• Publicerad fredag den 3 november 2017 kl. 14:48

Talman Gun-Mari Lindholms tal vid öppnade av lagtingsåret 2017 - 2018

Talman Gun-Mari Lindholms tal vid öppnade av lagtingsåret 2017 - 2018

Herr President!

Vi gläder oss att Herr President är här på Åland i dag och öppnar det nya lagtingsåret. Ni Herr President kunde inte ha valt ett bättre tillfälle!

Vi har varit utflyttade under ett års tid medan lagtingshuset har genomgått en renovering. Nu är vi tillbaks igen!  Lagtingshuset som en del av projekt 77 hade nog inte kommit till om inte dåvarande president Kekkonen lagt sitt ord för det!

Finland 100 år har firats på olika håll, även på Åland.  Kanske den största satsningen var konsertberättelsen Karelen Karelen, en berättelse om kvinnor som under krig flydde sina hem och om deras livslånga längtan till hemlandet Finland och till sin hemby. Många bär på en liknande familjehistoria. Det gör även jag.

I dag är många människor på flykt. På Åland har vi återigen öppnat våra hem och människor har funnit sin trygghet här hos oss.  Många frivilliga har engagerat sig för att de nykomna flyktingfamiljerna ska trivas, läras sig svenska och hitta jobb. Barn går på dagis och i skola. Här på fredens öar ute i ytterskärgården, i min hemkommun Kumlinge, föddes i en flyktingfamilj en liten baby förra veckan på FN dagen.

Finland fyller 100 år i år och självstyrelsen är 95 år.  Finland och Åland är sammanbundna med varandra genom självstyrelsen.  När man nått så pass hög ålder känner man varandras styrkor och svagheter, åtminstone tror man det. Finland iklädde sig ett långsiktig åtagande då statstillhörigheten avgjordes av Nationernas Förbund. Åland är därmed inte en intern finsk angelägenhet.  Åland ska vara enspråkigt svenskt, alla kontakter mellan åländska och finska myndigheter ska ske på svenska, alla rättsnormer som ska gälla även på Åland ska vara på svenska, för att vara gällande på Åland. Det var en till antalet mindre befolkning som låg till grund för det statiska ekonomiska systemet vi fick vid den senaste revisionen och de områden som är uppräknade i behörighetsfördelningen mellan Åland och Finland är delvis svårtolkade och inte längre tidsenliga. Våra åländska strävanden att utveckla självstyrelsen är avhängt av hur Finland vill utveckla sin autonomi.

Vi har inte samma kyliga förhållande mellan oss som vi kan se mellan Katalonien och Madrid men inte heller den ömsesidiga respekt vi kan se mellan Danmark och Färöarna, där olikheter respekteras. Vi står någonstans mittemellan och utgår ifrån att överenskommelser som gjorts håller som det påbjuds en rättsstat som Finland. Jag vill tro att finländska beslutsfattare inte glömt sin historia och strävanden under rättskampens tid.

Just nu har arbetet med en fjärde generationens självstyrelselag gått in i det skedet att ett lagförslag så småningom ska lämnas till riksdagen. Kommittéen som under ledning av President Tarja Halonen tagit fram ett förslag, har enats om ett betänkande. Från åländsk sida kan vi väl säga att målet var långt längre men i samarbeten måste man kunna kompromissa och nu har vi nått en gemensam kompromiss. Vi har kompromissat tillräckligt! Ministerierna i Finland har invändningar på kommitténs betänkande, nu står vår tillit till de politiska partier som skrivit under betänkandet gemensamt med oss på Åland.

Språket, självstyrelsen och demilitariseringen är en del av vår identitet. Något vi alltid berättar om då vi möter människor som inte känner till Åland. Det är något som också fascinerar och intresserar våra gäster. Även om vi inte har någon militär så är väldigt många av oss med i civilsamhällets olika frivilliga organisationer som ökar vår trygghet och alltid har beredskap. Till sjöss har vi sjöräddningen och på land har vi många frivilliga brandkårister och Röda kors hjälpare. Vi har även en aktiv flygklubb. Exempel på hur väl frivilligheten fungerar har vi sett så sent som på sensommaren. 
Tack herr President!

Lagtingsledamöter, bästa kollegor!

Så är vi tillbaks här igen. Mer upplysta än tidigare! Vår förmåga till flexibilitet har satts på prov under året som gått då vi verkat i mer primitiva lokaler men jag tycker att vi även klarat det.  Formerna är inte det viktigaste, det är innehållet och det behöver inte förändras även om de yttre förhållandena ändras.  Så är det med många saker. De är kvalifikationerna hos oss människor som räknas. Vår förmåga till respekt och förståelse, till kreativitet och till förmågan att fatta beslut. Våra beslut når alla ålänningar så det gäller att fatta dem med såväl kunskap som med empati.  Det gäller att fatta dem med såväl lokalkännedom som med insikterna om att se oss som ålänningar.

Vi står inför beslut som rör kommunstrukturer, förändringar i infrastruktur och andra stora ekonomiska prioriteringar och min förhoppning är att vi trots olikheter ska kunna vara kreativa och hjälpas åt för att tillsammans hitta långsiktiga hållbara lösningar som fungerar över generationer. Vi ska lyssna till våra uppdragsgivare ålänningarna, möta deras oro och beskriva hur vi ser på framtidens utmaningar. Jag hoppas att vi ska hitta vägar för att utjämna olikheter och orättvisor att barn och unga får växa i trygghet om att det finns vuxna som stöder och finns vid deras sida. Jag hoppas att de äldre ska få möjlighet till att välja boende form och ha tillit till att samhället kan erbjuda trygghet när de behöver det.

Vi har många utmaningar framför oss, hemma, med kontakterna till våra kollegor i Finland, i Norden och inom det Europeiska samarbetet. Jag vill uppmana er alla att ha i minnet det som gjorde att ni intresserade er för politiskt arbete, den viljan och den drivkraften, det modet. Vi behöver dem nu. Jag hoppas vi ska visa varandra respekt och samarbetsförmåga. Jag önskar er alla arbetsglädje och framgång i ert arbete.

Ärade fru lantråd, bästa ministrar

Ni har arbetat hårt det senaste året. Reformer av olika slag har överskuggat vardagen kommunreformen här hemma, Social och hälsovårdsreformen i Finland och självstyrelselagsrevisionen har upptagit stora delar av er tid samtidigt som dagspolitiska frågor ska avgöras, visioner och strategier ska tas fram och medborgarsamtal ska planeras och hållas. Det ekonomiska läget kräver krafttag och demografins konsekvenser kräver strukturella förändringar. Vi vill alla ha en bra sjukvård. När man är frisk har man många önskningar men då man är sjuk, endast en. 

Budgeten ska vara i balans men det ska vara en budget som gör att livet kan vara i balans! Mitt i allt arbete önskar jag att ni hittar tid för reflektion och tid till att umgås med era familjer. Det är nödvändigt och ger perspektiv. Jag önskar er energi och kraft att hantera både stora och små frågor. Jag ber att genom er fru lantråd få skicka en hälsning från lagtinget till alla som arbetar i förvaltningen och runtom på Åland på landskapets alla olika arbetsplatser. Vi tillönskar alla arbetsglädje och framgång i sitt arbete.

Lagtingsdirektören och all personal på kansliet.

Ni är ovärderliga. Ni är ryggraden i lagtinget, ni är viktiga medarbetare i självstyrelsens tjänst. De senaste veckorna har ni även varit musklerna. Ni har burit, ställt och styrt att allt kommit på plats samtidigt som det vardagliga arbetet ska göras. Vi har ett viktigt arbete att göra tillsammans, att bära demokratin, det svenska språket och demilitariseringen vidare. Era insatser sträcker sig långt utöver vad som kan förväntas. Jag vill därför på lagtingets och mina egna vägnar uttrycka ett stort, varmt och innerligt tack till er alla och samtidigt önska er arbetsglädje och ett gott samarbete inför det nya lagtingsåret.

Bästa representanter för massmedia!

Ert arbete är att kritiskt granska makten och genom era kanaler informera om vad de olika partierna tycker och vill i olika frågor. Det är ett viktigt arbete, inte minst ur ett demokratiperspektiv. Jag önskar även er framgång i ert arbete.

Härmed är lagtingets högtidliga öppnande till ända. Lagtinget samlas till ett kort arbetsplenum idag klockan 15.30