Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en ny blankettlag om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor. Genom förslaget upphävs landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar rörande explosionsfarliga ämnen. Rikslagen om explosionsfarliga ämnen har nyligen upphävts och ersatts av lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor, kemikaliesäkerhetslagen. Den nya rikslagen innehåller bestämmelser om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier, både de som är brand- och explosionsfarliga och de som är hälso- och miljöfarliga. Huvuddelen av bestämmelserna i den nya lagen har överförts från gällande riksförordningar i enlighet med bestämmelserna i 80 § grundlagen om skyldigheten att genom lag utfärda bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter.

Landskapsregeringen föreslår att kemikaliesäkerhetslagen görs tillämplig i landskapet med i blankettlagen angivna avvikelser. Enligt framställningen skall bl.a. tillämpningsområdet för bestämmelserna om besiktning av oljecisterner utvidgas till att omfatta cisterner av en i förordning angiven konstruktion och minimistorlek oavsett var de är belägna.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att landskapsregeringens lagförslag antas med de av utskottet föreslagna ändringarna.

Utskottets synpunkter

Allmänt

Rikets lag om explosionsfarliga ämnen (263/1953) upphävdes och ersattes med en ny lag om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005), kemikaliesäkerhetslagen, den första juli 2005. Den nya lagens bestämmelser överensstämmer i stort sett med vad som har gällt redan tidigare.

Ett av huvudsyftena med reformen var att i enlighet med 80 § grundlagen överföra bestämmelser om skyldigheter för dem som hanterar kemikalier och explosiva varor från förordningsnivå till lag. Reformen medförde att de bestämmelser som genom blankettlag gjorts tillämpliga i landskapet upphävdes i riket. De i riket upphävda bestämmelserna gäller dock fortfarande i landskapet fram till dess att blankettlagen upphävs. Utskottet konstaterar mot denna bakgrund att den föreslagna blankettlagen är angelägen.

Besiktning av oljecisterner

Kemikaliesäkerhetslagen innehåller bestämmelser om periodisk besiktning av underjordiska oljecisterner som ligger på viktiga grundvattenområden eller på andra grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning. Tidigare fanns motsvarande skyldighet reglerad i handels- och industriministeriets beslut om periodisk besiktning av underjordiska oljecisterner (FFS 344/1983). Utskottet har noterat att gällande landskapslagstiftning gör bestämmelserna tillämpliga också på cisterner i mark utanför grundvattenområden. Enligt 4 § landskapsförordningen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om explosionsfarliga ämnen och kemikalier skall rikets bestämmelser tillämpas på samtliga underjordiska cisterner för brännbar vätska utom dubbelmantlade och med dem jämförbara cisterner med läckagevarningssystem.

I föreliggande framställning föreslår landskapsregeringen en ytterligare skärpning så att bestämmelserna om periodisk besiktning av oljecisterner skall utvidgas till att omfatta alla oljecisterner av i förordning angiven konstruktion och minimistorlek, oavsett om cisternen finns under eller ovan jord. Utskottet konstaterar att förslaget innebär en väsentlig strängering i förhållande till rikets lagstiftning, men att de ligger väl i paritet med motsvarande lagstiftning i Sverige. Förutom alla oljecisterner för uppvärmning finns det i landskapet ett stort antal oljecisterner ovan jord, s.k. farmartankar. Det har under beredningen inte varit möjligt att fastställa hur många cisterner det finns i landskapet, men det har framkommit att de är vanligt förekommande och att de är av varierande ålder och kvalitet. De äldre tankarna är vanligtvis i metall, men det har blivit allt vanligare med plasttankar. Då besiktningskravet föreslås vara beroende av storlek och konstruktion är det oklart exakt vilka typer och hur många cisterner som kommer att omfattas av bestämmelserna.

Enligt förslaget är det ägaren eller innehavaren av en oljecistern som ansvarar för att den besiktas regelbundet samt svarar för besiktningskostnaderna. Besiktning av en oljecistern skall enligt kemikaliesäkerhetslagen genomföras av en rörelse som godkänts av säkerhetsteknikcentralen. I landskapet skall sådant godkännande ges av landskapsregeringen. Efter genomförd besiktning utfärdas ett protokoll som sedan tillställs brandchefen för den kommun där cisternen är belägen. (Titeln brandchef ersätts av räddningschef genom Räddningslag för landskapet Åland som antogs av lagtinget den 22 mars 2006. Lagen har inte trätt ikraft ännu). Om det vid besiktningen upptäcks att det finns risk för oljeskada skall den repareras eller tas ur bruk. Om cisternen orsakar omedelbar fara skall den genast tas ur bruk.

Utskottet har erfarit att det i landskapet utförs både obligatoriska och frivilliga besiktningar av oljecisterner. Ett företag är auktoriserat av landskapsregeringen för att utföra obligatoriska besiktningar av underjordiska cisterner. Ett annat företag har erhålligt auktorisation i Sverige och gör med hänvisning till detta frivilliga besiktningar.

Före besiktningen skall cisternen tömmas och rengöras. Besiktningen kan bl.a. innefatta en kontroll av överfyllnadsskyddet, mätning av godsets tjocklek samt ett täthetsprov.

Utskottet har under beredningen inhämtat information om motsvarande lagstiftning i Sverige. Enligt svensk lagstiftning skall alla cisterner som rymmer mer än 1 m³ dieselbrännolja, eldningsolja eller spillolja återkommande kontrolleras av ett ackrediterat kontrollorgan, oavsett om de är belägna under eller ovan mark. Kontrollintervallerna som bl.a. är beroende av cisternens konstruktion varierar mellan 3 och 12 år. Cisterner som är belägna inom vattenskyddsområde och som saknar sekundärskydd[1] skall kontrolleras med ett intervall av 6 år.

Under beredningen har utskottet erfarit att det finns ett behov av åtgärder för att förebygga läckage från cisterner, både ovan och under jord. Oavsett varifrån ett läckage härrör så är skadorna svåra och kostsamma att åtgärda. Redan ett litet läckage som når yt- eller grundvatten gör vattnet otjänligt under lång tid. Jord som förorenats av olja måste forslas bort för behandling.

Med hänvisning till det anförda samt att de föreslagna bestämmelserna är en miljöförbättrande åtgärd stöder utskottet landskapsregeringens förslag till utvidgade bestämmelser om besiktning av oljecisterner.

Tillsynsuppgifter

De tidigare bestämmelserna om industriell hantering och upplagring av hälso- och miljöfarliga kemikalier fanns intagna i kapitel 7 i kemikalielagen (FFS 1969/327). Enligt 3a § landskapslag (1990:32) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om kemikalier skall de uppgifter som enligt kemikalielagen skall skötas av kommunal kemikalietillsynsmyndighet i landskapet handhas av hälsonämnden.

När kemikalielagstiftningen reformerades i riket flyttades bestämmelserna i kapitel 7 kemikalielagen till den nya kemikaliesäkerhetslagen. Samtidigt överfördes övervakningsuppgifter från kommunernas kemikalietillsynsmyndigheter till de regionala räddningsmyndigheterna. För landskapet innebär denna förändring att övervakningsuppgifter flyttas från hälsonämnden till räddningsmyndigheterna.

Utskottet konstaterar att överföringen av övervakningsuppgifterna till räddningsmyndigheterna är förenlig med den nya räddningslagstiftning som lagtinget nyligen har antagit. Landskapsregeringen bereder nu en förordning om brand- och räddningsväsendet. Lagändringarna kommer bl.a. medföra att vissa uppgifter avlyfts från de kommunala räddningsmyndigheterna. Detta skapar utrymme för de nya tillsynsuppgifterna enligt kemikaliesäkerhetslagstiftningen. Utskottet har vidare erfarit att räddningsmyndigheterna redan nu har viss kunskap om säkerhetsfrågor kring kemikaliehantering och lagring. Det är enligt utskottet ändå angeläget att samarbetet mellan hälsonämnden och brandmyndigheterna utvecklas. Hälsonämnden har fortsättningsvis ansvaret för tillsynen enligt kemikalielagen. Landskapsregeringen bör enligt utskottet ta ställning till om de nya uppgifterna för de kommunala räddningsmyndigheterna förutsätter utbildningsinsatser.

Utskottets förslag

Utskottet har under beredningen inbegärt ett utlåtande från lagutskottet angående de delar av framställningen som berör lagutskottets ansvarsområden. Lagutskottet har i sitt utlåtande föreslagit vissa mindre ändringar i landskapsregeringens lagförslag. Social- och miljöutskottet omfattar de av lagutskottet framförda synpunkterna och föreslår att lagförslaget ändras i enlighet med lagutskottets utlåtande.

I övrigt föreslår utskottet med hänvisning till det som anförts ovan att lagtinget antar lagförslaget med några mindre ändringar av teknisk och språklig natur.

Detaljmotivering

Landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor

1§ Med hänvisning till lagutskottets utlåtande föreslår utskottet ett tillägg i 1 mom. så att det av bestämmelsen framgår att lagens syfte även är att förebygga och avvärja skador på miljön.

I 3 mom. föreslås en ändring av språklig natur.

2 § Ändringsförslaget är av språklig natur.

6 § Ändringsförslagen är av språklig natur.

8 § Med hänvisning till lagutskottets utlåtande föreslår utskottet att förordningsfullmakten i 3 mom. utgår. De förordningsfullmakter som ingår i 6 § och 8 § 1 mom. är tillräckliga för att fullgöra den föreslagna lagens syfte.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 29 mars 2006 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande över framställningen. Utskottet har med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt ett utlåtande från lagutskottet.

Utskottet har i ärendet hört landskapsregeringsledamoten Britt Lundberg, räddningsinspektören Sven-Olof Boman, företagaren Johan Holländer, brandchefen för södra Åland Lennart Johansson, biträdande brandchefen för Mariehamns stad Tomas Mattsson och extra lagberedaren Mathias Lundqvist.

I ärandets avgörande behandling deltog ordföranden Sune Mattsson, ledamöterna Göte Winé, Åke Mattsson och Veronica Thörnroos samt ersättarna Katrin Sjögren (delvis) och Gun Carlson (delvis).

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar det i framställningen ingående lagförslaget i följande lydelse:

L A N D S K A P S L A G
om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor

(Ingressen lika som i framställningen).

1 §

För att upprätthålla allmän säkerhet och förebygga och avvärja skador på person, miljö och egendom skall lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (FFS 390/2005), nedan kallad kemikaliesäkerhetslagen, tillämpas i landskapet Åland med de undantag som följer av denna lag.

(2 mom. lika som i framställningen).

Anvisningar, anteckningar eller annan information som enligt de i 1 mom. och 8 § avsedda författningarna (uteslutning) skall finnas på kemikalier och explosiva varor skall i landskapet vara avfattade åtminstone på svenska, om inte landskapsregeringen av särskilda skäl beviljar undantag från kravet.

2 §

De förvaltningsuppgifter som enligt de författningar som avses i 1 och 8 §§ ankommer på statens myndigheter skall i landskapet skötas av landskapsregeringen till den del förvaltningen grundar sig på landskapets lagstiftningsbehörighet (uteslutning).

3 - 5 §§

(Lika som i framställningen).

6 §

Den som äger eller innehar en oljecistern av en i landskapsförordning angiven konstruktion och minimistorlek skall se till att cisternen besiktigas regelbundet (uteslutning) under förutsättning att cisternen alltjämt är i bruk. Om det vid besiktningstillfället kan konstateras att cisternen är i ett sådant skick att risk för oljeskador föreligger skall cisternen repareras eller tas ur bruk. En cistern som orsakar omedelbar fara skall genast tas ur bruk.

(2 mom. lika som i framställningen).

7 §

(Lika som i framställningen).

8 §

(1 och 2 mom. lika som i framställningen).

(3 mom. utesluts).

9 §

(Lika som i framställningen).

__________________

Mariehamn den 6 juni 2006

Ordförande

Sune Mattsson

Sekreterare

Marine Holm-Johansson

[1] Sekundärskydd är en anordning som säkerställer att vätska kan uppfångas från en läckande cistern. En dubbelmantlad cistern anses som en cistern med sekundärt skydd. En invallning är en annan typ av sekundärt skydd.

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter