Herr Landshövding! Vi står nu i beråd att inleda en mycket viktig och speciell lagtingsperiod. Speciell därför att Självstyrelsen under den här perioden kommer att fira sitt hundra års jubileum. Viktig därför att vi har, för Åland många stora och viktiga frågor på agendan som behöver finna sina lösningar.

En av de största frågorna som det nyvalda Lagtinget har att hantera är det fortsatta arbetet med Självstyrelselagsrevisionen. I det avgående Lagtinget fanns det en bred samsyn som skapades i Lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd och som på ett starkt och målmedvetet sätt sedan drivits av landskapsregeringen. Min förhoppning är att samma goda samarbetsanda skall fortsätta när vi arbetar vidare med förnyelsen av Självstyrelselagen. Bred enighet ger styrka i förhandlingarna.

 När arbetet med Självstyrelselagsrevisionen för många år sedan startades upp hoppades vi alla att den nya och moderna Självstyrelselagen skulle kunna träda ikraft till Självstyrelsens 100 års jubileum. Nu vet vi att det inte blirC så -  nu är ett gott slutresultat, lösningar som tryggar Självstyrelsens status, ekonomi och funktionsduglighet långsiktigt - viktigare än tidtabellen.

Herr Landshövding, jag vill genom er framföra Lagtingets varmaste hälsningar till Republikens president Sauli Niinistö. Presidenten är Självstyrelsens yttersta beskyddare.

Bästa lagtingskolleger! Det finns alltid många saker man som lagtingsledamot måste beakta, partilojalitet, parlamentarism osv. Men vi måste alltid komma ihåg att demokrati betyder folkstyre och att vi är valda för att representera och förverkliga folkviljan.

Självstyrelsens status är beroende av hur väl vi lyckas utveckla Självstyrelselagen, men självstyrelsens status bedöms också utifrån den kvalitet vi levererar i vårt arbete här i Lagtinget. Vi måste alltid komma ihåg att som lagtingsledamöter har vi alltid det yttersta ansvaret för de lagar som antas och den politik som förs.

När vi ser hur komplicerat och motigt det är när det gäller att utveckla den yttre självstyrelsen/ramarna ger det oss anledning att allvarligt fundera över och också fokusera på hur vi kan utveckla och vårda den inre självstyrelsen/den vi redan har, på bästa sätt.

De flesta stora samhällsreformer tar tid, något som kan vara frustrerande när vi i övrigt lever i en tid när allting skall ske mycket snabbt och helst många saker på en gång och twitter är det stora nyhetsmediet. Tidigare lantrådet Alarik Häggblom sade när jag var ny i politiken ”det man förlorar i tid vinner man i kvalitet”. Alltför ofta känner vi oss leva och arbeta under stor tidspress, rent generellt men också i vårt arbete här i Lagtinget. Det kan då vara skäl att tänka på Alarik Häggbloms ord.

De stora samhällsreformerna och de strategiska infrastrukturinvesteringarna tar ofta många valperioder att förverkliga och stora ekonomiska och personella resurser används i planeringen. Ett viktigt steg i den inre utvecklingen av självstyrelsen och den åländska parlamentarismen skulle vara att öka användande av parlamentariska kommittéer som bereder och söker konsensus när det gäller mer genomgripande reformer och investeringar med längre bärvidd.

Jag brukar ibland fundera över det faktum att man med minsta möjliga majoritet kan fatta investeringsbeslut som har enorma och långsiktiga konsekvenser för ekonomin och kommande budgetar. När det gäller lagstiftning däremot,  kräver förändringar i den grundläggande lagstiftningen kvalificerad majoritet, dvs stöd av minst 20 ledamöter. Det finns orsak att diskutera liknande överenskommelser när det gäller mycket stora ekonomiska beslut. Framförallt sådana beslut som gör att landskapet Åland skulle bli skuldsatt.

Förmågan att kompromissa är en mycket viktig del i det politiska arbetet. Skall vi lyckas utveckla det åländska samhället på ett långsiktigt och hållbart sätt måste vi alla hjälpas åt - och förkovra oss i den ädla politiska konsten att lyssna på varandra och att kompromissa. Det gör att arbetet inledningsvis blir långsammare, men tryggar långsiktig framgång med projekten och sammanhållningen i samhället.

Att trygga en långsiktigt hållbar ekonomi är fortsatt en stor utmaning under den här kommande valperioden. Vi lämnar nu en högkonjunktur bakom oss och Landshövdingen förutspådde, vid avslutningen av det föregående Lagtinget, minskande återföringar via klumpsumman och skattegottgörelsen de närmaste åren.

Det här gör att sparsamhet måste vara en tydlig ledstjärna i allt vårt arbete och tänkande under den här mandatperioden.

Den trend vi nu har på Åland att offentlig sektor växer snabbare än det privata näringslivet är ohållbar. Vi har alla ett ansvar att bidra till en sådan politik som möjliggör för våra företag att växa, skapa arbetsplatser och utvecklas på ett hållbart sätt, med beaktande av att det finns bara en planet. Det är enda sättet om vi skall kunna trygga basservicen och livskvaliteten i vårt samhälle, inte bara för oss, utan också för kommande generationer. Den avgående landskapsregeringen har prioriterat arbetet med Hållbarhetsagendan och här finns en stafettpinne och ett arbete som som bör föras vidare av den tillträdande landskapsregeringen.

Demilitariseringen är en av grundpelarna i Ålands självstyrelse och Åland brukar benämnas som Fredens öar. Den oroliga värld vi lever i behöver goda exempel. Nu när Självstyrelsen skall fira 100 års jubileum skulle det vara ett utmärkt tillfälle för det internationella samfundet eller FN att lyfta fram och synliggöra den åländska Självstyrelsen.

Sammansättningen i Lagtinget blev tyvärr ännu mindre jämställd efter det senaste valet. Det finns all anledning att göra en analys och se vilka faktorer det är som skapar den här negativa utvecklingen och därefter föreslå åtgärder som gör det intressantare för kvinnor att ställa upp i val. Målet skall vara ett jämställt Ålands Lagting.

Det som däremot är glädjande är att se så många nya och unga krafter bland de invalda. Jag tror att Lagtinget kommer att må bra av nya friska idéer och tankesätt. Ni ger också framtidstro för Åland och Självstyrelsen. Var inte rädda, ta för er.

Föryngringen och förnyelsen av Lagtinget skall förhoppningsvis ge oss bättre förutsättningar att förstå varför så många unga mår dåligt i vårt samhälle. Vi behöver alla hjälpas åt när det gäller att skapa ett samhälle där alla kan ha ett meningsfullt liv och känna trygghet.

Fru lantråd och bästa landskapsregering! Jag önskar att ni, tillsammans med era ministrar och förvaltningen, fortsatt tar hand om och sköter de ärenden som åligger landskapsregeringen, intill dess att en ny landskapsregering har utsetts.

Fru lagtingsdirektör! Lagtingets kansli har många olika uppgifter varav många är osynliga för oss ledamöter. Kansliet tar emot alla inkomna ärenden och ser till att de behandlas i lagtingets organ för att slutligen, när beslut har fattats, handha sammanställningen och justeringen av besluten och se till att de genom olika skrivelser överlämnas till behöriga myndigheter som Ålandsdelegationen och justitieministeriet. Kansliet bereder arbetet i kammaren och bistår talmannen under plenum. I utskotten och andra beredande organ formulerar ni betänkanden och protokoll och bistår med både förberedelser och genomförande av möten och ett mycket stort antal besök av diplomater och parlamentariker. Jag önskar er lycka till i ert fortsatta mycket viktiga arbete för demokratin, Självstyrelsen och Åland.