Huvudmålsättningarna i programmet är att minska totalkonsumtionen av alkohol, att höja alkoholdebutåldern, att minska skadeverkningarna av missbruket samt att uppnå ett narkotikafritt samhälle. Programmets delmål är att minska berusningsdrickandet, göra alkoholen mindre tillgänglig för minderåriga, minska efterfrågan på alkohol, medverka till att stoppa utbudet av och efterfrågan på narkotika, trygga tillgången till förebyggande åtgärder, vård och behandling samt att förändra attityderna till alkohol och andra droger.

I programmet föreslås vidare att en styrgrupp tillsätts med representanter från olika myndigheter. En samordning av insatserna från de olika myndigheterna skall göras även i fortsättningen. Skilda insatser mot efterfrågan kommer att sättas in för barn och ungdomar under 18 år, unga vuxna i åldern 18-30 år och vuxna över 30 år. Ett ekonomiskt stödsystem skall dessutom utarbetas så att alkohol- och narkotikamissbrukare kan få vård utan att kostnaderna för platsen på behandlingshem drabbar missbrukarens hemkommun oskäligt hårt. Även insatser mot utbudet, uppföljning av programmet och statistik över ålänningars alkohol- och narkotikavanor kommer att göras. Personal som arbetar med drogförebyggande arbete och personalgrupper som möter drogproblematiken i sitt arbete kommer att få utbildning. Kostnaderna för programmets genomförande beräknas till 313.252 euro per år.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsstyrelsens meddelande till kännedom och samtidigt bringar betänkandet till landskapsstyrelsens kännedom.

Utskottets synpunkter

Allmänt

Alkoholkonsumtionen har under senare år ökat markant och en fortsatt ökning kan förväntas. Faktorer som inverkar på alkoholkonsumtionen är t.ex. ekonomiskt tillväxt och skattesänkningar som ökar hushållens disponibla inkomster. Nya generösare införselregler och sänkt alkoholskatt leder till ökad tillgänglighet till billig alkohol. Även fler försäljnings- och utskänkningsställen gör att tillgängligheten ökar. I takt med ökad tillgänglighet stiger den totala alkoholkonsumtionen.

Det förändrade dryckesmönstret ger anledning till oro. Bland forskarna är man eniga om att det råder ett starkt samband mellan den totala alkoholkonsumtionen och mängden alkoholskador. Detta innebär att om konsumtionen stiger så ökar också antalet alkoholrelaterade problem, exempelvis misshandel, självmord, trafikolyckor och alkoholrelaterad dödlighet. Som exempel kan nämnas att mellan 5 och 7 procent av alla vårddagar på sjukhus beräknas vara drogrelaterade. Till detta kan tilläggas att alkohol i allmänt anses vara inkörsporten till bruk av starkare droger, såsom narkotiska preparat.

Utskottet konstaterar att det av både ur folkhälsosynpunkt och av samhällsekonomiska skäl finns orsak att vidta kraftfulla och konkreta åtgärder för att minska alkoholkonsumtionen. Det är samtidigt uppenbart att det finns motsättningar mellan målsättningen att minska alkoholkonsumtionen och landskapets beroende av att få behålla taxfreeförsäljningen i flyg- och färjtrafiken till och från Åland.

Åtgärder för att minska alkoholkonsumtionen

Alkoholpolitik som syftar till att minska alkoholkonsumtionen, dvs. prevention av alkoholskador, kan delas in i åtgärder för att minska efterfrågan och åtgärder för att minska utbudet eller tillgängligheten. Statens folkhälsoinstitut i Sverige har nyligen rett ut villkoren för olika alkoholpreventiva åtgärder i "Den svenska supen, Nya villkor för alkoholprevention: en kunskapsöversikt"

Forskningen om effekterna av skolundervisning är omfattande. Med några få undantag är resultatet nedslående när det gäller effekten på beteende. Bättre effekt fås med program riktade till föräldrarna. Däremot förefaller effekterna av upplysnings- och informationskampanjer vara begränsade.

Forskarna är i regel mer positiva till åtgärder som begränsar tillgängligheten, t.o.m. för personer som är alkoholberoende. Begäret efter att dricka alkohol är i allmänhet tidsbegränsat och klingar för det mesta av inom 15-20 minuter. Åtgärder som minskar tillgängligheten till alkohol eller fördröjer konsumtionen kan således bidra till en minskad konsumtion. Studier bekräftar även att priset på alkohol har betydelse för konsumtionen. En prishöjning kan bli en sådan kännbar konsekvens att även alkoholberoende personer minskar sin konsumtion.

När det gäller insatser för att begränsa tillgängligheten anser forskarna att alkoholbeskattning, åldersgränser, monopol på detaljhandel och promillegränser i trafiken har effekt på alkoholkonsumtionen. Dessutom finns det inom alkoholforskningen stöd för organiserad utbildning i ansvarsfull alkoholservering på restauranger, när sådan åtföljs av tillsyn och sanktioner.

Utskottet konstaterar att EU-anslutningen har medfört ett begränsat handlingsutrymme när det gäller vissa av de åtgärder som av forskarna betraktar som verkningsfulla. Detta är bl.a. fallet beträffande införselregler, alkoholbeskattning och monopol på detaljhandel. Desto viktigare blir då de åtgärder där handlingsutrymmet kvarstår.

Mot bakgrund av forskningen om alkoholprevention kan konstateras att även om alla åtgärder som nämns i meddelandet är viktiga på sitt sätt, så är det vissa av dem som har mer effekt än andra. Åtgärder för att ändra inställning till alkohol och droger kan visa sig vara verkningslösa om inte andra åtgärder också samtidigt vidtas t.ex. en strängare bedömning beträffande beviljandet av nya utskänkningstillstånd. I detta sammanhang vill utskottet påpeka att en restriktiv linje när det gäller utskänkningstillstånd förutsätter tydliga och stränga kriterier när tillstånd får beviljas. Otydliga kriterier kan göra det svårt att neka någon tillstånd eller att minska antalet tillståndshavare, såvida inte uppenbara brott mot villkoren i tillstånden har konstaterats.

Som nämndes ovan påverkar även promillegränser alkoholkonsumtionen. Detta förutsätter en effektiv övervakning samt kännbara sanktioner när promillegränsen överskridits. Likaså förutsätter en effektiv övervakning av alkoholutskänkningen i landskapet att stränga sanktioner kopplas till överträdelser av villkor i tillstånd och gällande lagstiftning.

Utskottet vill vidare understryka vikten av att fler alkoholfria mötesplatser för ungdomar på landsbygden skapas. Sådana mötesplatser förutsätter närvaro av någon vuxen ledare som kan förhindra förekomst av alkohol och andra droger.

Samarbete med Mariehamns stad och andra myndigheter

Kort efter det att landskapsstyrelsen antog det nya alkohol- och narkotikapolitiska programmet vände sig Mariehamns stad till landskapsstyrelsen i en skrivelse. I skrivelsen föreslogs att landskapet och staden i samarbete med andra berörda myndigheter beslutar

- att samordna de ekonomiska och personella resurser som finns i kommunerna och landskapet,

- att förverkliga programmet "Strategi för landskapets drogförebyggande arbete åren 2000-2001,

- att nya drogpolitiska program förankras på vetenskaplig grund,

- att en ansvarig person alltid utses för genomförande av godkända program,

- att utskänkningsrättigheter inte beviljas i barn- och ungdomsmiljöer,

- att med ekonomiska medel stöda kompetensutvecklingen för personal som på olika sätt berörs av drogproblematiken,

- att omedelbart tillse att en avgiftningsenhet för missbrukare inom Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) förverkligas enligt de intentioner som framgår av "Plan för förverkligande av en avgiftningsenhet för missbrukare på Åland"

- att tillföra resurser för att vidareutveckla och genomföra skolprogram som t.ex. SANT och Power Club,

- att vidta alla nödvändiga åtgärder mot den omotiverade förskrivningen av psykofarmaka,

- att medverka till att en socialarbetare anställs vid polisen och att samtliga narkotikapolistjänster är besatta,

- att inför Estlandsfärjetrafiken tillsammans med berörda myndigheter som polis och tull tillse att tillräckliga resurser anvisas för att förhindra narkotikainförsel till landskapet,

- att initiera en värdediskussion i det åländska samhället,

- att verka för att en åländsk tipstelefon inrättas,

- att initiera föräldrautbildning i drogfrågor för föräldrar med barn i högstadieskolorna.

Utskottet har under beredningen även tagit del av landskapsstyrelsens svar på stadens skrivelse. Landskapsstyrelsen ställer sig positiv till ett samarbete och anser att de av staden föreslagna åtgärderna är relevanta. Vissa av de åtgärder som föreslås av staden ingår i det nu aktuella alkohol- och narkotikapolitiska programmet. Utskottet konstaterar vidare att Ålands polismyndighet nyligen inrättat en tipstelefon. När det gäller en avgiftningsenhet vid Grelsby sjukhus hänvisar utskottet till den utredning som nyligen färdigställts inom ÅHS. I övrigt anser utskottet att de av staden föreslagna åtgärderna skall förverkligas.

Utskottets förslag

Utskottet anser att de åtgärder som föreslås i landskapsstyrelsens program och i stadens skrivelse är mycket angelägna, men konstaterar att åtgärderna i huvudsak kommer att ge effekt först på längre sikt. Samtidigt noteras att målsättningarna är alltför allmänt hållna. Målsättningen att minska totalkonsumtionen av alkohol tar t.ex. inte utgångspunkt i den beräknade konsumtionen i landskapet för närvarande. Skall konsumtionen minskas med utgångspunkt i den nuvarande totalkonsumtionen eller kan målsättningen anses vara uppnådd om den förväntade ökningen av totalkonsumtionen enbart bromsas? Utskottet anser att programmets målsättningar kunde kvantifieras i högre grad än vad som nu är fallet. På så sätt skulle ambitionsnivån framgå på ett tydligare sätt. Vidare efterlyser utskottet åtgärder för att ta tillvara engagemang hos allmänhet, föreningar och företag för att bilda opinion mot alkohol- och droganvändning.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antecknar sig meddelandet till kännedom och samtidigt bringar de synpunkter som framförs i betänkandet till landskapsstyrelsens kännedom.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 17 januari 2003 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande över meddelandet.

Utskottet har i ärendet hört vikarierande ledande fältarbetaren Göte Winé.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Ulf Andersson, vice ordföranden Lasse Wiklöf samt ledamöterna Raija-Liisa Eklöw, Sune Mattsson och Danne Sundman.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antecknar sig meddelandet till kännedom och bringar detta betänkande till landskapsstyrelsens kännedom.

__________________

Mariehamn den 13 maj 2003

Ordförande

Ulf Andersson

Sekreterare

Marine Holm-Johansson

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter