• Publicerad måndag den 7 november 2022 kl. 14:00

Talmannens tal vid lagtingets öppnande 2022-2023

Värderade herr landshövding Peter Lindbäck

Idag har Ni öppnat valperiodens sista lagtingsår. Då Ni öppnade det första lagtingsåret den här perioden kunde ingen av oss förutse att valperioden skulle avvika så väsentligt från tidigare valperioder, det blev en valperiod som präglats av både pandemi och krig.
Jag uppskattar det Ni anför i ert tal om den erkänsla och uppskattning Ni ger uttryck för gentemot landskapets myndigheter för hanteringen av Covid-19. Det är bara att instämma i detta. Det är med glädje vi kan konstatera att Ålands befolkning på ett enastående sätt tacklat de svårigheter denna pandemi ställde till med och som ännu finns bland oss.

Ni tar sedan upp i ert tal det som ingen förväntat att skulle hända i Europa, ett brutalt anfallskrig av Ryssland mot Ukraina bröt ut den 24 februari 2022. Detta om något visar hur oförutsägbara ledare kan vara i vår värld. Det är ett hänsynslöst och omänskligt krig som pågar där barn och civila mänskor dödas och skadas. Familjers hem bombas sönder utan hänsyn. Det mänskliga lidandet är ofattbart. Historien går igen och kan beskådas av konstverket utanför vår plenisal som utvisar den stora flykten från Åland under åren 1714-1721 då ryssarna skoningslöst anföll ålänningarna och där de ålänningar som lyckades fly tog sin tillflykt till Sverige. Unga pojkar under 15 år fördes till Ryssland och vars öden blev okända. Frågan är varför blir mänskan aldrig förnuftigare.

Det är bra att västvärlden står eniga i sitt stöd till Ukraina. Den säkerhet och trygghet vi eftersträvar för oss alla har vi genom Finlands och Sveriges ansökan om medlemskap i försvarsalliansen till stora delar uppnått.  Samtidigt vill jag herr landshövding framföra till republikens president och statsmakten vårt tack för de svåra beslut och gedigna arbete som genomförts för att skapa stabilitet, trygghet och framtidstro för oss alla samtidigt som vår demilitarisering och neutralisering bibehålls.

Nationernas förbund beslöt att ett avtal om Ålands demilitarisering och neutralisering skulle ingås för att Åland inte i framtiden skulle utgöra ett militärt hot mot Sverige. Konventionen om icke-befästande och neutralisering av Ålandsöarna undertecknades den 20 oktober 1921 och därmed bekräftades demilitariseringen från Parisfreden 1856. Alla internationella avtal om demilitariseringen och neutraliseringen är fortfarande i kraft och dessutom anses statusen vara en del av en sedvanerätt för Östersjöregionen. Den icke-militära statusen fråntar inte Finland ansvaret för försvaret av Åland. Genom beslutet i Geneve 1921 kom frågan om statstillhörigheten, demilitariseringen och neutraliseringen samt självstyrelsen att för framtiden bli intimt förknippade. 

Under jubileumsåret tog lagtinget emot den mycket uppmärksammade statyn Non Violence av kommerserådet Anders Wiklöf. Konstverket kommer att få en förnämlig placering utanför Självstyrelsegården, men står nu av säkerhetsskäl tillfälligt placerad i lagtingets aula. 

Det är svårt att illustrera demilitariseringen men med Carl Reutersvärds kända knutna revolver, har lagtinget jubileumsåret till ära fått en fin symbol för demilitariseringen och neutraliseringen. Det har också varit intressant att se hur många som har besökt lagtingsbyggnaden för att beskåda konstverket.

Det har  gått 8 månader och två veckor sedan den ryska invasionen av Ukraina. Ända sedan krigsutbrottet har en grupp demonstranter mött upp utanför det ryska konsulatet i Mariehamn varje dag kl 17. Lagtingets kanslikommission har tagit emot en anhållan från gruppen om att statyn Non-Violence  tillfälligt skulle placeras utanför det ryska konsulatet. Statyn kommer som nämndes, att placeras utanför självstyrelsegården men som ett resultat av kanslikommissionens möte med gruppen kommer Ukrainas ambassadör att bjudas till Åland och vidare kommer kanslikommissionen att uppmana landskapsregeringen att på lämpliga platser hissa Ukrainas flagga. Kanslikommissionen välkomnar gruppens anhållan som en påminnelse om behovet av att fortsatt kraftigt markera mot Rysslands folkrättsstridiga invasion av Ukraina. 

För er landshövding och oss i lagtinget är det med stor besvikelse vi kan konstatera att någon ny självstyrelselag inte blivit verklighet oaktat fina tal och utfästelser. I Finlands regeringsprogram framgår att regeringen ska arbeta för en utvecklad självstyrelse. Det fanns ett förslag till ny självstyrelselag i Tarja Halonen kommittén som var ett förlikningsförslag som parter från Åland och Finland kunde enas om. Helt uppenbart är att en nystart bör ske snarast så nästa regering kan avlåta ett förslag vi ålänningar kan omfatta.

Efter 100 år av självstyrelse är Åland ett välmående samhälle av nordisk modell. Autonomin har med andra ord klarat de första hundra åren och vi borde nu få till stånd en lag som ger Åland och Finland verktyg att hantera också framtida utmaningar. Det borde ligga i allas vårt intresse att Åland fortsätter vara en kompetent och modern autonomi som kan utgöra det goda exemplet också i framtiden. Från åländsk sida vill vi känna fortsatt förtroende för att riksdagen och riksdagspartierna står fast vid sina utfästelser så att ålänningarna med tillförsikt kan se fram emot det kommande århundradet med självstyrelse.

Herr landshövding

Ni har innehaft ert ämbete sedan 1999 och avser nu att från och med april nästa år ägna er åt något annat. Ni har på ett förtjänstfullt och sakligt sätt varit brobyggaren mellan självstyrelsen och statsmakten. Beträffande Era kunskaper i det självstyrelsepolitiska systemet är det få som kan mäta sig med er. Ni har med bravur skött Er uppgift och som vi från självstyrelsens sida är er skyldig ett Stort Tack.

Bästa lagtingsledamöter

Ni står nu i startgroparna för det sista arbetsåret på denna valperiod. När ni började denna valperiod kunde ingen av er förutse varken pandemi eller krig. Det är detta som envar politiker måste förbereda sig på - att ställas inför utmaningar som ingen kan förutse. Jag vill berömma er för er beredskap att kunna ställa om och jobba utgående från nya förutsättningar. Många vallöften har inte kunnat uppfyllas då förutsättningarna hastigt ändrats. Er skyldighet mot ålänningarna är att de ska känna att vi håller hårt i rorkulten och styr skutan Åland tryggt genom alla hårda väder.
Oaktat att det kommande året är valår önskar jag att debatterna i lagtinget blir på en saklig nivå där goda idéer skall prövas mot varandra.
Ekonomin kommer att vara i fokus inte enbart för samhället utan också envar ålännings ekonomi. Oro finns för höjda räntor och energipriser.
Det som är glädjande ät att landskapet även under denna valperiod tycks klara sig från att upplåna pengar för att betala driften av samhällsapparaten. Jag hoppas att valåret inte blir en överbudspolitik utan en stram linje.Det gäller för envar av er att skapa en stark framtidstro hos alla.

Bästa lantråd Veronica Thörnroos och ministrar

Återigen har ni fått vara med om ett år med nya utmaningar, förutom fortsatt problem med pandemin.  Här understryker jag det som landshövdingen nyss anförde och förenar mig i hans beröm av hanteringen.
I fjolårets tal underströk jag vikten att hålla ekonomin i balans och att undvika underskott. Det som är glädjande att det uppenbarligen inte blir någon upplåning denna valperiod och som bör vara rättesnöret också i framtiden. Jag ser framemot att utvecklingsplanerna för vindkraft fortsätter och att detta blir en framtida inkomst för landskapet som tryggar vår välfärd och bidrar med vår förbättring av miljön runt Östersjön och vårt ansvar att uppnå klimatmål.
Ålänningarna är goda skattebetalare vilket märks på ökade skatteintäkter. Arbetslösheten har igen kommit ner och var i oktober på 4 procent, vilket är glädjande att pandemins effekter avklingat. Det är förutseende att ni ändrar grundavdraget i kommunalbeskattningen för att förbättra ekonomin för de med lägre inkomst vilket även inbegriper pensionstagare med låga inkomster.
Jag hoppas att ni jobbar vidare med att det kommer till stånd en utvecklingsbar självstyrelselag oaktat den tröghet som nu varit för handen.
En devis som vi ofta använder på Åland är "Oss väl och ingen illa". En utveckling av självstyrelsen drabbar ingen i övriga landet men ger ålänningarna större och mer verksamma verktyg för att utforma vårt samhälle utifrån våra behov och förutsättningar. 

Bästa lagtingsdirektör Susanne Eriksson jämte personal

Jag tackar dig och hela personalen å lagtingets vägnar för det enorma arbete ni gjort under året så vi kunde fira ett värdigt och storslaget jubileum. Det erkännande och uppskattning som våra gäster och ålänningar givit uttryck för är överväldigande. Det är ett konststycke att med den begränsade staben ordna ett så stort jubileum och med den risken att allt skulle bli tvunget att avblåsas om pandemiutvecklingen skulle gått i fel riktning. Under denna valperiod har ni ordnat två stora begivenheter med det nu i efterhand så vältajmade Demitaliserings- och Neutraliseingsseminariet den 20 oktober 2021 med alla ambassadörer och jubiléet den 9 juni detta år med kungaparet från Sverige och presidentparet och alla talmän från hela Norden.
Med en applåd tackar vi Er å det varmaste.