Stora utskottets betänkande 1a/2005-2006

	Ålands lagting	BETÄNKANDE nr 1a/2005-2006
		Datum
	Stora utskottet	2006-04-06
	Till Ålands lagting

Stora utskottets betänkande

Ändring av landskapslagen om fornminnen

·      Lagmotion nr 8/2004-2005

·      Kulturutskottets betänkande nr 1/2005-2006

·      Stora utskottets betänkande nr 1/2005-2006

 

INNEHÅLL

Ärendets andra behandling. 1

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 2

Utskottets förslag. 2

 

 

Ärendets andra behandling

 

Vid lagmotionens andra behandling har lagtinget inte oförändrat godkänt stora utskottets förslag i ärendet. Lagtinget har därför enligt 54 § 3 mom. lagtingsordningen remitterat ärendet till stora utskottet för fortsatt behandling.

     Med anledning härav har utskottet behandlat ärendet och konstaterat att lagtinget beslutat att 2 mom. i utskottets förslag till ikraftträdelsebestämmelser skall utgå.

 

Utskottets synpunkter

 

     Utskottet föreslår att 2 mom. i ikraftträdelsebestämmelserna antas i ändrad lydelse så att anteckningar i fornlämningsregistret som har gjorts innan denna lag trätt i kraft skall göras ånyo enligt denna lag. Detta skulle också gälla fornlämningar som har påträffats innan registret upprättades 1.9.1999. Utskottet föreslår att registreringsförfarandet enligt denna lag beträffande varje fastighet skall inledas inom två år från denna lags ikraftträdande.

     Ändringsförslaget motiveras med att utskottet anser att fornlämning inte kan strykas från registret annat än om registreringen varit felaktig och att utskottet erfarit att anteckningarna om fornlämningar har fortsatt såsom tidigare också efter det att registret infördes 1.9.1999. Genom att registret görs om blir alla markägare lika behandlade.

     Lagmotionen innehåller inte förslag till ändrade ersättningsgrunder.

     Det är sannolikt att antalet ansökningar om att få rubba fornlämningar kommer att öka under en övergångsperiod. För att sådant tillstånd skall kunna meddelas förutsätts i 11 § 1 mom. landskapslagen om fornminnen att fornlämningen orsakar oskäligt stor olägenhet i förhållande till fornlämningens betydelse. Det har aldrig hänt att en sådan ansökan har avslagits i landskapet. Det kan inte uteslutas att någon ansökan i enstaka fall nu kan komma att avslås.

     Enligt lagens 12 § 1 mom. förutsätter landskapets ersättningsskyldighet att

·        ansökan om att rubba eller täcka över fornlämning har avslagits

·        fornlämningen orsakar olägenhet som inte är ringa

·        fornlämningen inte var införd i registret när den påträffades

·        ansökan inkommer inom två år från registreringen.

Samtliga förutsättningar måste vara uppfyllda för att ersättningsskyldighet skall uppstå.

     I rättspraxis har det vid tillämpning av 12 § 1 mom. landskapslagen om skogsvård ansetts att olägenheten för en fastighetsägare varit att betrakta som ringa vid fastighetens användning då arealen på ett område som omfattade ca 1 ha var ringa i förhållande till arealen på hela fastigheten och delområdets andel av den produktiva skogsmarken på fastigheten också var ringa (HFD 17.9.2004 liggarnr 2342).

     Principen om full ersättning i lagens 12 § 1 mom. är en allmänt förekommande princip i sammanhanget. Den tillämpas också t.ex. vid expropriation och i det med fornlämningar jämförbara rättsområdet naturvård. Till skillnad från fornminneslagen innehåller den nyare landskapslagen om naturvård inte sådana tidsfrister för sökande av ersättningar som finns i fornminneslagen.

     I lagens 12 § 2 mom. förutsätts att parterna i första hand kommer överens om ersättningen. Sådan överenskommelse har aldrig ingåtts i landskapet. Däremot har landskapet i två fall köpt fastigheter för att bevara fornlämningar. Det kan inte uteslutas att ersättningsanspråk nu kan komma att framställas i enstaka fall. Ersättningsfrågan avgörs i sista hand av allmän domstol.

     Museibyrån beräknas behöva tillfällig personalförstärkning av en person på grund av övergångsbestämmelserna.

     Utskottet önskar understryka att fastighetsägarnas rättsintressen skall beaktas då gränserna för fasta fornlämningar fastställs.

     Beslutet har fattats efter omröstning (7-2). Beslutet har biträtts av ordföranden Anders Eriksson, viceordföranden Roger Eriksson, medlemmarna Boman, Erlandsson och Perämaa samt ersättarna Sundman och Carlson.

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget har den 6 mars 2006 återremitterat ärendet till stora utskottet för fortsatt behandling.

     Utskottet har i ärendet hört överantikvarien Marita Karlsson, lagberedningschefen Lars Karlsson och t.f. landskapsantikvarien Viveka Löndahl.

     I ärendets avgörande behandling har deltagit ordföranden Anders Eriksson, viceordföranden Roger Eriksson, medlemmarna Ragnar Erlandsson,  Henrik Lagerberg, Mats Perämaa, Christian Beijar och Ronald Boman samt ersättarna Danne Sundman och Gun Carlson.

     Ledamöterna Beijar och Lagerberg fogade en gemensam reservation till betänkandet.

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att 2 mom. i ikraftträdelsebestämmelserna antas i följande lydelse:

-------------------------------------------------------------------------------------------

     (Uteslutning). Anteckningar i det i lagens 2 § 2 mom. nämnda registret som har gjorts innan denna lag trätt i kraft skall göras ånyo enligt denna lag. Detsamma gäller fornlämningar som har påträffats innan registret upprättades den 1 september 1999 (uteslutning). Den i lagens 12 § 1 mom. nämnda tiden för sökande av ersättning skall räknas (uteslutning) från det att registreringen av fornlämningen har gjorts enligt denna lag. Härvid skall de ersättningsgrunder som gäller enligt lagens 12 § 1 mom. tillämpas (uteslutning). Registreringsförfarandet enligt denna lag skall beträffande varje fastighet inledas inom två år från denna lags ikraftträdande.

__________________

 

 

Mariehamn den 6 april 2006
Ordförande	Anders Eriksson
Sekreterare	Pehr Karlström

                                            RESERVATION

 

 

 

 

Undertecknade reserverar sig över utskottsmajoritetens beslut att anta ett nytt 2 mom. i ikraftträdelsebestämmelserna.

 

Vi vidhåller vårt ställningstagande i en tidigare reservation i samma ärende (StU bet. Nr 1 2005-2006) att landskapsregeringen uppmanas att utarbeta ett nytt förslag till övergångsbestämmelser som föreläggs lagtinget i brådskande ordning.

 

Motivet till reservationen är att konsekvenserna av utskottsmajoritetens beslut som berör ikraftträdelsebestämmelserna är omöjliga att överblicka .

 

Förslaget innebär att fornminnen skall omregistreras när denna lag trätt ikraft, även fornminnen  registrerade före 1.9.1999 vilka omfattar ca 1.700 fornlämningar, måste omregistreras för att i framtiden garanteras lagenligt skydd och att registreringsförfarandet skall inledas senast inom två år från denna lags ikraftträdande. Samtidigt medges markägare att inom två år efter registrering rätt att av landskapet anhålla om ersättning i enlighet med vad som stadgas i 12 § 1 mom. Fornminneslagen.

 

Majoritetens förslag grundar sig på för oss otillräckligt beslutsunderlag och de ekonomiska konsekvenserna kan vi inte överblicka. Istället borde övergångsbestämmelserna beredas av sakkunniga på fornminneslagen samt lagberedningens kompetens för att garantera rimlighet och rättssäkerhet i bestämmelserna om villkoren och ersättningar i samband med registreringen av fornlämningar.

 

 

 

 

Mariehamn den 6 april 2006

 

 

 

 

 

 

 

 

Christian Beijar                                                             Henrik Lagerberg