Inledningsvis konstaterar utskottet att den föreslagna lagstiftningen är angelägen och att det är viktigt att den träder i kraft så snart som möjligt.

Utskottet finner dock att den föreslagna lagstiftningsmodellen är kom-

plicerad. Det kan vara krångligt och svårt för gemene man att kunna förstå

och tillgodogöra sig lagtexten. Eftersom syftet med lagstiftningen är att till-

försäkra personer som nyttjar socialservice vissa rättigheter är det enligt ut-

skottet önskvärt att dessa personer kan ta del av lagstiftningen på ett smidi-

gare sätt än vad som nu föreslås. De många hänvisningarna i kombination

med att lagstiftningen kommer att finnas publicerad i två separata lagsam-

lingar gör den onödigt svåröverskådlig. För att göra lagstiftningen mer

överskådlig och lättillgänglig skulle det vara önskvärt att rikets lag togs in i

den åländska lagen alternativt trycktes som en bilaga till blankettlagen. Ut-

skottet föreslår att landskapsstyrelsen vidtar lämpliga åtgärder för att lösa

de av utskottet påtalade problemen. Enligt vad utskottet erfarit har land-

skapsstyrelsen för avsikt att utarbeta ett informationsmaterial om lagstift-

ningens innehåll och innebörd för dem den berör. I syfte att understryka

vikten av att arbetet med informationsmaterialet skyndsamt inleds föreslår

utskottet att lagtinget antar en kläm om detta. Enligt utskottets förslag till

kläm skall landskapsstyrelsen utforma ett informationsmaterial som är fär-

digt att distribueras i samband med att lagen träder i kraft. Utskottet har no-

terat att social- och hälsovårdsministeriet har publicerat en handbok om kli-

entens ställning och rättigheter inom socialvården (Handböcker 2003:3) på

ministeriets hemsida på Internet.

Under beredningen har innebörden av begreppet socialvård diskuterats.

Utskottet konstaterar att detta begrepp inte speglar en modern syn på denna

form av service och omsorg som erbjuds medborgarna. Begreppet social-

service skulle vara en mer ändamålsenlig benämning. Rikets lag benämns

dock socialvård. Socialvård definieras i rikslagen som socialservice, ut-

komststöd, sociala understöd, sociala krediter och med dessa sammanhäng-

ande funktioner som är avsedda att främja och upprätthålla enskild persons,

familjs och samfunds sociala trygghet och prestationsförmåga. Dessutom

finns det i 17 § socialvårdslagen en uppräkning av de olika former av soci-

alvårdsservice som kommunen skall ombesörja. Begreppet socialservice är

således definierat i rikslagen, som är tillämplig i landskapet med stöd av

blankettlagstiftning. Att ersätta begreppet socialvård med socialservice kan

möjligen kräva vissa kompletteringar i blankettlagen vid sidan av namnby-

tet, för att undvika missförstånd. Det är enligt utskottet viktigt att se till att

inte någon form av socialservice faller utanför lagstiftningen genom ett ut-

byte av begreppen. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att landskapssty-

relsen i samband med att lagen öppnas för revidering nästa gång ser till att

begreppet socialvård byts ut. En kläm med detta innehåll har fogats till be-

tänkandet.

Landskapsstyrelsen har till framställningen fogat lagen om klientens

ställning och rättigheter inom socialvården (FFS 812/2000) och lagen om

tillsyn över privat socialservice (FFS 603/1996). Utskottet har noterat att

bilagorna inte till alla delar återspeglar gällande lagstiftning. Vissa lagänd-

ringar som genomförts under senare år har inte beaktats.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antar lag-

förslaget med de ändringar som utskottet föreslår.

Detaljmotivering

l. Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i

landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård

Ingressen Utskottet föreslår en teknisk ändring av ingressen.

1 § Ändringsförslagen är av teknisk natur.

2 § Ändringsförslaget är av teknisk natur.

2a § Ändringsförslaget är av teknisk natur.

2c § Ändringsförslagen är av teknisk natur.

2d §

Landskapsstyrelsen har föreslagit att 16 § inte skall gälla i landskapet.

Denna bestämmelse reglerar utlämnandet av uppgifter ur en sekretessbe-

lagd handling. Landskapsstyrelsen har delvis tagit in rikets bestämmelse i

blankettlagen men också lagt till bestämmelser som redan gäller med stöd

av rikets 11 § 3 mom. Med stöd av framställningens 2c § 2 punkten gäller

det sakliga innehållet i denna bestämmelse i landskapet med undantag av

hänvisningarna till lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet,

som i landskapet skall avse landskapslagen om allmänna handlingars of-

fentlighet. Dessutom skall enligt förslagets 2c § 2 punkten rikets begräns-

ningar i rätten att få ut handlingar i lagen om offentlighet i myndigheternas

verksamhet gälla i landskapet. Det är således i det här fallet onödigt att

upprepa innehållet i rikslagen i blankettlagen.

Formuleringen i landskapsstyrelsens förslag är även olycklig ur ett annat

perspektiv. I syfte att lagstadga om den minderåriges integritetsskydd har

bestämmelser om detta intagits i rikslagens 11 § 3 mom. Av vägande skäl

kan den minderåriga förbjuda att upplysningar om honom eller henne läm-

nas ut till den lagliga företrädaren. Hänsyn skall tas till den minderåriges

ålder och utvecklingsnivå samt sakens natur. Trots att ovannämnda kriterier

föreligger kan den lagliga företrädaren ändå få ut upplysningar om den

minderårige eller den lagliga företrädaren är parter i ett socialvårdsärende.

I framställningen har bestämmelser med motsvarande sakliga innehåll

intagits i 2d §, men med det viktiga undantaget att den lagliga företrädaren

alltid, trots att den minderårige förbjudit det, kan få ut en handling, inläm-

nad av den minderårige, med stöd av 14 § landskapslagen om allmänna

handlingars offentlighet. Någon prövning beträffande den minderåriges vä-

gande skäl, ålder och utveckling eller ens kravet på att den minderårige el-

ler den lagliga företrädaren är parter i ett socialvårdsärende behövs enligt

landskapslagen inte. Enligt 14 § landskapslagen om allmänna handlingars

offentlighet skall utan hinder av vad som stadgas eller förordnas om hand-

lings hemlighållande, enskild eller hans rättsinnehavare av myndighet åter-

få handling som den enskilde ingivit eller insänt till myndigheten. Denna

lösning är otillfredsställande. Enligt utskottet utgör de minderårigas integri-

tetsskydd en del av det grundlagsskyddade integritetsskyddet, som inte får

vara sämre i landskapet än i riket.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår utskottet att de föreslagna be-

stämmelserna i punkt 3 utgår.

2e § Ändringsförslagen är av teknisk eller språklig natur.

2f § Lagen om tillsyn över privat socialservice förutsätter att familjevård

ordnas med stöd av rikets familjevårdarlag (FFS 312/1992). Rikets familjevårdarlag är dock inte tillämplig i landskapet. Utskottet föreslår därför att

familjevård i landskapet inte skall omfattas av lagen om tillsyn över privat

socialservice. Med stöd av socialvårdslagen ordnar kommunerna i land-

skapet familjevård genom avtal. Som avtalspart utövar kommunen tillsyn

över att bestämmelserna i avtalet följs.

I övrigt föreslås en ändring av teknisk natur.

2. Landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om tillämpning i

landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter

2 § Ändringsförslaget är av teknisk natur.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 8 januari 2002 inbegärt social- och miljöutskottets ytt-

rande över framställningen.

Utskottet har i ärendet hört landskapsstyrelseledamoten Sune Eriksson, avdelningschef Tomas Lundberg och ordföranden i förtroenderådet Gustaf A. Nymalm.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Ulf Andersson,

vice ordföranden Lasse Wiklöf samt ledamöterna Raija-Liisa Eklöw, Sune

Mattsson och Danne Sundman.

Vice ordföranden Lasse Wiklöf och ledamoten Danne Sundman har fo-

gat en gemensam reservation till betänkandet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar de i framställningen ingående lagarna i följande

lydelse:

L A N D S K A P S L A G

om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet

Åland av riksförfattningar om socialvård

I enlighet med lagtingets beslut

ändras l § l mom. och 2 § landskapslagen den 12 december 1995 om

tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård

(101/1995) samt

fogas till lagen nya 2a - 2 f §§ som följer:

1 §

Med i denna lag angivna avvikelser skall i landskapet Åland tillämpas

följande lagar:

1) socialvårdslagen den 17 september 1982 (FFS 710/1982),

2) lagen den 3 augusti 1992 om klientavgifter inom social- och hälso-

vården (FFS 734/1992),

3) lagen den 22 september 2000 om klientens ställning och rättigheter

inom socialvården (FFS 812/2000) samt

4) lagen den 9 augusti 1996 om tillsyn över privat socialservice (FFS

603/1996).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

2 §

Socialvårdslagens bestämmelser gäller i landskapet med följande avvikelser;

1) Hänvisningen i lagens 2 § till lagen om planering av och statsandel

för social- och hälsovården (FFS 733/1992) skall i landskapet avse land-

skapslagen om planering av och landskapsandel för socialvården (71/1993).

2) Bestämmelsen i lagens 8 § om statstjänsteman skall i landskapet gälla

landskapstjänsteman.

3) Bestämmelsen i lagens 10 § l mom. om skyldighet för kommun att

ha en yrkesutbildad personal för verkställigheten av socialvården utgör ing-

et hinder för att två eller flera kommuner har gemensam personal.

4) Hänvisningen i lagens 46 § 2 mom. till rikets kommunallag (FFS

365/1995) skall i landskapet avse kommunallagen för landskapet Åland

(73/1997).

5) Hänvisningen i lagens 54 § till sådana organ som avses i 6 § l mom.

folkhälsolagen (FFS 66/1972) skall i landskapet avse hälsonämnden enligt

landskapslagen om hälso- och sjukvården (60/1993).

2a §

Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården skall enligt denna

lag äga tillämpning i landskapet till den del bestämmelserna gäller social-

vården. Lagens bestämmelser gäller i landskapet med följande avvikelser;

1) Hänvisningen i lagens 4 § 3 punkt till 32 § 3 mom. grundskolelagen

(FFS 476/83), rörande läroplikt för barn med handikapp som inte kan få

undervisning i den nioåriga grundskolan, skall i landskapet avse 21 § 3

mom. grundskolelagen för landskapet Åland (18/1995).

2) Hänvisningen i lagens 12 § till 4 § l mom. 4 punkten lagen om plane-

ring av och statsandel för social- och hälsovården (FFS 733/1992), rörande

en kommuns köp av socialvårdstjänster, skall i landskapet avse 3 § l mom.

4 punkten landskapslagen om planering av och landskapsandel för social-

vården (71/1993).

3) Med avvikelse från bestämmelsen i lagens 10 § kan även förmögenhet beaktas vid bestämmandet av betalningsförmågan enligt vad som närmare stadgas i landskapsförordning.

2b §

(Lika som i framställningen).

2c §

Bestämmelserna om klientens rättigheter och skyldigheter i andra kapitlet lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården gäller i

landskapet med följande avvikelser;

1) Lagens 8 § 3 mom. är inte tillämplig i landskapet. Om uppgifter har

tillförts ett ärende genom annan än klienten får ärendet inte avgöras innan

klienten har underrättats om och givits tillfälle att yttra sig över uppgif-

terna. Ett ärende kan dock avgöras utan att klienten har givits tillfälle att

yttra sig om hörande är uppenbart onödigt, äventyrar syftet med beslutet el-

ler om ärendets avgörande inte kan uppskjutas.

2) Hänvisningarna i lagens 11 § om rätten för en klient eller dennes fö-

reträdare att ta del av uppgifter skall i landskapet avse 13-15 b §§ samt 21 §

landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet (72/1977). Den be-

gränsning av rätten att ta del av uppgifter som följer av hänvisningen i la-

gens 11 § 3 mom. till bestämmelser i lagen om offentlighet i myndigheter-

nas verksamhet skall dock vara tillämplig i landskapet.

3) Hänvisningen i lagens 13 § l mom. till personuppgiftslagen (FFS

523/1999), rörande i vilken i personuppgiftslagen avsedd registeransvarigs

personregister uppgifter kommer att registreras, skall i landskapet avse

landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om

personregister (50/1999) samt 3a kapitlet landskapslagen om allmänna

handlingars offentlighet (72/1977).

2d §

Bestämmelserna om sekretess, tystnadsplikt och utlämnande av sekretessbelagda uppgifter i tredje kapitlet lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården gäller i landskapet med följande avvikelser;

l) Hänvisningen i lagens 14 § 3 mom. till 31 § lagen om offentlighet i

myndigheternas verksamhet (FFS 621/1999) rörande upphörande av sek-

retess skall i landskapet avse 16-18 §§ landskapslagen om allmänna hand-

lingars offentlighet (72/1977).

2) Avseende tystnadsplikt gäller vad därom föreskrivs i 12 och 22 §§

landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet (72/1977). Tystnads-

plikt omfattar såväl sekretessbelagda handlingar som uppgifter som skulle

ha varit sekretessbelagda om de ingick i en handling. Med undantag av vad

någon på tjänstens vägnar har rätt att få kännedom om gäller tystnadsplikt

även för enskilda personers eller familjers hemlighet, som personal eller

den som har ett förtroendeuppdrag har fått kännedom om på grund av sin

ställning eller uppdrag inom socialvården. Tystnadsplikt upphör inte efter

att en sådan anställning har upphört eller ett sådant förtroendeuppdrag har

avslutats.

3) (uteslutning)

3) Hänvisningen i lagens 18 § till lagen om offentlighet i myndigheter-

nas verksamhet (FFS 621/1999) och personuppgiftslagen (FFS 523/1999),

som rör utlämnande av sekretessbelagda uppgifter, skall i landskapet avse

landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet (72/1977).

4) Hänvisningen i lagens 19 § till lagen om offentlighet i myndigheter-

nas verksamhet (FFS 621/1999) rörande information som omfattas av tyst-

nadsplikt, skall i landskapet avse landskapslagen om allmänna handlingars

offentlighet (72/1977).

2e §

Bestämmelserna om anmärkning och socialombudsman i femte kapitlet

lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården gäller i

landskapet med följande avvikelser;

1) En klients rätt att anmärka, som avses i lagens 23 §, omfattar även

den socialvård som klienten har fått.

2) Bestämmelserna i lagens 24 § är inte tillämpliga i landskapet. Land-

skapsstyrelsen utser en klientombudsman som skall

a) ge klienter råd i frågor som gäller tillämpningen av bestämmelser om

klientens ställning och rättigheter inom socialvården,

b) bistå klienter med att framställa anmärkningar,

c) informera om klienternas rättigheter,

d) också i övrigt i sitt arbete främja klienters rättigheter (uteslutning) så att

de blir tillgodosedda, samt

e) följa hur klienternas ställning och rättigheter utvecklas i landskapet och

årligen till landskapsstyrelsen avge en redogörelse för detta.

2f §

Bestämmelserna i lagen om tillsyn över privat socialservice gäller i

landskapet med följande avvikelser;

1) Lagen skall inte tillämpas på socialservice som landskapet produce-

rar, (uteslutning) verksamhet i enskilt daghem som avses i 6 kapitlet bam-

omsorgslagen för landskapet Åland (14/1997) eller sådan familjevård som

avses i 25 § socialvårdslagen (FFS 710/82).

2) Hänvisningen i lagens 5 § 4 mom. till bamskyddslagen (FFS

683/1983), som rör tillstånd till privat bamskyddsanstalt, skall i landskapet

avse landskapslagen angående tillämpning av vissa författningar rörande

bamskydd i landskapet Åland (13/1977).

__________________

(Lika som i framställningen).

__________________

L A N D S K A P S L A G

om ändring av 2 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter

I enlighet med lagtingets beslut

fogas till 2 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av la-

gen om patientens ställning och rättigheter (61/1993) en ny 4 punkt, varvid

nuvarande 4 och 5 punkten blir 5 och 6 punkten, som följer:

2 §

Följande avvikelser från den i l § l mom. nämnda lagen (patientlagen)

skall gälla i landskapet:

1) verksamhetsenhet vid den i landskapslagen om hälso- och sjukvården

(60/93) avsedda hälso- och sjukvårdsmyndigheten skall i landskapet anses

vara en i 2 § 4 punkten patientlagen avsedd verksamhetsenhet för hälso-

och sjukvård,

2) bestämmelserna i 3 § l mom. och 4 § 2 mom. patientlagen skall inte

tillämpas i landskapet,

3) om den i 5 § 3 mom. patientlagen avsedda rätten för patient att kon-

trollera uppgifter i joumalhandlingar som gäller patienten själv skall i land-

skapet gälla vad därom i landskapslagen om allmänna handlingars offent-

lighet (72/77) stadgas,

4) den i 11 § l mom. avsedda ombudsmannen skall i landskapet utses av

landskapsstyrelsen,

5) om det i 13 § 4 mom. patientlagen avsedda utlämnandet av uppgifter

ur journalhandlingarna skall i landskapet gälla vad därom i landskapsla-

gen om allmänna handlingars offentlighet är stadgat samt

6) bestämmelserna i 17 § patientlagen skall inte tillämpas i landskapet.

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i framställningen).

__________________

Utskottet föreslår vidare

att landskapsstyrelsen utformar ett informationsmaterial om klien-

tens ställning och rättigheter inom socialvården som kan börja

distribueras till dem som berörs av lagstiftningen i samband med

att den träder i kraft samt

att landskapsstyrelsen i samband med att lagstiftningen om klien-

tens ställning och rättigheter inom socialvården öppnas för revi-

dering nästa gång ser till att begreppet socialvård byts ut.

Mariehamn den 22 april 2003

Ordförande

Ulf Andersson

Sekreterare

Marine Holm-Johansson

Reservation

Vi undertecknade reserverar oss mot det förslag till lag som landskapsstyrelsen utarbetat angående "klientens ställning och rättigheter inom socialvården".

Samtidigt som det är ytterst angeläget att klientens ställning klarläggs på Åland beklagar vi djupt att den lagstiftning som nu framlagts är så komplicerad i sin uppbyggnad att den förutsätter juridisk sakkunskap för att förstås. Därmed förfelar lagen sitt syfte att på området förmedla insikterna om de rättigheter som avses till medborgarna.

Vi kan inte medverka till en lag på ett så viktigt område som detta om lagtexten inte kan förstås av dem som lagen avser och därför reserverar vi oss.

Vi menar att ifrågavarande lagstiftning verkligen hade vunnit på att utformas i fulltextform och att hela lagtexten utan komplicerande hänvisningar därför borde ha införts.

Vi undertecknade förenar oss vidare i allt väsentligt med de synpunkter och påpekanden som "Förtroenderådet" anfört i sitt yttrande över lagförslaget.

Mariehamn den 29 april 2003

Lasse Wiklöf Danne Sundman

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter