet med CLIC Innovation och konstaterar i likhet med landskapsregeringen att samarbetet med CLIC Innovation främjar strävandena att uppnå ett hållbart Åland, samtidigt som samarbetet förbättrar möjligheterna att genomföra konkreta utvecklingsprojekt och stärker kontakterna mellan företag, myndigheter och forskning i Finland och på Åland.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 11 september 2017 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande i ärendet.
Utskottet har i ärendet hört vicelantrådet Camilla Gunell, ministern Mika Nordberg, VD:n Joakim Blom från Ålands Skogsindustier Ab, VD:n Jan-Erik Eriksson från Solel Åland Ab, tekniska inspektören Magnus Eriksson, inspektören för el- och energi Henrik Juslin, avdelningschefen Rainer Juslin, VD:n Jan Kahlroth från Kraftnät Åland Ab, VD:n David Karlsson från Ålands Elandelslag, VD:n Lasse Lindgren från HelioZenit Ab, VD:n Henrik Lindqvist från Allwinds Ab, elinspektören Johnny Lindström, inspektören för bostads-, plan- och byggfrågor Andreas Nyberg, VD:n Stefan Rumander från Fastighetsverket, styrelseordföranden Patrik Törnroos från Solel Åland Ab och projektanställde Gunnar Westling.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Carina Aaltonen,
viceordföranden Mikael Lindholm samt ledamöterna Fredrik Fredlund, Igge Holmberg, Annette Holmberg-Jansson, Torsten Sundblom och Pernilla Söderlund.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande nr 6/2016-2017 för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.
| Mariehamn den 9 januari 2018 | |
|
Ordförande |
Carina Aaltonen |
|
Sekreterare |
Carina Strand |