Spörsmål 2/2007-2008

Registrering av fornminnen

Vid lagtingets behandling av landskapslagen om fornminnen i april 2006 konstaterades det att lagstiftningen behöver kompletteras för att tillgodose fastighetsägarnas berättigade och grundläggande rättigheter på ett bättre sätt. Bl.a  kom stora utskottet fram till att de tidigare registreringarna av fornminnen inte gjorts på korrekt sätt: ”Utskottet anser att de fornminnesinventeringar som gjorts före registret infördes 1.9.1999 inte automatiskt har kunnat bli en del av registret. Detsamma gäller övriga tidigare kända fornlämningar”. Med anledning av det föreslog Stu, något som sedermera omfattades av Lagtinget att hela registreringsprocessen måste göras om. Vägledande för resonemanget i Stu var att en markägare skulle vara medveten om vad som hände och skedde på dennes mark innan några åtgärder överhuvudtaget vidtogs från museibyråns sida. Mot den bakgrunden formulerades 2§ på följande sätt:

      Fastighetsägare skall ges tillfälle att bli hörd innan anteckning i det register som nämns i 2 mom. görs om initiativet till anteckningen har tagits av landskapsregeringen.

     Landskapsregeringen skall göra en skriftlig anmälan till fastighetsägaren när anteckning i registret gjorts.

     Fastighetsägare har rätt att framställa skriftligt rättelseyrkande hos landskapsregeringen inom 30 dagar från delfåendet av anmälan om registrering om anteckning i registret anses vara felaktig. Landskapsregeringen kan också på eget initiativ rätta felaktig anteckning i registret, varvid fastighetsägare skall ges tillfälle att bli hörd innan rättelse görs.

    Syftet med formuleringen var att få till stånd en lagstiftning som hade en tydlig beslutsgång beträffande registrering av fornminnen, något som var väsentligt för att komma från de långvariga tvister som existerat mellan markägare och museibyrån när det gällde skydd av fornlämningar.

    Mot den bakgrunden finner vi undertecknade det ytterst förvånande att landskapsregeringens museibyrå nu ändå valt att hoppa över steg ett när registreringsprocessen startats upp. Det är graverande att lagstiftningens anda och mening inte följs.

 Med hänvisning till ovanstående och med stöd av 48 § 1 mom. lagtingsordningen ställer vi till landskapsregeringen följande spörsmål:

Hur avser landskapsregeringen agera för att registreringen av fornminnen skall ske på ett sätt som står i överensstämmelse med landskapslagen om fornminnen?