Social- och miljöutskottets betänkande 5/2011-2012

Landskapsregeringen föreslår att landskapets blankettlag om privat socialservice ändras så att rikets lag om tillsyn över privat socialservice ersätts med rikets nya lag om privat socialservice. Den nya lagen trädde ikraft den 1 oktober 2011. Samtidigt upphävdes den äldre lagen. Syftet med lagförslaget är att trygga att rätten till socialservice med god kvalitet fortsatt ges till de klienter som anlitar privat socialservice.

Motionärernas förslag

Lagtingsledamoten Gunnar Jansson m.fl. föreslår att landskapsregeringen bereder ett lagförslag om servicesedlar inom vården och omsorgen som föreläggs lagtinget.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att det andra lagförslaget antas oförändrat och att det första lagförslaget antas med några mindre ändringar av teknisk och språklig natur. Vidare föreslår utskottet att Gunnar Janssons m.fl. åtgärdsmotion förkastas.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Allmänt

I syfte att trygga intressen och rättigheter för klienter som använder privat socialservice föreslår landskapsregeringen att lagtinget antar en lag om tillämpning av rikets nya lag om privat socialservice. Rikets lag om privat socialservice trädde ikraft den 1 oktober 2011. Genom lagen ordnas den offentliga tillsynen över privata inrättningar som erbjuder socialservice. Lagstiftningen utgör framför allt ett nödvändigt verktyg för tillsynsmyndigheterna som ska säkerställa att den vård som erbjuds klienterna håller god kvalitét. Enligt utskottet är lagstiftningen dessutom viktig för verksamhetsutövarnas och klienternas rättsskydd.

Under utskottsbehandlingen har det framkommit att verksamhetsutövarna välkomnar lagförslaget som bl.a. ger ramar och riktlinjer för hur tjänsterna ska kvalitetsäkras. Verksamhetsutövarna ska t.ex. utarbeta en plan för egenkontroll som ska finnas offentligt framlagd och som ska följas upp. Utskottet har erfarit att kvalitétsäkring redan förekommer på motsvarande inrättningar utanför Åland. Tillsvidare är det endast ett begränsat antal verksamhetsutövare som berörs av lagstiftningen i landskapet. Antalet verksamhetsutövare kan förväntas öka i framtiden.

I övrigt finner utskottet att rikets nya lag om privat socialservice inte innebär några stora förändringar jämfört med den äldre lagstiftningen. De flesta ändringarna är av strukturell och språklig karaktär.

Ny lagstiftningsteknik

Utskottet har noterat att landskapsregeringen har använt sig av en ny teknik i blankettlagen för att föreskriva vilka avvikande bestämmelser som gäller i landskapet. Syftet har varit att göra uppräkningen mer överskådlig och lättläst. I den nu aktuella lagen har det varit nödvändigt att föreskriva om ett relativt stort antal avvikelser. Utskottet finner att landskapsregeringens förslag att ange dessa i tabellformat fyller syftet att göra lagstiftningen mer överskådlig. Med hänvisning till att tekniken inte har använts tidigare hade det funnits anledning att omnämna detta i motiveringarna till lagförslaget.

I tabell 1 läses varje bestämmelse i följande ordning: vänstra spaltens rubrik, vänstra spaltens bestämmelse i rikslagen, högra spaltens rubrik och motsvarande rad i högra kolumnen osv. På samma sätt läses de övriga avvikelserna i tabellen.

Den andra tabellen i 3 § i landskapsregeringens förslag följer inte samma systematik som i tabell 1. Utskottet föreslår i förtydligande syfte några mindre språkliga ändringar i tabell 2. Avsikten är att båda tabellerna ska läsas på samma sätt.

Utformandet av beslut och besvärsanvisningar

På beslut som fattas med stöd av landskapsregeringens lagförslag om privat socialservice ska förvaltningslagen för landskapet Åland (2008:9) tillämpas. I förvaltningslagens 7 kapitel finns bestämmelser om vad ett beslut ska innehålla, att det ska motiveras och övrig information som ska anges i beslutet. När det gäller besvärsförbud sägs i 43 § att om en särskild bestämmelse anger att det är förbjudet att anföra besvär eller att ett beslut inte är överklagbart, så ska den bestämmelse som ligger till grund för detta anges i beslutet.

Servicesedlar

I ltl Gunnar Janssons m.fl. åtgärdsmotion föreslås att lagtinget ska besluta om att ge landskapsregeringen i uppdrag att bereda ett lagförslag om servicesedlar inom vården och omsorgen som ska föreläggas lagtinget. Utskottet konstaterar att det av regeringsprogrammet (M 1/2011-2012) framgår att landskapsregeringen under mandatperioden kommer att utarbeta ett lagförslag om servicesedlar. Redan nu finns en bestämmelse om servicesedlar i landskapslagen om hälso- och sjukvård 46 §. Enligt denna bestämmelse kan servicesedlar användas i syfte att öka valmöjligheter för patienterna och främja samarbetet mellan den offentliga hälso- och sjukvården och de privata serviceproducenterna. För att systemet ska kunna tas i bruk måste dock närmare bestämmelser om servicesedlar utfärdas genom landskapslag. Eftersom landskapsregeringen har angett i sitt regeringsprogram att ett lagförslag om servicesedlar kommer att överlämnas till lagtinget så föreslår utskottet att åtgärdsmotionen förkastas.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår utskottet att landskapsregeringens förslag till landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om privat socialservice samt förslaget till ändring av 29 § barnomsorgslagen för landskapet Åland antas, med några mindre ändringar i det första lagförslaget.

Utskottet föreslår att åtgärdsmotionen förkastas.

Detaljmotivering

Ingressen Utskottet föreslår att det införs en ingress i lagförslaget eftersom en sådan saknas.

1-2 §§ Ändringsförslagen är av språklig karaktär.

3 § I tabell 1 läses varje bestämmelse i följande ordning: vänstra spaltens rubrik, vänstra spaltens bestämmelse i rikslagen, högra spaltens rubrik och motsvarande rad i högra kolumnen osv. Den andra tabellen i förslagets 3 § följer inte samma systematik som tabell 1. Utskottet föreslår i förtydligande syfte några mindre språkliga ändringar i tabell 2. Avsikten är att båda tabeller ska läsas på samma sätt.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 18 april 2012 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande över lagförslaget.

Utskottet har i ärendet hört ministern Carina Aaltonen, föreståndaren Ulf Donner och styrelseordföranden Sune Eriksson för Stiftelsen Hemmet, VD Niclas Forsström för Folkhälsans Allaktivitetshus på Åland Ab, delägarna Lena Karlsson och Margaretha Troberg i Villa Gustava, VD Kari Kärki för Eckerö motivation och behandlingscenter samt avdelningschefen Carina Strand.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Christian Beijar, viceordföranden Åke Mattsson samt ledamöterna Runar Karlsson och Torsten Sundblom samt ersättaren Igge Holmberg.

Ledamoten Torsten Sundblom har fogat en reservation till betänkandet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar det andra lagförslaget oförändrat och

att lagtinget antar det första lagförslaget i följande lydelse:

1.

L A N D S K A P S L A G
om tillämpning i landskapet Åland av lagen om privat socialservice

I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

1 §

Inledande bestämmelse

Lagen om privat socialservice (FFS 922/2011), nedan kallad rikslagen, ska tillämpas i landskapet Åland med de avvikelser som anges i denna lag.

Ändringar av rikslagen är tillämpliga i landskapet från det att ändringarna träder i kraft i riket, om inte annat följer av bestämmelserna i denna lag.

2 §

Förvaltning

De förvaltningsuppgifter som enligt rikslagen ankommer på statliga myndigheter och kommunala myndigheter ska i landskapet skötas av landskapsregeringen och kommunerna, såvitt fråga är om uppgifter som faller inom landskapets behörighet, varvid

1) landskapsregeringen är tillståndsmyndighet och

2) landskapsregeringen och det kommunala organ som avses i 6 § socialvårdslagen (FFS 710/1982) eller den tjänsteinnehavare som organet utsett är tillsynsmyndighet.

3 §

Avvikelser

(1 mom. lika som lagförslaget).

Hänvisningar och bestämmelser i rikslagen ska gälla i på det sätt som anges i följande tabeller:

Tabell 1

Hänvisningen i rikslagens

avser i landskapet

1.

2 § 2 mom. och 5 § 1 mom. till lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (FFS 812/2000)

de med stöd av landskapslagen (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård tillämpliga bestämmelserna i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården

2.

4 § 2 mom. till lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (FFS 272/2005)

de med stöd av landskapsförordningen (1995:103) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård tillämpliga bestämmelserna om behörighetsvillkor för yrkesutbildad personal inom socialvården

3.

4 § 3 mom. till 5 § i lagen om barndagvård (FFS 36/1973)

8 och 9 §§ barnomsorgslagen och de med stöd av 8 § utfärdade bestämmelserna

4.

4 § 3 mom. till 26a § 2 mom. i socialvårdslagen

de med stöd av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård tillämpliga bestämmelserna i socialvårdslagen

5.

4 § 3 mom. till 59 och 60 §§ i barnskyddslagen (FFS 417/ 2007)

de med stöd av landskapslagen (2008:97) om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen tillämpliga bestämmelserna i barnskyddslagen

6.

11 § 2 mom. till bestämmelser om anmälan till det kommunala organet i lagen om barndagvård

ansökan och godkännande som avses i 28 § 1 mom. barnomsorgslagen

7.

13 § och 27 § till 17 § 1 mom. 3 punkten socialvårdslagen

de med stöd av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård tillämpliga bestämmelserna i socialvårdslagen

8.

28 § 3 punkten till 11 § personuppgiftslagen (FFS 523/1999)

7 § landskapslagen (2007:88) om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen

9.

30 § 3 mom. till 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (FFS 621/1999)

15a § landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet

Tabell 2

Bestämmelsen i rikslagens

ska i landskapet

1.

7 § 2 mom. om en serviceproducents alla verksamhetsenheter där socialservice produceras dygnet runt,

(uteslutning) gälla sådan socialservice som produceras i landskapet.

2.

8 § 1 mom. andra meningen om ansökan om tillstånd,

inte tillämpas.

3.

8 § 2 mom. 9 punkt om krav på att uppge den dataskyddsansvariga enligt 20 § 4 mom. lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (FFS 159/ 2007),

inte tillämpas, dock så att om inte en särskild person inom en verksamhet har förordnats vara dataskyddsansvarig och detta meddelas i tillståndsansökan, så ska den för varje verksamhetsenhet ansvariga personen anses vara dataskyddsansvarig.

4.

9 § 1 mom. andra mening om inspektion med anledning av tillståndsansökan:

inte tillämpas.

5.

17 § 2 mom. första meningen om rätt att ge inspektionsuppdrag till andra myndigheter.

inte tillämpas.

6.

25 § om förande av register och användning av registeruppgifterna,

Inte tillämpas. Landskapsregeringen ska för handläggning av tillstånds- och anmälningsärenden som avses i denna lag samt för övervakning och statistikföring av verksamheten föra ett register över tillhandahållare av privat socialservice. Landskapsregeringen får använda registeruppgifter i den omfattning dess uppgifter kräver det. Närmare bestämmelser om behandling av personuppgifter finns i landskapslagen (2007:88) om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen.

7.

33 § 2 och 3 mom. om centralförvaltningen

inte tillämpas.

8.

35 § 3 mom. om underrättelse om genomförda tillsynsåtgärder:

inte tillämpas. Landskapsregeringen ska underrätta det kommunala organet i berörda kommuner om landskapsregeringen med stöd av rikslagens 17 – 23 §§ har genomfört en tillsynsåtgärd.

9.

41 § om ersättning för kostnaderna för registrering:

inte tillämpas.

10.

45 § 1 mom. andra mening om tillståndets giltighetstid

inte tillämpas.

11.

45 § 2 mom. om tillståndets giltighetstid

inte tillämpas.

4 - 6 §§

(Lika som i lagförslaget).

__________________

Mariehamn den 21 maj 2012

Ordförande

Christian Beijar

Sekreterare

Marine Holm-Johansson

Reservation

Jag reserverar mig mot utskottets beslut att förkasta åtgärdsmotion nr 5/2011-2012.

I motionen föreslås att en landskapslag om servicesedlar inom vård och omsorg ska stiftas.

Införande av servicesedlar inom vården och omsorgen skulle ge ökad valfrihet. Servicesedlar kan bidra till att patienten snabbare får vård som i förlängningen kan innebära kortare sjukskrivningstid och effektivare rehabilitering vilket sammantaget är bra för samhällsekonomin. Inom omsorgssektorn som helhet finns ett ökande behov av service och privata alternativ kommer att bli ett viktigt komplement till den service som produceras av den offentliga sektorn. Det är också till fördel om ett närmare samarbete mellan den offentliga och privata omsorgen befrämjas. Erfarenheten av servicesedlar i såväl riket som Sverige är god och även åländska patienter och klienter har mycket att vinna på att servicesedlar införs inom den åländska vård- och omsorgssektorn. Servicesedlar i riket grundar sig på lag medan de i Sverige grundar sig på avtal.

För att uppfylla de intentioner om införande av servicesedlar som finns i 46 § landskapslagen om hälso- och sjukvård krävs en särskild lagstiftningsåtgärd.

Med anledning av ovanstående föreslår jag att åtgärdsmotion nr 5/2011-2012 godkänns och

att lagtinget beslutar ge landskapsregeringen i uppdrag att inleda lagberedning som syftar till stiftande av landskapslag om servicesedlar inom vården och omsorgen samt förelägga lagtinget förslag till lagstiftning på området.

Mariehamn 24 maj 2012

Torsten Sundblom

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter