Landskapsregeringen föreslår att lagtinget antar en landskapslag om energideklaration för byggnader. Förslaget rör genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. Med förslaget genomförs i huvudsak svenska bestämmelser om energiprestanda och energideklaration.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagförslagen antas med några ändringar.

Utskottets synpunkter

Landskapsregeringen föreslår att en lag om energideklarationer antas. Lagen ersätter den tidigare landskapslagen (2008:106) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om byggnaders energiprestanda. Med lagen genomförs direktivet om byggnaders energiprestanda vilket utvidgar såväl målgruppen av byggnader som innehållet i själva deklarationen jämfört med gällande lagstiftning. Rent terminologiskt byter redovisningen av en byggnads energiprestanda namn från det nuvarande energicertifikat till energideklaration. I nuvarande system med energicertifikat har en viss förvirring förekommit då den åländska byggbestämmelsesamlingen hänvisar till svenska Boverkets byggregler (BBR) i samband med planering av nya byggnader medan uppgörandet av energicertifikat följer finländska regler. Avsikten med den nya lagen är att följa svenska metoder för uträkning av energiprestanda, vilket gör dessa kongruenta med de olika definitionerna i BBR, som exempel kan definitionen av en byggnads uppvärmda yta (A_temp) nämnas.

I 7 § stadgas att byggnader som hyrs ut ska ha en energideklaration upprättad om byggnaden har en golvyta överstigande 250 m². Under en övergångsperiod fram till 30.6.2015 tillämpas en golvyta om 500 m² som gräns för kravet på energideklaration. Byggnader som används av offentliga myndigheter och som ofta besöks av allmänheten ska upprätta en energideklaration oberoende om utrymmet är hyrt eller i egen ägo.

I 4 kap (16-17 §§) stadgas om luftkonditioneringssystem. I 17 § stadgas om att rikslagen (FFS 489/2007) om inspektion av energieffektiviteten hos kylanläggningarna i en byggnads luftkonditioneringssystem ska tillämpas. Enligt lagen ska luftkonditioneringssystem med en kyleffekt på minst 12 kilowatt inspekteras vart femte år. Utskottet konstaterar att nämnda lag upphävdes i riket den första juni 2013 varför det kan finnas anledning för landskapsregeringen att se över hur detta kan regleras framöver.

Begreppet energiprestanda

Utskottet har erfarit att begreppet energiprestanda kan ha olika innebörd för olika personer. Enligt framställningens 3 § definieras energiprestanda som ”den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden”, vilket ganska väl följer direktivets motsvarande definition som använder en utvidgad beskrivning som ”den energimängd som behövs för ….uppvärmning, kylning, ventilation, varmvatten och belysning”. Det är en viss skillnad på begreppen använd energi, tillförd energi och det energiprestandavärde (EP) som kommer att ges en byggnad i samband med utfärdandet av en energideklaration. Använd energi är den mängd energi som åtgår i en byggnad oberoende hur energi tillförs. Den tillförda energin är den mängd energi som åtgår för att tillgodose behovet av använd energi i byggnaden. Den tillförda energin är olika beroende på vilket sätt t.ex. värmen i byggnaden skapas. Tillförd energi kallas också ibland för ”köpt energi”, vilket är ett inexakt uttryck eftersom energin också kan tillföras som solenergi och ved ur egen skog.

I uträkningsmodellen för den svenska energideklarationen används korrigeringskoefficienter för att beakta olika faktorer såsom husets ålder, kommun, byggnadstyp, värmekälla, fastighetsel och kyla. De två senare värdena används inte för egnahemshus. För ett egnahemshus ska följande formel användas:

EP_ref = (E_uppv * X_ålder * X_kommun*X_byggnadstyp+ E_vv) * X_värmekälla

E_uppv = energi för uppvärmning, i praktiken schablonvärdet 90 kWh/m²

E_vv = energi för varmvatten, i praktiken schablonvärdet 30 kWh/m²

X_nnnn = korrigeringskoefficienter för angiven faktor (husets ålder etc.)

Nedan följer en exempeluträkning av energiprestandavärde (EP_ref) för ett hus byggt före 1975, beläget i Norrtälje (jämförbart med Åland), 120 m² uppvärmd yta.

Fjärrvärme eller direkt el EP_ref = 147 kWh/m²

Värmepump(jordvärme) EP_ref = 88

Oljepanna EP_ref = 176

Träbränslen EP_ref = 191

Om huset i verkligheten har tillförts 20.000 kWh energi (gradtalskorrigerat) under året blir husets verkliga energiförbrukning 167 kWh/m². I det energicertifikat som utfärdas kommer värdet 167 kWh/m² att framgå tillsammans med normen för ett nybyggt hus och det statistiska intervall ( +/- 10 %) inom vilket liknande hus (avseende ålder, kommun, typ och värmekälla) placerar sig, i fallet fjärrvärme ovan skulle intervallet bli 132 – 162 kWh/m².

Som framgår av uträkningen blir det stora variationer i energiprestandavärdet (EP_ref). Det går inte heller att ur EP-värdet utläsa huruvida ett system är ”klimatvänligt”, eftersom en träbaserad värmekälla, som normalt betraktas som klimatneutral, ger ett högre EP-värde än huset med oljepanna.

Behörighet hos utfärdaren

För att utfärda en giltig energideklaration krävs att utfärdaren är en oberoende energiexpert och även har en godkänd certifiering. Utskottet erfar att det i landskapet finns nio personer med behörighet att utfärda certifikat enligt den nu gällande lagen. Behörigheten gäller enligt finländska bestämmelser och för den grundläggande nivån. För den s.k. högre behörighetsnivån, vilket bl.a. krävs för byggnader med kylning, finns ingen behörig utfärdare. Behörighetsnivåerna enligt Boverkets krav är indelade i tre olika nivåer, normal, kvalificerad och luftkonditionering. Av de nio personer som innehar behörighet är det för tillfället endast två personer som aktivt arbetar med att utfärda certifikat. Enligt framställningen avser landskapsregeringen i förordning godkänna såväl svensk (BFS 2007:5) som finländsk behörighet (FFS 170/2013). Eftersom behörighetskraven i praktiken har höjts genom indelning i olika behörighetsklasser kommer det sannolikt att ställas krav på vidareutbildningar av de som redan har behörighet och även för att få fram fler behöriga utfärdare.

Energideklarationens kostnader

Utskottet erfar att kostnaderna för uppgörande av energideklarationer kommer att öka jämfört med nuvarande system, bl.a. på grund av att det krävs ett obligatoriskt besök i byggnaden av den som utfärdar deklarationen. Energideklarationen för ett småhus i Sverige kostar runt 500 euro om det utförs av en större branschaktör. För ett flervåningshus stiger sannolikt kostnaderna till intervallet 1.000 - 2.000 euro. Utskottet ser det som troligt att det kommer att finnas en viss risk för anhopning av ärenden i början av lagens giltighetstid, vilket kan medföra kostnadsnivåer utöver de ovan nämnda eftersom tillgången på behöriga energibesiktare uppenbarligen är begränsad.

Redogörelse över alternativa energiförsörjningssystem

I framställningen föreslås en ny 71b § i plan- och bygglagen (2008:102) för landskapet Åland som skulle ålägga den som bygger ett nytt hus att i samband med ansökan om byggnadslov också presentera en utredning om användningen av alternativa energiförsörjningssystem i byggnaden.

En utredning över alternativa energiförsörjningssystem medför givetvis extra kostnader för beställaren och även för myndigheten som ska bedöma utredningen. Enligt Boverket i Sverige krävs 1-2 arbetsdagar, beroende på typ av byggnad, att ta fram den alternativa utredningen. I praktiken kan kostnaden komma att ligga på ungefär samma nivå som för den egentliga energideklarationen.

Utskottet konstaterar att framställningens förslag till en ny paragraf i plan- och bygglagen innebär att samtliga byggnadslov skulle åtföljas av en utredning över alternativa energiförsörjningssystem, något som inte förutsätts i direktivet och inte heller tillämpas i varken den svenska eller rikets lagstiftning. Med hänvisning till de betydande extra kostnader som detta skulle medföra föreslår utskottet att 71b § i plan- och bygglagen får en lydelse som väsentligen minskar den målgrupp som åläggs att presentera en alternativ utredning över energiförsörjningssystemet.

Detaljmotivering

1. Landskapslag om energideklaration för byggnader

4 § 1 mom. punkt 5 Utskottet föreslår att hänvisningen till svenska Boverkets föreskrifter och allmänna råd avlägsnas.

4 § 2 mom. punkt 5 Utskottet föreslår en språklig ändring.

6 § Utskottet föreslår en teknisk ändring i paragrafens rubrik, ordet ”byggare” byts ut mot ”byggherre” för att öka tydligheten.

12 § Utskottet föreslår en teknisk ändring i 1 mom. Hänvisningen till bostadsaktiebolagslagen gäller den gamla lagen, nu gällande lag har författningsnummer 1599/2009. I 2 mom. föreslås att ordet ”bostadsrättsaktiebolag” byts ut mot ”bostadsaktiebolag”.

17 § Utskottet föreslår att paragrafens sista mening stryks eftersom den inte längre har någon funktion då rikslagen är upphävd från och med 1.6.2013.

2. Landskapslag om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland

71b § Utskottet föreslår en ändring som ändrar hela innebörden i paragrafen sålunda att istället för att nästan samtliga byggnadslov för byggnader ska innehålla en utredning över alternativa energiförsörjningssystem så begränsas nu denna grupp huvudsakligen till byggnader med energisystem som använder direkt-el eller fossilbränslebaserade system för uppvärmning.

Övergångsbestämmelsen har fått en ändring av teknisk karaktär.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 8 april inbegärt social- och miljöutskottets yttrande över lagförslaget.

Utskottet har i ärendet hört ministern Veronica Thörnroos, energisamordnaren Henrik Juslin, lagberedaren Olle Ekström, VVS-ingenjören Jan Kavander, byggnads- och miljöinspektören Johan Willstedt, byggnadsinspektören Kaj Granholm, byggnadsingenjören Erik Hjärne, verksamhetsledaren Mikael Erickson vid Energi & Miljötekniska föreningen i landskapet Åland r.f., VVS-ingenjören Tom Clemes och fastighetsförmedlaren Roger Karlsson.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Christian Beijar, samt ledamöterna Anders Eriksson, Runar Karlsson, Sara Kemetter och Carita Nylund.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar lagförslagen i följande lydelser:

L A N D S K A P S L A G
om energideklaration för byggnader

(Ingressen lika som i lagförslaget).

1 - 3 §§

(Lika som i lagförslaget).

4 §

Energideklarationens innehåll

I en energideklaration ska avseende en byggnad anges

1) energiprestanda med angivande av byggnadens uppvärmningsformer, eventuella kylsystem och annan energianvändning, varvid energiprestanda för en byggnad som är ett en- eller tvåbostadshus med beaktande av byggnadens tekniska egenskaper ska anges med utgångspunkt i en normal användning av byggnaden,

2) om en obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet har utförts,

3) om radonmätning har utförts,

4) om energiprestanda kan förbättras med beaktande av en god inomhusmiljö och, om så är fallet, rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda samt

5) referensvärden för byggnaden (uteslutning).

Landskapsregeringen kan i förordning besluta närmare om

1) när en energideklaration senast ska vara upprättad,

2) beräkning av total användbar golvarea,

3) hur en byggnads energiprestanda ska anges i en energideklaration,

4) hur en byggnads energiprestanda enligt 1 mom. 1 punkten ska fastställas,

5) referensvärden som ska användas enligt 1 mom. 5 punkten samt (uteslutning)

6) uppgifter som utöver 1 mom. 1-5 punkterna ska lämnas i en energideklaration.

5 §

(Lika som i lagförslaget).

3 kap.
Skyldighet att energideklarera

6 §

B y g g h e r r e n s skyldighet att energideklarera

Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad ska se till att det finns en energideklaration upprättad för byggnaden.

7 - 11 §§

(Lika som i lagförslaget).

12 §

Energideklaration för samägda lägenheter

För aktielägenheter gäller i tillämpliga delar vad som i denna lag stadgas om byggnader. Den som äger aktier i ett bostadsaktiebolag som avses i lagen om bostadsaktiebolag (FFS 1599/2009) ska se till att det finns en energideklaration för den lägenhet som aktierna ger besittningsrätt till. En energideklaration för en aktielägenhet får bestå av en gemensam deklaration för en byggnad i bostadsaktiebolaget om de har ett gemensamt värmesystem.

Bestämmelserna i 1 mom. gäller i tillämpliga delar också för lägenheter i en byggnad vilka för annat ändamål än boende besitts av juridiska eller fysiska personer, oavsett om lägenheterna ingår i ett bostadsaktiebolag eller finns i en byggnad som på annat sätt ägs gemensamt av flera personer.

Skyldigheten enligt 1 och 2 mom. att energideklarera en lägenhet före försäljning och skyldigheterna enligt 13 § gäller inte vid försäljning

1) mellan företag som tillhör samma koncern eller mellan en fysisk person och ett företag om den fysiska personen äger företaget,

2) genom expropriation eller inlösen,

3) från ett konkursbo eller genom exekutivt förfarande eller

4) till någon som är närstående till en aktielägenhets ägare eller som av annat skäl redan disponerar en aktielägenhet.

Landskapsregeringen kan i förordning besluta närmare om undantag enligt 1-3 mom.

13 - 16 §§

(Lika som i lagförslaget).

17 §

Besiktning av luftkonditioneringssystem

I syfte att kunna bedöma en byggnads energiprestanda och jämföra den med andra byggnader för samma ändamål ska rikslagen om inspektion av energieffektiviteten hos kylanläggningarna i en byggnads luftkonditioneringssystem (FFS 489/2007) tillämpas i landskapet med de avvikelser som anges i detta kapitel. (Uteslutning).

18 - 26 §§

(Lika som i lagförslaget).

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av plan- och bygglagen för landskapet Åland

(Ingressen lika som i lagförslaget).

7 och 65b §§

(Lika som i lagförslaget).

71b §

Alternativa energiförsörjningssystem

Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad ska innan byggnadsarbetena påbörjas låta utreda alternativa energiförsörjningssystem och redovisa om sådana system är tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbara för byggnaden. Redovisningen ska lämnas till den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet.

En utredning om alternativa energiförsörjningssystem enligt 1 mom. ska inte omfatta energiförsörjningssystem som får energi från förnybara energikällor, kraftvärme, fjärrvärme, fjärrkyla eller värmepumpar. (Uteslutning).

En utredning om system för fjärrvärme och fjärrkylning får avse samtliga byggnader som är anslutna till ett system i samma område.

Landskapsregeringen kan i förordning besluta närmare om krav på utredning av alternativa energiförsörjningssystem innan byggnadsarbeten påbörjas samt om undantag från kravet på sådan utredning.

__________________

Denna lag träder i kraft den

För byggnader som har uppförts före denna lags ikraftträdande och byggnader för vilka en ansökan om bygglov lämnats före denna lags ikraftträdande (uteslutning) gäller inte kravet på redovisning av alternativa energiförsörjningssystem enligt 71b §.

__________________

Mariehamn den 3 september 2013

Ordförande

Christian Beijar

Sekreterare

Sten Eriksson

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter