Social- och miljöutskottets betänkande 3/2022-2023
|
| ||
Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 3/2022-2023 | ||
| Datum |
| |
Social- och miljöutskottet | 2023-01-12 |
| |
|
|
| |
|
|
| |
|
|
| |
| Till Ålands lagting |
| |
| |||
| |||
| |||
|
Social- och miljöutskottets betänkande
Förändringar i procedurreglerna inom vårdsektorn
· Landskapsregeringens lagförslag LF 8/2022-2023
INNEHÅLL
Sammanfattning
Landskapsregeringens förslag
Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om hälso- och sjukvård, landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter och landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård ändras.
För att förbättra möjligheterna för landskapsregeringens tjänstemän att närvara och medverka vid ÅHS styrelsesammanträden, föreslås att närvaro- och yttranderätt vid dessa möten ska, i stället för att vara strikt knuten till landskapsläkartjänsten, tillkomma den tjänsteman som landskapsregeringen beslutar att utse för uppdraget.
I syfte att möjliggöra för tillsynsmyndigheterna ÅMHM och landskapsregeringen att vid behov kunna överföra ett klagomålsärende till berörd verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården för att först behandlas som ett anmärkningsärende, föreslås vissa ändringar i blankettlagen om patientens ställning och rättigheter.
För att minska risken för tolkningssvårigheter och säkerställa samstämmighet med självstyrelselagens grundläggande språkbestämmelser, föreslås att det i blankettlagen om patientens ställning och rättigheter och blankettlagen om socialvård införs tillägg som förtydligar Ålands språkliga särställning.
Avsikten är att de föreslagna lagarna ska träda i kraft så snart som möjligt.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att lagförslagen antas utan ändringar.
Utskottets synpunkter
Medverkan vid Ålands hälso- och sjukvårds styrelsesammanträden
Utskottet delar landskapsregeringens bedömning att det är ändamålsenligt att närvaro- och yttranderätten vid Ålands hälso- och sjukvårds styrelsesammanträden inte är strikt knuten till landskapsläkaren utan tillkommer den tjänsteman som landskapsregeringen utser. Utskottet har erfarit att landskapsregeringen avser att i början av en mandatperiod utse de tjänstemän som ska ha rätt att delta i Ålands hälso- och sjukvårds styrelsesammanträden.
Språklagen
I 7 § i språklagen (FFS 423/2003) stadgas att språkbestämmelserna angående landskapet Åland finns i självstyrelselagen (1991:71) för Åland. I lagförslaget föreslås att det i förtydligande syfte intas bestämmelser i landskapslagen (1993:61) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter och i landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård om att de paragrafer som hänvisar till språklagen i lagen om patientens ställning och rättigheter (FFS 785/1992) och lagen om klientens ställning och rättigheter (FFS 812/2000) inte ska tillämpas på Åland. Även om Åland enligt 36 § i självstyrelselagen är enspråkigt svenskt och ämbetsspråket är svenska i stats-, landskaps- och kommunalförvaltningen finns det i lagstiftningen vissa prövningsbaserade undantag som det redogörs för i lagförslaget.
Förvaltningslagen för landskapet Åland
Enligt 23 § 1 mom. andra meningen i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland bör tolk anlitas i ett ärende som har inletts av en myndighet, om en part inte behärskar svenska, om det är skäligt med hänsyn till ärendets natur och parternas förmåga att ta del av handlingarna. Av förarbetena (framställning nr 8/2006 - 2007) till förvaltningslagen framgår att anlitande av tolk även innefattar översättning av handlingar. Utskottet konstaterar att utgångspunkten i fråga om ärenden som blivit anhängiga på en parts eget initiativ, exempelvis klagomål, är att parten själv skaffar tolknings- och översättningshjälp om han eller hon inte behärskar svenska.
Utskottet noterar samtidigt att lag- och kulturutskottet i betänkandet över lagförslaget till ny diskrimineringslagstiftning (LKU:s bet.nr 8/2019 - 2020, LF 14/2019 - 2020, LF 6/2021 - 2022) där språk intogs som en ny uttrycklig diskrimineringsgrund skriver ”Vad gäller skrivningen om ’bör’ istället för ’skall’ i fråga om anlitande av tolk för personer som inte behärskar svenska anser utskottet att landskapsregeringen bör överväga en ändring i samband med en revidering av förvaltningslagen”.
Blankettlagstiftning om patientens och klientens ställning och rättigheter
I 3 § 3 mom. i lagen om patientens ställning och rättigheter, som gäller som blankettlag på Åland, stadgas att patientens modersmål och individuella behov samt den kultur som han företräder ska i mån av möjlighet beaktas i vården och bemötandet. I 4 § 2 mom. i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården, som gäller som blankettlag på Åland, finns en liknande bestämmelse som i 3 § 3 mom. i lagen om patientens ställning och rättigheter om att klientens önskemål, åsikt, fördel och individuella behov samt modersmål och kulturella bakgrund ska beaktas när socialvård lämnas. I 5 § 1 mom. i lagen om patientens ställning och rättigheter sägs att en patient har rätt att få upplysningar om sitt hälsotillstånd, vårdens och behandlingens betydelse, olika vård- och behandlingsalternativ och deras verkningar samt om andra omständigheter som hänför sig till vården och behandlingen och som har betydelse då beslut fattas om hur patienten ska vårdas. En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska enligt 5 § 2 mom. ge upplysningarna på ett sådant sätt att patienten i tillräcklig utsträckning förstår innebörden av dem. Om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården inte behärskar det språk som patienten använder eller om patienten på grund av hörsel-, syn- eller talskada inte kan göra sig förstådd, ska tolk anlitas i mån av möjlighet. För socialvårdens del finns liknande bestämmelser i 5 § i lagen om klientens ställning och rättigheter. Socialvårdspersonalen ska enligt 5 § 1 mom. för klienten utreda hans eller hennes rättigheter och skyldigheter samt olika alternativ och deras verkningar liksom andra omständigheter som är av betydelse för klientens sak. Om socialvårdspersonalen inte behärskar det språk som klienten använder eller om klienten på grund av en sinnesdefekt eller ett talfel eller av någon annan orsak inte kan göra sig förstådd, ska enligt 5 § 3 mom. i mån av möjlighet tolkning ordnas och en tolk skaffas.
Utskottet konstaterar att det idag finns tillgång till tolkningstjänster via telefon dygnet runt på många olika språk, vilket innebär att det nuförtiden finns goda möjligheter att tillgodose behovet av tolk även i akuta situationer. Vidare konstaterar utskottet att bestämmelsen om att tolk ska användas i de situationer en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården eller socialvårdspersonal inte behärskar det språk som patienten eller klienten använder ger den yrkesutbildade personalen inom hälso- och sjukvården och socialvårdspersonalen rätt att använda de språk han eller hon behärskar, exempelvis engelska eller finska, utan att behöva anlita tolk i de situationer som redogjorts för ovan.
Nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster
Lagtinget gav den 22 september 1995 sitt bifall till att lagen om godkännande av vissa bestämmelser i den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster träder i kraft på Åland till de delar konventionen faller inom landskapets behörighet. I konventionens artikel 5 stadgas om rätt för nordiska medborgare att använda ett nordiskt språk vid kontakter med social- och hälsovårdsmyndigheter. I lagförslaget konstateras att det innebär att det åligger myndigheterna att vid behov ordna erforderlig tolk- och översättningshjälp när en nordisk medborgare använder sitt eget språk vid skriftlig kontakt med myndigheterna samt att det ankommer på en social- och hälsovårdsinrättning att i sådana fall där språket har stor betydelse för att syftet med de tillhandahållna tjänsterna ska uppnås, i mån av möjlighet, använda ett nordiskt språk som personen förstår. I lagutskottets betänkande (Bet. nr 20/1994 - 1995) om godkännande av vissa bestämmelser i den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster konstaterar utskottet att artikel 5 reglerar det praktiska förfarandet i nordiska medborgares kontakter med social- och hälsovårdsmyndigheter. Artikeln inverkar inte enligt utskottet på bestämmelserna om ämbetsspråk i 36 § i självstyrelselagen. Lagtinget gav även sitt bifall med stöd av 59 § 2 mom. i självstyrelselagen, som i gällande självstyrelselag motsvaras av 59 § 1 mom., dvs godkännandet ansågs inte stå i strid med självstyrelselagens bestämmelser om att Åland är enspråkigt svenskt och ämbetsspråket svenska. Utskottet har erfarit att konventionen inte heller föranledde några ändringar i den befintliga materiella lagstiftningen. Utskottet konstaterar att konventionen ingåtts mellan Finland och övriga nordiska länder. Konventionen gäller således inte mellan Åland och Finland, vilket såsom konstateras i lagförslaget innebär att finländska medborgare inte ges utökade språkliga rättigheter på Åland i kontakter med de åländska social- och hälsovårdsmyndigheterna med stöd av konventionen.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 21 november 2022 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande i ärendet.
Utskottet har i ärendet hört lantrådet Veronica Thörnroos, ministern Annette Holmberg-Jansson, vikarierande patient- och klientombudsmannen Britt Danielsson, biträdande chefen Helena Flöjt-Josefsson från Ålands förläggning, diskrimineringsombudsmannen Johanna Fogelström-Duns från Ålands ombudsmannamyndighet, lagberedaren Matias Pentti, lagberedningschefen Hans Selander, senior rättssakkunnige Niclas Slotte och juristen Marcus Söderholm.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Pernilla Söderlund, viceordföranden Mikael Lindholm samt ledamöterna Stellan Egeland, Simon Holmström, Jesper Josefsson, Simon Påvals och Wille Valve.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslagen i oförändrad lydelse.
Mariehamn den 12 januari 2023 | |
Ordförande |
Pernilla Söderlund |
Sekreterare |
Carina Strand |