Frågestund den 12 april 2017 kl. 12.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

ME


Plenum den 12 april 2017 kl. 12.00

Frågestunden börjar 1

1    Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 3/2016-2017

Frågestunden slutar 17

 

Frågestunden börjar

1        Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 3/2016-2017

Enligt 39 § arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter.

Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut.

Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Begärs ordet?

Vtm Veronica Thörnroos

Jag vill ställa min fråga till minister Valve.

Talman! I landskapsregeringens handlingsprogram kan man läsa att ”som i ett led i att skapa en enklare vardag för åländska företagare och privatpersoner avser landskapsregeringen se över miljöskyddslagen, ÅMHM-lagen och taxasystemet”. Taxasystemet har nu reviderats och myndigheten har gått ut med information ”kostnaderna för tillsyner av livsmedelsföretag och livsmedelshantering minskar i genomsnitt”. Analysen och slutsatsen delas inte alls av de privata företagarna verksamma inom livsmedelsklustret. Istället har man kunnat konstatera att vissa, i det här fallet också större företag, får en avgiftshöjning på 100 %.

Hur och när avser landskapsregeringen agera för att komma emot livsmedelsklustrets berättigade krav på en reviderad avgiftstaxa?

Minister Wille Valve

Tack! Det är riktigt som vicetalman påpekar att taxan för ÅMHM förnyas just nu i syfte att uppfylla de målsättningar som vicetalman själv nämnde. Det är för att få taxasystemet mer förutsägbart, rättvisare, skifta avgiftsbördan från småskalig verksamhet till storskalig och från lågriskverksamhet till högriskverksamhet och även indirekt gynna dem som sköter sig.

Vad gäller konsekvenserna för högriskverksamhet till vilken definitionsmässigt bl.a. fiskrökerier hör men också slakterier så innebär det en viss ökning i taxan för dessa aktörer. Vi har mottagit en skrivelse från bl.a. en av aktörerna som vi kommer att sätta oss ner och diskutera med i morgon för att gå igenom bl.a. de frågorna som vtm Thörnroos nämnde med tanke på verksamhetsförutsättningar.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag noterar att minister Valve talar om en viss ökning. De facto talar vi om vissa företagare med en ökning över 100 % av avgifterna. Man måste ställa sig frågan, är det rimligt och vilken är den likabehandlingsprincip som tillämpas?

Landskapsregeringen säger å ena sidan att avgifterna ska höjas för privata företagare, å andra sidan presenterar man en livsmedelsstrategi som talar om hur oerhört viktigt det är med livsmedelsbranschen. Samtidigt som man också tar stöd i det egna regeringsprogrammet ”lantbruket och livsmedelsklustret är viktiga sysselsättningar och det öppna landskapet Åland som matdestination utvecklas genom produkter av hög kvalitet och förädling”. Det man de facto nu gör från landskapsregeringens sida är att man drar undan fötterna.

Minister Wille Valve

Till bilden hör att en del av taxorna inte har setts över på 20 år vilket är fallet här. Det finns själ att se över taxorna bl.a. för att säkerställa den lika behandlingen som vtm Thörnroos nämnde, d.v.s. en likabehandling av de aktörerna som är likvärdiga i form av risk, storlek och tillsynsfrekvens.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack talman! Om jag minns rätt var det minister Carina Aaltonen som tillsammans med dåvarande näringsminister Fredrik Karlström gjorde ett omfattande arbete för att se över avgiftstaxorna vid den aktuella myndigheten, det arbetet lades sedermera åt sidan.

Jag kan inte erinra mig att vi i någon diskussion i landskapsregeringen skulle ha visat någon som helst acceptans för att vissa företagare ska få en avgiftshöjning på över 100 %, det är inte rimligt. Därtill har landskapsregeringen återigen valt att inte lyssna på det privata näringslivet utan istället kör man helt sitt eget race lite vad man känner för. Lite ordning och reda i landskapsregeringens arbete skulle inte skada.

Minister Wille Valve

Det arbete som har gjorts så här långt bygger på den rapport om taxasystemet som tidigare nämndes och på att de principerna ska förverkligas. Det bygger också i grunden på att de taxor vi har här ska vara jämförbara med de som finns i vår omvärld.

 I media har en skrivelse nämnts från Ålands Producentförbund där man förundrar sig över de nya taxorna. Det kan vara på sin plats att nämna för att ge en helhetsbild i sammanhanget att för flertalet av medlemmarna i Ålands Producentförbund blir taxorna, avgifterna lägre och fler av aktörer får avgiftsfrihet i stöd av denna taxa.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Bert Häggblom, varsågod.

Ltl Bert Häggblom

Jag vill ställa en fråga till fru lantrådet.

Tack talman! Igår hade landskapsregeringen presskonferens där man meddelade hur man ser på den kommande kommunindelningen i vårt landskap och vad man tänker genomföra på mycket kort tid. I turbofart ska lagstiftningen vara klar och träda i kraft den 1 januari 2020.

Vår landskapsregering som representerar landskapet Åland består av tre ledamöter från Mariehamns stad. I majoritetsblocket är ledamöter som representerar Mariehamns stad 10 av 17. Mariehamns stad kommer inte att beröras av kommunindelningen överhuvudtaget. Man går nu in för att göra radikala förändringar till övriga delar för landskapet Åland.

Avser man att tillämpa den europeiska stadgan för kommunal självstyrelse?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Oberoende om jag sitter i landskapsregeringen, i lagtinget eller i fullmäktigesalen i Mariehamns stad är jag först och främst ålänning. Den primära uppgiften för om man sitter i landskapsregeringen eller i lagtingssalen är att se till hela Ålands bästa.

Kommunstrukturreformen görs för att säkra välfärden på hela Åland. Landskapsregeringen har haft ett helhetsperspektiv i hela sitt arbete. Det pågår också en reform av landskapsandelssystemet och i den finns en uttalad och klar målsättning att visa solidaritet, att ta samfundsskatter i beaktande, man ska prata om vad som är bäst för hela Åland.

Självklart förhåller sig landskapsregeringen och rättar sig efter gällande konventioner och gällande lagstiftning.

Ltl Bert Häggblom

Tack talman! Enligt kap. 5 i den europeiska stadgan för kommunal självstyrelse står det ”att ändra indelningen av lokala myndigheter får inte göras utan föregående samråd med de lokala myndigheter som berörs, eventuellt genom folkomröstning där det är tillåtet i lag”. I landskapet Åland är det tillåtet i lag att ha folkomröstningar beträffande indelningen.

Nu kommer landskapsregeringen med förslaget att det ska genomföras och det ska lagstiftas utan att ni gått ut och sagt att det ska vara folkomröstning eller annat samråd. På vilket sätt anser ni att ni har uppfyllde de stadgar som finns för att tillmötesgå detta?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Den klara målsättningen för landskapsregeringen och majoritetspartierna har varit att ha en så öppen och demokratisk process som det bara är möjligt. Allt material och alla rapporter som har funnits har legat på landskapsregeringens hemsida.

Vi har haft workshop med berörda kommuner, kommunalvalda och med tjänstemän. Vi har gjort den största undersökningen i åländsk historia där vi har frågat ålänningarna direkt genom ÅSUB:s enkätundersökning vad man tycker.

Nu har vi tagit ett första steg, det är bara ett första steg, meddelande kommer att skickas ut till kommunerna och landskapsregeringen kommer att göra kommunrundor. Vi funderar kring medborgardialog och vi tänker tillsätta en parlamentarisk referensgrupp som kan ha möjlighet, om man vill, att följa hela processen.

Ltl Bert Häggblom

Tack talman! Förvånar mig över att demokratin ska bygga på det som lantrådet framför. Det betyder att man inte anser att folkomröstningar, valt till olika organ till lagting och kommuner inte ska ha någon betydelse utan man ska ha ett annat sätt att bedriva demokratin. Det är inte så vårt samhälle är uppbyggt.

I beslutsprocessen, rätta mig om jag har fel, i vilket sammanhang har kommunerna hörts? Har man haft ett remissförfarande till kommunerna där det i direkt anknytning kommunfullmäktige ute i våra kommuner har kunnat ge sitt svar?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Ett meddelande lämnats till lagtinget, Ålands högsta politiska organ där det kommer att pågå en politisk diskussion och lagtinget beslutar om det utskottsbehandlas.

När man lagstiftar om det och om det sedan blir en kommunstrukturlag och en kommunindelningslag kommer det att skickas ut på remiss till kommunerna och medborgarna kommer att kunna säga sitt, samma förfarande som vi haft i 100 år.

Den diskussion som nu vidtar när det finns ett förslag är väldigt viktigt för den demokratiska processen och alla ska ha möjlighet att säga sitt.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Brage Eklund, varsågod.

Ltl Brage Eklund

Jag vill ställa en fråga till vicelantrådet Camilla Gunell.

Tack, herr talman! Det har blivit väldigt populärt och ambitionen är hög när det gäller att övergå till ekologiskt jordbruk. Man har i skrift och tal många gånger uttryckt sig om att det är tidens melodi.

Det finns ett krux i kråksången och det är att stödprogrammen inte fungerar positivt. Om en jordbrukare idag ska över till ekologiskt jordbruk måste han lägga om 50 % av arealen. Det är ganska stora omställningar för en konventionell odlare att gå över till ekologiskt. Att direkt lägga över 50 % av arealen och inte veta om det finns en naturlig marknad som köper produkterna, samt att man ska ha en två års övergångstid innan man får sälja konventionellt.

Vad tänker landskapsregeringen göra under programperioden för att förändra det?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Tack ltl Eklund för att ledamoten tar upp en synnerligen aktuell diskussion som landskapsregeringen vid två möten har fört tillsammans med de ekologiska odlarna på Åland för att se hur de ska bidra till arbetet med en hållbar livsmedelsstrategi.

Som vi redan har noterat kommer landskapsregeringen att öppna LBU-programmet, troligen i höst för att göra vissa omfördelningar. I och med att det så ivrigt tecknades så många ekoavtal på hösten 2015 så överstiger nu kostnaderna för ekoodlingen ungefär 300 000 per år. Vi är tvungna att gå in och gör justeringar i programmet.

Den 30 maj ska vi ha en dag kring ekoodlingens produktivitet. Eftersom ekoarealerna är stora på Åland, 4000 ha men de används på ett sådant sätt att de inte är tillräckligt produktiva, det kommer ut för lite produkter på marknaden. De ekologiska produkterna på Åland säljs slut innan året är slut. Det finns mycket att göra kring den här biten.

Om det är parallellodlingen som ltl Eklund syftar på, om man kan lägga över t.ex. 50 % av sin lök åker till ekologisk, det kan man om man har en annan gröda, du kan ha gul lök och röd lök t.ex. Men du kan inte ha parallellodling av samma gröda och hälften omlagt till ekologiskt. Det regleras väldigt tydligt av EU i en förordning och vi har diskuterat mycket hur vi ska hantera frågan.

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! Jag riktade mig inte speciellt till parallellodlingen den vet jag hur förhåller sig. Det är den totala arealen som du måste lägga, om du har 140 ha odlad mark och du kan börja med en ekologisk odling med 2 ha lök, vad sätter du på resten? Då blir det den icke produktiva delen som kommer in, då kör man gräs. Det är problemet i ekoodlingen.

Tittar man på den effektiva arealen som tas ut från arealen är det mesta gräs. Det är väldigt lite som är specialodling. Det här var en del i diskussionen när vi antog programperioden att det skulle vara produktivitet men den föll bort.

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Camilla Gunell

Den har definitivt inte fallit bort utan produktiviteten är huvudrubriken för hela det nu liggande LBU-programmet med avsikt att uppnå ökad produktivitet inom alla sektorer.

Gräsodling är inte alltid dåligt heller för det är en naturlig del i växtföljden då det också är i behov av bete till ekologiska djur. En viss mängd gräsåkrar måste vi vara tvungna att acceptera. Det är mitt mål att vi ska jobba mera med den 4 ha som redan är omlagd och se hur vi ska skapa ökad produktivitet på den innan vi öppnar programmet och utökar arealerna ännu mera.

Åtminstone ska vi ha en ordentlig genomgång vilket vägval som är klokast.

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! Jag uttrycket mig tokigt när jag sade gräsodling, det är som ministern säger att en del ska vara i växtföljden måste man ha en fånggröda eller gödselgröda och det är ofta klövervallar.

Det jag var ute efter var om landskapsregeringen tänker lätta på restriktionerna, kraven på att man gå över med 50 % av arealen. Det skulle finnas ett mycket större intresse om man skulle få gå succesivt över, det borde man jobba för, då skulle man automatiskt få en produktivare odling när man går över till ekologiskt.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Frågan om parallellodlingen är så pass kraftigt och tydligt reglerad i en EU-förordning så det är väldigt svårt att komma ifrån den. Om arealernas storlek i övergången är reglerad på samma sätt kan det vara svårt.

Jag lovar ltl Eklund att vi tittar på det i samband med att vi öppnar LB-programmet.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Stephan Toivonen, varsågod.

Ltl Stephan Toivonen

Jag vill ställa en fråga till minister Perämaa.

Herr talman! Som utövare av triathlon är det passligt att vi värmer upp lite. Som ekonom har jag förstås många frågor jag vill ställa åt finansministern det finns stora, små, dagsaktuella och det finns de som har varit aktuella en längre tid.

Jag tar upp en fråga som både liberalerna och jag har varit engagerade i. Ni kanske mera i opposition, jag har alltid varit i opposition. Jag tänkte begränsa mig till den här mandatperioden, om jag har räknat rätt har vi åtta pleniveckor kvar.

Vill fråga minister Perämaa vad den här regeringen har gjort under den här mandatperioden för att minska kostnaderna och administrationen för skattegränsen?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Administrationskostnaderna som grundar sig på det undantag vi har i skatte- och tullunionen i förhållande till resten av EU är något som landskapsregeringar pågående har arbetat med för att säkerställa sig om att direktiven och reglerna utformas och tolkas så väl som möjligt för att undvika byråkratin som uppstår i samband med att varor och tjänster ska passera gränser.

Utifrån de regler som nyligen har fastställts i förhållande till gränshandel så medverkar landskapsregeringen i utlåtanden och också i rådgivning till att en digitalisering på området ska ske så att vi allt mer övergår från pappershantering i gränshanteringen till att det ska kunna ske elektroniskt.

Landskapsregeringen ser fram emot att digitaliseringen kommer att lösa mycket av de praktiska byråkratiska hanteringar som uppstår. Det spåret är huvudspåret för landskapsregeringen just nu.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, herr talman! Det är ett mycket komplext och stort område. Man har kanske lite olika uppfattningar om digitaliseringen förenklar eller inte.

Det finns en del både företag och privatpersoner som har både omkostnader och administrationskostnader p.g.a. detta, har ni funderat på att kompensera företagarna?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Svaret är nej. Den samlade bedömningen är och har varit genom åren för landskapsregeringar och också för lagting att skatteundantaget i sig har varit gynnsamt för Åland. Skatteundantaget har genererat oss många arbetsplatser, mycket intäkter genom den inverkan det har haft på sjöfarten både transportmässigt också rena intäkter via skatter.

Den totala effekten för Åland är positiv och vi ska komma ihåg att de företag som påverkas av den negativa effekten av det finns en byråkrati gynnas ändå av att undantaget i sig har skapat tillväxt och gjort att det finns god marknad att bedriva nästan vilken verksamhet som helst.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Stephan Toivonen

Tack, herr talman! Det är en komplex fråga och vi tror och hoppas att alla drar stor nytta av det, men det drabbar vissa och gynnar andra.

Det finns en landskapslag om resandeavgift från 1994 om jag kommer rätt ihåg, där man har möjlighet att uppta en avgift för resenärerna. Har ni i något skede funderat att på något sätt kunna använda den som en finansieringskälla för att eventuellt kunna ge någon forma av stöd för de som drabbas av skattegränsen?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Praktiskt, jag fick möjligheten att svara på tre frågor på samma gång.

Landskapsregeringen och partierna är fullt medvetna om att de finns en sådan möjlighet i lagstiftningen. Landskapsregeringen har i dagsläget inget arbete som pågår och ingen avsikt i att lyfta frågan om resandeavgiften.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Roger Nordlund, varsågod.

Ltl Roger Nordlund

Jag ställer min fråga till minister Nina Fellman.

Herr talman! Bästa minister Fellman. Redan vid årsskiftet drog Veikkaus bort stryktipset från de åländska spelombuden och för en tid sedan drog man bort travspelet t.o.m. från internet.

Hur ser strategin ut för att möjliggöra spelformerna igen på Åland och vilka åtgärder vidtar landskapsregeringen för att så ska bli fallet?

Minister Nina Fellman

I frågan om huruvida Veikkaus erbjuder stryktips eller travspel på Åland är landskapsregeringen inte part. Det är Veikkaus som erbjuder spel och statsrådets ägarstyrningsenhet som bestämmer hur man tolkar bl.a. de EU-direktiv som reglerar spel på en monopol marknad.

Det som har hänt är en olycklig följd av att man i riket har fusionerat de tre spelbolagen Veikkaus, RAY och Fintoto. Enligt den tolkning som ägarstyrningsenheten vid statsrådet har gjort har det uppstått en konkurrenssituation mellan PAF som har ett samarbete med ATG och Veikkaus som erbjuder travspel.

Vi har framfört landskapsregeringens synpunkter att vi inte gör samma tolkning och vi för en fortsatt dialog med ägarstyrningsenheten. Man har där tagit en väldigt försiktig hållning i förhållande till EU för att inte riskera den monopolsituation som man har.

Vi kommer att fortsätta diskussionen men till landskapsregeringen har det inte ens kommit en fråga huruvida man kan erbjuda om landskapsregeringen ska bevilja tillstånd för spel. Vi kan för ålänningarnas räkning föra en dialog men vi är inte part i frågan.

Ltl Roger Nordlund

Herr talman! Har landskapsregeringen på något sätt dokumenterat skriftligt sin inställning till Veikkaus eller har det bara varit muntliga diskussioner?

Det är väldigt viktigt i och med att det är en juridiskt känslig situation där man förstår att Veikkaus inte vill ta några risker, att de vill försäkra sig om att landskapsregeringen står fast vid det man säger också skriftligt.

Min första tilläggsfråga är om det finns risker för andra spelformer också att de sakta mak försvinner från Åland?

Minister Nina Fellman

Talman! Tillsvidare har vi haft en muntlig dialog med olika parter i detta för det har inte riktigt varit uppenbart i vilken form och till vilken enhet man skulle vända sig.

Veikkaus har sagt att i den här frågan följer de ägarstyrningsdirektiven. Vi har fört dialogen muntligt på den nivå som vi har bedömt att ha varit den riktiga. Det betyder inte att vi utesluter en skriftväxling, men man ska göra rätt sak vid rätt tid.

Som vi har förstått är det uttryckligen de spel som har med trav att göra där problematiken uppstår. Att stryktipset involverades beror på att man i nätspel kopplade ihop stryktips och travspel.

Ltl Roger Nordlund

Herr talman! Det är rätt många människor här på Åland som har spelat på stryktipset och på trav och vi är också ett turistlandskap där det kommer väldigt många gäster speciellt från Finland med en stor ökning under sommaren.

Det här är en del av vårt utbud som inte finns och sannolikheten är inte stor att vi ska återfå det heller om jag förstår minister Fellman rätt, åtminstone inte under en överskådlig tid.

Min sista tilläggsfråga är om landskapsregeringen har någon strategi för hur man kan fylla tomrummet som har blivit med någon annan form av liknande spel framöver?

Minister Nina Fellman

Tack talman! Det är inte landskapsregeringen som ordnar spel, det skulle i så fall göras av det landskapsägda spelbolaget PAF. Där har man inte hittills aviserat att man ska börja med någon form av stryktips, det ska finnas en viss volym på vinsterna för att det ska vara vettig. Det är upp till PAF.

Det har diskuterats att Svenska spel kan lansera ett stryktips på Åland. Där finns tyvärr samma problematik som för Veikkaus att komma hit att Svenska spel agerar i monopolställning och ska inte konkurrera.

Det vet vi inte ännu och det är inte heller landskapsregeringen som ska ordna spel.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Lars Häggblom, varsågod.

Ltl Lars Häggblom

Jag vill ställa en fråga till minister Perämaa.

Herr talman! I årsredovisningen för 2015 under personalstruktur står det att det under slutet av året arbetade totalt 984 personer i landskapet och underlydande myndigheter.

I budgeten för 2017 står det att de totalt anställda inrättade tjänster är 1675. De här glappen och frågorna försökte jag tidigare få svar på men har inte fått. Har landskapsregeringen rett ut begreppen? Hur många tjänster är det i landskapet och hur många jobbar i landskapets regi räknat i årsarbetsverk?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! En väsentlig och viktig fråga. Arbetet pågår som bäst med att upphandla och få i bruk ett system med personaladministration där registreringen av hur och i vilken omfattning personer som är anställda vid landskapet arbetar för oss. Där det ska kunna klargöras på ett betydligt bättre sätt än tidigare.

Förut har registreringen, överförandet av det till den statistik som beskrivs här av ltl Häggblom, skett mera manuell och vi har ofta upptäckt att det funnits felaktigheter p.g.a. den manuella hanteringen i redovisning som lagtinget tagit ställning till.

Svaret är att arbetet pågår och vi ska snart kunna presentera att vi har ett betydligt bättre system och en bättre redovisning.

Ltl Lars Häggblom

Har de anställda ökat eller minskat i landskapet under den här regeringsperioden?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Jag minns väl diskussionen om den här frågan i samband med budgethanteringen, vi kunde konstatera att vi hade en miss i redovisningen där den manuella hanteringen hade lett till att vissa verksamheter hade dubbelräknats.

Vilket då gav bilden av att personalstyrkan sammantaget skulle ha ökat något men kontrollen och korrigeringarna det visar på motsatsen. I takt med att inbesparingar och korrigeringar görs för att hantera hållbarhetsgapet så minskar personalen också.

Ltl Lars Häggblom

Kan jag då konstatera att landskapsregeringen inte vet hur många tjänster som är inrättade och hur många som arbetar i landskapets regi?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Ltl Häggblom kan vara trygg i att den här landskapsregeringen tar ansvar för den situation som nu råder med ett hållbarhetsgap där vi målmedvetet via de budgeter som presenteras ser till att vi ska kunna krympa hållbarhetsgapet helst till noll.

Samtidigt tar den här landskapsregeringen ett stort ansvar för den personal vi har. Huvudmålet är inte att göra sig av med människor och åstadkomma att de blir av med sin försörjning. Huvudmålet är att skapa en bra verksamhet där intäkterna täcker utgifterna.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Runar Karlsson, varsågod.

Ltl Runar Karlsson

Jag ställer min fråga till vicelantrådet Camilla Gunell.

Herr talman! Det kommer alarmerande och skrämmande uppgifter över plastmängden i våra hav och vatten. Man säger att år 2050 kommer det att finnas mer plast i våra hav än fisk om det fortsätter på detta sätt.

Det har funnits länder i Afrika, Senegal, Gambia, Rwanda som har tagit beslut i att förbjuda plastkassar och plastpåsar. De har sett allvaret i detta. På Åland har man inte gjort det.

Varför har man inte tagit det beslutet på Åland, varför inser man inte allvaret i frågan?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Det är sant att man i världshaven har ett enormt behov av att sanera plast, plast är ett väldigt stort samhällsproblem. Det kommer att ordnas en världskonferens i juni i New York med Sverige och Fidjiöarna kring plast och världshaven och deras biodiversitet och överlevnad.

Vi har dock på Åland kring frågan om microplaster tagit ett första steg genom att göra förbud mot upphandling av microplaster i samband med landskapets upphandlingar inom de områden som vi finner det möjligt.

Microplaster är väldigt skadliga för särskilt fiskar för de fyller magen med microplaster i stället för plankton och så dör de.

När det gäller plastkassar har vi också fattat beslut om att minska användningen av plastkassar, dock inte genom förbud utan i första hand genom en kampanj och ett samarbete med Ålands näringsliv och i huvudsak med livsmedelsbutikerna kring minskningen av plastkassar.

Plastkasseproblemet är större i sydeuropeiska länderna där man använder sig av en annan typ av plast än de plastkassar som vi har här. De flesta plastkassar på Åland bedöms ändå hamna i sopsorteringen eftersom man använder den kasse man tog från butiken som sopkasse. Därmed finns det en cirkulation.

Plast i den åländska naturen är egentligen inte ett lika stort problem lokalt som det är globalt.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Det är ändå dåligt när det finns länder i Afrika som har tagit tag i det och också märkt en minskning. Vi som kör längst med landsvägarna och vistas ute i naturen ser mycket plast. Det är skrämmande. Det är inte bara microplaster i tandkräm och sådant utan plasten som hamnar från plastkassar och andra plaster ute i våra sjöar bryts ner en dag till microplaster.

Det kan vara så att vi har microplaster i våra vikar i Slemmern, Lumparn osv. Min följdfråga är om man har eller kommer att göra någon form av undersökning vad vi själva har i vårt vatten och hur mycket av de microplasterna finns i våra fiskar som vi idag äter?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Inom Husö biologiska station jobbar man med olika typer av undersökningar och jag kan inte svara på i vilken mån de har undersökt microplaster i fiskar, eller hur mycket microplaster man bedömer att det finns i våra vikar.

Inom plastkasseanvändningen har landskapsregeringen skrivit ett avtal med Ålands näringsliv om att ingå en uppgörelse om att vi ska minska antalet plastkassar till 40 st. per person och år. Det är i enlighet med EU:s direktiv.

Vi gör det genom att i vår ha en kampanj där vi delar ut en annan typ av kasse för hemförsel av varor från livsmedelsbutikerna, som ska göra att kunden kan ta den istället för plastkasse.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Man tar det alldeles lättvindigt, det kommer inte att minska speciellt mycket tack vare de frivilliga åtgärderna. Man måste ta tag i miljöproblemet betydligt hårdare om vi ska klara av det.

Jag har inte själv märkt att det skulle minska i de affärer jag går i, alla tar sina plastkassar som vanligt. Om man verkligen menar allvar med hållbarhetsagendan som har gjorts och som är ytterst diffust, måste man göra några konkreta handlingar än bara säga att man försöker avtala och försöker ha informationer.

Det måste göras mera konsekvent annars kommer vi inte att klara av miljösidan. Det är lätt, vackra ord, det är klart att man inte stöter sig men det är miljön som får betala priset.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Det är uppfriskande att höra att man vill gå inför förbud från ltl Karlssons sida. Tror inte att förbud fungerar i alla lägen. Vi måste i så fall kunna erbjuda minuthandeln ett annat alternativ i så fall än en plastkasse.

En papperskasse är inte bättre, en bomullskasse är heller inte bättre utan du måste skapa en kasse som du kan använda många, många gånger då blir det användbart.

Vi kommer givetvis att följa upp om det fungerar på frivillig väg annars är ett alternativ att sätta ett pris på varje kasse så att den kostar så mycket att du väljer att gå tillbaka till bilen och hämta korgen eller vad du hade med dig.

Såhär har man förfarit i Sverige och Finland och att Åland skulle gå inför ett förbud utan att först försöka på ett annat sätt, då är det bättre att pröva den här vägen.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Jörgen Pettersson, varsågod.

Ltl Jörgen Pettersson

Jag ställer min fråga till fru lantrådet.

Herr talman! I det regeringsprogram som presenterades 2015 slog landskapsregeringen fast att närdemokrati är viktigt. Det är inte så konstigt, Åland är ett resultat av extrem närdemokrati som har skapat ansvarstagande medborgare och liv över hela Åland.

I regeringsprogrammet stod ordagrant ”landskapsregeringen ska under mandatperioden driva tre parallella processer avseende kommunstruktur. Under 2016 görs en översyn av landskapsandelssystemet med syfte att uppmuntra till reformer och samgående.

Under 2016 görs en utredning av olika möjligheter till kommunsammangåenden där flera alternativ utreds. I utredningen ingår också ett nollalternativ. Lagstiftning för att möjliggöra en rådgivande folkomröstning bereds. Då faktabaserade alternativ finns att ta ställning till genomförs en folkomröstning under mandatperioden”.

Mot den här bakgrunden och med anledning av gårdagens besked om framtvingade kommunala tvångsäktenskap undrar jag om denna folkomröstning är aktuell?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Som jag sade i mitt tidigare svar till ltl Häggblom har landskapsregeringens höga ambitioner varit att ha ett öppet och transparent arbetssätt när det gäller kommunstrukturen.

Vi hade som ambition att ha en folkomröstning och vi konstaterade att det stötte på patrull, det blev lagstiftningsproblem och kostnader. Det vi istället gjorde var den stora ÅSUB-enkäten som jag har förstått att ltl Pettersson har vissa dubier kring.

Det är den största medborgarenkäten man har gjort på Åland och vi fick ett bra beslutsunderlag i den. 69 % av ålänningarna kände sig mogna för en kommunstrukturreform. Hittills har vi nöjt oss med det.

Ltl Jörgen Pettersson

Utan att gå närmare in på den enkäten får man konstatera att man ställde frågor utan att presentera alternativ och vilka konsekvenser det får, därför är den kanske lite konstig.

Avsikten med den utlovade folkomröstningen var att skaffa underlag för ett beslut om den fortsatta processen inkluderande en samordning av den sociala servicen. Den förra regeringen fattade beslut om genomförandet av kommunernas socialtjänst, vilket skulle hantera det socialväsende som idag utgör den enskilt största kostnadsposten för kommunerna.

Enligt regeringsprogrammet var landskapsregeringens avsikt att fortsätta med det arbetet. Men på bordet har vi nu ett förslag som flyttar fram KST-reformen ett par år. Vad är det som har gjort att landskapsregeringen har bytt fot i denna för alla ålänningar oerhört viktiga fråga? Varför väljer landskapsregeringen att rita om kartor istället för att definiera verksamheterna i kommunerna vad ska de göra och hur ska det gå till?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! När det gäller KST och socialvården har det varit en reform och process som måste fortsätta. Socialvården är absolut det viktigaste att vi får ihop socialt hållbara strukturer.

När det gäller KST var det i allra högsta grad tvingande lagstiftning, ltl Jörgen Pettersson. I den dialogen som vi har haft med kommunerna så har den lagstiftningen också vållat stora bekymmer och frågetecken i kommunerna.

Landskapsregeringens besked är att man ska se över kommunstrukturen och man ska driva på socialvården. Om man läser kommunmeddelandet, som vi kommer att debattera här i lagtingssalen inom några veckor, ser man att tankegångarna kring KST och socialvården finns kvar. Man jobbar väldigt hårt t.ex. på norra Åland med socialvården. Nu gäller det att haka i socialvården med kommunstrukturen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Det kan vara svårt att få dem att uppbåda det intresset för att fortsätta KST-arbetet mot bakgrund av det reformförslag som har kommit som ritar om kartan helt och hållet.

Vill ändå lyfta fram den likabehandlingsprincip som nämns väldigt ofta när det gäller framtidens kommunstruktur. Vi har nu fått höra att det inte bli aktuellt med någon folkomröstning, trots att den var utlovad.     

Hur rimmar det här med beskedet att invånarna på området Bussö, Bergö, Järsö och Nåtö ska beredas möjlighet att säga sin åsikt vart man vill höra? Varför gäller denna möjlighet inte andra och i lag självstyrda kommuner? Är det landskapsregeringens syn på demokrati att bara några få ska tillfrågas innan den närdemokrati som skapat hela Åland förändras?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! När det gäller socialvården och det strukturarbete jag har följt ganska noga eftersom det var flera liberaler på norra Åland som initierade hela projektet och min uppfattning är att man har kommit ganska långt.

Man diskuterar socialvården och de smala socialvårdsområdena konkret i det nordvästra alternativet. Det är väldigt viktigt att få med sig äldreomsorgen också eftersom det är stora skillnader ute i kommunerna. Vi har ändå försökt vara följsamma.

När det gäller Bussö, Ängö, Järsö och Nåtö har den skillnaden att det är kommuner som ligger inom befintliga andra kommuner. Det var helt naturligt att fråga de medborgarna som har hört till en annan helhet, en annan kommun som skulle ingå i en större helhet. Det finns resonemang och underlag för den diskussionen också.

Talmannen                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                       

Följande frågeställare är ltl Mikael Lindholm, varsågod.

Ltl Mikael Lindholm

Ställer min fråga till fru vicelantrådet.

Talman! Fiskodlingen är skärgårdens absolut viktigaste näring, den skapar både arbetsplatser och skatteintäkter både direkt och indirekt till skärgården och även till Åland i sin helhet.

I den hållbara livsmedelsstrategi som behandlas i social- och miljöutskottet är visionen att fiskodlingen ska ha en central plats eftersom strategin är framtagen av producentförbundet. Min fråga är, hur ser landskapsregeringen på fiskodlingens roll i skärgårdens framtida näringsliv?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Fiskodlingen är en näring, som ltl Lindholm säger, som är mycket viktig för vissa kommuner som bidrar med arbetsplatser och skatteintäkter. Problemet med fiskodlingen är att den också bidrar med väldigt mycket övergödande effekter på haven och vikarna vilket vi mycket tydligt har sett under alla de år det odlats fisk på Åland.

För min och landskapsregeringens del kan man mycket väl expandera fiskodlingen men man måste göra det på ett sätt att man inte i lika stor utsträckning expanderar utsläppen.

I den nya vattenlagen kommer det ett kompensationssystem för fiskodling som betyder att man inte ska öka näringstillförseln till Östersjön utan använda sig av fisk i haven i Östersjön som plockas upp ur havet och görs till fiskfoder och får på det sättet ett kretslopp.

Det betyder inte några förbättringar i miljöstatus men kanske inte heller så betydande försämringar. Det är en väg att gå framåt.

Sedan måste man jobba med planeringsinstrumentet. Landskapsregeringen har nu möjligheter att börja planera hav och havsområden. Man måste använda sig av det på ett aktivt sätt för att placera fiskodlingar på bättre ställen med ökad cirkulation så att näringsämnenas effekter på närvikar och närmiljö inte blir så betydande som idag.

Vi har en ny studie från Husö biologiska som visar hur det ser ut under en fiskodling och hur länge avfallen under en fiskodling fortfarande tillför övergödning till vattnen. Det är många sidor av den här näringen som man måste förhålla sig till.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mikael Lindholm

Tack talman! Om vi tittar tillbaka på var fiskodlingarna var placerade för 20-30 år sedan och hur de är placerade idag så har de redan de facto flyttats ut till platser med bättra genomströmning och djupare havsområden.

Men samtidigt sägs det från regeringshåll att man ska samla upp den näring som finns under fiskodlingarna och hänvisar till var de ursprungliga platserna var. På de nya platserna blir det ganska mycket mer komplicerat eftersom den stora genomströmningen gör att det blir svårare att fånga upp när det far över ett större område.

Tänker landskapsregeringen ge längre tillståndstider än vad de gör idag så att fiskodlingarna kan planera sin verksamhet?

Vicelantrådet Camilla Gunell

I och med att den nya vattenlagen kommer på plats och även ett nytt belastningsverktyg, d.v.s. att vi med datasimulering kan bedöma hur en enskild vattenförekomst skulle påverkas åt det ena eller andra hållet om man ökar tillförseln av kväve och fosfor i det området.

Vi kommer att få mycket bättre verktyg att arbeta med både för att ge tillstånd och för att bedöma hur vattenkvaliteten påverkas. När den nya vattenlagen är i kraft kommer det att betyda ett annat förfarande och ett annat sätt för tillståndsmyndigheten att ge tillstånden.

Vad det sedan betyder i praktiken är för tidigt att säga idag.

Ltl Mikael Lindholm

Tack talman! Det som är viktigt är att vi har flera fiskodlingsföretag som står inför stora investeringar och de är djupt bekymrade över hur den nya vattenlagen kommer att utformas och hur det kommer att påverka deras verksamhetsförutsättningar.

Det är väldigt nödvändigt för dem för att kunna fatta positiva beslut, även positiva för miljön att de får tydliga regler och längre tillståndstider om de ska satsa miljonbelopp.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Tack, herr talman! Det är helt riktigt, det är klart att man måste ge långsiktiga och tydliga verksamhetsförutsättningar för alla näringsgrenar. Det har varit väldigt svårt på Åland i den nu rådande vattenlagen som haft en stopparagraf som inte har gått att töja varken åt det ena eller andra hållet utan det har varit som det har varit.

Oavsett så blir det ett bättre sätt att hantera frågorna att man på riktigt kan förena både näringspolitiken med ett miljöperspektiv att det faktiskt kan fungera. Kanske man ska tillåta fiskodling på rätt platser under rätt förutsättningar och göra det med längre tillståndsperioder. Det är en klok utveckling.

Talmannen

Det finns två frågeställare kvar på listan och för att ge både dessa möjligheter att ställa sina frågor kommer vi att begränsa tilläggsyttrande till ett för de två avslutande frågorna. Följande frågeställare är ltl Harry Jansson, varsågod.

Ltl Harry Jansson

Tack för den vänligheten. Bästa kollegor jag har en fråga till minister Mats Perämaa om det nya förslaget till landskapsandelssystem som är på remiss till kommunerna.

Som jag sade tidigare på morgonen fick jag blodstörtning när jag läste meddelandet om kommande kommunstrukturer på Åland men fick också blodstörtning när jag tittade på nytt landskapsandelssystem, när man ser hur den tilltänkta fördelningen har lagts upp.

Är det regionalpolitiska tänkandet helt på väg att urvattnas i hela systemet med landskapsandelar? Eller ska vi se systemet för nya landskapsandelar som ett led i kommunstrukturen, d.v.s. den vision som sittande landskapsregeringen har om hur nya kommungränserna ska utformas? Mariehamn går vinnande ur reformen trots neddragningar medan 13 kommuner ska betala priset för reformen.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Tvärtom, landskapsregeringen har en stark regionalpolitisk ådra. Det grundar sig på att hela systemet bygger på grundtanken att kommunerna ska ges likvärdiga förutsättningar för att bedriva den lagstadgade verksamheten som lagtinget ålägger kommunerna att bedriva.

Det finns förstås inget mål att vi ska förorsaka blodstörtning hos enskilda ledamöter heller, beklagar om arbetet så här långt har haft den effekten.

Landskapsregeringen tar som bäst del av de synpunkter som hela tiden kommer in från kommunfältet. Vi har fört en tät dialog med kommundirektörerna där man analyserar de utfallsbeskrivningar som har följt med förslaget. Det förs diskussioner hur de kraftiga ökningarna av samfundsskatten, de pendlar rätt så mycket, påverkar utfallet i den analys som finns med i utkast till lag.

Pendlingar av samfundsskatten som ännu inte syns i utfallet som skickats ut tittar min förvaltning och landskapsregeringen som bäst noga på, för att i sista ändan uppnå målet att kommunerna ska få likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamhet.

Remissrundan är oerhört intressant och där förs en tät dialog, vi får se var vi hamnar till slut.

Ltl Harry Jansson

Tack talman! Jag hoppas verkligen att landskapsregeringen kommer att se över förslaget till nytt system. Det regionalpolitiska d.v.s. att Föglö, Sottunga och Geta ska vara de som drabbas mest av reformen med tanke på att som det nämns i olika sammanhang bl.a. i meddelandet om nya kommunstrukturen att det ska vara ett incitament för att man ska kunna leva vidare som en bebodd glesbygd.

När ministern nämner att landskapsandelarna ska syfta till att i första hand klara de lagstadgade, hur kan man då slopa ett begrepp som skolskjutsar som kostar landsbygds- och skärgårdskommunerna flera miljoner per år? Så plötsligt kommer vi på ett system enligt förslaget där skolskjutsar inte existerar inom ramen för det nya landskapsandelssystemet?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Därför är förslaget i andelarna till glesbygdskommunerna gällande utbildningssektorn större än för tätorten för att skolskjutsarna medför en tilläggskostnad.

Det är så lyckligt i det här fallet att arbetet har pågått till den andra mandatperioden och grundstommen för det nya landskapsandelssystemet lades upp under förra mandatperioden, under ledning av en finansminister från centern. Där lades grundmålet upp att skapa likvärdiga förutsättningar för kommunerna framöver där man bl.a. skulle beakta samfundsskatterna på ett annat sätt än tidigare, ett mycket bra system som jag förespråkar och driver vidare efter att centren lade grunden för det.

Eftersom det nu ska bli annorlunda, det ska bli likvärdigt då kan det i vissa fall vara så att det tidigare systemet inte var fullt utvärderat.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Britt Lundberg, varsågod.

Ltl Britt Lundberg

Ställer min fråga till fru lantrådet.

Herr talman! Ett av arbetssätten i strävan mot hållbar utveckling där beslut gärna ska fattas för sju generationer framåt, eller åtminstone för många mandatperioder framåt är ett arbetssätt att tillsätta parlamentariska grupper eller kommittéer. Istället för att enbart arbeta inom regeringspartierna i särskilt viktiga frågor så tillsätter man kommittéer med representanter som motsvarar sammansättningen i Ålands lagting.

Hur anser lantrådet att en parlamentarisk kommitté ska arbeta?

Lantrådet Katrin Sjögren

Hur en parlamentarisk kommitté ska arbeta beror på vad man har för fråga att ta ställning till. En parlamentarisk kommitté ska ha resurser att driva ett bra arbete, grundmaterial och insyn i arbetet.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! Det kanske gäller alla arbetsgrupper och kommittéer som tillsätts. Men den parlamentariska kommittéen som har arbetat med det kommande landskapsandelssystemet har nyligen avslutat sitt arbete.

Från centern har vi lagt fram förslag och vi har kompromissat, men regeringspartierna har konsekvent avvisat alla kompromissförslag och har med enkel majoritet härskat och formulerat ett betänkande från regeringspartierna.

Det här slår hårt mot barnomsorgen, äldreomsorgen, grundskolan som är kommunens kärnområden och vi ser också att förslaget minskar kommunernas inflytande över att skapa nya arbetsplatser. Vi kommer därför sannolikt att ändra det här systemet, så snart vi har möjlighet till det senast efter nästa val.

Är det här sättet att arbeta ett olycksfall i arbetet eller kommer lantrådet Sjögrens parlamentariska kommittéer även i framtiden att vara en skendemokrati och bara beakta regeringspartiernas synpunkter?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det där är en intressant formulering, så fungerar representativ demokrati. Jag kan inte med bästa vilja i världen påstå att när centern har suttit vid rodret, vid makten alltid beaktat vad oppositionen har tyckt. Absolut inte.

Titta på parlamentariska kommittéer och se på reservationer, bästa ltl Britt Lundberg, så ska ltl Britt Lundberg få se att sitter man vid majoritetsblocket så för man sin politik och man argumenterar för den. Det är oppositionens fulla rätt att göra reservationer och ha annorlunda åsikt.

Det som är grundproblemet i landskapsandelssystemet är att vi inte alls har samma syn på ekonomin. Centern öppnar plånboken, vi har tillsvidare ett 12 miljoners underskott och det är basen i ett nytt och strängt landskapsandelssystem.

Frågestunden slutar

Frågestunden är därmed avslutad. Nästa plenum hålls idag kl. 13.05.

Originalfil