Social- och miljöutskottets betänkande 6/2009-2010

Landskapsregeringen föreslår att landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet ändras. Framställningen innehåller en ändring av bestämmelserna om hemvårdsstöd gällande adoptivbarn. I framställningen finns även en ändring av bestämmelserna om hemvårdsstöd, så att flerbarnsförhöjning kan fås för varje barn utöver ett som föds vid samma tillfälle. Framställningen innehåller också ändringar beträffande barn med särskilda behov. Landskapsregeringen föreslår vidare att företagare ska kunna få partiellt stöd för vård av barn i hemmet.

Till landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet fogas bestämmelser om utbetalning av stöd, ur landskapets medel, för vård av barn i hemmet när barn bor i EU- eller EES-land eller i Schweiz då rätt till förmåner finns från landskapet Åland i Finland i enlighet med förordningen om social trygghet. Landskapsregeringen föreslås kunna ingå uppdragsavtal om verkställighet med kommunerna som avtalspart, om att en av kommunerna sköter handläggningen av nämnda ärenden.

Motionärernas förslag

I vtm Gun-Mari Lindholm m.fl. lagmotion nr 1/2009-2010 föreslås en höjning av hemvårdsstödets grunddel till 500 euro samt justering av det belopp som de skattepliktiga inkomsterna inte får överstiga för att full tilläggsdel ska beviljas.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att landskapsregeringens lagförslag antas med vissa ändringar och tekniska justeringar. Utskottet föreslår vidare att lagmotionen förkastas.

Utskottets synpunkter

Allmänt

Utskottet konstaterar inledningsvis att landskapsregeringen nu lagt fram ett förslag till att komplettera den befintliga lagstiftningen enligt vad utskottet efterfrågade i sitt betänkande nr 4/2009-2010 till den del det berör lagstiftning som syftar till att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för familjer med barn som fötts vid samma tillfälle och adoptivbarn samt för familjer som flyttat till annat EU- eller EES land eller till Schweiz, vilka omfattas av den sociala tryggheten i landskapet. I framställningen har landskapsregeringen även föreslagit bestämmelser avseende företagares rätt till partiellt hemvårdsstöd.

Utskottet har erfarit att det i framställningen finns vissa begrepp som är oklara. I framställningens motivering används t.ex. begreppet ”handikappade barn”. Detta är enligt utskottet olämpligt och istället borde mer moderna begrepp användas tex. begreppen ”barn med förlängd läroplikt” eller ”barn med funktionsnedsättning”. Vid blankettlagstiftning kan undantagsvis föråldrade begrepp användas för att undvika begreppsförvirring. Utskottet valde att i fråga om handikappservicelagen att acceptera begreppen ”handikapp” och ”handikappade” därför att det i detta speciella fall hade varit svårt att använda ett annat begrepp då det var fråga om en s.k. blankettlag och då rikslagen använde dessa begrepp.

Utskottet konstaterar att begreppet ”förskoleverksamhet” i framställningen på Åland motsvaras av begreppet ”förundervisning”. Utskottet noterar vidare att den barnomsorgslagstiftning som landskapsregeringen avser i punkt 1.4 i den allmänna motiveringen i framställningen är det förslag till barnomsorgslag som presenterats i framställning nr 15/2009-2010. Utskottet noterar att det i framställningens detaljmotivering finns rubriker för de olika paragraferna men att lagens paragrafer saknar rubriker.

Utskottet har erfarit att det sannolikt kommer att komma upp många frågor gällande tillämpningen av lagstiftningen. Med anledning härav uppmanas landskapsregeringen att i brådskande ordning informera om och utfärda anvisningar avseende tillämpningen av lagstiftningen samt att vid behov utfärda närmare bestämmelser genom landskapsförordning i enlighet med den förordningsfullmakt som finns i lagstiftningen.

Utskottet noterar att hemvårdsstödets nivå i lagframställningen föreslås bli reglerat i lag och inte som idag reglerat genom förordning. Utskottet noterar vikten av att ett helhetsgrepp tas i fråga om hemvårdsstödets nivå och övriga utformning. Utskottet har konstaterat en efterfrågan på ett höjt hemvårdsstöd. Detsamma gäller frågan om koppling av stöden till index t ex på motsvarande sätt som i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd. Utskottet har också erfarit att tilläggsdelen inte är på en ändamålsenlig nivå och inte helt uppfyller sitt syfte då den inte beaktar familjens storlek och inte heller alltid familjens realinkomst avseende t ex utlandsinkomst. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att utreda detta närmare och snarast återkomma till lagtinget med förslag om justerade stödnivåer. Besluten i detta stycke har tillkommit efter omröstning som utföll 3-2. Beslutet har understötts av ordföranden Åke Mattsson, viceordförande Henry Lindström och ledamoten Sirpa Eriksson.

Utskottet konstaterar för övrigt att hela lagstiftningen är i behov modernisering och uppdatering.

Utskottet uppmanar landskapsregeringen att snarast återkomma till lagtinget med en reviderad och moderniserad hemvårdsstödslag i enlighet med vad utskottet framförde i sitt betänkande nr 4/2009-2010 där även hemvårdsstödets nivåer övervägs.

Detaljmotivering

4, 5a 5 §§ Utskottet konstaterar att denna framställning tillställdes lagtinget samtidigt som framställningen om en ny barnomsorgslag. Utskottet föreslår med anledning av detta att hänvisningarna i framställningen till barnomsorgslagstiftningen ändras till en allmän hänvisning till barnomsorgslagstiftningen så att hemvårdsstödslagstiftningen inte behöver invänta lagtingets beslut avseende framställningen om ny barnomsorgslagstiftning.

Ikraftträdelsebestämmelsen. Utskottet föreslår justeringar av ikraftträdelsebestämmelsens 2 och 3 mom. så att det blir klart att retroaktiva stöd ska utbetalas till adoptivföräldrar och föräldrar till barn som omfattas av rådets förordning (EEG) 1408/71 i det fall de ansöker om detta.

Utskottet föreslår vidare att bestämmelsen om företagares rätt till partiellt stöd för vård av barn i hemmet inte görs retroaktiv eftersom detta är en helt ny bestämmelse och utskottet inte finner att det finns behov av en sådan reglering. Ikraftträdelsebestämmelsens 4 mom. i framställningen förslås därför utgå.

Eftersom stöd kan ha utbetalats till de grupper som nu föreslås få stöd retroaktivt samt då framställningen föreslår en mindre höjning av hemvårdsstödets storlek som även skulle utgå retroaktivt anser utskottet att ikraftträdelsebestämmelsen bör anpassas så att alla stödtagare blir lika behandlade. Utskottet föreslår därför ett tillägg till ikraftträdelsebestämmelsen, i form av ett nytt 4 mom., i syfte att säkerställa att de grupper av stödtagare som föreslås få rätt till stöd retroaktivt, ska få ett sådant stöd som till sin storlek motsvarar hemvårdsstödets grund- och tilläggsdel innan denna lag trädde ikraft. Om stöd utbetalats till ett lägre belopp än det ovan nämnda så ska mellanskillnaden således utbetalas till stödmottagaren och om stöd redan betalats till de belopp som gällde för hemvårdsstödets grund- och tilläggsdel sker ingen ytterligare utbetalning. Syftet är att säkerställa likabehandlingen av olika stödmottagare även i fråga om de som nu föreslås få rätt till stöd retroaktivt.

För att förenkla för kommunerna avseende utbetalning av retroaktiva stöd föreslås att de som önskar erhålla retroaktivt stöd ska ansöka om detta senast inom ett år från det att lagen träder ikraft.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 17 mars 2010 inbegärt social- och miljöutskottets yttrande över framställningen.

Utskottet har i ärendet hört ministern Katrin Sjögren, föräldern Malin Franzén, föräldern Lennart Johansson, lagberedaren Caroline Karlsson, förbundsdirektören vid Ålands kommunförbund k.f. Sigurd Lindvall, barnomsorgschefen vid Mariehamns stad Bo Nygård, byråchefen Alexandra Oksman och socialinspektör Ulla Rindler-Wrede.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Åke Mattsson, vice ordföranden Henry Lindström samt ledamöterna Carina Aaltonen, Sirpa Eriksson och Roger Jansson.

Reservation har inlämnats av ltl. Carina Aaltonen och ltl. Roger Jansson, vilken fogats till betänkandet.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget förkastar det i lagmotion nr 1/2009-2010 ingående lagförslaget samt

att lagtinget antar det i framställningen ingående lagförslaget i följande lydelse:

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet

I enlighet med lagtingets beslut

ändras 1 § 2- 4 mom., 2 -4 §§, 5 § 1 mom., 6 §, 6a § 1 mom., 7, 8 och 14 §§ landskapslagen (1985:50) om stöd för vård av barn i hemmet, av dessa lagrum 7 § 2 mom. sådant det lyder i landskapslagen 1988/44, 1 § 4 mom. sådant det lyder i landskapslagen 1990/27, 1 § 2 mom. sådant det lyder i landskapslagen 1995/32, 3 § 2 mom., 4 §, 5 § 1 mom., 6 §, 6a § 1 mom. sådana de lyder i landskapslagen 1997/15, 1 § 3 mom. och 8 § 2 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2006/42 samt

(2 mom. lika som i framställningen)

1-3 §§

(Lika som i framställningen)

4 §

Grunddel betalas till vårdnadshavare som avses i 1 § 1 och 2 mom. om barnet inte får av kommunen enligt barnomsorgslagstiftningen ordnad barnomsorg eller sådan barnomsorg som kommunen enligt barnomsorgslagstiftningen bekostar. Grunddel betalas inte under den tid då vårdnadshavare är berättigad till särskild moderskaps-, moderskaps-, föräldra- eller partiell föräldrapenning eller till faderskapspenning för faderskapspenningsperioden omedelbart efter föräldrapenningsperioden eller till föräldrapenning eller faderskapspenning med stöd av 9 kap. 10 a § i sjukförsäkringslagen. Även om vårdnadshavare inte har rätt till sådan förmån betalas stödet först sedan den i sjukförsäkringslagen avsedda tiden löpt ut.

(2 mom. lika som i framställningen)

5 §

Syskonförhöjning betalas om vårdnadshavare utöver det barn som berättigar till grunddel har vård om ett eller flera barn som inte inlett läroplikt och som inte får av kommunen enligt barnomsorgslagstiftningen ordnad barnomsorg eller sådan barnomsorg som kommunen enligt barnomsorgslagstiftningen bekostar. Syskonförhöjning betalas även för ett barn som fyllt tre men inte inlett läroplikt och som åtnjuter kommunal barnomsorg i medeltal högst 5 timmar i dygnet eller i medeltal högst 25 timmar per vecka.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

5a §

Flerbarnsförhöjning betalas om vårdnadshavare utöver det barn som berättigar till grunddel har vård om ett eller flera barn under tre år, vilka alla är födda samtidigt och som inte får av kommunen enligt barnomsorgslagstiftningen ordnad barnomsorg eller sådan barnomsorg som kommunen enligt barnomsorgslagstiftningen bekostar. Flerbarnsförhöjningen betalas inte under den tid då vårdnadshavare är berättigad till särskild moderskaps-, moderskaps-, föräldra- eller partiell föräldrapenning eller till faderskapspenning för faderskapspenningsperioden omedelbart efter föräldrapenningsperioden eller till föräldrapenning eller faderskapspenning med stöd av 9 kap. 10 a § i sjukförsäkringslagen. Även om vårdnadshavare inte har rätt till sådan förmån betalas förhöjningen först sedan den i sjukförsäkringslagen avsedda tiden löpt ut.

(2 mom. lika som i framställningen)

6-8 §§

(Lika som i framställningen)

14 §

(Lika som i framställningen)

__________________

(1 mom. lika som i framställningen)

Hemvårdsstöd som avses i lagens 1 § 2 mom. (uteslutning) beviljas retroaktivt från den 1 april 2007.

Stöd för vård av barn i hemmet som avses i lagens 1 § 6 mom. (uteslutning) beviljas retroaktivt enligt rådets förordning (EEG) nr 1408/71.

Retroaktivt stöd beviljas till det belopp som gällde för hemvårdsstödets

grund- och tilläggsdel innan denna lag trädde ikraft. Ovan angivna retroaktiva stöd beviljas endast till den del motsvarande stöd för vård av barn inte redan utbetalats. Om stöd beviljats till ett lägre belopp än vad stödtagaren enligt detta moment är berättigad till utbetalas mellanskillnaden. Retroaktivt stöd ska sökas inom ett år från lagens ikraftträdande.

(5-6 mom. lika som i framställningen)

__________________

Mariehamn den 21 april 2010

Ordförande

Åke Mattsson

Sekreterare

Niclas Slotte

R E S E R V A T I O N

till Social- och miljöutskottets betänkande avseende Ändring av LL om stöd för vård av barn i hemmet.

Vi undertecknade stöder utskottets förslag om att godkänna kompletteringarna i lagen avseende stöd till föräldrar till adoptivbarn och så kallade ”EU-barn” samt till föräldrar som är företagare.

Däremot motsätter vi oss utskottets beslut att fortsatt låta grunddelen i hemvårdsstödet sjunka i realvärde (§ 3) och att inte höja inkomstgränsen för erhållande av tilläggsdel (§ 6). Dessa försämringar i nivån på hemvårdsstödet och för erhållande av tilläggsdel kommer nu att under snart 10 år ha fortgått. Vi föreslår därför att bägge belopp justeras med inflationen från nivån år 2001 till en ny nivå enligt 2009 års penningvärde.

Om det tidigare löftet om ändrad lagstiftning till hösten 2010 skulle vara riktigt hade vi kunnat tänka oss att invänta landskapsregeringens åtgärder i frågan. Under utskottsbehandlingen har vi dock erfarit att landskapsregeringen inte kommer igång före tidigast till hösten och att man skall försöka få lagstiftningen klar ”inom denna mandatperiod”. Det innebär i praktiken att förhöjda värden tidigast kan börja tillämpas från 1.1.2012.

När rätten att få kommunalt stöd för vård av barn i hemmet infördes i landskapet var det en ny och viktig familjepolitisk åtgärd. Under senare år har över 250 föräldrar årligen tagit del av denna möjlighet att förlänga tiden man är hemma och tar hand om sitt barn på heltid. Nivån på grunddelen var år 1997 då den justerades 2100 mark vilket motsvarar 353,19 euro per månad.

År 2001 gjordes en inflationsjustering av grunddelen. Den politiska linjen var därmed fastslagen: Beloppet skulle inte över tiden förlora i realvärde. Tvärtom var snarare den politiska målsättningen att successivt inflationsjustera ersättningen. Den nya nivån för grunddelen var från 2001 därmed 388,51 euro.

I och med år 2010 har 10 år förflutit utan att nivån justerats. Under samma tid har kommunerna erhållit en defacto ersättning för en inflatorisk höjning genom de löpande höjda kommunandelarna för socialvården (förutom för år 2010) och genom betydande engångsnivåhöjningar i samband med den nya kommunandelsreformen. Kommunerna har alltså fram till år 2010 kunnat göra en accumulerande ”vinst” på att grunddelen i hemvårdsstödet inte höjts med inflationen. Utskottet skrev därför enhälligt i sitt betänkande nr 4/2009-2010 att både nivån och en automatisk inflationsjustering bör ses över. I betänkandet konstaterade utskottet också ”att tilläggsdelen inte är på en ändamålsenlig nivå …”.

Familjepolitiskt har hemvårdsstödet varit efterfrågat och omtyckt trots den låga nivån på stödet och har utnyttjats av föräldrar i alla inkomstklasser och former av familjebildningar. Stödformen har också minskat på trycket i kommunerna avseende utbyggnadstakten för institutionsplatser och har därmed medverkat till att hålla nere kommunernas kostnader för barndagvården.

Den uppskattade årskostnaden för alla kommuner tillsammans för dessa våra föreslagna förändringar kan uppskattas till mellan 200 000 - 300 000 euro. Under de gångna nio åren sedan senaste höjning har kommunerna via landskapsandelarna ersatts med råge, såsom ovan visats, för den tilläggskostnad som en höjning nu innebär.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår vi

att lagtinget antar landskapslagen om ändring av landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet i följande lydelse:

Landskapslag

om ändring av landskapslagen om stöd för vård av barn i hemmet

(Ingressen lika som i utskottets betänkande).

1-3 §§

(Lika som i framställningen).

4 §

(1 mom. lika som i utskottets betänkande.)

Grunddelens belopp är 447 euro per kalendermånad. Om hemvårdsstöd inte betalas för en hel kalendermånad på grund av att den tid som nämns i 1 mom. börjar eller slutar under månaden, utgör stödet 1/25 av detta belopp för varje vardag, för vilken familjen är berättigad till stödet.

5 och 5a §§

(Lika som i utskottets betänkande).

6 §

(1 mom. lika som i framställningen).

Tilläggsdelens fulla belopp är 70 procent av den i 4 § 2 mom. avsedda grunddelen. Det belopp vilket de skattepliktiga inkomsterna inte får överstiga för att full tilläggsdel ska beviljas är 893 euro per kalendermånad. Om de skattepliktiga inkomsterna överstiger det belopp som berättigar till full tilläggsdel, minskas tilläggsdelens maximibelopp med 15 procent av den överstigande delen av de skattepliktiga inkomsterna.

6a, 7, 8 och 14 §§

(Lika som i framställningen).

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i utskottets betänkande.)

Mariehamn den 21 april 2010

Roger Jansson Carina Aaltonen

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter