Talmanskonferensens framställning 2/2022-2023

Lagtingsår: 2022-2023

Ladda ner Word-dokument

 

Ålands lagting

LAGFÖRSLAG nr 2/2022-2023

 

Datum

 

Talmanskonferensen

2023-05-25

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Talmanskonferensens lagförslag

Ändringar av regelverken gällande lagtingets arbetsformer samt ledamöterna i lagtinget och landskapsregeringen  

 

 

INNEHÅLL

Huvudsakligt innehåll 1

Allmän motivering. 1

Detaljmotiveringar 12

Ändring av lagtingsordningen. 12

Ändring av arbetsordningen. 15

Ändring av landskapslagen om arvode för medlem av Ålands landskapsregering. 16

Ändring av landskapslagen om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen. 20

Ärendets beredning. 22

Talmanskonferensens förslag. 23

 

 

Huvudsakligt innehåll

 

Talmanskonferensen har tillsatt en arbetsgrupp för översyn av regelverken rörande lagtinget samt ledamöterna i lagtinget och landskapsregeringen och föreslår med anledning av arbetsgruppens förslag vissa ändringar i regelverken.

     Bland annat föreslås i lagtingsordningen nya blankettbestämmelser i förtydligande syfte gällande olycksfall, inkomstskatt och straff samt en ändring av självstyrelsepolitiska nämndens sammansättning. Vidare föreslås ändringar av arbetsordningen så att utskotten ges vissa nya kontrolluppgifter, att reglerna om medborgarinitiativ förtydligas samt att omröstning på distans ska kunna hållas under exceptionella förhållanden. Ytterligare föreslås en ändring av landskapslagen om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen så att samma regler införs för alla ledamöter, en ändring av det maximala antalet ministrar samt en ändring av landskapslagen om arvode för ledamöter av Ålands landskapsregering så att förhållandet mellan lagtingsledamöternas och ministrarnas arvoden återställs. Slutligen föreslås ett antal språkliga och tekniska ändringar av de olika regelverken.

 

 

 

Allmän motivering

 

Bakgrund

Talmanskonferensen tillsatte den 1 juni 2020 en arbetsgrupp med uppgift att företa en översyn av lagtings- och arbetsordningen, en översyn av pensionsreglerna och anpassningsbidragen.

     Arbetsgruppen bestod av talman Bert Häggblom, ordförande, vicetalmännen Katrin Sjögren och Roger Nordlund, ledamöterna Mika Nordberg, Camilla Gunell, Simon Holmström och Stephan Toivonen. Ledamoten Simon Holmström ersattes den 9 januari 2023 av ledamoten Alfons Röblom. Arbetsgruppen har i ärendet hört avdelningscheferna Conny Nyholm och Björn Snis, pensionshandläggaren Monica Clemes och biträdande pensionshandläggaren Katarina Bergman. Arbetsgruppen överlämnade den 22 maj 2023 sitt förslag till talmanskonferensen.

     Detta förslag bygger på förslaget från arbetsgruppen som inte till alla delar var enig.

 

Allmänt om behovet av revidering

 

Lagtinget antog den10 juni 2011 på basen av ett omfattande beredningsarbete en helt ny lagtingsordning för Åland. Tillika antogs en ny arbetsordning. Såväl lagtings- som arbetsordningen utvärderades efter den första mandatperioden varefter talmanskonferensen föreslog vissa mindre ändringar av lagtingsordningen (TMK 1/2014-2015). En utvärdering av arbetsordningen företogs därefter och vissa ändringar företogs även av arbetsordningen (TMK 2/2014-2015). Av lagtekniska skäl föreslogs ändringarna i form av en ny arbetsordning som i sin tur genomgått en mindre ändring 2018 (TMK 2/2017-2018).

     Mot bakgrund av den omfattande översynen med efterföljande utvärderingar konstaterar talmanskonferensen att en total översyn i övrigt inte är motiverad. Däremot föreslås några avgränsade förändringar. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 2023, alltså efter nästa ordinarie lagtingsval.

    

Antalet ministrar samt åtskillnad mellan politik och förvaltning

 

Enligt gällande landskapslag om Ålands landskapsregering består landskapsregeringen av lantrådet och högst sju ledamöter som benämns ministrar. I praktiken har antalet ministrar oftast varit sex till antalet och talmanskonferensen föreslår nu att lagen ska ändras så att regeringen består av lantrådet och högst sex ministrar eftersom sex ministrar i de flesta fall visat sig vara fullt tillräckligt.

     Enligt talmanskonferensens mening underlättas en minskning av det maximala antalet ministrar av en utveckling där en tydligare åtskillnad görs mellan politik och förvaltning.  Talmanskonferensen delar således den syn som lagtinget tidigare gett uttryck för genom lag- och kulturutskottets påpekade i betänkande nr 20/2018-2019 enligt vilket landskapsregeringens utvecklingsarbete bör syfta till att det i högre grad görs en åtskillnad mellan politik och förvaltning.

     Politikens huvudsakliga instrument är lagstiftning och budget som kompletteras med förordningar och principbeslut medan det är förvaltningens och tjänstemännens uppgift och ansvar att handha tillämpningen av reglerna. Genom denna uppdelning frigörs ministrarnas tid för de stora utvecklingsfrågorna samtidigt som det råder transparens, förutsägbarhet och likabehandling vilket tryggar medborgarnas rättssäkerhet.

     I Sverige kommer principen till uttryck i det så kallade förbudet mot ministerstyre som innebär att regeringen eller ministrar inte får fatta beslut i enskilda ärenden. Det politiska inflytandet utövas i stället i första hand genom lagarna och förordningarna samt underliggande generella regelverk. Förbudet mot ministerstyre kombineras med möjligheten till så kallade regleringsbrev till underlydande myndigheter.

     Genom en utveckling där det görs en tydligare åtskillnad mellan politik och förvaltning kan ministrarna i högre grad ägna sig åt övergripande utvecklingsfrågor som annars riskerar få stå tillbaka för vardagliga ärenden. Frågan om en åtskillnad mellan politik och förvaltning är därmed ytterst avgörande för både det åländska samhällets och självstyrelsens utveckling. Landskapsregeringen bör enligt talmanskonferensens mening fortsätta detta utvecklingsarbete i samarbete med lagtinget och bör i sammanhanget även se över reglerna för föredragningar i regeringen.

 

Ändringar i regeringen och regeringsprogrammet

 

Till parlamentarismens kärna hör kravet på att regeringen ska åtnjuta parlamentets förtroende. Regeringspolitiken ska skötas i enlighet med den linje som parlamentet accepterat, parlamentet kan genom omröstningar rösta om förtroendet och behöver inte redovisa grunderna för ett förvägrat förtroende.

     Förtroendekravet och dess betydelse förutsätter att ett förtroende vid behov kan klarläggas på ett tillräckligt klart sätt, detta kan ske endast genom lagtingets ställningstagande. Lantrådet kan också få förtroendet prövat genom att i samband med behandlingen av ett ärende meddela lagtinget att ärendets avgörande på ett visst sätt innebär att lantrådet anser sig sakna lagtingets förtroende.

     Genom gällande lagtingsordning ökades lantrådets och även talmannens inflytande över regeringens sammansättning. Vid regeringsbildningen föreslår talmannen efter inledande politiska förhandlingar, vem som ska utses till lantråd. När lagtinget valt lantråd ska denne meddela talmannen vilka som föreslås bli ministrar i den nya regeringen. Talmannen utnämner därefter ministrarna och den nya landskapsregeringen kan avge sin försäkran och tillträda varmed den gamla landskapsregeringen avgår.

     Samma förfarande ska i princip iakttas när landskapsregeringens sammansättning ändras på ett betydande sätt. Bedömningen av vad som är en betydande ändring ska enligt talmanskonferensens mening inte knytas till ett byte av ett visst antal ministrar utan det handlar om en sammantagen bedömning av om ändringen är politiskt betydande.

     Praxis för ändringar i landskapsregeringens sammansättning har hittills varit att då enbart en minister byts ut och den nya ministern övertar ansvaret för de ärenden som enligt regeringsprogrammet ankom på den tidigare ministern, fattas beslutet av lantrådet. Talmannen tillkännager sedan beslutet i lagtinget och något meddelande om ändring av regeringsprogrammet behövs inte.

     När en minister däremot byts ut på ett sådant sätt att det krävs ändringar i fråga om ansvarsfördelningen mellan ministrarna eller då den parlamentariska regeringsbasen påverkas har bytet av en minister dock krävt en ändring av regeringsprogrammet med påföljande förtroendeomröstning i lagtinget. Så skedde exempelvis då en lagtingsgrupp under hösten 2022 lämnade landskapsregeringen. Efter att en minister lämnat landskapsregeringen fattade regeringen beslut om ändringar i regeringsprogrammet men eftersom lagtinget inte då var samlat uppstod en tidslucka innan lagtingets förtroendeomröstning. Talmanskonferensen konstaterar att den period då de ansvarsområden som den avgående ministern efterlämnade var ofördelade enbart handlade om tiden fram till dess att regeringsprogrammet ändrades av landskapsregeringen och under den perioden måste uppgifterna skötas av ersättarna i landskapsregeringen. Det är således landskapsregeringen själv som ändrar regeringsprogrammet men en ändring av programmet kräver därefter att lagtinget röstar om förtroendet för regeringen. Ett uteblivet förtroende innebär inte enbart att regeringsprogrammet saknar godkännande utan att regeringen faller.

     Talmanskonferensen har övervägt behovet av ändringar till denna del men vidblir avvägningen att ett byte av en minister utan ändringar av ministerportföljen eller den parlamentariska basen inte kräver lagtingets medverkan medan andra betydande ändringar av regeringsprogrammet kräver lagtingets förtroendeomröstning. Vid bedömningen av vad som är betydande ändringar handlar det i första hand om politiskt betydande ändringar och deras inverkan på den parlamentariska regeringsbasen eller de politiska målen i programmet.  

 

Ministrarnas arvoden

 

Efter det att landskapslagen (2015:25) om lagtingsledamöternas arvoden och kostnadsersättningar trädde i kraft uppstod ett behov av ändring av landskapslagen (1985:17) om arvode för medlem av Ålands landskapsregering. Landskapslagen om arvode för regeringsmedlemmarna hänvisar nämligen till den löneklass som vid varje tidpunkt gäller för landstingets ledamöter trots att lagtingsledamöternas arvoden numera inte är kopplade till en löneklass utan slås fast av arvodeskommissionen.

     Talmanskonferensen finner det skäligt att relationen mellan lagtings- och landskapsregeringsledamöternas arvoden återställs och föreslår därför en ändring av landskapslagen om arvode för medlem av Ålands landskapsregering. Enligt förslaget ska arvodet för landskapsregeringens medlemmar räknas ut genom att en särskild koefficient multipliceras med det grundarvode som arvodeskommissionen fastställer för lagtingsledamöterna.

 

Samtidigt ledamotskap i lagtinget och landskapsregeringen

 

Enligt 7 § 2 mom. lagtingsordningen för Åland ska en ledamot som har utnämnts till medlem av landskapsregeringen frånträda sitt uppdrag som ledamot av lagtinget för den tid uppdraget i landskapsregeringen varar. Under denna tid inträder ersättaren i hans eller hennes ställe i lagtinget. Talmanskonferensen föreslår att skyldigheten för en lagtingsledamot att avstå från att utöva sitt uppdrag under den tid ledamoten är medlem av landskapsregeringen från och med lagtingsåret 2023 - 2024 ska gälla endast en ledamot som utsetts till lantråd.

     Förslaget innebär en förstärkning av demokratin, eftersom samtliga personer som i val utsetts till ledamöter i lagtinget, med undantag för lantrådet, i praktiken också kommer att upprätthålla detta uppdrag. Detta innebär också att frågor om misstroende mot lantrådet kommer att avgöras av personer som utsetts till ledamöter av lagtinget och inte delvis av ersättare i lagtinget vars uppdrag i lagtinget kan påverkas av ett eventuellt misstroende.

     Förslaget kommer även att innebära en ekonomisk inbesparing genom att något lagtingsarvode inte utgår till de medlemmar i landskapsregeringen som lyfter arvode i enlighet med landskapslagen om arvode för medlem av Ålands landskapsregering.

     Det kan knappast förväntas att den som sitter som minister i regeringen samtidigt ska vara medlem i lagtingets utskott. Eftersom landskapsregering består av högst sex ledamöter utöver lantrådet torde det dock inte föreligga svårigheter att besätta de 21 platserna i lagtingets utskott. Förändringarna i arvodet för lagtingets ledamöter har därtill redan tagit höjd för en eventuell ökad arbetsbelastning bland lagtingets ledamöter.

     Ändringar föreslås i lagtingsordningens 7 § 2 mom. och 2 § i landskapslagen om lagtingsledamöternas arvoden och kostnadsersättningar.

 

Blankettbestämmelser om lagtingets ledamöter

 

Enligt självstyrelselagens 18 § 1 punkten har lagtinget lagstiftningsbehörighet i fråga om lagtingets organisation och uppgifter samt val av lagtingets ledamöter. Bestämmelsen har i lagstiftningskontrollen ansetts vara betydligt vidare än vad ordalydelsen i paragrafen anger, vilket är motiverat eftersom det inte vore förenligt med självstyrelsens grundläggande principer att regler om lagtingets inre organisation samt lagtingsledamöternas ställning skulle beslutas av riksdagen.

     För att förtydliga att regler om lagtingsledamöternas ställning hör till lagtingets behörighet föreslår Ålandskommittén i sitt betänkande med förslag till Ålands självstyrelselag, att en ny bestämmelse om lagtingets behörighet att lagstifta om lagtingsledamöternas ställning tas in i lagen. Gränserna för landskapets behörighet att besluta om lagtingsledamöternas ställning framgår enligt Ålandskommittén indirekt av tidigare lagtingsbeslut samt av utlåtanden som Ålandsdelegationen och Högsta domstolen gett i samband med lagstiftningskontrollen. Lagtinget har enligt dessa ansetts vara fri att anta egna bestämmelser om lagtinget och lagtingsledamöterna.

     Riksdagen har å sin sida under en lång tid konsekvent respekterat landskapets behörighet både i grundlagen och i andra lagar. Dock vidgades tillämpningsområdet för lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar till att omfatta lagtingets ledamöter genom en ändring år 2017 (RP 171/2017 rd). Ändringen tillkom i strid med självstyrelselagen helt utan medverkan från lagtingets och landskapsregeringens sida.  När motsvarande bestämmelse infördes i lagen om ersättning till statsanställda för olycksfall som inträffat under förhållanden som hänför sig till distansarbete (RP 122/2022), rättades dock saken till i riksdagen och lagen ska inte tillämpas på ledamöter i Ålands lagting.

     Bestämmelser om lagtingsledamöternas särskilda ställning finns huvudsakligen i lagtingsordningens 2 kapitel där ledamöternas oberoende och immunitet, avbrott i samt befriande och skiljande från uppdraget som lagtingsledamot samt jäv för lagtingsledamöter regleras. Motsvarande regler om riksdagsledamöternas särskilda ställning finns huvudsakligen i grundlagen men också i annan lagstiftning. Inom några områden har lagtinget dock inte använt sig av sin lagstiftningsbehörighet. Så är fallet i fråga om lagtingsledamöternas skydd vid olycksfall och sjukdom, inkomstskattelagen och strafflagen.

     Talmanskonferensen anser att det finns principiella skäl att förtydliga reglerna i fråga om lagtingsledamöternas ställning och föreslår därför att det till lagtingordningen fogas en ny 12a § enligt vilken rikets regler för riksdagsledamöter beträffande olycksfall i arbetet, beskattning av reseersättningar samt straffbestämmelser görs tillämpliga på lagtingets ledamöter på motsvarande sätt som på riksdagens ledamöter. Förslaget medför inga merkostnader eftersom alla kostnader för lagtinget och dess ledamöter redan belastar Ålands budget.

     Talmanskonferensen erfar att landskapsregeringen bereder en ny landskapslag om tjänsteinnehavare och i samband med detta en ny lag om tjänstebrott samt en ny blankettlag om rätt till ersättning på grund av olycksfall i arbetet och på grund av yrkessjukdomar. Enligt talmanskonferensen bör ändringar av lagtingsordningen i det sammanhanget övervägas så att hänvisningar görs till motsvarande lagtingslagar i stället för till lagar antagna av riksdagen.

    

Distansmöten i lagtinget

 

Enligt arbetsordningens 12 § 9 punkten har talmanskonferensen bland annat till uppgift att lägga fram förslag till och utfärda anvisningar om hur lagtingsarbetet ska ordnas. Under våren och hösten 2020 utfärdade talmanskonferensen till följd av en pågående pandemi ett antal anvisningar om distansmöten och andra åtgärder inom ramen för gällande regelverk. Det handlade bland annat om rekommendationer om handhygien och förkylningssymptom, deltagande och sittning i plenisalen samt distansmöten i utskott och andra organ.

     Erfarenheterna från våren och hösten 2020 visar att distansmöten i utskott och andra organ kan vara ändamålsenliga och att ett digitalt deltagande underlättar för ledamöter och sakkunniga som bor perifert vilket är positivt ur hållbarhetssynvinkel. Talmanskonferensens bedömning är därför att det i viss mån kan vara ändamålsenligt med distansmöten även då det inte är ett pandemiläge. Talmanskonferensen avser mot den här bakgrunden att utfärda anvisningar för distansmöten.  Anvisningarna bör vara av en generell och flexibel karaktär för att möjliggöra för talmanskonferensen att fatta situationsanpassade beslut.

     Enligt arbetsordningens 3 §, Platsen för plenum, sammanträder lagtinget till plenum i plenisalen i Självstyrelsegården i Mariehamn om inte presidiet av särskilda skäl beslutar om en annan sammanträdesplats. Bestämmelsen indikerar att lagtinget enligt huvudregeln ska sammanträda fysiskt i lagtingshuset men undantag kan förekomma av särskilda skäl på beslut av talmanskonferensen. Som ett sådant särskilt skäl har exempelvis en omfattande renovering av lagtingshuset betraktats. Bestämmelsen kunde tänkas bli aktuell även när lagtingets funktionsförmåga äventyras till exempel på grund av en pandemi samt vid plenum då enbart ärenden föredras för kännedom men den bör användas med urskillning.

     För att tydliggöra möjligheten till omröstning på distans i plenum föreslås en ändring av arbetsordningens 80 § så att en omröstning under exceptionella förhållanden även kan verkställas på distans i enlighet med av talmanskonferensen utfärdade anvisningar. Enligt talmanskonferensens mening ska omröstning på distans i plenum tillämpas endast i synnerliga undantagsfall. Omröstningen kan verkställas genom upprop via telefonkontakt och talmannen kan vid behov avbryta behandlingen av ärendet. 

 

Utskottens hörande av ministrar

 

Enligt arbetsordningens 54 § om utskottens rätt till upplysningar ska landskapsregeringen samt sådana myndigheter och tjänstemän som lyder under landskapsregeringen på begäran utan dröjsmål förse ett utskott med de handlingar samt skriftliga eller muntliga upplysningar som utskottet behöver för beredningen av ett ärende. Landskapsregeringen ska dessutom överlämna de utredningar och redogörelser som ett utskott begär i frågor som hör till utskottets ansvarsområde.

     Talmanskonferensen föreslår att bestämmelsen ändras så att utskotten får en utökad möjlighet att höra ministrar inom sitt ansvarsområde. Det bör dock föreligga särskilda skäl för ett sådant hörande och beslut om hörandet fattas i sedvanlig ordning genom majoritetsbeslut. Ett hörande sker i upplysningssyfte och resulterar inte i något beslut.

     Talmanskonferensen uppmanar samtidigt utskotten att i högre grad ordna s.k. öppna höranden då sakkunniga hörs med anledning av ett ärende som remitterats till utskottet i syfte att stärka transparensen och öppenheten i lagtingsarbetet.

 

Begrepp i anslutning till val

 

I Självstyrelselagen för Åland används formuleringen ”förordna om nya val” vilket kan inkludera såväl val efter upplösning av lagtinget och val efter besvär över ett nyligen förrättat val. Samma begrepp användes i riket vid den tid som självstyrelselagen utfärdades men numera skiljer man i riksdagslag på ”förtida val” efter att riksdagen har upplösts (regleras i grundlagen) och ”nyval” när valet tas om med anledning av besvär (regleras i vallagen). Även i Sverige skiljer man mellan begreppen och använder ”extra val” efter upplösning och ”omval” efter besvär. Begreppet i självstyrelselagen kan anses föråldrat och frågan har uppmärksammats i samband med översynen av självstyrelselagen.

     Även i lagtingsordningens 8 och 9 §§ råder i viss mån begreppsförvirring även om innebörden i bestämmelserna torde vara klar. Flera olika begrepp, ibland med till synes samma innebörd förekommer såsom nyval, förtida val och nytt val. Lagtinget antog i januari 2019 en ny vallag för Åland. I lagen används begreppen ordinarie val för de val som hålls vart fjärde år på den bestämda valdagen, nyval efter upplösning av lagtinget och omval efter överklagande. Talmanskonferensen förslår att lagtings- och arbetsordningen ändras så att begreppen används på ett enhetligt sätt. Ändringar föreslås i lagtingsordningens 5 – 6, 8 – 9 och 16 §§. Motsvarande ändringar föreslås i arbetsordningens 2, 6, 25 - 26, 82 och 91 §§. Bestämmelsen om ledamöternas ersättningar flyttas i lagtingsordningen från 5 § 3 mom. till 9 § men det sker ingen ändring i sak.

 

Medborgarinitiativ

 

I lagtingets arbetsordnings 33 § finns närmare bestämmelser om medborgarinitiativ. Där framgår det bl.a. att undertecknarna ska försäkra att de varit röstberättigade i senaste lagtingsval vilket innebär att åldersgränsen för undertecknande i praktiken kan vara upp till 22 år. Detta är inte ändamålsenligt varför talmanskonferensen föreslår att 33 § ändras så att undertecknarna istället ska försäkra att de är röstberättigade i lagtingsval. Detta betyder att den som skulle ha varit röstberättigad om ett val till lagtinget hade hållits samma dag som undertecknandet sker har rätt att teckna under. För initiativtagarnas del gäller detsamma vid dagen för initiativets inlämnande.

     Enligt talmanskonferensens mening vore en möjlighet till digitalt initiativ till samt undertecknande av medborgarinitiativ synnerligen angelägen. Den webbportal, demokrati.fi, som upprätthålls av justitieministeriet, är dock inte ändamålsenlig att använda om inte reglerna för undertecknandet av och initiativ till medborgarinitiativen vidgades till exempelvis alla som är bosatta på Åland. Initiativ på demokrati.fi är öppna för underskrifter i hela landet och samkörs senare med befolkningsregistret där det inte finns uppgifter om hembygdsrätt eller rösträtt i lagtingsval. Planerna på att bygga ett eget system är angelägna.  

Arbetsordningens 33 § 4 mom. lyder ”Vid insamlingen av namnunderskrifter ska i tillämpliga delar reglerna om valfrihet i fråga om lagtingsval gälla.” Föreslås ett förtydligande så att texten i stället lyder ” Vid insamlingen av namnunderskrifter får det inte bedrivas aktivitet som utsätter väljarna för påverkan eller försök därtill, eller som inskränker deras valfrihet på något sätt.” Ändringen innebär ingen egentlig ändring i sak.

 

Fullmakten i lagtingsordningens 54 §

 

Enligt lagtingsordningens 54 § 4 mom. kan det i budgeten beviljas en till beloppet och ändamålet avgränsad fullmakt att under finansåret ingå förbindelser om utgifter för vilka anslag tas in i budgetarna för de följande finansåren. Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra långsiktiga investeringar men bestämmelsen har visat sig problematisk i samband med långsiktiga avtal som inkluderar såväl drift som investering.

     Talmanskonferensen erfar att landskapsregeringen för närvarande företar en översyn av finansförvaltningslagen bland annat för att åstadkomma ett finanspolitiskt ramverk. Talmanskonferensen emotser att det i samband med kommande förslag till ändringar av finansförvaltningslagen även väcks förslag till behövliga ändringar av lagtingsordningen och då särskilt dess 54 § 4 mom. så att bestämmelsen inte förfelar sitt syfte.

    

Delegering av godkännande av vissa internationella avtal

 

Enligt 59 § 3 mom. i självstyrelselagen om ikraftträdande av internationella förpliktelser kan lagtinget bemyndiga landskapsregeringen att ge bifall till internationella förpliktelser som Finland ingår eller förbinder sig till och som innehåller en bestämmelse i en fråga som enligt självstyrelselagen faller inom landskapets behörighet.

     Talmanskonferensen har övervägt en delegering av sådana internationella avtal som har ingåtts av ministerier eller andra riksmyndigheter på basen av en delegerad avtalsbehörighet och som är tidsbundna. En delegering till landskapsregeringen skulle påskynda behandlingen av brådskande avtal men talmanskonferensen konstaterar att även till synes enkla tekniska ändringar kan innehålla självstyrelsepolitiska aspekter. En delegering bör enligt talmanskonferensens mening därför omgärdas av arrangemang som tryggar både behandlingen av avtalen och lagtingets insyn. Landskapsregeringen bör fatta de delegerade besluten vid plenum och beredningen måste göras såväl centralt som ute på berörd avdelning. Det måste också vara möjligt för landskapsregeringen att efterhöra lagtingets åsikt genom ett samråd med självstyrelsepolitiska nämnden. Talmanskonferensen föreslår inga ändringar i detta skede eftersom frågan i hög grad berör landskapsregeringen utan uppmanar i stället landskapsregeringen att utreda saken och överlämna ett förslag till lagtinget.

 

Självstyrelsepolitiska nämndens sammansättning

 

Enligt lagtingsordningens 18 § ingår lagtingets presidium automatiskt i talmanskonferensen men någon motsvarande bestämmelse finns inte gällande självstyrelsepolitiska nämnden. Enligt talmanskonferensens mening borde presidiet vara självskrivet i nämnden och presidiet borde därtill leda nämnden på så sätt att talmannen är nämndens ordförande medan den första vicetalmannen är nämndens första viceordförande och den andra vicetalmannen nämndens andra viceordförande. Talmanskonferensen föreslår därför en ändring av lagtingsordningens 20 § samt arbetsordningens 13 §.

     Självstyrelsepolitiska nämnden består enligt gällande 20 § av talmannen samt minst fyra och högst nio ledamöter samt ett nödvändigt antal ersättare som lagtinget väljer inom sig. Som en följd av ändringen föreslås att självstyrelsepolitiska nämnden består av talmannen, vicetalmännen samt minst två och högst sju ledamöter.

     Talmanskonferensen anser att man vid valet av ersättare i nämnden bör ta hänsyn till de lagtingsgrupper som inte finns företrädda i självstyrelsepolitiska nämnden som ordinarie medlemmar.

 

Talmanskonferensens sammansättning

 

Enligt lagtingsordningens 18 § består talmanskonferensen av talmannen, vicetalmännen, utskottsordförandena för de permanenta utskotten och en ledamot från var och en av de lagtingsgrupper som inte annars skulle vara representerade i talmanskonferensen. Ett utskotts viceordförande är ersättare för utskottets ordförande. De lagtingsgrupper som utser en representant till talmanskonferensen ska samtidigt utse en ersättare.

     Talmanskonferensen konstaterar att gällande bestämmelse i lagtingsordningens 18 § innebär att talmanskonferensen inte med nödvändighet speglar sammansättningen i kammaren. Föreslås därför att enbart talmännen och utskottsordförandena ska ha rösträtt i talmanskonferensen.

    

Samma pensions- och avgångsbestämmelser för alla ledamöter

 

Talmanskonferensen går in för principen att samma regler ska gälla för alla som avgår eller avgått från uppdraget som ledamot av lagtinget eller landskapsregeringen. Detta överensstämmer med den hittills rådande principen att samma pensionsförmåner ska gälla på Åland som i riket så att alla ålänningar ska ha samma pensionsförmåner och att ledamöterna i princip ska ha motsvarande pensionsförmåner som riksdagsledamöterna.

     Ingen ändring föreslås gällande rätten till ålderspension när ledamotsuppdraget upphört för ledamöter som fyllt 65 år. Ålderspensionen uppgår i dagsläget till ca 830 - 4800 euro per månad beroende på uppdragets art och längd. Efter den arvodeshöjning som infördes efter senaste lagtingsval blir pensionerna på längre sikt högre. Pensionsintjäningen är 4 procent per kalenderår (1,5 procent för övriga) och pensionens maximibelopp är 60 procent av det pensionsgrundande beloppet. Ålderspensionen samordnas med övrig intjänad arbetspension på motsvarande sätt som i riksdagen vilket kan innebära att delar av pensionen indras.

     För ledamöter som slutat uppdraget före fyllda 65 år finns det i dagsläget två olika regelsystem.

     Ledamöter som valdes in i lagtinget eller landskapsregeringen före den 1 oktober 2015 kan efter sju års ledamotstid beviljas en tidigarelagd ålderspension som saknar en undre åldersgräns. Pensionsintjäningen är samma som för ålderspension.

     Ledamöter som första gången valdes in i lagtinget eller landskapsregeringen efter den 1 oktober 2015 kan i stället beviljas ett anpassningsbidrag om uppdraget har varat minst tre år. Anpassningsbidragets storlek varierar beroende på uppdragets längd och betalas i 1 - 3 år eller, om ledamoten fyllt 59 år när bidraget upphör, längre.  Både skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster inverkar på bidragets storlek.

     Bakgrunden till att två olika system råder, är att det när anpassningsbidraget infördes år 2015 inte bedömdes grundlagsenligt att införa lika regler för alla. En övergångsbestämmelse infördes därför så att de tidigare invalda ledamöterna blev kvar i det gamla systemet.

     Grundlagsenligheten prövades då riksdagen den 1 april 2019 införde samma regler för alla. Förändringarna i rikslagstiftningen ledde till att tidigt invalda lagtingsledamöter hamnat i en förmånligare ställning än riksdagsledamöterna medan de nya ledamöterna med rätt till anpassningsbidrag satts i en sämre ställning än riksdagsledamöterna bland annat eftersom anpassningsbidragets nivå höjdes i riksdagen.

Mot denna bakgrund föreslår talmanskonferensen att samma regler ska gälla för alla som avgår eller avgått från uppdraget som ledamot av lagtinget och att reglerna för anpassningsbidraget förbättras på motsvarande sätt som för riksdagsledamöterna. Ytterligare föreslås en viss förlängning av tiden för utbetalning av anpassningsbidragen. Anpassningsbidrag betalas i högst ett år om ledamotsuppdraget varat i minst ett år, anpassningsbidrag betalas i högst två år om ledamotsuppdraget varat i minst sju år, anpassningsbidrag betalas i högst tre år om ledamotsuppdraget varat i minst elva år samt slutligen betalas anpassningsbidrag i högst fyra år om ledamotsuppdraget varat i minst 15 år.

     Vidare föreslås att om uppgifter som krävs enligt lagen, utan giltig orsak inte lämnats till landskapsregeringen inom utsatt tid, kan utbetalningen av anpassningsbidraget omedelbart avbrytas.

     De sistnämnda ändringarna saknar motsvarighet i rikslagen men i övrigt överensstämmer ändringarna med de som gjordes i riksdagen för fyra år sedan.

     Talmanskonferensen uppmanar landskapsregeringen att se över bestämmelserna om samordning av pensionerna i syfte att uppnå rättvisa ledamöterna mellan.

    

Ett jämställt lagting

 

I den utvecklings- och hållbarhetsagenda som behandlades av lagtinget år 2018 sägs att alla ska känna tillit och ha verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället senast år 2030. I färdplanen för agendan beskrivs ett jämställt lagting som ett av målen: ”inom arbetet med jämställdhetspolitiken är avsikten att konkreta åtgärder successivt vidtas i syfte att säkerställa ett så jämställt folkvalt lagting som möjligt”.  

     Landskapsregeringen tillsatte i maj 2022 en parlamentarisk kommitté för att starta upp ett demokratiprojekt med särskild inriktning på ökad jämställdhet i lagtinget. I kommitténs slutbetänkande föreslås ett antal åtgärder för främjande av jämställdhet i lagtingsarbetet. Till åtgärderna hör utbildning för ledamöter och personal i syfte att öka kunskapen om jämställdhet, en undersökning om upplevelser av jämställdhet i lagtinget, ett för varje mandatperiod fastställt handlingsprogram för jämställdhet samt tillsättande av en arbetsgrupp med ledamöter som ska arbeta med jämställdhet. Lagtinget bör enligt kommittén eftersträva en jämn könsfördelning i utskott och andra organ samt utveckla familjevänligheten i lagtinget.

     Talmanskonferensen ser det som en självklarhet att alla ledamöter ska ha samma förutsättningar att utöva sitt uppdrag oavsett kön. Undersökningar i de nordiska parlamenten visar att det, trots att jämställdhetsarbetet relativt sett varit framgångsrikt i Norden, återstår mycket att göra för att målet ska kunna anses vara uppnått i praktiken. Talmanskonferensen anser att det inte finns någon anledning att tro att situationen skulle vara annorlunda i Ålands lagting.

     För att öka jämställdheten bland annat genom förverkligande av de åtgärder som föreslås av den parlamentariska kommittén bör lagtinget ha en arbetsgrupp för ökad jämställdhet inom lagtinget. Arbetsgruppen bör vara permanent för att garantera ett långsiktigt och systematiskt arbete. Den ska så långt det är möjligt till lika delar bestå av kvinnor och män och alla lagtingsgrupper ska vara representerade. För att tydliggöra gruppens status bör den ledas av en ledamot av presidiet. Arbetsgruppen bör även tillförsäkras tillräckliga ekonomiska medel.

     Talmanskonferensen föreslår därför en ändring av arbetsordningens 12 § så att det till talmanskonferensens uppgifter även hör att tillsätta en arbetsgrupp vars uppgift är att arbeta för att alla ledamöter i lagtinget ska ha samma förutsättningar att utöva sitt uppdrag. Arbetsgruppen bör även kunna arbeta med övriga likabehandlingsfrågor.

 

Lagtingets kontrollmakt

 

Enligt 4 § i gällande lagtingsordning utövas den lagstiftande och ekonomiska makten inom autonomins behörighet av lagtinget, som kontrollerar den offentliga maktutövningen inom autonomins behörighet. Bestämmelsen konkretiseras bland annat genom bestämmelserna i landskapslagen (2013:25) om Landskapsrevisionen enligt vilken Landskapsrevisionen är en oberoende myndighet under lagtinget med uppgift att svara för övervakningen av landskapets finanser, budgetens iakttagande, verkställigheten av lagtingets beslut samt att landskapsförvaltningen sköts på ett lagenligt och ändamålsenligt sätt.

     Eftersom kontrollen av landskapsregeringen tillhör lagtingets kärnuppgifter samtidigt som lagtinget saknar vissa instrument för utövande av kontrollmakten föreslås tillägg till arbetsordningens 18 och 20 §§ så att lag- och kulturutskottet får en uppgift att å lagtingets vägnar övervaka lagligheten i landskapsregeringens handläggning av ärenden och att finans- och näringsutskottet för lagtingets räkning ska handha den i 56 § i lagtingsordningen angivna uppgiften att övervaka landskapets finanser och hur budgeten iakttas. Båda utskott föreslås få rätt till de handlingar som behövs för utövande av uppgiften. Utskotten kan anlita utomstående för sina granskningar. Andra utskott och varje lagtingsledamot får hos utskotten genom ett till kansliet inlämnat brev, skriftligen väcka frågor om landskapsregeringens handläggning. Utskottet självt avgör genom majoritetsbeslut vilka frågor som tas till granskning. Avsikten är inte att utskotten ska bli en ny revisionsmyndighet utan granskningar ska företas vid allvarliga misstankar om felaktigheter. Sådana felaktigheter kan röra lagstridiga beslut, förfaranden i strid med regelverk eller uppenbart felaktigt utövande av tjänstebefattning. Utskottet ska i samband med granskningen givetvis alltid höra berörda ministrar samt tjänstemän.

     Bestämmelsen i 18 § motsvaras av 8 § i Sveriges riksdagsordning (2014:801) om konstitutionsutskottet medan bestämmelsen i 20 § motsvaras av 90 § i Finlands grundlag samt 31 a § i Finlands riksdags arbetsordning.

     Om utskotten väljer att företa en granskning och granskningen leder till relevanta iakttagelser från utskottets sida ska utskottet genom ett meddelande underrätta lagtinget om iakttagelserna. Behandlingen av ett sådant meddelande sker genom en enda behandling varefter lagtinget antecknar sig meddelandet för kännedom. Därtill finns möjlighet att väcka misstroende i sedvanlig ordning. Lagtingsordningens 28 § föreslås kompletterad med en punkt enligt vilken utskotten kan avge här avsedda meddelanden.

     Talmanskonferensen avser att utvärdera bestämmelserna samt vid behov återkomma med förslag till kompletteringar eller ändringar.

     Talmanskonferensen har i sammanhanget noterat behovet av en översyn av landskapsregeringens rättschefs ställning. Rättschefens uppgifter kunde utvecklas till att motsvara justitiekanslers uppgifter i förhållande till statsrådet. Även förhållandet mellan förvaltningschefen och rättschefen bör klargöras så att det inte råder oklarheter om vem som granskar vem. Talmanskonferensen uppmanar här landskapsregeringen att företa översynen samt vid behov komma med förslag till ändringar till lagtinget.

 

Skiljande från uppdraget som lagtingsledamot

 

I lagtingsordningens 10 § finns bestämmelser om skiljande från uppdraget som ledamot i lagtinget. Paragrafen innehåller bland annat en bestämmelse   om att lagtinget kan genom ett beslut som har fattats med minst 20 röster skilja ledamoten från uppdraget antingen helt eller för en bestämd tid om   lagtingsledamoten på ett väsentligt sätt och upprepade gånger försummar att sköta sitt uppdrag som lagtingsledamot eller genom en verkställbar dom har dömts till fängelse för ett uppsåtligt brott eller till straff för valbrott.

     Förarbetena till bestämmelsen är bristfälliga men den får anses ha tillkommit mot bakgrund av principen att lagtinget, trots att respekten för väljarnas val är en mycket viktig del av det demokratiska systemet, ändå ska ha möjlighet att under vissa förutsättningar skilja en ledamot från sitt uppdrag. En sådan situation kan uppkomma om ledamotens fortsatta deltagande i lagtingsarbetet skulle kunna skada hela lagtingsinstitutionens anseende och allmänhetens förtroende gentemot densamma. Bestämmelsen är inte tillkommen i syfte att ge lagtinget en möjlighet att utdöma ett straff vilket ankommer på domstolarna.

     Talmanskonferensen anser att ett förtydligande tillägg till 10 § dock är motiverat för att inskärpa betydelsen av att ledamöterna ska bete sig så att de är värda det förtroende och den aktning som uppdraget som lagtingsledamot förutsätter.

     Nämnas kan att det enligt arbetsordningens 25 § om utskottens mandattid är möjligt för lagtinget att på förslag från talmanskonferensen besluta att nyval av samtliga medlemmar i ett utskott ska förrättas.

 

Övriga ändringar

De ändringar av lagtings- och arbetsordningen som inte kommenteras i motiveringen är av språklig eller teknisk natur. Bland annat föreslås att begreppet ”lagtingsår” ska användas genomgående varför begreppet ”arbetsår” utgår ur lagtexterna och begreppet ”valperiod” ersätts med begreppet ”mandatperiod”.

 

Ikraftträdande

Avsikten är att ändringarna i lagtings- och arbetsordningen ska träda i kraft i samband med att det nya lagtinget samlas efter valet den 15 oktober 2023. Ikraftträdelsedatumet har därför satts till den 1 november 2023.

 

Detaljmotiveringar

 

Där inget annat anges är ändringarna av teknisk, språklig eller förtydligande karaktär.

 

Ändring av lagtingsordningen

 

7 § Valbarhet och inskränkningar i rätten till lagtingsuppdrag. Talmanskonferensen föreslår att paragrafen ändras så att enbart lantrådet ska ha en ersättare i lagtinget medan övriga medlemmar i landskapsregeringen inte längre ska ha ersättare ifall de är invalda i lagtinget. Se ovan i den allmänna motiveringen.

 

9 § Ledamöternas ersättningar. Paragrafen motsvarar gällande 5 § 3 mom.

 

12a § Tillämpligheten av vissa riksbestämmelser. Enligt självstyrelselagens 18 § 1 punkten har lagtinget lagstiftningsbehörighet i fråga om bland annat lagtingets organisation. I den allmänna motiveringen redogörs för tolkning och praxis i fråga om bestämmelsen.

     Bestämmelser om lagtingsledamöternas särskilda ställning finns huvudsakligen i lagtingsordningens 2 kapitel där ledamöternas oberoende och immunitet, avbrott i samt befriande och skiljande från uppdraget som lagtingsledamot samt jäv för lagtingsledamöter regleras. Motsvarande regler om riksdagsledamöternas särskilda ställning finns huvudsakligen i grundlagen men också i annan lagstiftning. Inom några områden har lagtinget inte använt sig av sin lagstiftningsbehörighet. Så är fallet bland annat i fråga om lagtingsledamöternas skydd vid olycksfall och sjukdom.

     Talmanskonferensen anser att det finns principiella skäl att förtydliga reglerna i fråga om lagtingsledamöternas ställning och föreslår därför att det till lagtingsordningen fogas en ny paragraf enligt vilken rikets regler för riksdagsledamöter beträffande olycksfall i arbetet, beskattning av reseersättningar samt straffbestämmelser ska tillämpas på lagtingets ledamöter på motsvarande sätt som de tillämpas på riksdagens ledamöter.

     12a § 1 punkten. Lagtingsledamöternas skydd vid olycksfall och sjukdom är i dagsläget inte reglerat i lag utan baseras på ett beslut som lagtingets arvodeskommission fattat med stöd av landskapslagen (2015:25) om lagtingsledamöternas arvoden och kostnadsersättningar. Enligt beslutet ska en olycksfallsförsäkring tecknas för lagtingsledamöterna. Ledamöterna har enligt beslutet också rätt till ersättning för en reseförsäkring när de i samband med sitt uppdrag reser utanför Åland.

     Talmanskonferensen anser att även lagtingsledamöternas försäkringsskydd bör tryggas i lag så att det finns en uttrycklig bestämmelse om arbetsgivarens skyldighet att teckna försäkring på motsvarande sätt som för riksdagsledamöterna. Talmanskonferensen föreslår därför att lagen  om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (FFS 459/2015)och lagen  om ersättning till statsanställda för olycksfall som inträffat under förhållanden som hänför sig till distansarbete (FFS 2012/2022 ), ska tillämpas på lagtingets ledamöter på motsvarande sätt som den tillämpas på riksdagens ledamöter.

     I lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar finns bestämmelser om arbetstagares rätt att få ersättning på grund av olycksfall i arbetet och på grund av yrkessjukdomar och enligt lagens 2 kap. 8 § 7 punkten tillämpas den på bland andra riksdagsledamöter. I lagen ingår bestämmelser om arbetsgivares skyldighet att teckna försäkring för sina arbetstagare mot olycksfall i arbetet och mot yrkessjukdomar. På motsvarande sätt finns i lagen om ersättning till statsanställda för olycksfall som inträffat under förhållanden som hänför sig till distansarbete, bestämmelser om olycksfall i distansarbete och lagen tillämpas även på riksdagens ledamöter.

     Tillämpningsområdet för lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar vidgades genom en ändring år 2017 (RP 171/2017 rd) till att enligt ordalydelsen omfatta även lagtingets ledamöter. Ändringen tillkom helt utan den medverkan från lagtingets eller landskapsregeringens sida vilken förutsätts i självstyrelselagen och bestämmelsen måste ses som en nullitet eftersom riksdagen till denna del överskred sin lagstiftningsbehörighet.  När motsvarande bestämmelse infördes i den föreslagna lagen om ersättning till statsanställda för olycksfall som inträffat under förhållanden som hänför sig till distansarbete, rättades saken till i riksdagen och lagen ska inte tillämpas på ledamöter i Ålands lagting.

     12a § 2 punkten. I fråga om inkomstskatt anser talmanskonferensen det motiverat att grunden för att lagtingsledamöternas resekostnadsersättningar samt kommunikationsersättningar är en jämförelse med riksdagens motsvarande bestämmelser i stället för en jämförelse med kommunala organ. Talmanskonferensen föreslår därför i förtydligande syfte att inkomstskattelagens (FFS 1535/1992) bestämmelser om skäliga ersättningar för täckande av särskilda kostnader och den ökning av levnadskostnaderna som skötseln av ett riksdagsmannauppdrag medför ska tillämpas på lagtingets ledamöter på motsvarande sätt som den tillämpas på riksdagens ledamöter.   Eftersom behörigheten att lagstifta om lagtingsledamöternas ställning hör till lagtinget är lagtingsledamöterna inte nämnda i rikets inkomstskattelag. Lagens 70 § reglerar vissa förmåner för riksdagsledamöter, medlemmar av statsrådet och ledamöter av Europaparlamentet. Skäliga ersättningar för täckande av särskilda kostnader och den ökning av levnadskostnaderna som skötseln av ett riksdagsmannauppdrag medför är enligt lagen inte att betrakta som skattepliktig inkomst. Som nämnd skälig ersättning betraktas även talmannens och vice talmännens anslag, en riksdagsmans telekommunikationsersättning samt en riksdagsmans kostnadsersättning. Skattepliktig inkomst är inte heller rätten till gratis resor i samband med skötseln av uppdraget som riksdagsledamot eller medlem av statsrådet eller bostadsförmånen inklusive därtill hörande tjänster i samband med skötseln av uppdraget som statsminister. 

     Lagtingsledamöternas arvoden regleras i landskapslagen (2015:25) om lagtingsledamöternas arvoden och kostnadsersättningar. Enligt lagen ska den av lagtinget tillsatta arvodeskommissionen fastställa lagtingsledamöternas arvoden, tilläggsarvoden, kostnadsersättningar och andra förmåner. Arvodeskommissionen har den 26 oktober 2015 med stöd av landskapslagen fattat beslut om lagtingsledamöternas arvoden, kostnadsersättningar och övriga förmåner. Enligt beslutet utbetalas förutom ett arvode även resekostnadsersättningar, ersättning för extra bostad samt en kommunikationsersättning till lagtingsledamöterna. Resekostnadsersättningar utbetalas för resor mellan hemmet och mötesplatsen till en lagtingsledamot som deltar i plenum, utskottsmöte och möten i andra lagtingsorgan samt, då lagtinget är samlat i lagtingsgruppernas möten. Resekostnadsersättning erläggs för resor som är längre än fem kilometer till ett belopp som motsvarar vad som vid varje tidpunkt gäller för tjänstemän inom landskapsförvaltningen. För andra resor som en lagtingsledamot gör på uppdrag av lagtinget utbetalas ersättning för resekostnader och dagtraktamente i enlighet med de regler som vid varje tidpunkt gäller för tjänstemän inom landskapsförvaltningen.

     Enligt självstyrelselagens 66 § ska landskapet åtnjuta samma rätt som staten i fråga om skattefrihet och andra därmed jämförbara förmåner. Bestämmelsen ligger exempelvis till grund för att Posten Åland betalar samma procentsats av arbetsgivarens socialskyddsavgift som ett affärsverk (HFD 29.09.1984). Med stöd av samma paragraf innehåller landskapsregeringen

inte någon förskottsinnehållning på den resekostnadsersättning som utbetalas till lagtingsledamöterna. Förslagets blankettstadgande har därför ingen praktisk betydelse utan är en markering av att lagtingsledamotskapet är att jämföra snarare med ett uppdrag i landets andra lagstiftande församling, riksdagen, än med ett uppdrag i ett kommunalt förtroendeorgan.

     12a § 3 punkten. Enligt självstyrelselagens 18 § 25 punkt har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om beläggande med straff och storleken av straff inom rättsområden som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. Landskapets behörighet att lagstifta om beläggande med straff utvidgades genom 1991 års självstyrelselag men eftersom lagtinget inte har utnyttjat sin behörighet att lagstifta om straff för brott som en lagtingsledamot begått så gäller strafflagens bestämmelser så som de såg ut den 1 januari 1993 med stöd av övergångsbestämmelserna i 1991 års självstyrelselag.

     I strafflagen finns ett antal uttryckliga bestämmelser om riksdagen och riksdagsledamöter:

-         I 1 kap. 11 § finns bestämmelser om att när ett brott har begåtts inom en främmande stats område kan finsk lag enligt huvudregeln tillämpas endast om gärningen är straffbar också enligt lagen på gärningsorten. Även om det i lagen på gärningsorten inte föreskrivs något straff för gärningen ska dock finsk lag tillämpas på gärningen om gärningsmannen är en riksdagsledamot och det är fråga om tagande av muta.

-        I strafflagens 13 kap. 1 § finns bestämmelser om högförräderi. För högförräderi döms den som med våld eller hot om våld åsidosätter eller försöker åsidosätta riksdagen eller helt eller delvis hindrar eller försöker hindra den att utöva sina befogenheter.

-        I 16 kap 14 a § finns bestämmelser om att den som åt en riksdagsledamot utlovar, erbjuder eller ger en gåva eller någon annan otillbörlig förmån som inte kan betraktas som normal gästfrihet och som är avsedd för att ledamoten på grund av förmånen i sitt uppdrag som riksdagsledamot ska verka eller låta bli att verka på ett visst sätt eller som belöning för sådan verksamhet, ska dömas för givande av muta åt riksdagsledamot om gärningen är ägnad att tydligt undergräva förtroendet för en opartisk skötsel av uppdraget som riksdagsledamot. Som givande av muta åt riksdagsledamot anses inte valfinansiering enligt lagen om kandidaters valfinansiering. I 14 b § finns bestämmelser om grovt givande av muta åt riksdagsledamot.            

-        I 40 kap. 4 § finns bestämmelser om tagande av muta som riksdagsledamot. En riksdagsledamot som för egen eller någon annans räkning begär en gåva eller någon annan otillbörlig förmån som inte kan betraktas som normal gästfrihet för att i sitt uppdrag som riksdagsledamot på grund av förmånen verka på ett visst sätt ska dömas för tagande av muta som riksdagsledamot. Som tagande av muta som riksdagsledamot anses inte valfinansiering.

-        I strafflagens 40 kap 8 a § finns bestämmelser om missbruk av Europeiska unionens medel som riksdagsledamot och i samma kapitels 8 b § finns bestämmelser om grovt missbruk av Europeiska unionens medel som riksdagsledamot.

     Talmanskonferensen föreslår att strafflagen (FFS 39/1889) ska tillämpas på lagtingets ledamöter på motsvarande sätt som den tillämpas på riksdagens ledamöter.

     Talmanskonferensen erfar att landskapsregeringen för närvarande bereder en ny landskapslag om tjänsteinnehavare. I samband med detta bereds dels en ny lag om tjänstebrott, dels en ny blankettlag om rätt till ersättning på grund av olycksfall i arbetet och på grund av yrkessjukdomar. I samband med dessa lagändringar bör ändringar i lagtingsordningen göras så att det hänvisas till dessa nya lagar.

     Paragrafen innehåller i övrigt sedvanliga blankettstadganden.

 

      20 § Självstyrelsepolitiska nämnden. Se den allmänna motiveringen ovan.

 

     28 § Hur ärenden väcks i lagtinget. Se den allmänna motiveringen ovan.

 

 

Ändring av arbetsordningen  

33 § Medborgarinitiativ. Bestämmelserna om medborgarinitiativ föreslås ändrade i syfte att göra medborgarinitiativsförfarandet smidigare och tydligare bland annat genom ändringar av teknisk karaktär som gäller processen för väckande av initiativ och om stödförklaringarnas offentlighet.

     Ett arbete har påbörjats för att möjliggöra elektroniskt undertecknande av medborgarinitiativ.  Elektronisk insamling av stödförklaringar i ett datanät ska ske med utnyttjande av datasystem som har godkänts av lagtingets kanslikommission. En förutsättning för godkännande är att

1) insamlingen av stödförklaringar sker genom utnyttjande av sådan stark autentisering som avses i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (FFS 617/2009),

2) olovlig ändring av uppgifterna i systemet och annan olovlig eller obefogad hantering förhindras genom ändamålsenliga och tillräckliga säkerhetsarrangemang som rör förvaltningen av användarrättigheter och övervakningen av användningen samt datanäten, informationssystemen och informationstjänsterna och genom andra åtgärder,

3) systemet överensstämmer med de föreskrifter som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har meddelat med stöd av lagen om medborgarinitiativ (FFS 12/2012).

     Avgift tas inte ut för godkännande av ett datasystem.

     Information om kanslikommissionens godkännande ska finnas tillgänglig för undertecknarna av medborgarinitiativet på den webbplats där stödförklaringarna samlas in.

      I arbetsordningen införs även bestämmelser om redovisning av bidrag. Som bidrag räknas prestationer i pengar, varor och tjänster samt andra motsvarande prestationer. Som bidrag betraktas dock inte sedvanligt frivilligarbete eller sedvanliga gratistjänster. Ett bidrag som inte har fåtts i pengar ska värderas och redovisas som ett penningbelopp. Som bidrag betraktas prestationer som har fåtts tidigast två månader innan insamlingen av stödförklaringar inleddes och senast tre månader efter det att initiativet överlämnades till riksdagen.

 

80 § Omröstningssätt. Frågan om möjligheten till distansomröstningar i plenum aktualiserades i samband med coronapandemin som startade år 2020. Talmanskonferensen konstaterar att möjligheten till distansomröstning i plenum varierar i Norden. I Sverige hålls plenum på plats och det är inte möjligt att rösta på distans men överenskommelser har träffats mellan riksdagsgrupperna om ett begränsat antal ledamöter på plats samtidigt vid omröstning i plenum. Även i Danmark kan man bara delta i plenum på plats och det är inte möjligt att rösta på distans. Ledamöterna röstar i stället i små grupper så att antalet personer som vistas samtidigt i plenisalen minimeras. De ledamöter som inväntar sin tur köar utanför plenisalen. I Finlands riksdag har det gjorts en temporär ändring av arbetsordningen för att möjliggöra omröstning på distans i plenum. Omröstning i plenum kan verkställas med ett informationssäkert IT-system som alla ledamöter har tillgång till och som talmanskonferensen har godkänt. Det tekniska systemet för omröstning på distans måste byggas för ändamålet. Val får inte verkställas genom sådan distansomröstning. 

     Talmanskonferensen föreslår för lagtingets del ett tillägg till arbetsordningens 80 § så att en omröstning under exceptionella förhållanden även kan verkställas på distans i enlighet med de anvisningar som talmanskonferensen utfärdar. Med exceptionella förhållanden avses antingen undantagsförhållanden i enlighet med 23 § i grundlagen (FFS 731/1999), till vilka hör exempelvis synnerligen allvarliga storolyckor och förhållandena omedelbart efter dem och pandemier som till sina verkningar kan jämföras med en synnerligen allvarlig storolycka. Ett exceptionellt förhållande som riskerar äventyra lagtingets funktionsförmåga kan i vissa fall föranleda ett behov av temporär distansomröstning. Sådan omröstning ska dock i möjligaste mån undvikas och andra lösningar bör i första hand sökas.

     Ändringen i det sista momentet är av teknisk natur.

 

54 § Utskottens rätt till upplysningar

Talmanskonferensen föreslår i klargörande syfte en ändring av bestämmelserna om utskottens rätt till upplysningar så att alla verksamheter (myndigheter enligt gällande lag) som lyder under landskapsregeringen på begäran utan dröjsmål ska förse ett utskott med de handlingar samt skriftliga eller muntliga upplysningar som utskottet behöver för beredningen av ett ärende. På motsvarande sätt föreslås att verksamheter som lyder under landskapsregeringen ska överlämna de utredningar och redogörelser som ett utskott begär i frågor som hör till utskottets ansvarsområde. Utskotten föreslås samtidigt få rätt att av särskilda skäl kalla ministrar för hörande gällande frågor som faller inom utskottets ansvarsområde. Förslagens syfte är en ökad transparens i alla typer av verksamheter som oavsett form underlyder landskapsregeringen och som därmed på ett eller annat sätt berör skattemedel.

 

87 § Lagtingets kansli. Föreslås en teknisk ändring av paragrafens 2 mom. så att bibliotekarien vid lagtingets kansli inte behöver vara anställd som tjänsteman. Ändringen innebär ingen ändring i praktiken eftersom den nuvarande bibliotekarien redan är anställd genom arbetsavtal.

 

Ändring av landskapslagen om arvode för medlem av Ålands landskapsregering

 

Gällande lagstiftning om arvode för lantrådet och ministrarna

Lantrådet och ministrarna erhåller arvoden och övriga ersättningar enligt landskapslagen (1985:17) om arvode för medlem av Ålands landskapsregering. Lagen anger att medlemmarna erhåller årsarvode och dyrortstillägg som erläggs månatligen. Grunden för fastställandet av årsarvodet har ändrats flera gånger. Ursprungligen var årsarvodet det arvode som utgår enligt löneklass A27 jämte fem ålderstillägg. År 1988 ändrades lagen så att årsarvodet skulle vara det arvode jämte fem ålderstillägg som utgick enligt den löneklass som är sju löneklasser lägre än vad som vid varje tidpunkt erläggs i den högsta avlöningsklassen för tjänst eller befattning i statsförvaltningen.[1] Samtidigt infördes också ett högre årsarvode för lantrådet och vicelantrådet. Årsarvodet skulle erläggas till lantrådet förhöjt med tjugo procent och till vicelantrådet förhöjt med fem procent.

     År 1991 ändrades systemet så att årsarvodet skulle vara det arvode jämte fem ålderstillägg som utgick enligt den löneklass som vid varje tidpunkt gäller för landstingets ledamöter.[2] Dyrortstillägg och semesterpremie skulle däremot erläggas enligt de grunder som gäller för landskapets tjänstemän i motsvarande fall. År 2000 fick landskapslagens 2 § 1 mom. sin gällande lydelse.[3] Årsarvodet för landskapsregeringens medlemmar höjdes i förhållande till lagtingets ledamöter så att årsarvodet ska vara det arvode samt sex ålderstillägg som utgår enligt den löneklass som är två löneklasser högre än den som vid varje tidpunkt gäller för lagtingets ledamöter. För lantrådet och vicelantrådet gäller fortsättningsvis de tidigare nämnda procentuella höjningarna.

 

Ändringen av grunderna för lagtingsledamöternas arvoden

Tidigare fattade Ålands lagting beslut om lagtingsledamöternas arvode med stöd av lagtingsordningen och arbetsordningen.[4] Till exempel höjdes lagtingsledamöternas arvoden år 1999 så att de baserade sig på löneklass A28 med sex ålderstillägg.[5] Lagtingsledamöternas årsarvode inom ramen för detta system bestod av dagsarvodena för 220 dagar per kalenderår. Senare ändrades detta till att utgöra 67 procent av årslönen i löneklass A28 inklusive alla ålderstillägg.

     År 2015 skedde en grundläggande förändring i systemet genom att landskapslagen (2015:25) om lagtingsledamöternas arvoden och kostnadsersättningar trädde i kraft. Landskapslagen innebar en förändring av hur lagtingsledamöternas arvoden fastställs. Lagtingsledamöternas arvoden bestäms inte mera i ett lagtingsbeslut utan de fastställs av en arvodeskommission som tillsätts av lagtinget. Arvodeskommissionens mandatperiod är fyra år. Arvodeskommissionen fastställer lagtingsledamöternas arvoden, tilläggsarvoden, kostnadsersättningar och andra förmåner samt beslutar om den ersättning för representationskostnader som kan tillkomma talmannen. Arvodet ska vara av sådan storlek att uppdraget som lagtingsledamot kan skötas på ett behörigt sätt.

     Arvodeskommissionen fattade den 26 oktober 2015 beslut om lagtingsledamöternas arvoden, kostnadsersättningar och övriga förmåner. Beslutet innebar att en lagtingsledamot fick ett årligt grundarvode som var 44 760 euro per arbetsår. För vissa uppgifter betalades ett högre arvode, t.ex. fick vicetalmännen och utskottsordförandena 10 procent högre arvoden. Talmannen fick ett årsarvode om 66 840 euro. Således uppstod en situation där det fastställdes ett fast eurobelopp för lagtingsledamöterna medan lagstiftningen om arvodet för landskapsregeringens medlemmar fortsättningsvis utgår från att lagtingsledamöternas arvode är bundet vid en löneklass.

     Arvodeskommissionen fattade ett nytt beslut den 10 maj 2019 gällande lagtingsledamöternas arvoden, kostnadsersättningar och övriga förmåner. Enligt beslutet utbetalas till en lagtingsledamot ett årligt grundarvode som är 58 800 euro per arbetsår. För vissa uppgifter betalas ett förhöjt arvode, t.ex. ska vicetalmännen utskotts- och gruppordförandena erhålla 10 procent högre arvoden. Till talmannen erläggs ett årsarvode om 81 300 euro. Arvodeskommissionens beslut träder i kraft från och med dagen för det nya lagtingets öppnande hösten 2019.

 

Talmanskonferensens överväganden och förslag

Gällande lagstiftning innebär att årsarvodet för landskapsregeringens medlemmar ska vara det arvode samt sex ålderstillägg som utgår enligt den löneklass som är två löneklasser högre än den som vid varje tidpunkt gäller för lagtingets ledamöter. Före övergången år 2015 till det system som baserar sig på att arvodeskommissionen fattar beslut om lagtingsledamöternas arvoden utgick lagtingsledamöternas arvode från löneklass A28. Detta innebär att landskapsregeringens medlemmar har erhållit ett arvode motsvarande löneklass A30 samt sex ålderstillägg. I dagsläget motsvarar löneklass A28 med sex ålderstillägg ett årligt arvode om 66 803 euro medan löneklass A30 med sex ålderstillägg motsvarar 81 171 euro.

     Talmanskonferensen föreslår inte någon grundläggande reform av gällande system utan arvodet för landskapsregeringens medlemmar ska fortsättningsvis bestämmas utgående från lagtingsledamöternas arvoden. Lagförslaget syftar endast till att anpassa lagstiftningen om arvodet för landskapsregeringens medlemmar till ändringarna i regelverket för lagtingsledamöternas arvoden. De relativa proportionerna mellan lagtings- och regeringsledamöternas arvoden ska kvarstå. Enligt förslaget ska årsarvodet för landskapsregeringens medlemmar motsvara det av arvodeskommissionen fastställda årliga grundarvodet (för tillfället 58 800 euro) multiplicerat med en koefficient. Denna koefficient ska ungefär motsvara skillnaden mellan det årliga grundarvode för lagtingsledamöterna som infördes 2015 och det nuvarande årsarvodet för landskapsregeringens medlemmar. Enligt förslaget är koefficienten 2,20 för lantrådet, 1,95 för vicelantrådet och 1,85 för övriga medlemmar i landskapsregeringen. Koefficienterna har avrundats uppåt.

     I gällande landskapslag hänvisas till att för utbetalning av arvode och ersättningar gäller i övrigt i tillämpliga delar vad om utbetalning av lön till landskapets tjänstemän är föreskrivet. Detta innebär att olika ersättningar som tjänstemän får också ska betalas ut till landskapsregeringens medlemmar, förutsatt att landskapslagen inte uttryckligen föreskriver annat. Enligt förslaget ska denna huvudregel kvarstå och landskapsregeringens medlemmar ska erhålla bl.a. reseersättningar på samma grunder som tjänstemännen. Det bör emellertid framgå tydligare ur lagtexten när landskapsregeringens medlemmar inte erhåller en ersättning på samma grunder som tjänstemännen. Landskapsregeringens medlemmar har inte erhållit semesterersättning och -penning. De har inte heller fått det s.k. allmänna lönetillägget. Om dessa undantag ska föreskrivas i lagen. Hänvisningen till dyrortstillägg i gällande 2 § ska strykas eftersom detta tillägg inte mera finns. Enligt förslaget ska 4 § upphävas och 5 § 1 mom. ändras då systemet med ersättare i landskapsregeringen tidigare har upphört.

    

Förslagets verkningar

De föreslagna ändringarna innebär en höjning av de arvoden som betalas ut till landskapsregeringens medlemmar. Orsaken till höjningen är att de arvoden som erläggs till landskapsregeringens medlemmar fortsättningsvis föreslås vara bundna till de arvoden som betalas ut till lagtingsledamöterna. Genom arvodeskommissionens beslut i maj 2019 höjdes lagtingsledamöternas årliga grundarvode till 58 800 euro. Då detta höjda grundarvode föreslås vara bundet till en koefficient som motsvarar de tidigare skillnaderna i arvodesnivå mellan lagtingsledamöterna och landskapsregeringens medlemmar blir effekten en höjning av arvodena för landskapsregeringens medlemmar. [6]

     Enligt förslaget ska arvodet för landskapsregeringens medlemmar bindas vid det årliga grundarvode som arvodeskommissionen fastställer för lagtingsledamöterna. Enligt landskapslagen om lagtingsledamöternas arvoden och kostnadsersättningar har arvodeskommissionen vida befogenheter att fastställa lagtingsledamöternas arvoden. Därför är det viktigt att följa med arvodeskommissionens framtida beslut om lagtingsledamöternas arvoden eftersom detta påverkar arvodet för landskapsregeringens medlemmar. Arvodeskostnaderna för landskapsregeringens medlemmar ingår under budgetmoment 20010 som i landskapets budget för 2023 har ett anslag om 822 000 euro.

 

Ärendets beredning

Talmanskonferensens förslag till ändring av landskapslagen om ändring av landskapslagen om arvode för medlem av Ålands landskapsregering bygger på en tjänstemannautredning vid landskapsregeringens lagberedning i samarbete med tjänstemän vid regeringskansliet och finansavdelningen.

 

Ändring av landskapslagen om arvode för medlem av Ålands landskapsregering

 

2 §. I dagsläget räknas årsarvodet för landskapsregeringens medlemmar ut genom att man lägger två löneklasser till den löneklass som gäller för lagtingets ledamöter. Landskapslagen om lagtingsledamöternas arvoden och kostnadsersättningar medförde att arvodet för lagtingets ledamöter inte längre baserar sig på löneklasser utan på ett grundarvode som arvodeskommissionen fattar beslut om. Enligt 1 mom. ska till landskapsregeringens medlemmar fortsättningsvis betalas ett årsarvode men detta ska basera sig på lagtingsledamöternas grundarvode och en särskild koefficient. Årsarvodet räknas ut genom att man multiplicerar det av arvodeskommissionen senast fastställda årliga grundarvodet för lagtingsledamöterna med koefficienten. Enligt förslaget ska koefficienten vara 2,20 för lantrådet, 1,95 för vicelantrådet och 1,85 för övriga medlemmar i landskapsregeringen. Koefficienten är högre för lantrådet och vicelantrådet för att beakta att deras arvoden enligt gällande bestämmelse är tjugo respektive fem procent högre än de övriga medlemmarnas.

     I 2 mom. föreskrivs på vilka grunder landskapsregeringens medlemmar erhåller övriga ersättningar. Gällande bestämmelse i 5 § 2 mom. ska upphävas. Huvudregeln ska fortsättningsvis vara att för landskapsregeringens medlemmar gäller vid utbetalning av ersättningar det som föreskrivs för tjänstemän, t.ex. ska resekostnader ersättas på samma sätt som för tjänstemännen. Ovan nämnda huvudregel medför att det ska uttryckligen framgå ur bestämmelsen vilka ersättningar som inte betalas ut på samma grunder som för tjänstemännen. I dagsläget betalas inte allmänt lönetillägg åt landskapsregeringens medlemmar. Det samma gäller semesterersättning och -penning. Enligt förslaget ska detta tydligt framgå ur bestämmelsen. I gällande 1 mom. finns en hänvisning till dyrortstillägg. Hänvisningen ska tas bort då dyrortstillägg inte mera betalas ut.

     4 §. I paragrafen föreskrivs om utbetalning av arvode och ersättningar åt ersättare för landskapsregeringens medlemmar. Paragrafen ska upphävas då systemet med ersättare redan tidigare har upphört.

     5 §. I 1 mom. finns en hänvisning till utbetalning av arvoden till ersättare för landskapsregeringens medlemmar. Momentet ska ändras och anpassas till att systemet med ersättare har upphört. Enligt förslaget ska 2 mom. upphävas och överföras till 2 § 2 mom.

     Ikraftträdelsebestämmelse. I enlighet med 20 § 2 mom. i självstyrelselagen föreslås att datum för lagens ikraftträdande lämnas öppet för landskapsregeringen att fatta beslut om. Dock ska lagen sättas i kraft först vid en tidpunkt efter följande lagtingsval, dvs. lagen börjar tillämpas i förhållande till medlemmarna i den landskapsregering som tillsätts efter nyval.

 

Ändring av landskapslagen om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen

Talmanskonferensen går in för principen att samma regler ska gälla för alla som avgår eller avgått från uppdraget som ledamot av lagtinget eller landskapsregeringen. Detta överensstämmer med den hittills rådande principen om pensionsförmåner. Eftersom lagtingets behörighet gäller enbart anställda och förtroendevalda inom landskapsförvaltningen samt rektorer och lärare i grundskolan (självstyrelselagen 18 § p. 2a) medan övriga direkt omfattas av rikslagstiftningen, har principen hittills varit att våra regler ska motsvara rikets i syfte att alla ålänningar ska åtnjuta pensionsförmåner enligt lagstiftning med samma innehåll.

     Alla ledamöter som fyllt 65 år har idag rätt till ålderspension när ledamotsuppdraget upphört. Ålderspensionen uppgår i dagsläget till mellan ca 830 euro (en period i lagtinget) till ca 4.800 euro per månad beroende på uppdrag och tid i lagtinget eller landskapsregeringen. Efter arvodeshöjningen blir pensionerna på längre sikt högre. Pensionsintjäningen är 4 procent per kalenderår (1,5 procent för övriga samt för vissa åldersgrupper 1,7 procent under en kortare övergångsperiod fram till år 2025) och pensionens maximibelopp är 60 procent av det pensionsgrundande beloppet.

     Ålderspensionen samordnas med övrig intjänad arbetspension på motsvarande sätt som i riksdagen. Den samordnade pensionen är alltid minst hälften av den intjänade pensionen vilket motsvarar 2 procents pensionsintjäning. Ledamoten tjänar således oavsett samordningen in mer än inom arbetspensionssystemet.

     För ledamöter som slutat uppdraget före fyllda 65 år finns i dagsläget möjlighet till pension enligt två olika regelsystem.

     Ledamöter som valdes in i lagtinget eller landskapsregeringen före den 1 oktober 2015 (tidigare invalda ledamöter) kan efter en ledamotstid om minst sju år beviljas en tidigarelagd ålderspension som saknar en undre åldersgräns. Pensionsintjäningen är samma som för ålderspension. Pensionen betalas endast till den del den inte tillsammans med skattepliktiga förvärvsinkomster överstiger maximibeloppet för ledamotspension (60 procent). Pensionen kan lyftas till 65 år då den omvandlas till ålderspension och samordnas med arbetspensionen när den börjar lyftas. Pensionen kan då minska beroende på arbetspensionens storlek. Enbart skattepliktiga förvärvsinkomster inverkar på den tidigarelagda ålderspensionens storlek.

     Ledamöter som första gången valdes in i lagtinget eller landskapsregeringen efter den 1 oktober 2015 (nya ledamöter) kan beviljas ett anpassningsbidrag när ledamotsuppdraget upphört om uppdraget har varat minst tre år. Anpassningsbidraget uppgår till minst det belopp som intjänats under ett sjuårigt ledamotsuppdrag. Anpassningsbidraget betalas i 1 - 3 år om uppdraget varat 3 - 15 år. Om ledamoten fyllt 59 år när bidraget upphör kan anpassningsbidraget betalas till 65 år då det omräknas till ålderspension på basen av verklig intjäning. Till skillnad från tidigarelagd ålderspension inverkar både skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster på bidragets storlek.

     Bakgrunden till de två olika systemen är att det vid tidpunkten för införandet av anpassningsbidraget inte bedömdes möjligt med bestämmelser med retroaktiv verkan eftersom de kunde anses stå i konflikt med grundlagen. En övergångsbestämmelse infördes därför enligt vilken de tidigare invalda ledamöterna kvarblev i det gamla systemet.

     Efter det har frågan prövats gentemot grundlagen då riksdagen den 1 april 2019 införde samma regler för alla. Grundlagsutskottet bedömde då att riksdagens motsvarighet till den tidigarelagda ålderspensionen till sin rättsliga karaktär liknar utkomstskydd för arbetslösa snararare än en pensionsförmån.

     Förändringarna i rikslagstiftningen för fyra år sedan ledde till att tidigare invalda ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen hamnat i en förmånligare ställning än riksdagsledamöterna medan de nya ledamöterna med rätt till anpassningsbidrag, satts i en sämre ställning än riksdagsledamöterna bland annat eftersom anpassningsbidragets minimibelopp höjdes för riksdagsledamöterna. Vidare räcker det med ett år som riksdagsledamot för att kunna lyfta anpassningsbidrag i ett år medan det enligt gällande lagtingslag krävs minst tre år som ledamot för att kunna lyfta bidrag i ett år. Dessutom har de som lyfter anpassningsbidrag enligt rikslagen under vissa förutsättningar rätt till en ny pensionsintjäning på basen av anpassningsbidraget.

     Mot denna bakgrund föreslår talmanskonferensen att samma regler ska gälla för alla som avgår eller avgått från uppdraget som ledamot av lagtinget. Ikraftträdelsebestämmelsens 2 mom. i gällande lag föreslås därför utgå ur landskapslagen om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen. Alla ledamöter som avslutar sitt uppdrag före fyllda 59 år får ansöka om ett anpassningsbidrag vilket påverkas av såväl förvärvs- som kapitalinkomst. Samtidigt föreslås att anpassningsbidraget på motsvarande sätt som i riket ska uppgå till minst det belopp som intjänats under ett nioårigt ledamotsuppdrag och att det ska räcka med minst ett år som ledamot för att kunna få lyfta anpassningsbidrag i ett år till skillnad från tre år idag. Dessutom föreslås att de som lyfter anpassningsbidrag berättigas att för en tid om maximalt tre år, till en ny pensionsintjäning på basen av anpassningsbidraget, ifall full ledamotspension inte redan är intjänad. Den här rätten till ny intjäning motsvarar pensionsintjäning med arbetslöshetsersättning.

Vidare föreslås en viss förlängning av tiden för när anpassningsbidrag betalas. Anpassningsbidrag betalas i högst ett år om ledamotsuppdraget varat i minst ett år, anpassningsbidrag betalas i högst två år om ledamotsuppdraget varat i minst sju år, anpassningsbidrag betalas i högst tre år om ledamotsuppdraget varat i minst elva år samt slutligen betalas anpassningsbidrag i högst fyra år om ledamotsuppdraget varat i minst 15 år. Erfarenheter som utvunnits sedan anpassningsbidraget infördes visar att ett behov av justering föreligger. Ändringen är också motiverad av den begränsade arbetsmarknaden för tidigare ledamöter samt att ledamöterna saknar anställningstrygghet. Ändringen, som delvis saknar motsvarighet i rikslagstiftningen, får ekonomiska konsekvenser. Ett års anpassningsbidrag kostar upp till ca 44.000 euro per år och den ändrade regeln kan i enskilda fall leda till att tiden för anpassningsbidraget förlängs från tre till tio år om ledamoten under det fjärde året uppnår 59 års ålder och därmed får ytterligare sex års anpassningsbidrag.  

     Talmanskonferensen konstaterar att anpassningsbidraget betalas endast till den del bidraget inte tillsammans med förvärvsinkomster som baserar sig på arbets- eller företagarverksamhet och kapitalinkomster som avses i inkomstskattelagen (FFS 1535/1992) överstiger maximibeloppet för ledamotspension. Ingen ändring föreslås i detta avseende. En tidigare ledamot som ansöker om anpassningsbidrag är skyldig att vid ansökan meddela landskapsregeringen storleken av sina förvärvsinkomster samt kapitalinkomster. På ansökan av den tidigare ledamoten ska landskapsregeringen justera bidraget, om inkomsterna förändras så att beloppet av anpassningsbidraget påverkas. Justeringen görs från och med ingången av den kalendermånad som följer på den under vilken justeringen begärdes. Den tidigare ledamoten ska årligen till landskapsregeringen senast den 31 maj lämna en kopia av föregående års skattedeklaration eller motsvarande uppgifter. Anpassningsbidragets belopp justeras kalenderårsvis med den genomsnittliga skattepliktiga månadsinkomsten från föregående år som grund efter att landskapsregeringen erhållit uppgifterna. Vid eventuellt återkrav av utbetalt bidrag tillämpas de bestämmelser om återkrav av pension som gäller för landskapets personal i offentligrättsligt eller privaträttsligt anställningsförhållande. Talmanskonferensen föreslår att om föregående års skattedeklaration eller motsvarande uppgifter utan giltig orsak inte lämnats till landskapsregeringen inom utsatt tid kan utbetalningen av anpassningsbidraget omedelbart avbrytas till dess att uppgifterna inlämnats. En viss tidsutdräkt kan dock därefter uppstå vid själva utbetalningen varvid förvaltningslagens regler gäller. Genom förslaget, som i praktiken sannolikt kommer att verka förebyggande, överförs ansvaret tydligare till de som lyfter bidraget.

     På motsvarande sätt som i riksdagen föreslås att det ska finnas en möjlighet att på ansökan bevilja den som varit ledamot av lagtinget eller landskapsregeringen ett extra anpassningsbidrag för högst 12 månader, om det föreligger hälsorelaterade, ekonomiska, sociala eller andra särskilda skäl.

     I lagförslaget ingår övergångsarrangemang för att trygga den rättsliga ställningen för de ledamöter som går miste om rätten till tidigarelagd ålderspension, såsom ersättande av den tidigarelagda ålderspensionen med ett anpassningsbidrag, förlängning av perioden för anpassningsbidrag för dem som närmar sig åldern för ålderspension och möjlighet att bevilja extra anpassningsbidrag. Bestämmelserna är till sitt innehåll samma som när riksdagen genomförde motsvarande ändring. På grund av de här arrangemangen anser talmanskonferensen, i likhet med grundlagsutskottet (GrUU 63/2018), att avskaffandet av den tidigarelagda ålderspensionen inte kränker egendomsskyddet för de ledamöter som har rätt till tidigarelagd ålderspension eller som redan får en sådan. Betonas bör att bedömningen grundar sig på den tidigarelagda ålderspensionens särskilda rättsliga karaktär av förmån som liknar utkomstskydd för arbetslösa i jämförelse med andra pensionsförmåner.



Ärendets beredning

 

Vid talmanskonferensens avgörande behandling deltog ordföranden, talman Bert Häggblom, vicetalmännen Katrin Sjögren och Roger Nordlund samt ledamöterna Anders Eriksson, Camilla Gunell, Simon Holmström, Rainer Juslin, Jörgen Pettersson, Tage Silander och Stephan Toivonen.

     Talmanskonferensen beslöt att lagförslaget presenteras av vicetalman Katrin Sjögren.

     Talmanskonferensens förslag var inte till alla delar enigt. I fråga om ministrarnas arvoden förrättades en omröstning som utföll 8 – 3. Talman Bert Häggblom samt Anders Eriksson och Rainer Juslin ansåg att arvodeskommissionen ska besluta om ministrarnas arvoden. I fråga om det samtidiga medlemskapet i lagtinget och landskapsregeringen förrättades också en omröstning som utföll 5 – 6. Vicetalman Roger Nordlund samt lagtingsledamöterna Camilla Gunell, Jörgen Pettersson, Tage Silander och Stephan Toivonen lämnar en reservation till lagförslaget.

 

 

Talmanskonferensens förslag

 

 

Med hänvisning till det anförda föreslår talmanskonferensen att följande lagar antas i den ordning som anges nedan:

 

1.

 

L A N D S K A P S L A G
om

ändring av lagtingsordningen för Åland

 

    I enlighet med lagtingets beslut, tillkommet i den ordning 64 § lagtingsordningen anger,

upphävs 5 § 3 mom. lagtingsordningen (2011:97) för Åland,

     ändras 5 § rubriken och 2 mom., 6 § 1 mom., 7 § 2 mom., 8 § rubriken och 3 mom., 9 §, 10 § 3 mom., 16 § 1 och 3 mom., 17 §, 18 1 mom., 20 § 1 och 2 mom, 21 § 1 och 3 mom., 21 a §, 23 § 1 mom., 28 § 3 mom., 32 §, 42 §, 45 § rubriken, 52 §, 53 § 1 mom. och 59 § varav 7 § 2 mom., 18 § 1 mom., 20 § 1 och 2 mom., 21 § 1 och 3 mom., 21a §, 52 §, sådana de lyder i lagtingsordningen (66/2015) för Åland, samt

     fogas till lagen en ny 12a §, till 28 § ett nytt 7 mom. varvid gällande 7 – 8 mom. blir 8 – 9 mom., som följer:

 

2 kap.

Lagtinget och lagtingsledamöterna

 

5       §

Lagtingets sammansättning och mandatperiod

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Lagtingets mandatperiod inleds då lagtingsåret öppnas efter att lagtingsval har förrättats. Det avgående lagtinget beslutar om tidpunkten för öppningen av lagtingsåret. Öppningen av lagtingsåret ska hållas utan dröjsmål så snart valresultatet har fastställts. Mandatperioden fortgår tills nästa lagtingsval har förrättats och det tidigare lagtingets lagtingsår har avslutats.

 

6 §

Lagtingsval

     Alla röstberättigade har lika rösträtt i val till lagtinget där lagtingsledamöterna väljs genom direkta, proportionella och hemliga val som förrättas vart fjärde år (ordinarie val).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

7 §

Valbarhet och inskränkningar i rätten till lagtingsuppdrag

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     En ledamot som valts till lantråd ska frånträda sitt uppdrag som ledamot av lagtinget för den tid uppdraget som lantråd varar. Under denna tid inträder ersättaren i hans eller hennes ställe i lagtinget. Om lantrådet väljs till ledamot i lagtinget, ska ersättaren träda i lantrådets ställe, om lantrådet inte önskar frånträda uppdraget som lantråd.

 

 

8 §

Upplösning av lagtinget och nyval

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Om lagtinget har upplösts ska nyval förrättas. Vid nyval väljs ledamöterna för återstoden av mandatperioden. Om nyvalet förrättas samma år som ett ordinarie lagtingsval skulle ha förrättats, räknas mandatperioden från nyvalet fram till följande ordinarie lagtingsval.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

9 §

Lagtingsledamöternas ersättningar

     För ledamotskapet i lagtinget utgår ett arvode samt övriga ersättningar i enlighet med vad som bestäms i arbetsordningen eller i en landskapslag. I arbetsordningen eller landskapslagen kan också bestämmas att ersättning i särskilda fall ska utgå till tidigare ledamöter under en begränsad period.

     Om pension för ledamöterna bestäms i en landskapslag.

 

10 §

Avbrott i samt befriande och skiljande från uppdraget som lagtingsledamot

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Om en lagtingsledamot på ett väsentligt sätt och upprepade gånger försummar att sköta sitt uppdrag som lagtingsledamot eller genom en verkställbar dom har dömts till fängelse för ett uppsåtligt brott eller till straff för valbrott eller den dömde inte är värd det förtroende och den aktning som uppdraget som lagtingsledamot förutsätter, kan lagtinget genom ett beslut som har fattats med minst 20 röster skilja ledamoten från uppdraget antingen helt eller för en bestämd tid.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

 

12a §

Tillämpligheten av vissa riksbestämmelser

     Följande lagar ska med i denna lag angivna undantag tillämpas på lagtingets ledamöter på motsvarande sätt som de tillämpas på riksdagens ledamöter:

1)  Lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (FFS 459/2015).

2)  Lagen om ersättning till statsanställda för olycksfall som inträffat under förhållanden som hänför sig till distansarbete (FFS 112/2022).

3)  Inkomstskattelagen (FFS 1535/1992).

4)  Strafflagen (FFS 39/1889).

     Ändringar av de lagar som anges i 1 mom. ska gälla från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket.

     Hänvisningar i de lagar som anges i 1 mom. till riksmyndigheter ska inom lagtingets lagstiftningsbehörighet avse motsvarande åländska myndigheter.

     Hänvisningar i de lagar som anges i 1 mom. till författningar ska på Åland avse motsvarande åländska författningar. 

     Närmare bestämmelser kan tas in i lagtingets arbetsordning.

 

3 kap.

Lagtingets organisation

 

16 §

Lagtingsåret

     Lagtinget sammankommer årligen till ett nytt lagtingsår vid den tidpunkt som lagtinget beslutar. Republikens president, eller på hans eller hennes vägnar landshövdingen, förklarar lagtinget öppnat.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Det sista lagtingsåret under mandatperioden fortgår till dess republikens president eller på hans eller hennes vägnar landshövdingen, förklarat lagtingsåret avslutat.

 

17 §

Lagtingets talmän

     Lagtinget väljer skilt för sig och inom sig för varje lagtingsår en talman och två vicetalmän. Val av talman och vicetalmän förrättas med slutna sedlar. I lagtingets arbetsordning finns närmare bestämmelser om val av talmännen.

 

18 §

Talmanskonferensen

     Talmanskonferensen består av talmannen, vicetalmännen och utskottsordförandena för de permanenta utskotten. De lagtingsgrupper som inte annars skulle vara representerade i talmanskonferensen har rätt att utse varsin ledamot, jämte ersättare, som med yttranderätt kan delta i talmanskonferensens möten. Ett utskotts viceordförande är ersättare för utskottets ordförande.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

    

20 §

Självstyrelsepolitiska nämnden

     Lagtinget tillsätter för varje mandatperiod en självstyrelsepolitisk nämnd för behandling av frågor rörande Ålands författningsenliga ställning och externa relationer samt ärenden som gäller Europeiska unionen enligt vad som närmare bestäms i 9 kap.

     Självstyrelsepolitiska nämnden består av talmannen, vicetalmännen samt minst två och högst sju ledamöter. Lagtinget väljer inom sig därtill ett nödvändigt antal ersättare.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

    

21 §

Lagtingets utskott

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Lagtinget tillsätter för varje mandatperiod följande permanenta utskott:

1) lag- och kulturutskottet,

2) finans- och näringsutskottet och

3) social- och miljöutskottet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Lagtinget kan dessutom tillsätta ytterligare utskott antingen för återstoden av en mandatperiod eller för att bereda särskilda ärenden.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

    

21a §

Kanslikommissionen

     Lagtinget tillsätter för varje mandatperiod en kanslikommission. Kanslikommissionens sammansättning och uppgifter fastställs i lagtingets arbetsordning.

 

23 §

Val av lagtingets organ

     Utskotten och övriga organ i lagtinget tillsätts under mandatperiodens första lagtingsår för hela mandatperioden, om inte något annat bestäms i lagtingets arbetsordning. På förslag av talmanskonferensen kan lagtinget besluta att nyval av samtliga medlemmar av ett utskott eller ett annat organ ska förrättas.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

5 kap.

Ärenden i lagtinget

 

28 §

Hur ärenden tas upp till behandling i lagtinget

     Landskapsregeringen överlämnar ärenden till lagtinget i form av

1) ett lagförslag eller ett kompletterande lagförslag,

2) ett budgetförslag,

3) ett meddelande,

4) en berättelse,

5) en redogörelse,

6) en årsredovisning i enlighet med 25 § landskapslagen (1971:42) om Ålands landskapsregering eller

7) ett förslag som överlämnas till lagtinget i enlighet med annan lagstiftning.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Lag- och kulturutskottet lämnar ett meddelande till lagtinget över sin granskning av lagligheten i landskapsregeringens handläggning av ärenden eller finans- och näringsutskottet lämnar ett meddelande till lagtinget över sin övervakning av landskapets finanser och hur budgeten iakttas.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

32 §

Utskottens behandlingstvång

     Utskotten ska avge betänkanden i de ärenden som har remitterats till dem och som inte har återkallats. Något betänkande behöver dock inte avges i ett ärende om ärendet inte hinner behandlas före utgången av mandatperioden.

42 §

Fortsatt behandling av ärenden

     Har behandlingen av ett ärende inte slutförts under ett lagtingsår fortsätter den under följande lagtingsår om inte lagtingsval har förrättats däremellan.

 

6 kap.

Information och offentlighet

 

 45 §

Lantrådets upplysning

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

8 kap.

Finanserna

 

52 §

Tilläggsbudget och kompletterande budgetförslag

     Om det finns behov av att ändra Ålands budget ska landskapsregeringen överlämna ett förslag till tilläggsbudget till lagtinget. Landskapsregeringen kan även överlämna ett kompletterande budgetförslag.

 

53 §

Budgetens innehåll

     I Ålands budget ingår de årliga inkomsterna och anslag för de årliga utgifterna. Vidare anges ändamålen för anslagen och övriga budgetmotiveringar. Bestämmelser om att budgeten får innehålla inkomstposter eller anslag som motsvarar skillnaden mellan inkomster och utgifter som står i direkt samband med varandra, kan intas i en landskapslag.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

9 kap.

Internationella förhållanden

 

59 §

Lagtingets deltagande i beredningen av ärenden som gäller

Europeiska unionen

     Landskapsregeringen ska utan dröjsmål informera lagtinget om sin syn på förslag till rättsakter, fördrag eller andra ärenden som bereds inom Europeiska unionens institutioner då förslaget är av intresse för Åland.  Landskapsregeringen ska sedan den fått kännedom om ett sådant förslag utan dröjsmål sända förslaget till lagtinget genom en skrivelse så att lagtinget kan ta ställning till det. Förslaget behandlas i självstyrelsepolitiska nämnden eller i ett utskott i enlighet med vad som sägs i lagtingets arbetsordning.

     Talmanskonferensen kan besluta att ett sådant ärende också ska tas upp till debatt i plenum, varvid lagtinget dock inte fattar beslut i saken.

     Landskapsregeringen ska ge självstyrelsepolitiska nämnden eller det utskott som behandlar ärendet information om ärendets behandling i statsrådet samt i mån av möjlighet om behandlingen i Europeiska unionen. Självstyrelsepolitiska nämnden eller utskottet kan höra Finlands regeringsrepresentanter i dessa ärenden.

     Självstyrelsepolitiska nämnden eller ett utskott kan ge landskapsregeringen ett yttrande med anledning av en utredning eller information som avses i denna paragraf.

 

__________________

 

 

     Denna lag träder i kraft den 1 november 2023.

 

 

 

2.

 

ÅLANDS LAGTINGS BESLUT

om

ändring av arbetsordningen för Ålands lagting

 

     I enlighet med lagtingets beslut, tillkommet på det sätt som bestäms i 63 § 1 mom. lagtingsordningen (2011:97) för Åland,

     ändras i arbetsordningen (2015:87) för Åland 1 § 1 mom., 2 § 1 – 2 och 4 mom., 5 § 1 mom., 6 §, 10 § 1 och 4 mom., 13 §, 25 § 1 mom., 26 § 1 mom., 29 § 1 mom., 32 § 2 mom. sådan den lyder i arbetsordning 66/2018, 33 §, 41 § 3 mom., 46 §, 54 §, 65 § 2 och 3 mom., 68 § 4 mom., 80 § 1 och 4 mom., 82 § 6 mom., 87 § 2 mom., 91 § 2 mom. och 92 § 3 mom. samt  

     fogas till 12 § en ny 9 punkt, till 18 § nya 2 – 5 mom. samt till 20 § 3 – 6 mom., som följer:

 

1 kap.
Lagtingsåret

 

 1 §

Lagtingsårets början

     Lagtinget sammanträder årligen till ett nytt lagtingsår i enlighet med vad lagtinget beslutat enligt lagtingsordningen. Den ledamot som längst innehaft ett uppdrag som ledamot av lagtinget (ålderstalmannen) ska då inta talmannens plats. Har två eller flera varit ledamöter i lagtinget lika lång tid förs ordet av den till åren äldste av dem. Under ledning av ålderstalmannen förrättas valet av en talman samt därefter var för sig val av en första och en andra vicetalman.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

    

2 §

Fullmaktsgranskningar

     Senast klockan 15.00 den sista vardagen före mandatperiodens första plenum granskar lagtingsdirektören lagtingsledamöternas fullmakter för godkännande. Vid granskningen av en fullmakt undersöks att den är utfärdad av en behörig myndighet i föreskriven form.

     En förteckning upprättas över de lagtingsledamöter vars fullmakter godkänts. Lagtingets första plenum under mandatperioden börjar med namnupprop enligt förteckningen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Har en ledamots fullmakt inte blivit godkänd kan lagtinget pröva om hon eller han ändå får inträda i lagtinget. Om det görs en anmärkning mot en ledamots behörighet ska lagtinget pröva ärendet förutsatt att inte samma anmärkning över valet redan har anförts genom besvär eller besvär ännu kan anföras hos Ålands förvaltningsdomstol i enlighet med Vallag (2019:45) för Åland.

 

5 §

Lagtingets arbetsperioder

     Lagtingets arbete fortgår med eller utan avbrott enligt vad talmanskonferensen beslutar till dess följande lagtingsår vidtar.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

6 §

Lagtingets avslutning

     Det sista lagtingsår under mandatperioden fortgår till dess republikens president eller på hennes eller hans vägnar landshövdingen förklarat arbetet avslutat för mandatperioden.

     Avslutningen av lagtinget hålls på den tid som landshövdingen tillkännager. Efter en gudstjänst samlas lagtinget i plenisalen där talmannen fram-för lagtingets hälsning varefter republikens president eller på hennes eller hans vägnar landshövdingen förklarar lagtinget avslutat för mandatperioden.

 

3 kap.
Talmännen och talmanskonferensen

 

10 §

Val av talman och vicetalmän

     Vid mandatperiodens första plenum väljer lagtinget en talman samt en första och en andra vicetalman enligt 1 §. Ett meddelande om valets utgång ska utan dröjsmål sändas till landskapsregeringen och landshövdingen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Om talmannen eller en vicetalman avlider eller avgår från sitt uppdrag under lagtingsåret ska en ny talman eller vicetalman väljas utan dröjsmål.

 

 

12 §

Talmanskonferensens uppgifter

Talmanskonferensen har till uppgift att

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     9) tillsätta en arbetsgrupp vars uppgift är att arbeta för att alla ledamöter i lagtinget ska ha samma förutsättningar att utöva sitt uppdrag

samt

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

4 kap.
Självstyrelsepolitiska nämnden

 

13 §

Självstyrelsepolitiska nämndens sammansättning

     I början av en mandatperiod beslutar lagtinget på förslag av presidiet om det antal ledamöter och ersättare som ska väljas till självstyrelsepolitiska nämnden.

     Talmannen är nämndens ordförande, första vicetalmannen är nämndens första viceordförande och andra vicetalmannen är nämndens andra viceordförande.

 

5 kap.
Utskotten

 

18 §

Lag- och kulturutskottets ansvarsområde

 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Lag- och kulturutskottet granskar lagligheten i landskapsregeringens handläggning av ärenden.

     Utskottet har för uppgiften rätt att av myndigheter och andra som de övervakar få de upplysningar utskottet behöver för att sköta sin granskning.

     Utskottet har rätt att på eget initiativ ta upp ett ärende till granskning i enlighet med denna paragraf. Andra utskott och varje lagtingsledamot får hos lag- och kulturutskottet skriftligen väcka frågor om landskapsregeringens tjänsteutövning eller handläggningen av regeringsärenden.

     Lag- och kulturutskottet ska underrätta lagtinget om relevanta iakttagelser vid övervakningen. 

 

20 §

Finans- och näringsutskottets ansvarsområde

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Finans- och näringsutskottet handhar för lagtingets räkning den i 56 § i lagtingsordningen angivna uppgiften att övervaka landskapets finanser och hur budgeten iakttas.

     Finans- och näringsutskottet har för uppgiften rätt att av myndigheter och andra som de övervakar få de upplysningar utskottet behöver för sin granskning.

     Utskottet har rätt att på eget initiativ ta upp ett ärende till granskning i enlighet med denna paragraf. Andra utskott och varje lagtingsledamot får hos finans- och näringsutskottet skriftligen väcka frågor om landskapsregeringens handläggning av finanserna.

     Finans- och näringsutskottet ska underrätta lagtinget om relevanta iakttagelser vid övervakningen. 

 

 

 

25 §

Utskottens mandattid

     Mandatperioden för medlemmarna i lagtingets utskott är en mandatperiod, om inte lagtinget på förslag av talmanskonferensen beslutar att nyval av samtliga medlemmar i ett utskott ska förrättas.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

26 §

Tillsättande och konstituering av utskotten

     Lagtinget väljer medlemmar till de permanenta utskotten omedelbart efter det att lagtinget har sammanträtt till mandatperiodens första plenum.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

6 kap.
Övriga organ

                  

29 §

Lagtingets företrädare i internationella organ

     Lagtinget väljer inom sig i början av varje lagtingsår två medlemmar och lika många ersättare till Ålands delegation i Nordiska rådet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

7 kap.
Ärenden i lagtinget

 

32 §

Motioner

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     En budgetmotion får inte väckas innan landskapsregeringen har lämnat sitt budgetförslag till lagtinget och motionen ska lämnas in senast klockan 12.00 den elfte dagen efter det att landskapsregeringen har lämnat förslaget till lagtinget. Tidsfristen utlöper dock tidigast den 5 november. En budgetmotion med anledning av ett förslag till en tilläggsbudget eller ett kompletterande budgetförslag ska lämnas in senast klockan 16.00 den tredje dagen efter det att förslaget upptagits för kännedom på föredragningslistan.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

33 §

Medborgarinitiativ

     Ett medborgarinitiativ får väckas av minst två personer som är röstberättigade i lagtingsval. De som väcker ett initiativ kallas för ansvariga för initiativet. Kontaktinformationen för de ansvariga ska meddelas lagtingets kansli.

     Ett medborgarinitiativ innehåller ett lagförslag eller ett förslag om att lagberedning ska inledas samt motivering till förslaget. Initiativet ska ha en titel som beskriver dess innehåll och initiativet ska dateras. Samma initiativ får inte innehålla olika slags ärenden. Ett initiativ ska avfattas på svenska.

     Underskrifter som stöder ett medborgarinitiativ (stödförklaringar) samlas in på papper eller på elektronisk väg. Den blankett som ska användas vid stödförklaringar i pappersform finns tillgänglig på lagtingets hemsida. Elektronisk insamling av stödförklaringar ska ske med utnyttjande av en digital tjänst som har godkänts av lagtingets kanslikommission.

     Stödförklaringarna ska samlas in inom fyra månader räknat från dateringen av initiativet. När stödförklaringar samlas in ska initiativet, uppgifter om vem som är ansvarig för det och deras kontaktinformation finnas tillgängliga för initiativundertecknarna. Initiativet får inte ändras efter det att insamlingen av stödförklaringar har inletts. 

     En stödförklaring ska innehålla

     1) medborgarinitiativets titel och datum,

     2) initiativundertecknarens fullständiga namn, födelsetid och hemkommun,

     3) en försäkran från initiativundertecknaren att han eller hon är röstberättigad i lagtingsval,

     4) en försäkran från initiativundertecknaren att han eller hon har gett endast en stödförklaring för samma initiativ och

     5) stödförklaringens datum.

     Insamlingen av namn kan pågå under högst fyra månader. Någon av de ansvariga för initiativet ska inom två månader från det att insamlingen av stödförklaringar har avslutats lämna stödförklaringarna till lagtingets kansli om de förutsättningar för att lägga fram initiativ som anges i denna lag uppfylls. Initiativet förfaller om det inte har överlämnats till lagtinget inom tre månader från det att insamlingen av stödförklaringar har avslutats.

     Personuppgifterna i de stödförklaringar som har samlats in får användas endast på det sätt som föreskrivs i denna lag. De ansvariga för initiativet får överlåta uppgifterna enbart till lagtingets kansli. De uppgifter som lagtinget innehar är offentliga när medborgarinitiativet har lämnats in till lagtinget.

     De ansvariga för initiativet ska se till att de stödförklaringar som de har i sin besittning förstörs inom sex månader från det att insamlingen av stödförklaringar har förfallit på grund av att minimiantalet stödförklaringar inte har uppnåtts eller sex månader efter att medborgarinitiativet har inlämnats till lagtinget.  Stödförklaringar som lämnats in i pappersform till lagtinget förstörs av lagtinget inom ett år efter att ett medborgarinitiativ har slutbehandlats eller förfallit i samband med nyval. Elektroniska stödförklaringar som hör till ett medborgarinitiativ som överlämnats till lagtinget förstörs inom fem år efter att insamling av signaturer avslutats.

     Den som är ansvarig för medborgarinitiativet ska se till att ekonomiska bidrag för framläggande av initiativet och givaren uppges när stödförklaringar samlas in, om värdet av ett enskilt bidrag eller värdet av flera bidrag från en och samma givare är minst 1 500 euro. Namnet på en enskild person får inte uppges utan dennes samtycke, om värdet på personens bidrag är mindre än 1 500 euro. Ett bidrag från en givare som inte kan identifieras får inte tas emot. Detta gäller dock inte bidrag som har fåtts genom sedvanligt insamlingsarbete.

     Bidrag ska redovisas i den digitala tjänsten eller i pappersform så att uppgifterna finns tillgängliga för allmänheten senast vid utgången av den kalendermånad som följer efter det att bidraget togs emot, dock tidigast när insamlingen av stödförklaringar inleds.

     När stödförklaringar samlas in ska information om den webbplats där bidrag redovisas finnas tillgänglig för undertecknarna av medborgarinitiativet. Uppgifterna om bidrag ska avlägsnas från datanätet efter det att lagtingsbehandlingen av initiativet har avslutats. Om initiativet inte överlämnas till lagtinget, ska uppgifterna avlägsnas efter det att insamlingen av stödförklaringar har avslutats eller efter det att initiativet har förfallit.

     Vid insamlingen av namnunderskrifter får det inte bedrivas aktivitet som utsätter väljarna för påverkan eller försök därtill, eller som inskränker deras valfrihet på något sätt. 

     Lagtinget är skyldigt att utan dröjsmål ta upp ett medborgarinitiativ till behandling om det har gjorts så som denna arbetsordning föreskriver. Initiativ som innehåller förslag i form av en lagtext ska behandlas i lagstiftningsordning på samma sätt som en lagmotion med ett förslag till en landskapslag. Initiativ som innehåller förslag om att lagstiftningsåtgärder ska vidtas ska behandlas i en enda behandling på samma sätt som en åtgärdsmotion.

     De ansvariga för initiativet kan skriftligen återta initiativet.  

     Lagtingets beslut med anledning av ett medborgarinitiativ ska skriftligen meddelas de ansvariga för initiativet. 

     I fråga om straff för lämnande av oriktiga personuppgifter och för ingivande av osant intyg till myndighet samt för sekretessbrott och sekretessförseelse samt för dataskyddsbrott tillämpas strafflagen (FFS 39/1889).

 

41 §

Skriftliga frågor

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Vid det plenum då frågan besvaras ska den först läsas upp av den ledamot som ställt den varefter den besvaras. För svaret gäller ingen tidsbegränsning. Frågeställaren får därefter hålla högst två tilläggsanföranden som anknyter till frågan och efter varje anförande har den som svarat rätt att uttala sig. Frågeställarens tilläggsanföranden samt tilläggsyttranden av den som svarar får inte överstiga tre minuter.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

8 kap. 
EU-ärenden

 

46 §

Landskapsregeringens EU-redogörelser

     Landskapsregeringen ska årligen snarast efter det att Europeiska kommissionen avgivit sitt årliga arbetsprogram, lämna en skriftlig redogörelse till lagtinget över mål samt prioriteringar i EU-relaterade ärenden. I redogörelsen ska det även ingå en uppföljning av föregående års redogörelse. Innan redogörelsen tas upp till slutlig behandling i lagtinget ska självstyrelse-politiska nämnden avge ett betänkande i ärendet. Redogörelsen ska godkännas av lagtinget i enda behandling. Redogörelsen kan ingå i ett meddelande över landskapsregeringens externpolitik.

 

9 kap.
Beredning av ärenden

 

54 §

Utskottens rätt till upplysningar

     Landskapsregeringen samt sådana verksamheter och tjänstemän som lyder under landskapsregeringen ska på begäran utan dröjsmål förse ett utskott med de handlingar samt skriftliga eller muntliga upplysningar som utskottet behöver för beredningen av ett ärende. Landskapsregeringen samt sådana verksamheter och tjänstemän som lyder under landskapsregeringen ska dessutom överlämna de utredningar och redogörelser som ett utskott begär i frågor som hör till utskottets ansvarsområde. Utskotten har även rätt att av särskilda skäl kalla ministrar för hörande gällande frågor som faller inom utskottets ansvarsområde.

 

 

10 kap.
Behandlingen av ärenden i plenum

 

65 §

Anmälan

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     En ledamot som infinner sig i plenum efter närvaroregistreringen antecknas som närvarande efter det att ledamoten anmält sig hos talmannen eller registrerat sig som närvarande elektroniskt.

     Den ledamot som är förhindrad att delta i plenum bör på förhand elektroniskt eller skriftligen anmäla till lagtingets kansli om frånvaro och samtidigt ange orsaken till frånvaron.

 

68 §
Anföranden

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Varje talare bör noga hålla sig till den sak som behandlas. Talmannen ska uppmana den som avviker att hålla sig till saken. Åtlyder talaren inte uppmaningen kan talmannen besluta att anförandet ska avbrytas. Talmannen kan även avbryta ett anförande om en talare trots uppmaning på något annat sätt allvarligt bryter mot god sed.

 

80 §

Omröstningssätt

     En omröstning verkställs genom uppstigning, genom öppen omröstning efter namnupprop eller elektroniskt. En omröstning kan under exceptionella förhållanden även verkställas på distans i enlighet med anvisningar som utfärdats av talmanskonferensen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Bestämmelser om omröstningsförfarandet vid val ingår i kapitel 13.

 

 

11 kap.
Lagtingshandlingarna

 

82 §

Lagtingets svar och skrivelser

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Vid mandatperiodens sista plenum meddelas vilka ärenden som inte har slutbehandlats och som därför har förfallit.

 

 

12 kap. 
Lagtingets förvaltning

 

87 §

Lagtingets kansli

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Vid lagtingets kansli finns tjänster som lagtingsdirektör, biträdande lagtingsdirektör, utskottssekreterare och en kanslisekreterare. Därtill kan det anställas ytterligare tjänstemän och personal i arbetsavtalsförhållande.

 

 

 

13 kap. 
Val i lagtinget

 

91 §

Tidpunkten för val

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Vid mandatperiodens andra plenum ska talmannen meddela tiden för val av medlemmarna och ersättarna i lagtingets utskott, självstyrelsepolitiska nämnden och kanslikommissionen. Om tiden för val av lagtingets representanter i Nordiska rådet meddelas vid varje lagtingsårs andra plenum. Meddelandena om tidpunkterna för valen ska om möjligt ges senast två dagar före valen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

92 §

Val med slutna sedlar

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     En valsedel är ogiltig om:

     1) det antecknats fler än en kandidat på valsedeln,

     2) en kandidat betecknats så att det inte tydligt framgår vilken per-son som avses,

     3) valsedeln försetts med särskilt kännetecken eller om det har gjorts en annan obehörig anteckning på den. En uppgift om en kandidats yrke eller hemort eller en sådan anteckning som endast avser ett förtydligande gör inte valsedeln ogiltig,

     4) en annan valsedel än en som är avsedd för valet har använts eller

     5) en kandidat som inte har ansökt om en lediganslagen tjänst har antecknats på valsedeln.

 

__________________

 

 

Detta beslut, tillkommet i den ordning som anges i lagtingsordningens 63 §, träder i kraft den 1 november 2023.

 

 

3.

 

L A N D S K A P S L A G
om

ändring av landskapslagen om arvode för medlem av Ålands landskapsregering

 

I enlighet med lagtingets beslut

upphävs 4 § landskapslagen (1985:17) om arvode för medlem av Ålands landskapsregering sådant 1 mom. lyder i landskapslagen 1988/5 samt

ändras 2 § 1 och 2 mom. sådant 1 mom. lyder i landskapslagen 2000/64 och 2 mom. i landskapslagen 1988/5 samt 5 § som följer:

 

 

2 §

Till medlem av landskapsregeringen betalas ett årsarvode som motsvarar det av arvodeskommissionen senast fastställda årliga grundarvodet för lagtingsledamöterna multiplicerat med en koefficient. Koefficienten är 2,20 för lantrådet, 1,95 för vicelantrådet och 1,85 för övriga medlemmar i landskapsregeringen.

Till medlem av landskapsregeringen betalas varken allmänt lönetillägg eller semesterersättning och -penning. Angående utbetalning av andra arvo-den eller ersättningar gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs för land-skapets tjänstemän.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

5 §

     Arvode och ersättningar i stöd av denna lag erläggs månatligen i efterskott.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den

 

 

4.

 

 

L A N D S K A P S L A G
om

ändring av landskapslagen om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen

 

I enlighet med lagtingets beslut

upphävs övergångsbestämmelsens 2 mom. i landskapslagen 2015/67 om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen,

ändras 1 § 1 mom., 3 § 2 och 3 mom. och 14 § rubriken och 3 mom. i landskapslagen (2010:7) om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen, sådana 3 § 2 och 3 mom. och 14 § 3 mom. sådana de lyder i landskapslagen 2015/67, samt

fogas till lagen en ny 13 §, till 14 § nya 4 och 5 mom. samt till lagen en ny 15 §, som följer:

 

 

1 §

Lagens tillämpningsområde

     I denna lag finns bestämmelser om den rätt till pension av landskapsmedel som ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen har samt om familjepension efter den som varit ledamot av lagtinget eller landskapsregeringen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

3 §

Ålderspension och anpassningsbidrag

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     En ledamot som inte uppnått 65 års ålder när ledamotsuppdraget upphör har rätt till anpassningsbidrag enligt följande:

     1) anpassningsbidrag betalas i högst ett år om ledamotsuppdraget varat i minst ett år,

     2) anpassningsbidrag betalas i högst två år om ledamotsuppdraget varat i minst sju år,

     3) anpassningsbidrag betalas i högst tre år om ledamotsuppdraget varat i minst elva år samt

     4) anpassningsbidrag betalas i högst fyra år om ledamotsuppdraget varat i minst 15 år.

     Om ledamoten fyllt 59 år när anpassningsbidraget upphör, kan anpassningsbidrag betalas fram till 65 års ålder. Bidragsbeloppet utgör minst det belopp som enligt 9 § 1 mom. intjänats under ett nioårigt ledamotsuppdrag. För anpassningsbidrag gäller i övrigt det som föreskrivs om ålderspension i denna lag.

 

13 §

Beviljande av anpassningsbidrag

     Anpassningsbidrag enligt 3 § 2 mom.  ska sökas under de sex kalendermånader som följer på den månad då uppdraget som ledamot upphörde.

     Den tid under vilken utbetalningen av anpassningsbidrag är avbruten inkluderas i den tid för vilken anpassningsbidrag enligt 3 § 2 mom. betalas.

     Ett anpassningsbidrag som betalats enligt 3 § 2 mom. berättigar till pension så att när pensionen räknas ut beaktas 75 procent av det arvode som ligger till grund för anpassningsbidraget. Intjäningsprocenten för pensionen är 1,5 procent per kalenderår. Om anpassningsbidrag i enlighet med 14 § 3 mom. har betalts bara till den del anpassningsbidraget inte tillsammans med förvärvsinkomster och kapitalinkomster överstiger maximibeloppet för pension för lagtingsledamöter, beaktas vid uträkning av pensionen den andel av arvodet som ligger till grund för anpassningsbidraget, som motsvarar andelen av det anpassningsbidrag som betalats ut till ledamoten av det fulla anpassningsbidrag som ledamoten blivit beviljad. Den maximala tiden för intjäning av pension vid anpassningsbidrag är dock tre år.

 

14 §

Hinder för att betala ut pension och anpassningsbidrag

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

     Anpassningsbidrag enligt 3 § 2 mom. betalas endast till den del bidraget inte tillsammans med förvärvsinkomster som baserar sig på arbets- eller företagarverksamhet och kapitalinkomster som avses i inkomstskattelagen (FFS 1535/1992) överstiger maximibeloppet för ledamotspension. En tidigare ledamot som ansöker om anpassningsbidrag är skyldig att vid ansökan meddela landskapsregeringen storleken av sina här avsedda förvärvsinkomster samt kapitalinkomster. På ansökan av den tidigare ledamoten ska landskapsregeringen justera bidraget, om inkomsterna förändras så att beloppet av anpassningsbidraget påverkas. Justeringen görs från och med ingången av den kalendermånad som följer på den under vilken justeringen begärdes. Bidraget kan justeras retroaktivt, om inkomsterna varit större än vad ledamoten uppgivit. Vid eventuellt återkrav av utbetalat bidrag tillämpas de bestämmelser om återkrav av pension som gäller för landskapets personal i offentligrättsligt eller privaträttsligt anställningsförhållande.

     Den tidigare ledamoten ska årligen till landskapsregeringen senast den 31 maj lämna en kopia av föregående års skattedeklaration eller motsvarande uppgifter. Om uppgifterna utan giltig orsak inte lämnats till landskapsregeringen inom utsatt tid kan utbetalningen av anpassningsbidraget omedelbart avbrytas till dess att uppgifterna inlämnats.

     Anpassningsbidragets belopp justeras kalenderårsvis med den genomsnittliga skattepliktiga månadsinkomsten från föregående år som grund efter att landskapsregeringen fått uppgifterna från den tidigare ledamoten.

 

15 §

Extra anpassningsbidrag

     Landskapsregeringen kan efter hörande av lagtingets kanslikommission på ansökan bevilja den som varit ledamot av lagtinget eller landskapsregeringen ett extra anpassningsbidrag för högst 12 månader, om det föreligger hälsorelaterade, ekonomiska, sociala eller andra särskilda skäl.

 

__________________

 

     Denna lag träder i kraft den 1 november 2023.

     En pension som beviljats enligt 3 § 2 mom. om tidigarelagd ålderspension i landskapslagen (2010:7) om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen sådan den lydde den 1 mars 2010, upphör när denna lag träder i kraft.

     En pensionstagare till vilken det utbetalas en pension som upphör genom denna lag har rätt att i stället för den pension som upphört få anpassningsbidrag enligt denna lag i enlighet med denna lag under tre år från lagens ikraftträdande.

     En pensionstagare vars pension upphör enligt denna lag och vars pensionsutbetalning är avbruten, har rätt att från denna lags ikraftträdande få anpassningsbidrag enligt denna lag under en tid som bestäms i 3 § 2 mom. i denna lag.

     De ledamöter som före ikraftträdandet av denna lag har haft rätt till en sådan pension som upphör genom denna lag men som inte har ansökt om pensionen, har rätt att från ikraftträdandet av lagen få anpassningsbidrag enligt landskapslagen om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen under en tid som bestäms i 3 § 2 mom. i den lagen. Anpassningsbidraget ska sökas inom sex månader från ikraftträdandet av denna lag.

     Om en pensionstagare som avses ovan i 3 - 4 mom. eller en ledamot som avses i 5 mom. har fyllt 59 år när anpassningsbidraget upphör, har han eller hon rätt att få anpassningsbidrag till 65 års ålder.

Det som föreskrivs om anpassningsbidrag i landskapslagen om pensionsskydd för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen tillämpas också i övrigt på dem som får anpassningsbidrag med stöd av den lagen och på det anpassningsbidrag de får.

 

 

5.

LANDSKAPSLAG

om lagtingsledamöternas arvoden och kostnadsersättningar

 

I enlighet med lagtingets beslut ändras 2 § landskapslagen (25/2015) om lagtingsledamöternas arvoden och kostnadsersättningar som följer:

 

2 §

Arvoden till ledamöterna

     Till en lagtingsledamot betalas ett arvode av sådan storlek att uppdraget som lagtingsledamot kan skötas på ett behörigt sätt. Till en lagtingsledamot som är medlem av landskapsregeringen och som uppbär arvode enligt landskapslagen om arvode för medlem av Ålands landskapsregering betalas dock ingen ersättning enligt denna lag.

 

__________________

 

Denna lag träder i kraft den 1 november 2023.

 

 

 

 

Mariehamn den 25 maj 2023

 

  

 

Ordförande                           Bert Häggblom

 

 

 

 

 

Sekreterare                           Susanne Eriksson

 

 



[1] ÅFS 1988/5.

[2] ÅFS 1991/17.

[3] ÅFS 2000/64.

[4] Se 5 § 3 mom. i lagtingsordningen (2011:97) för Åland och 106 § arbetsordningen (2011:98) för Ålands lagting.

[5] Det ursprungliga beslutet om arvode för lagtingsledamot fattades den 10 november 1977. Beslutet ändrades den 27 oktober 1995, den 1 november 1999, den 19 december 2007 och den 21 december 2009.

[6] Årlig utbetalning enligt gällande lagstiftning: 96 987 euro (lantrådet), 84 864 euro (vicelantrådet), 80 823 euro (övriga medlemmar).

Utbetalning enligt gällande grundarvode för lagtingsledamöterna och föreslagen lagstiftning och koefficient: 58 800 x 2,20= 129 360 euro (lantrådet), 58 800 x 1,95= 114 660 euro (vicelantrådet), 58 800 x 1,85= 108 780 (övriga medlemmar).