Social- och miljöutskottets betänkande 6/2005-2006

Lagtingsår: 2004-2005

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 6/2005-2006

 

Datum

 

Social- och miljöutskottet

2006-09-07

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 

Social- och miljöutskottets betänkande

Miljöhandlingsprogram för Åland 2005-2008

·      Landskapsregeringens meddelande nr 3/2004-2005

 

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Landskapsregeringens meddelande. 1

Utskottets förslag. 2

Utskottets synpunkter 2

Allmänt 2

Specifika mål och åtgärder 2

Miljölagstiftning. 2

Miljöförvaltningen. 3

Landskapsregeringens miljöledningsarbete. 3

Vatten. 4

Allmänt 4

Fiskodling. 4

Jordbruk 4

Sjöfarten. 5

Avloppsvatten från bosättning. 5

Mark 6

Naturvård och biologisk mångfald. 6

Gröna inköp. 6

Luft och klimatförändringar 6

Trafik 6

Ärendets behandling. 6

Utskottets förslag. 7

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsregeringens meddelande

 

Målet med landskapsregeringens miljöhandlingsprogram för Åland 2005-2008 är att skapa ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. Den stora utmaningen är att bibehålla och utveckla välfärdssamhället till förmån för medborgarna vid sidan av strävandena att minska skadlig miljöpåverkan. Miljöhandlingsprogrammet strävar till att vara så heltäckande som möjligt, men med särskild fokus på vattenmiljön. För att nå bästa möjliga resultat måste åtgärder vidtas på många olika plan. För att minska gränsöverskridande föroreningar krävs ett intensivt arbete på nationell, nordisk och EU-nivå samt ett ökat miljösamarbete med Östersjöländerna. För att vara en trovärdig medaktör i det politiska miljöarbetet utanför Åland måste landskapet också väsentligt minska de egna utsläppen av övergödande ämnen som kväve och fosfor. Särskilt avgörande är utsläppsminskningar inom fiskodling, jordbruk och enskilda avlopp. Miljöhandlingsprogrammet föreslår därför åtgärder för att markant minska utsläppen i sjöar och vattendrag vilket på sikt minimerar den lokala belastningen av den känsliga skärgårdsmiljön kring Åland.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet föreslår att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande till kännedom och samtidigt bringar utskottets betänkande till landskapsregeringens kännedom.

 

Utskottets synpunkter

 

Allmänt

 

Landskapsregeringens miljöhandlingsprogram är som helhet ett ambitiöst och bra program för miljön. Programmet omfattar målsättningar och åtgärder för landskapsförvaltningen, den kommunala sektorn, företag och privatpersoner m.fl. Landskapsregeringen har som förvaltningsmyndighet viktiga uppgifter som innefattar både normgivning och miljötillsyn. Vid sidan om dessa funktioner bör landskapsregeringen som organisation utgöra ett föredöme och vara en föregångare när det gäller att pröva ny teknik eller anamma miljövänliga alternativa tillvägagångssätt. Det är en stor och svår uppgift att försöka skapa ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. En bra utgångspunkt är enligt utskottet att prioritera miljöarbetet inom förvaltningen lika högt som det miljöarbete som krävs av övriga sektorer i samhället. Vidare är en förutsättning för en framgångsrik miljöpolitik att den bedrivs i samverkan och i dialog med olika berörda grupper och att ett aktivt attitydförändrande arbete utförs på gräsrotsnivå.

     Sjöfart, industri, jordbruk, trafik, privat konsumtion och fiskodling är exempel på verksamheter som bidrar i olika hög grad till miljöbelastningen av vattenområden, luft och mark. De ställs ofta mot varandra och deras nytta såsom arbetsplatser eller andel av BNP används som argument för att en hög belastning skall tillåtas. Utskottet anser att den här typen av argumentation sällan är fruktbar. All verksamhet har ett ansvar för att se till att miljöbelastningen minskar så långt som möjligt. När det gäller t.ex. Östersjön eller klimatpåverkan är det nödvändigt att åstadkomma kraftiga nedskärningar av miljöbelastningen. Det medför att ett brett angreppssätt är viktigt. Samtidigt är det naturligtvis angeläget att följa med forskning och utveckling som syftar till att hitta de metoder och den teknik som leder till de mest kostnadseffektiva lösningarna, men sannolikt kommer inte de nämnda miljöproblemen att lösas på annat sätt än genom allas medverkan.

      Utskottet omfattar de av landskapsregeringen antagna övergripande målen. Under beredningen har näringsutskottets utlåtande över miljöhandlingsprogrammet inhämtats. Utskottet har inte tagit ställning till utlåtandets innehåll.

 

Specifika mål och åtgärder

 

Miljölagstiftning

 

Att välja miljövänligt kan vara både komplicerat och dyrt. Lagstiftning kan underlätta för enskilda att leva mer miljövänligt så att spridning av avfall, avgaser och farliga kemikalier begränsas. Utskottet har under beredningen berört frågan om inkonsekvenser i lagstiftningen om olika produkter och tjänster. Ett exempel som kan nämnas är de gällande reglerna för olika förbränningsmotorer. Stränga utsläppsnivåer finns för personbilar medan det ställs mycket lägre krav på bl.a. arbetsmaskiner, båtmotorer och gräsklippare. Utskottet föreslår att landskapsregeringen verkar för och vidtar de åtgärder som är möjliga för att skynda på en skärpning av miljökraven för andra motorer än personbilar.

     Under beredningen har längden på tidsbegränsade tillståndsbeslut enligt vattenlagen och miljöskyddslagen diskuterats. Det har bl.a. framförts att tillstånd med kort varaktighet hämmar anskaffning och utveckling av ny teknik. Utskottet föreslår att landskapsregeringen överväger möjligheter att stimulera en återkommande uppgradering av teknik så att verksamhetsutövarna tillämpar bästa tillgängliga teknik (BAT).

     Enligt framställningen pågår en översyn av bestämmelserna om tillsynsavgifter. Bestämmelserna bör enligt utskottet bl.a. vara enkla och tydliga att tillämpa. Avgiftens storlek bör anpassas till verksamhetens omfattning. En näringsidkare med liten verksamhet och omsättning bör t.ex. åläggas en lägre avgift än en näringsidkare med stor verksamhet och omsättning.

 

Miljöförvaltningen

 

Landskapsregeringen anger under de långsiktiga målen att miljöprövningsnämndens handläggningstid i normalfallen skall vara tre till sex månader. Med hänvisning till det utskottet erfarit under utskottsbehandlingen bör handläggningstiden enligt utskottet inte överstiga sex månader. När det gäller anmälningsärenden bör handläggningstiden vara högst en månad räknat från det datum då uppgifterna i anmälan är fullständiga. Utskottet vill samtidigt understryka vikten av att villkoren i de miljötillstånd som finns följs. Det förutsätter en väl fungerande tillsyn. Enligt meddelandet skall bl.a. miljöinspektörerna ges tillräckliga verksamhetsförutsättningar och personalresurser.  Under åtgärder till och med år 2008 sägs vidare att tillsynsbesök skall göras vid alla verksamheter som år 2005 är tillståndspliktiga, en eller flera gånger till och med år 2008. Utskottet stöder den av landskapsregeringen antagna målsättningen.

 

Landskapsregeringens miljöledningsarbete

 

De antagna målen och de planerade åtgärderna är enligt utskottet bra och mycket ambitiösa. För att landskapsregeringen skall uppfattas som ett föredöme från miljösynpunkt är det viktigt att landskapsregeringen lever upp till sina egna mål. Målsättningarna måste beaktas i alla beslut. Det kommer att medföra merkostnader som måste budgeteras för, t.ex. när landskapsägda kök går in för ekologiska och närproducerade livsmedel.

     Under åtgärder till och med år 2008 sägs bl.a. att miljöbelastningen från transporterna skall minimeras och miljöbelastningen från energiförbrukningen minska. Utskottet föreslår att landskapsregeringen efter hand byter ut fordon och maskiner till mer miljövänliga alternativ. Många av landskapets fastigheter värms med olja eller el. Utskottet anser att uppvärmning med olja eller direktverkande el skall frångås. Alternativa miljövänliga uppvärmningskällor skall installeras i såväl befintliga fastigheter som vid nybyggnation.

     Vidare konstaterar utskottet att landskapsfärjorna använder stora mängder fossilt bränsle. Enligt utskottet bör landskapsregeringen under planeringen av landskapstrafiken se på bränsleanvändningen ur ett helhetsperspektiv och beakta miljömålen så att de uppnås. 

     Utskottet vill understryka vikten av mätbara miljömål. Utgångspunkten bör vara den rådande miljösituationen som tjänar som referensvärden. Lika viktigt är det att se till att målet eller delmålen är genomförbara inom en realistisk tidsperiod. Det måste vara möjligt att med jämna mellanrum följa upp hur miljöarbetet fortskrider och om åtgärderna är tillräckliga för att nå målet inom föreskriven tid. Samtidigt erinrar utskottet om att även sådant miljöarbete som är svårt att mäta är viktigt. Det kan bl.a. vara upplysnings- och attitydförändringsarbete.    

     För att miljöhandlingsprogrammet skall få största möjliga genomslagskraft inom förvaltningen måste varje avdelning ta in målsättningarna i respektive avdelnings verksamhetsplan och budget.

 

Vatten

 

Allmänt

 

Utskottet stöder de av landskapsregeringen antagna målen och åtgärderna. Enligt programmet har landskapsregeringen redan igångsatt många åtgärder. Åtskilliga vattenområden har undersökts och dokumenterats under många år. Utskottet konstaterar att långtidsserier är viktiga för att kunna bedöma om åtgärderna för att förbättra miljön är tillräckliga. Provtagningar och analyser är kostsamma och därför borde bästa möjliga nytta dras av resultaten. Utskottet föreslår att landskapsregeringen tillser att analysresultat och dokumentation från genomförda undersökningar följs upp och görs tillgängliga för både enskilda och myndigheter. De bör t.ex. alltid användas som beslutsunderlag i alla tillstånds- och anmälningsärenden som berör respektive vattenområde. Riktad information till boende och företagare kring ett vattenområde kan dessutom stimulera till frivilliga åtgärder som förbättrar miljötillståndet.

 

Fiskodling

 

Utskottet anser i likhet med landskapsregeringen att det är nödvändigt att ägna särskild uppmärksamhet åt fiskodlingen. Å ena sidan står fiskodlingen för jämförelsevis stora utsläpp av näringsämnen till skärgårdshavet, å andra sidan är företagen viktiga för det lokala näringslivet. Fiskodlingen erbjuder bl.a. arbetsplatser och bidrar till kommunernas skatteintäkter. Utskottet anser samtidigt att miljösituationen i Östersjön förutsätter åtgärder inom alla sektorer, åtgärder som kommer att kosta. Kostnaderna kommer att drabba enskilda personer och företag samt det allmänna, som i sista hand betalas med skattemedel. För att kunna uppnå de utsläppsminskningar som är nödvändiga för att minska eutrofieringen måste därför nedskärningar göras inom alla sektorer. Effekterna av nedskärningarna kommer dock att drabba regionerna ojämnt. Innan eller parallellt med att landskapsregeringen vidtar de planerade åtgärderna i miljöhandlingsprogrammet måste näringspolitiska åtgärder vidtas för att motverka effekter på näringslivet såsom antalet arbetstillfällen m.m.    

     Det är enligt utskottet viktigt att konsekvenserna av de i programmet angivna åtgärderna är kända på förhand. I bilagan till meddelandet beskriver landskapsregeringen de olika planer och strategidokument som kommer att ligga till grund för åtgärder som syftar till att stöda en utveckling och diversifiering av näringslivet i skärgård och glesbygd. Åtgärderna omfattar olika branscher av näringslivet, men också olika delar av den offentliga sektorn. Utskottet omfattar de beskrivna åtgärderna men föreslår att landskapsregeringen dessutom startar ett direkt samarbete med representanter från de berörda fiskodlingsföretagen. 

 

Jordbruk

 

Utskottet konstaterar att de avsnitt i miljöhandlingsprogrammet som berör jordbruk är mycket generellt hållet och endast i enstaka fall tar upp konkreta åtgärder. På flera av punkterna i programmet hänvisas till gällande alternativt kommande miljöstödsprogram eller Program för landsbygdens utveckling i landskapet Åland 2000-2006. Det har därför varit svårt för utskottet att bilda sig en uppfattning om miljöhandlingsprogrammets konkreta innehåll och konsekvenser. Det är dessutom oklart hur målsättningarna förhåller sig till de målsättningar som antagits för gällande miljöstödsprogram. Det framgår t.ex. inte hur en 20 procents minskning av totalbelastningen av kväve och fosfor skall åstadkommas och vad det kommer att innebära för jordbruksnäringen.

     När det gäller näringsläckage till vattendrag har utskottet erfarit att de skyddszoner som tillämpas mot vattenområden är otillräckliga. Utskottet föreslår därför att  landskapsregeringen gör en översyn av skyddszonerna och vid behov utökar zonerna.

     I programmet anges att landskapsägda gårdar skall bjudas ut för ekologisk odling eller för mottagning av våtkompost av toalettvatten från hushåll. Enligt utskottet är det bra att landskapsregeringen försöker lösa frågan om återförandet av näringsämnena från miljövänliga toaletter i ett kretslopp. Utskottet anser dock att våtkompost endast skall tas emot under förutsättning att den är kvalitetssäkrad och inte innehåller farliga ämnen.

     Under beredningen har även användningen av gödsel och bekämpningsmedel i privata trädgårdar diskuterats. Enligt utskottet kan det finnas anledning att undersöka omfattningen av hushållens användning av de här medlen och vid behov överväga åtgärder för att minska läckage av näringsämnen och kemikalier.

 

Sjöfarten

 

Landskapsregeringen har enligt programmet för avsikt att påbörja installering av bästa tillgängliga teknik på samtliga landskapets färjor och fartyg. Arbetet torde förutsätta en verkställighetsplan som även tar i beaktande de ekonomiska aspekterna.

     Utskottet uppmanar landskapsregeringen att i samarbete med andra länder verka för att alla hamnar för kommersiell trafik i Östersjön bygger mottagningsanordningar för avloppsvatten. Dessutom bör differentierade hamnavgifter införas i syfte att skynda på installation av den teknik som krävs på fartygen för att möjliggöra att avloppsvattnet pumpas till hamnarnas mottagningsanordningar. Ett system för att kontrollera och övervaka tömningen av avloppsvatten till godkända mottagningsanordningar inom Östersjön bör dessutom utarbetas.  

     Enligt miljöhandlingsprogrammet har en del av ett Interreg-projekt om avloppsvattenbehandling och avfall i gästhamnar genomförts under 2005. Utgående från projektet skall vidare åtgärder vidtas. Utskottet har tagit del av rapporten som ingår i projektet: ”Mottagningsstationer för toalettavfall från fritidsbåtar samt avfallshantering i hamnarna på Åland” (ÅUS 2006:5). Utskottet vill uttala sitt stöd för en fortsättning på det arbetet.

 

Avloppsvatten från bosättning

 

Utskottet konstaterar att många åtgärder som rör avlopp från bosättning är påbörjade. Att besluta om allmänna avloppsverk hör till kommunernas förvaltningsområde. Det är också kommunerna som med stöd av byggnadslagen beslutar om enskilda avloppslösningar. När det gäller de i programmet nämnda kommunerna har utskottet erfarit att landskapsregeringen inte i alla fall har fört några diskussioner med kommunerna ifråga. Förverkligandet av miljöhandlingsprogrammet till denna del är helt beroende av kommunernas planering och ekonomi. Landskapsregeringen bör i samråd med kommunerna diskutera hur de här frågorna bäst bör lösas och se till att beredskap finns att ekonomiskt stöda kommunernas projekt.

     Med hänvisning till det stora antal enskilda hushåll med äldre avloppslösningar och som inte kan ansluta sig till Lotsbroverkets avloppsledningsnät anser utskottet att landskapsregeringen på liknande grunder även måste stöda dessa avloppslösningar. 

     Även om det i första hand är kommunerna som planerar och beslutar om avloppsvatten från bosättning anser utskottet att landskapsregeringen bör sammanställa en kartläggning över avloppsvatten för hela Åland. Med utgångspunkt i den kartläggningen bör en långsiktig plan antas i samråd med kommunerna.

 

Mark

 

Naturvård och biologisk mångfald

 

Utskottet har under beredningen uppmärksammats om att stammen av gråsäl har vuxit sig stark och att sälarna åsamkar fiskerinäringen stora ekonomiska skador. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att utreda om man bör vidta ytterligare åtgärder för att begränsa skadorna.

     Utskottet omfattar i övrigt de i meddelandet antagna målsättningarna.

 

Gröna inköp

 

Utskottet vill understryka vikten av att följa upp inköp av produkter och tjänster inom landskapsförvaltningen. Att välja miljövänliga alternativ förutsätter att information och kunskap inhämtas. Landskapsregeringen bör vara tydlig och ge klara riktlinjer till de tjänstemän som berörs.

 

Luft och klimatförändringar

 

Trafik

 

Utskottet konstaterar att miljövänliga bränslen för biltrafik inte finns allmänt tillgängliga i landskapet. För att stimulera en utveckling på detta område behövs särskilda åtgärder i syfte att främja handeln med alternativa bränslen och fordon som är anpassade för sådana bränslen. Enligt miljöhandlingsprogrammet skall landskapsregeringen arbeta för att biobränslen används i större omfattning för transport. Utskottet ser fram emot sådana åtgärder. I övrigt stöder utskottet de av landskapsregeringen föreslagna åtgärderna.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 12 september 2005 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande över meddelandet. Utskottet har med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt ett utlåtande från näringsutskottet, vilket fogas till detta betänkande.

     Utskottet har i ärendet hört landskapsregeringsledamöterna Harriet Lindeman och Runar Karlsson samt föreståndaren för Ålands försöksstation Ulla Boman, professorn i marinbiologi Erik Bonsdorff (per telefon), limnologen Sten Åke Carlsson (per telefon), miljöjuristen Helena Blomqvist, ordföranden i Ålands fiskodlarförening Marcus Eriksson, kommundirektören Niklas Eriksson, konsulten Carl Gustav Flink, miljöingenjören Bror Johansson, energisamordnaren Henrik Juslin, byråchefen Olof Karlsson, jordbrukaren John Mattsson, VD för Ålands producentförbund Julia Rudels, företagaren Kalle Pettersson, jordbrukaren Bo-Erik Sandell och vattenbiologen Mikael Wennström.

     Utskottet har dessutom i enlighet med 21 § 2 mom. arbetsordningen hållit ett offentligt sammanträde. Under sammanträdet hördes ordföranden Lennart Isaksson och styrelseledamoten Karl-Erik Williams i Ålands vattenskyddsförening r.f., ordföranden Gunda Åbonde-Wickström och viceordföranden Dan Jansén för Ålands natur och miljö r.f. samt Agenda 21- samordnarna Lotta Jakobsson och Maria Stenroos-Fagerström.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Sune Mattsson, vice ordföranden Fredrik Lindqvist, ledamöterna Åke Mattsson, Veronica Thörnroos (delvis) och Göte Winé samt ersättaren Gun Carlson (delvis).

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antecknar sig meddelandet till kännedom och bringar detta betänkande till landskapsregeringens kännedom.

__________________

 

 

Mariehamn den 7 september 2006

 

 

Ordförande

 

 

Sune Mattsson

 

 

Sekreterare

 

 

Marine Holm-Johansson


Ålands lagting

UTLÅTANDE 2005-2006

 

Datum

 

Näringsutskottet

2006-03-28

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till social- och miljöutskottet

 

 

 

 

 


Näringsutskottets utlåtande

Miljöhandlingsprogram för Åland 2005-2008

·      Landskapsregeringens meddelande nr 3/2004-2005

 

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 2

Utskottets förslag. 3

 

 

Lagtinget har till social- och miljöutskottet remitterat landskapsregeringens meddelande med förslag till miljöhandlingsprogram för Åland 2005-2008 och social- och miljöutskottet har enligt 41 § 1 mom. lagtingsordningen den 6 mars 2006 anhållit om utlåtande från näringsutskottet. Social- och miljöutskottet efterfrågade i första hand näringsutskottets syn på de delar av miljöhandlingsprogrammet som får konsekvenser för näringar. Näringsutskottet ombads bl.a. ge förslag till åtgärder som syftar till att minimera negativa näringspolitiska konsekvenser och som stimulerar till en utveckling av alternativa näringar, speciellt i skärgårdskommunerna.

 

Utskottets synpunkter

 

Landskapsregeringens övergripande mål för miljöhandlingsplanen är att all verksamhet i landskapet skall vara hållbar ur såväl miljömässig, ekonomisk som social synvinkel. Utskottet vill i detta utlåtande särskilt betona vikten av den ekonomiska hållbarheten som utgör en förutsättning för framtida utveckling av näringarna på Åland.

     Det är också enligt utskottets mening synnerligen viktigt att näringarna på Åland inte blir föremål för en strängare reglering än i de omkringliggande regionerna med vilka de skall konkurrera. Utskottet vill också framhålla vikten av ett utökat och mera samordnat internationellt samarbete särskilt i Östersjöregionen.

 

Fiskodling

 

Enligt utskottets mening har fiskodlingsnäringen visserligen ett ansvar för att i möjligaste mån åtgärda sina utsläpp men samtidigt bör landskapet inte undanröja förutsättningarna för en framtida verksamhet genom införande av orimliga regler. Näringen förefaller idag vara i avsaknad av framtidstro och det är svårt att få ihop en ekvation där lönsamheten minskar samtidigt som kraven på investeringar i ny miljövänlig teknik ökar.

     Utskottet konstaterar att landskapet i tiden har medverkat i uppbyggnaden av fiskodlingsverksamheten men att förhållandet mellan landskapsregeringen och -förvaltningen å ena sidan och näringen å andra sidan numera inte tycks vara det bästa, något som visas bl.a. av att fiskodlingsnäringen inte involverats i processen med framtagandet av miljöhandlingsprogrammet.

     Enligt vad utskottet redan tidigare fått erfara ser EU vattenbruket som en framtidsnäring eftersom efterfrågan på fisk ökar samtidigt som fiskbestånden i världshaven minskar. Enligt utskottets mening bör näringen även ges framtidsmöjligheter i landskapet eftersom den har stor betydelse i framför allt skärgårdskommunerna där skatteinkomsterna från näringen är betydande och där varje arbetsplats relativt sett är mycket värd. Beslutsfattarnas uppgift är här bland annat att tillse att näringens miljöpåverkan framställs i en objektiv belysning mot bakgrund av adekvat forskning, exempelvis bör man när det talas om belastningsnivåer per capita även ta i beaktande att en stor del av fisken odlas för export och alltså för marknader utanför Åland. Utskottet anser även att det vid samhällsplaneringen bör beaktas var odlingarna skall placeras så att belastning på de inte vikarna kan undvikas.

     Utskottet har vid behandlingen av ärendet informerats om planerna på försöksodling av fisken Tilapia. Planerna förefaller intressanta särskilt som fisken är en vegetarian vilket innebär att fodret kan odlas på Åland.  Samtidigt konstaterar utskottet dock att Tilapia-odling på land knappast kan bli en snar ersättning för den pågående fiskodlingsverksamheten. Landskapsregeringen bör dock enligt utskottets mening stöda forsknings- och utvecklingsarbetet på det här området.

 

Jordbruk

 

Utskottet har vid behandlingen av ärendet kunnat konstatera att även jordbruket är en näring i stort behov av ökad framtidstro. Jordbruket påverkas i hög grad av EU:s jordbrukspolitik som syftar till en minskad produktion samtidigt som produktionen kraftigt ökar i de nya medlemsstaterna där konkurrensfördelarna är många.

     Enligt utskottets mening är det därför angeläget att även jordbruket ges rimliga verksamhetsförutsättningar och att övergången och anpassningen till de nya stödsystem som sannolikt är att vänta, blir tillräckligt långsam.

     Utskottet vill här särskilt framhålla att möjligheterna till en framtida satsning på energigrödor bör undersökas. Landskapet bör även här stöda satsningar på utveckling och på försöksverksamhet som t.ex. kunde bedrivas på Jomala gård. En total övergång till ekologisk odling i landskapet hyser utskottet dock inte tilltro till så länge marknaden inte i tillräcklig utsträckning efterfrågar ekologiska produkter. Landskapsregeringen samt underlydande organ uppmanas dock att i möjligaste mån inköpa åländska produkter.

    

Turism

 

Utskottet konstaterar att en god miljö, framför allt vattenmiljö, är synnerligen viktig för turismen. Vidare konstaterar utskottet att det vore angeläget att samma regler skulle gälla för hantering av avlopp från småbåtsturismen i hela Östersjön. Landskapsregeringen bör enligt utskottets åsikt överväga för- och nackdelar med en precisering av allemansrätten i landskapet samt överväga hur informationen om allemansrätten kan förbättras.

 

Ärendets behandling

 

Social- och miljöutskottet har den 6 mars 2006 med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt näringsutskottets utlåtande i ärendet.

     Utskottet har i ärendet hört jordbrukaren Sven-Anders Danielsson, fiskodlaren Marcus Eriksson, Ålands fiskodlarförenings ordförande Anders Enqvist, företagaren Björn Geelnard, näringsnämndens ordförande i Kumlinge Mia Hanström, Ålands turistförbunds VD Annica Jansson, ekoodlarna Anders Johansson och Anders Stenmark, företagaren Håkan Lundberg, konsulten Kaj Rosberg, Ålands producentförbunds VD Julia Rudels, fabrikschefen Timo Vetriö och kommundirektören John Wrede.

     Ledamoten Carina Aaltonen har inte kunnat omfatta utskottets åsikt och har därför fogat en reservation till betänkandet.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Anders Englund, vice ordföranden Brage Eklund samt ledamöterna Carina Aaltonen, Raija-Liisa Eklöw  och Fredrik Karlström.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet som sitt utlåtande

 

att social- och miljöutskottet vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

__________________

 

 

Mariehamn den 28 mars 2006

Ordförande

 

 

Anders Englund

 

 

 

Sekreterare

 

 

Susanne Eriksson