Spörsmål 1/2009-2010

Tillhör ärendet: Näringspolitik
Lagtingsår: 2009-2010
Typ av dokument: Spörsmål

Ladda ner Word-dokument

Ålands lagting

SPÖRSMÅL 1/2009-2010

Lagtingsledamot

Datum

 

Roger Jansson m.fl.

2009-11-11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Näringspolitik

 

Landskapsregeringens näringspolitik är osynlig. Det åländska näringslivet vittnar nu allt bredare om att man under de gångna två åren väntat och väntat. Väntat på att landskapsregeringen skall presentera riktlinjer och konkreta åtgärder för hur landskapets näringspolitik skall drivas för att skapa tillväxt och sysselsättning särskilt på litet längre sikt.

 

Också vi i oppositionen har med stort tålamod sett hur budget efter budget och månad efter månad passerat utan att vi sett annat än utökade satsningar på primärnäringarna, främst genom en utökning av LBU-programmet för perioden 2007-2013 med 2,2 milj.€ varav 1,6 milj.€ nationella medel.

 

Vi har nu också presenterats regeringens förslag till budget för 2010. Återigen framläggs uppfattningar inom näringspolitiken om vad som skall utredas för att eventuellt resultera i åtgärder.

 

I den situation som uppkommit i den globala finanskrisens kölvatten drabbades först självstyrelsens ekonomi hårt med starkt minskade inkomster. Detta kommer i nästa steg att resultera i minskad stimulans genom och minskad sysselsättning inom landskapets fögderi. Effekterna sprider sig först till den kommunala sektorn och sedan ut i samhället. Vår varu- och tjänsteexport kommer också nu successivt enligt ÅSUB:s beräkningar att drabbas av krympande marknadsutrymme och därmed minskad lönsamhet och sysselsättande förmåga och så är den neråtgående spiralen igång.

 

Landskapsregeringen sitter samtidigt stilla i båten och väntar. Man drar in konsumtionsunderlag genom ökad beskattning (slopande av allmänna skatteavdraget).

 

Landskapsregeringen bör nu tydligt klargöra hur man avser att utveckla sjöfartsnäringen med kringnäringar, turismens kvalitet och aktivitets- och evenemangsverksamhet, tjänsteföretagandet, diversifiering, marknadsinriktning och omstrukturering i landsbygdsnäringarna, hur IKT-sektorernas behov av arbetskraft tillgodoses och hur en affärsplan för grön teknik och service skall utformas.

 

Inom dessa sektorer av det privata näringslivet finns utvecklingsutrymme som med en aktiv och tydlig näringspolitik kan tas tillvara och öka lönsamheten, sysselsättningen och exportförmågan i vårt näringsliv.

 

 

Företagarorganisationerna Ålands Handelskammare (ÅHK), Ålands Turistförbund (ÅTF) ock Köpmannaföreningen talar uppgivet om 24 förlorade månader. Frågor som de ställer till LR om utvecklingen får inga svar eller tomma svar. ÅTF har publicerat sin strategi genom ”Attraktiva Åland” och ÅHK genom ”Affärsplan Åland” för drygt ett år sedan. Ingen respons från LR har hittills erhållits trots att bägge utredningarna presenterade en bred mängd av konkreta åtgärdsförslag om samarbete mellan LR och näringslivet.

 

Näringslivsutvecklingens behov av ett utvecklat entreprenörskap och utbildningens inriktning på anpassning till full sysselsättning framöver fordrar ett nytänkande som betydligt måste utvecklas.

 

Regionalpolitiken för utveckling av skärgården och randkommunerna utgår från gamla strukturer i stället för tillväxt och nyföretagande. Ålands näringslivsmotor på axeln Mariehamn-Godby ser ingen positiv aktivitet från LR:s sida.

 

Det är bra att särskilt fokus lagts på utveckling av kvinnligt företagande inom projektet "Företagssteget - affärsutveckling i företagsinkubatorn Växthuset", men resultaten bör nu följas upp och starten av företag underlättas.

 

ÅHK och ÅTF avslutar sitt rop på hjälp inför LR:s inaktivitet på följande sätt:

”Åland behöver i dessa tider en väl förankrad och offensiv näringslivspolitik. Alla möjligheter finns till att skapa förutsättningar för ett mer blomstrande Åland. Det politiska systemet måste leverera bra förutsättningar för näringslivet. Endast då ökar vår konkurrenskraft, vår tillväxt, antalet nyanställningar och därmed ett ökat välstånd för alla. Vi har inte råd att vänta två år till.”

 

Med hänvisning till ovanstående och med stöd av 48 § 1 mom. lagtingsordningen ställer vi till landskapsregeringen följande spörsmål:

 

Vilka konkreta produktionsutvecklings-, sysselsättnings- och tillväxtmaximerande näringspolitiska åtgärder som omedelbart och framöver skall förverkligas kan landskapsregeringen nu presentera för lagtinget?

 

 

Mariehamn den 11.11.2009

 

 

Roger Jansson

 

 

Jörgen Strand

 

 

Johan Ehn

 

 

Mika Nordberg

 

 

Gun-Mari Lindholm

Fredrik Karlström

 

 

John Hilander

Barbro Sundback

 

 

Camilla Gunell

Carina Aaltonen