Frågestund
Förkortas F
Talmanskonferensens anvisningar om lagtingets frågestunder
Utfärdade i enlighet med arbetsordningens 39 § den 11 maj 2020.
1 § Bestämmelser
Bestämmelser om lagtingets frågestunder finns i lagtingsordningens 38 § och i arbetsordningens 39 § (se nedan).
2 § När hålls frågestund
Frågestunder bör hållas en gång per månad under pleniperioderna. Frågestunderna ingår i lagtingets årsöversikt men talmannen kan, om möjligt efter samråd med talmanskonferensen, av särskilda skäl flytta en planerad frågestund.
3 § Typer av frågestunder
a) Ordinarie frågestund
b) Frågestunder med flera följdfrågor
c) Frågestunder som ägnas ett särskilt ämne
4 § Ordinarie frågestunder
Frågestunden är allmän och frågorna ska hålla sig inom landskapsregeringens behörighet. Frågorna kan alltså gälla även exempelvis frågor som rör Åland men som faller inom riksdagens behörighetsområde.
5 § Frågestunder med följdfrågor
Vid en frågestund med följdfrågor kan frågor ställas också av andra ledamöter än av den ursprungliga frågeställaren (följdfråga). Den ursprungliga frågeställaren får vid en sådan frågestund ställa endast en tilläggsfråga.
En följdfråga ställs omedelbart efter att den ursprungliga frågeställaren ställt sin tilläggsfråga och den har besvarats.
Varje ledamot får ställa högst en följdfråga.
6 § Frågestunder som ägnas ett särskilt ämne
Talmannen beslutar på förslag av talmanskonferensen vilket ämne som frågestunden ska gälla, hur lång frågestunden ska vara och om det får ställas följdfrågor.
7 § Tidsåtgången
För en ordinarie frågestund och för en frågestund som ägnas ett särskilt ämne anslås en timmes tid om inte talmannen på förslag av talmanskonferensen beslutar annat.
Om tiden medger det kan talmannen ge flera talturer till en och samma ledamot men den som ges ordet för en andra fråga ges aldrig företräde framom den som önskar ställa en första fråga.
För frågestunder med följdfrågor anslås i regel två timmar.
Talmannen har rätt att förklara frågestunderna avslutade även om alla frågeställare inte har beretts tillfälle att yttra sig.
8 § Talturerna
Oppositionens lagtingsledamöter ges företräde vid frågestunderna om inte talmanskonferensen beslutar annat för en viss frågestund.
Talmannen ger i regel lagtingsgrupperna taltur enligt storleksordning.
Lagtingsgrupperna har möjligheten att ge en lista med ordningsföljden inom gruppen, till lagtingets kansli eller podiet. Om ingen sådan lista lämnas får ledamöterna ordet i den ordning de begär det.
9 § Ikraftträdandet
Anvisningarna blir omedelbart gällande.
Bilaga
LO 38 §
Frågor och debatter
En ledamot har rätt att i lagtinget ställa en skriftlig fråga till landskapsregeringen eller en medlem i landskapsregeringen i en angelägenhet inom landskapsregeringens ansvarsområde. Dessutom har ledamöterna möjlighet att vid särskilda frågestunder ställa frågor till landskapsregeringen i angelä- genheter inom landskapsregeringens ansvarsområde.(66/2015)
Debatter om aktuella frågor kan ordnas i plenum på beslut av talmanskonferensen. En sådan debatt kan även ordnas som en allmänpolitisk debatt. Talmanskonferensen kan även besluta att en debatt ska hållas i vilken enbart en del av lagtingets ledamöter får delta. I en sådan debatt ska lagtingsgrupperna behandlas lika.
Lagtinget fattar inte beslut med anledning av frågor och debatter.
Närmare bestämmelser om frågor, frågestunder och debatter finns i lagtingets arbetsordning.
AO 39 §
Frågestunder
Lagtingsledamöterna har möjlighet att vid särskilda frågestunder ställa frågor till landskapsregeringens medlemmar i angelägenheter inom landskapsregeringens behörighet. Talmannen beslutar på rekommendation av talmanskonferensen när det ska hållas en frågestund. En frågestund kan hållas endast när lagtinget är samlat till plenum. Minst två dagar på förhand ska talmannen meddela att en frågestund ska hållas och vilka av landskapsregeringens medlemmar som kommer att vara närvarande.
Vid en frågestund hålls inte namnupprop och replikrätt kan inte medges. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla frågeställare inte har beretts tillfälle att yttra sig.
Vid en frågestund fattar lagtinget inte något beslut.
Talmanskonferensen utfärdar närmare anvisningar om frågestunderna. (TMK2/2017-2018)
Vid frågestunden avgör talmannen vem som får ställa en fråga. Frågan ska riktas till en av de närvarande medlemmarna av landskapsregeringen. När frågan har besvarats får frågeställaren ställa två tilläggsfrågor som kan besvaras av den medlem av landskapsregeringen som besvarat frågan. Talmannen kan dock avbryta diskussionen när hon eller han anser frågan tillräckligt belyst.
Den inledande frågan får tillsammans med en kort motivering räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter medan alla övriga yttranden under frågestunden får räcka högst en minut.
Vid en frågestund hålls inte namnupprop och replikrätt kan inte medges. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla frågeställare inte har beretts tillfälle att yttra sig.
Vid en frågestund fattar lagtinget inte något beslut.
Utfärdade i enlighet med arbetsordningens 39 § den 11 maj 2020.
1 § Bestämmelser
Bestämmelser om lagtingets frågestunder finns i lagtingsordningens 38 § och i arbetsordningens 39 § (se nedan).
2 § När hålls frågestund
Frågestunder bör hållas en gång per månad under pleniperioderna. Frågestunderna ingår i lagtingets årsöversikt men talmannen kan, om möjligt efter samråd med talmanskonferensen, av särskilda skäl flytta en planerad frågestund.
3 § Typer av frågestunder
a) Ordinarie frågestund
b) Frågestunder med flera följdfrågor
c) Frågestunder som ägnas ett särskilt ämne
4 § Ordinarie frågestunder
Frågestunden är allmän och frågorna ska hålla sig inom landskapsregeringens behörighet. Frågorna kan alltså gälla även exempelvis frågor som rör Åland men som faller inom riksdagens behörighetsområde.
5 § Frågestunder med följdfrågor
Vid en frågestund med följdfrågor kan frågor ställas också av andra ledamöter än av den ursprungliga frågeställaren (följdfråga). Den ursprungliga frågeställaren får vid en sådan frågestund ställa endast en tilläggsfråga.
En följdfråga ställs omedelbart efter att den ursprungliga frågeställaren ställt sin tilläggsfråga och den har besvarats.
Varje ledamot får ställa högst en följdfråga.
6 § Frågestunder som ägnas ett särskilt ämne
Talmannen beslutar på förslag av talmanskonferensen vilket ämne som frågestunden ska gälla, hur lång frågestunden ska vara och om det får ställas följdfrågor.
7 § Tidsåtgången
För en ordinarie frågestund och för en frågestund som ägnas ett särskilt ämne anslås en timmes tid om inte talmannen på förslag av talmanskonferensen beslutar annat.
Om tiden medger det kan talmannen ge flera talturer till en och samma ledamot men den som ges ordet för en andra fråga ges aldrig företräde framom den som önskar ställa en första fråga.
För frågestunder med följdfrågor anslås i regel två timmar.
Talmannen har rätt att förklara frågestunderna avslutade även om alla frågeställare inte har beretts tillfälle att yttra sig.
8 § Talturerna
Oppositionens lagtingsledamöter ges företräde vid frågestunderna om inte talmanskonferensen beslutar annat för en viss frågestund.
Talmannen ger i regel lagtingsgrupperna taltur enligt storleksordning.
Lagtingsgrupperna har möjligheten att ge en lista med ordningsföljden inom gruppen, till lagtingets kansli eller podiet. Om ingen sådan lista lämnas får ledamöterna ordet i den ordning de begär det.
9 § Ikraftträdandet
Anvisningarna blir omedelbart gällande.
Bilaga
LO 38 §
Frågor och debatter
En ledamot har rätt att i lagtinget ställa en skriftlig fråga till landskapsregeringen eller en medlem i landskapsregeringen i en angelägenhet inom landskapsregeringens ansvarsområde. Dessutom har ledamöterna möjlighet att vid särskilda frågestunder ställa frågor till landskapsregeringen i angelä- genheter inom landskapsregeringens ansvarsområde.(66/2015)
Debatter om aktuella frågor kan ordnas i plenum på beslut av talmanskonferensen. En sådan debatt kan även ordnas som en allmänpolitisk debatt. Talmanskonferensen kan även besluta att en debatt ska hållas i vilken enbart en del av lagtingets ledamöter får delta. I en sådan debatt ska lagtingsgrupperna behandlas lika.
Lagtinget fattar inte beslut med anledning av frågor och debatter.
Närmare bestämmelser om frågor, frågestunder och debatter finns i lagtingets arbetsordning.
AO 39 §
Frågestunder
Lagtingsledamöterna har möjlighet att vid särskilda frågestunder ställa frågor till landskapsregeringens medlemmar i angelägenheter inom landskapsregeringens behörighet. Talmannen beslutar på rekommendation av talmanskonferensen när det ska hållas en frågestund. En frågestund kan hållas endast när lagtinget är samlat till plenum. Minst två dagar på förhand ska talmannen meddela att en frågestund ska hållas och vilka av landskapsregeringens medlemmar som kommer att vara närvarande.
Vid en frågestund hålls inte namnupprop och replikrätt kan inte medges. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla frågeställare inte har beretts tillfälle att yttra sig.
Vid en frågestund fattar lagtinget inte något beslut.
Talmanskonferensen utfärdar närmare anvisningar om frågestunderna. (TMK2/2017-2018)
Vid frågestunden avgör talmannen vem som får ställa en fråga. Frågan ska riktas till en av de närvarande medlemmarna av landskapsregeringen. När frågan har besvarats får frågeställaren ställa två tilläggsfrågor som kan besvaras av den medlem av landskapsregeringen som besvarat frågan. Talmannen kan dock avbryta diskussionen när hon eller han anser frågan tillräckligt belyst.
Den inledande frågan får tillsammans med en kort motivering räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter medan alla övriga yttranden under frågestunden får räcka högst en minut.
Vid en frågestund hålls inte namnupprop och replikrätt kan inte medges. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla frågeställare inte har beretts tillfälle att yttra sig.
Vid en frågestund fattar lagtinget inte något beslut.