Frågestund den 13 december 2017 kl. 13:00
Protokoll
-
1 Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen
Frågestunden börjar
1 Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen
F 1/2017-2018
Enligt 39 § arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.
En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter.
Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut.
Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hon han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.
Ltl Harry Jansson
Talman! Till lantrådet vill jag ställa frågor som gäller samrådet, samverkan med statens ämbetshus och det totalt 17 myndigheter som är verksamma i direkt anslutning till statens ämbetshus. I måndags hade jag det tvivelaktiga nöjet att tillsamman med finansminister Perämaa diskutera följderna av en förändring i skattebyråns syn på hur åländsk jord ska tolkas i förhållande till fastighetsbeskattningen.
Med anledning av det vill jag ställa frågan till lantrådet, har vi behov från självstyrelses sida att tillsammans med statens ämbetsverk skapa någon form av samrådsgrupp eller liknande för att få en situation där vi kan undvika den här typen av överraskningar?
Lantrådet Katrin Sjögren
Talman! Jag har inte sett ett sådant omedelbart behov, kontakterna med staten fungerar alldeles utmärkt. Ett av kännetecknen för Ålands- och självstyrelse är att vi har snabba beslutsgångar och att vi snabbt når varandra. Jag har regelbundna kontakter med herr landshövding och det fungerar alldeles utmärkt.
Jag är den första att erkänna att vi blev tagna på sängen av beslutet och det fortsätter vi titta på. Man utvecklar alltid förvaltningen och metoder så man kan mycket väl ta det i beaktande. Beslutsgången och kontakterna är väldigt smidiga.
Ltl Harry Jansson
Tack för det inledande svaret. Min frågeställning grundar sig på det att under senare tid har vi fått besked om att t.ex. tullen har förändrat hanteringen av skattegränsen, som påverkar åländska företagare. I vissa fall har det lett till försening av byggprojekt när entreprenörer utifrån har anlitats, när man kommer till åländsk jord stöter man på patrull p.g.a. man inte har uppfyllt de krav som tullen har infört, t.ex. borgenskrav när man för in utrustning etc. När man sedan kopplar ihop den här typen av överraskningar vi har fått nu, fastighetsbeskattningen, att vi har en situation där vi borde ha en gemensam yta med statens ämbetsverk. Landshövdingen gör vad han kan, men det finns en spretighet i myndighetsutövningen från finsk sida på Åland.
Lantrådet Katrin Sjögren
Talman! Vi lever på många sätt i utmanande tider och vi vet att vi har flera institutioner att förhålla oss till. Det är stark press på EU- lagstiftningen och EU-direktiv, t.ex. datadirektivet. Reformtakten är mördande när det gäller rikssidan. Jag ser inga bekymmer i kontakterna med statens ämbetsverk och självstyrelsemyndigheten, landskapsförvaltningen.
Det är också väldigt mycket reformer på gång på rikssidan. Tjänstemän som är ålagda att genomdriva reformerna får inte heller alltid klara besked från ministerier och myndigheter som ska fatta besluten.
Ltl Harry Jansson
Åland har egen behörighet och i mångt och mycket verkar vi som stat inom staten. Den finska statens förlängda arm på Åland har förstås sina gränsdragningar.
När det gäller fastighetsbeskattningen, vi har åländsk lagstiftning, det här lagtinget och landskapsregeringen är de som i praktiken ska hantera fastighetsbeskattningen. Även om det av praktiska skäl är skatteförvaltningen som agerar till alla delar. Det är märkligt om vi 2017 och framåt har en situation där vi inom åländsk behörighet ska behöva få den här typen av överraskningar.
Tänk att ha ett gemensamt forum, kalla det en samrådsdelegation som höst och vår stämmer av vad som är på gång inom statens ämbetsverks väggar som påverkar ålänningar på olika sätt.
Lantrådet Katrin Sjögren
Talman! Till den delen finns det fog för självkritik när det gäller självstyrelsen, där har vi förlitat oss på rikslagstiftning där vi inte har stiftat egna lagar, det är inte bara i det här aktuella ärendet. Det finns fler saker där självstyrelsen borde ha egen lagstiftning. Där vet vi vad vi har för kapacitet och ett starkt tryck på lagberedningen.
Det finns fog för självkritik inom självstyrelsen, det gäller inte bara den här landskapsregeringen utan flera landskapsregeringar tillbaka.
Talmannen
Följande frågeställare är Ltl Bert Häggblom, varsågod.
Ltl Bert Häggblom
Landskapsregeringen har gått in för att satsa pengar och ge stöd till laddstationer. När man kommer in till laddstationerna hänvisas man till en finsk sida, virta.fi som bara är på finska. Är landskapsregeringens politik att godkänna dylikt?
Vicelantrådet Camilla Gunell
Frågan kom till min kännedom häromdagen att det tydligen finns en koppling och det måste vi naturligtvis be företagen som äger, sköter driften av laddstationerna att se till att det går att få adekvat information på svenska.
Landskapsregeringen har gett ett stöd till Mariehamns elnät för etablering av laddstation i Mariehamn och till Ålands Elandelslag för etablering av laddstation i Godby och utanför Kantarellen. Frågan kommer att ombesörjas och kontakt kommer att tas till bolagen att det ska ställa det till rätta om det bara är möjligt.
Ltl Bert Häggblom
Det är skattefinansierat, vem är det avsett att användas av eftersom ålänningar har bara 10 – 20 km hem och kan ladda hemma, eftersom det är hälften billigare att ladda hemma än på en laddstation.
Det är turister som behöver laddstationer, varför har man inte då gett bidrag till att det finns i ändhamnarna när man kommer från färjorna i Eckerö, Mariehamn och Långnäs eftersom bilarna då ofta är tomma?
Vicelantrådet Camilla Gunell
Det här är början på en utbyggnad av en infrastruktur för elbilism. Landskapsregeringen har i samråd med elbolagen kommit överens om att vi början så här. Vi ser det som ett fullt möjligt nästa steg att se till att det finns laddstationer i ändhamnarna så som Eckerö, Lumparland, Hummelvik osv. där bilarna rullar i land. Det får vi ta i nästa omgång.
Snabbladdarstationerna plus de tio destinationsladdare, som landskapsregeringen också har gett ett stöd för att ska kunna upprättas vid olika turismanläggningar är för att skapa ett nätverk och en infrastruktur för laddning som gör att du tryckt kan rulla iland med din elbil på Åland och veta att här finns möjligheter till laddstation.
Ltl Bert Häggblom
Priserna i laddstationerna är dubbelt högre än om man laddar hemma kommer landskapsregeringen att få några pengar tillbaka för den extra avgiften?
Vicelantrådet Camilla Gunell
Det har varit ett uttryckligt syfte att det ska upprätthållas av de bolag som har kompetens inom elförsörjning och laddstationer, därför är de frågorna riktade till de elbolagen. Landskapsregeringen har gett stödet för att etablera och komma i gång med utbyggnaden av en infrastruktur vilket är syftet med stödet, vi förväntar oss inte någon återbetalning.
Talmannen
Följande frågeställare är ltl Brage Eklund, varsågod.
Ltl Brage Eklund
Tack, fru talman! Landskapsregeringen är ägare till ett markområde i Möckelö där vägstationen ligger och som också anhängiggörs med ett kajområde. Landskapsregeringen pratar ofta om infrastrukturella satsningar för att skapa förutsättningar för näringslivet.
Har landskapsregeringen några planer på att utveckla hamnområdet och göra det möjligt för privata företag som är i behov av en kaj för lossning och lastning att hyra in sig vid behov?
Minister Mika Nordberg
Fru talman! I dag är det möjligt för privata entreprenörer att lasta och lossa varor vi den kaj som finns i en Möckelö hamn och det finns kunder idag som väljer att utnyttja det. Däremot finns det fortfarande möjligheter att utvidga hamnen och där har man haft olika planer för att iordningställa delar av området.
Ltl Brage Eklund
Tack, fru talman! Känner till att det finns en begränsad tillgång till att hyra in där, nu pratar jag om en utveckling kajområdet. Idag förekommer det mitt emot på Klintkajen en lastning och lossning av tunga varor, sand och gödsel. Det är inte optimalt med tanke på ITidens utveckling och att trafiken ska gå genom västra uppfarten.
Landskapsregeringen borde titta på möjligheten att utveckla området så att det kan tjäna som ett hamnområde, det är det enda offentliga hamnområdet som finns tillgängligt idag för lastning och lossning.
Minister Mika Nordberg
Vi ska ta till oss av de idéer som ltl Brage Eklund framför. Det har funnits olika framtidsvisioner och efter nyår har vi möjlighet att titta på frågan igen när vi har fått garaget som flyttades från Godby, det borde bli klart i samband med årsskiftet.
Ltl Brage Eklund
Det skulle vara angenämt om landskapsregeringen är villiga att titta på det och även verkställa. Förorsaka det stora kostnader kan man föra en diskussion med de privata intressena för en delfinansiering. Det skulle vara bra om det finns en offentlig hamn vid det här området med tanke på isen eftersom faret nästan alltid är öppet p.g.a. färjorna så är det en framtida kaj som man borde satsa på från landskapets sida.
Talmannen
Följande frågeställare är ltl Britt Lundberg, varsågod.
Ltl Britt Lundberg
Fru talman! Åland fick en skatt 2010, ett världsunikt fynd genom ett skepp som några dykare upptäckte som visade sig bära på en fantastisk berättelse om sin tid. Här fanns förutom världens äldsta drickbara champagne, exklusivt kaffe, fantastiska mattor, kryddor, öl och mycket annat spännande. Fyndet gav Åland kanske det största mediauppbådet någonsin och det fortsatte när en flaska såldes ute i världen för 24 000 euro. En flaska som skulle ta berättelserna ytterligare vidare. I morgon för exakt sju år sedan invigdes ett Ålandsrum i champagnedistriktet för att kunna hjälpa till att kunna berätta historien vidare.
Hur har ministern och regeringen förvaltat och utvecklat den här skatten?
Minister Tony Asumaa
Tack, fru talman! Skatten är i tryggt förvar, hanteras och förvaras enligt de direktiv och de krav som ställs för att vi ska kunna ha den kvar. Då gäller det förstås champagnen om ltl Lundberg menar den.
Vad gäller förvaltandet vidare och utnyttjandet av skatten så tillsattes en grupp för att se vad man kan göra med den. Vi har ett antal flaskor där nere och idag vet vi inte om det är dugliga att konsumera. Därför har några flaskor skickats till Frankrike till Veuve Clicquot för analys. Analyssvaren skulle vi ha fått till oss för någon månad sedan men då hade vi budgetdebatt och kunde inte åka till Frankrike. I januari kommer vi att åka ned för att få ta del av svaren.
Ltl Britt Lundberg
Fru talman! I juni 2016, för 1 1/2 år sedan ställde vi frågan senast vid en frågestund. Då svarade regeringen att man skulle tillsätta en arbetsgrupp, brådskande och att den skulle jobba intensivt med detta hur man kan ta tillvara berättelsen och använda den här skatten vidare för Åland och för att utvidga turismen men också för att använda skatten på bästa sätt.
För 1 1/2 år sedan skulle man arbeta intensivt lovade minister Asumaa. Kan minister Asumaa redogöra för vad det intensiva arbetet har gett för resultat under de här 1 1/2 åren?
Minister Tony Asumaa
Tack, fru talman! Arbetsgruppen är tillsatt och har jobbat både mer och mindre intensivt under åren. Varför det nu är lite hold är för att vi har väntat på analyssvaren från Veuve Clicquot i Frankrike och därför har vi inte gått vidare i projektet.
Gruppen har idéer hur vi bäst ska kunna förvalta och hur alla ålänningar ska kunna ta del av denna skatt på bästa möjliga sätt. Det kommer vi att presentera bara vi vet huruvida och vad vi kan göra med champagnen som ligger i tryggt förvar.
Ltl Britt Lundberg
Fru talman! Egentligen är berättelserna bäst så länge man inte vet alla fakta, då kan fantasin få flöda. Vi vet inte hur gammalt skeppet är, vart det var på väg, men det finns alla möjligheter att skapa en historia kring det.
Analyssvaret om drycken är drickbar eller inte kan man säkert få via mail, även om det är budgetbehandling och det är kanske inte det som är det allra viktigaste. Har det hänt något under den processen är det en fråga för sig.
Framför allt är hur Åland ska kunna få en ny profil, att gourmet Åland ska kunna lyftas ute i världen. Senast vid klimattoppmötet i Bonn frågade en vilt främmande människa mig, som fick veta att jag var i från Åland, det första de lyfte var champagnen. Det här måste vi verkligen ta väl till vara på.
För att en arbetsgrupp ska kunna jobba behövs en strategi och en vision, vilken är Asumaas strategi och vision, den kan bara politiker skapa?
Minister Tony Asumaa
Tack, fru talman! Landskapsregeringen är ansvarig för gourmet och livsmedelsprodukter därför är vi ytterst noga med vad vi gör eller inte gör med den. Den har även ett kulturhistoriskt värde som inte är att förringa och förakta och givetvis storytelling, det som gäller i dag och storyn lever kvar. De drygt 150 flaskorna som vi har i vårt förvar vill vi göra något med så att vi kan berätta berättelse vidare.
Strategin är att alla ålänningar ska kunna få ta del av champagnefyndet och skatten när Åland fyller hundra år, desto mer vill jag inte gå in på den strategin nu.
Talmannen
Följande frågeställare är ltl Lars Häggblom, varsågod.
Ltl Lars Häggblom
Talman! Efter mycket om och men har kommunerna lyckats ena sig under omsorgsförbundets tak och tillsatt en arbetsgrupp för KST som ska vara klara med sitt arbete våren 2018. Nu har även landskapsregeringen tillsatt en arbetsgrupp för KST, av vilken anledning?
Minister Wille Valve
Talman! Det är fråga om två olika saker. Det som omsorgsförbundet jobbar med handlar om att ombilda omsorgsförbundet till ett KST, d.v.s. det praktiska arbetet med att göra om avtalen.
Den tillsatta arbetsgruppen gör en annan sak, dess uppgift beskrivs i det kommunmeddelande som landskapsregeringen sände till lagtinget där vi berättar att i samband med att lagberedning av kommunreformen inleds tillsätter vi en partsammansatt arbetsgrupp för KST. Den här gruppens uppdrag handlar om att lösa de gränsdragningsproblem som landskapsregeringen tidigare har konstaterat i dialog med kommunerna att existerar i en framtid där vi har ett KST och vi har kommuner med ansvar för äldreomsorg och vi har fortsättningsvis ÅHS. Då finns ett behov av att få vård- och omsorgskedjorna att löpa smidigt mellan dessa organisationer.
Det är två olika saker det är fråga om. Jag förutsätter dock att det kommer att finnas dialog också mellan dessa två arbetsgrupper.
Ltl Lars Häggblom
Borde inte landskapsregeringen tidigare ha backat upp omsorgsförbundet och kommunerna i frågan?
Minister Wille Valve
Vi befinner oss just nu i en dialog med omsorgsförbundet, det har delvis skett på politisk styrelsenivå, just nu äger den rum på tjänstemannanivå. Den dialogen utgår ifrån den ansökan som Ålands Omsorgsförbund lämnade in där man äskade om 60 000 euro för att förverkliga kommunernas socialtjänst.
Frågan som man nu klargör handlar om hur detta arbete ska göras, kommer den att göras med att någon anställs för dessa medel, hur kommer det att koordineras, vem har ansvar för det?
Jag förväntar mig att landskapsregeringen återkommer i sin första tilläggsbudget för 2018 med ett mycket tydligt stöd för denna process, vilket vi redan har uttalat.
Talmannen
Följande frågeställare är ltl Axel Jonsson, varsågod.
Ltl Axel Jonsson
Näringsrätten är en central del av den åländska självstyrelsen. Näringsrätten har som sitt första och främsta syfte att skydda det svenska språket på Åland. Landskapsregeringen kan välja att neka ett företag som söker om näringsrätt med den motiveringen att det kan anses stå i konflikt med det åländska nationalitetsskyddet, exempelvis genom att hota språkbalansen.
Vet alla här i salen var man hittar grunden för ett sådant beslut? Man hittar det i landskapsregeringens principbeslut från 1999. Är det verkligen förenligt med landskapsregeringen syn på rättssäkerhet och god lagstiftning att vi fattar beslut om näringsrätt på enbart grunden av ett principbeslut från 1999?
Minister Nina Fellman
Förstås låter det som länge sedan man tittade på den frågan, det har inte aktualiserats under den tiden jag har suttit på den här posten. Om ltl Jonsson uppfattar att det är ett problem, illa skött, eller att vi beviljar näringsrätter på oklara eller felaktiga grunder är det naturligtvis någonting vi behöver titta på.
Ltl Axel Jonsson
Det är anmärkningsvärt att ministern inte ser det som ett problem. Långt före jag kom in i lagtinget har man från näringslivets sida påpekat bristerna i systemet. Landskapsregeringen har i sitt eget regeringsprogram skrivit in att näringsrättslagstiftningen ska moderniseras och att man ska tillsätta en politisk, parlamentarisk referensgrupp för att gå vidare med arbetet. Vad jag vet har inte någon sådan grupp tillsatts. Arbetet har lagts helt på is åtminstone för en enkel lagtingsledamots insyn i det här fallet.
Problematiken är att vi fattar beslut om näringsrätten på ganska lösa grunder i dagsläget. Det borde inte få gå till på det här sättet, i synnerhet i en sådan värld där vi ser att svenska språket utmanas och hotas alltmera så borde vi utveckla näringsrättsinstitutet och inte hålla det så pass löst som det är i dagsläget. Vi borde stärka möjligheterna att neka näringsrätt till företag som kommer och hotar språkbalansen i det åländska näringslivet i dag. Det använder vi inte och det är ett stort problem och jag beklagar att landskapsregeringen inte delar den synen.
Minister Nina Fellman
Jag uppfattade inte vilken frågan var, jag förstår problembeskrivningen men fanns det en fråga i oratoriet?
Ltl Axel Jonsson
Konkretisera frågeställningen, kommer landskapsregeringen att leva upp till skrivningarna i sitt eget regeringsprogram? Kommer man att ge frågan prioritet, i dag verkar det vara mer eller mindre bortglömd och man tolka ministerns svar på frågan. Kommer man att införa de förslag som Gun Carlsson kommittén lade fram 2009 att det bör inrättas tydliga objektiva i landskapslag stadgade kriterier som ligger till grund för bedömningen av ansökningar om näringsrätt?
De två frågorna, kommer man att tillsätta en parlamentarisk kommitté som man har utlovat? Har man för avsikt att gå vidare med de genomtänkta förslag som redan har lagts för snart tio år sedan när vi har enats och diskuterat frågan de politiska partierna emellan?
Minister Nina Fellman
Min och regeringens avsikt är att uppfylla allt som står i vårt regeringsprogram. Nu har vi kommit halvvägs under mandatperioden och hoppas på att vi också ska få en del arbete gjort under de två kommande åren, vi kommer att
Talmannen
Följande frågeställare är ltl Jörgen Pettersson, varsågod.
Ltl Jörgen Pettersson
Talman! Landskapsregeringen har fått en knapp fullmakt av detta lagting att uppta ett lån på 40 miljoner euro för att färdigställa kortrutten enligt den plan som nu råder mellan östra Föglö i första hand och västra Föglö samtidigt eller möjligen i andra hand.
Samtidigt som detta projekt har pågått vet vi också att det finns ett privat initiativ som har presenterat en OPS lösning, Offentlig Privat Samverkan, kring att bygga en tunnel. Där uppfattar jag att riskerna är mindre, förutsägbarheten större och säkerheten betydande när det handlar om den ekonomiska situationen.
Är det inte dags att sätta kortruttsprojektet på timeout för att utreda OPS och en ny Föglötunnel bättre?
Minister Mats Perämaa
Fru talman! Kortruttsprojekt kommer att spara en hel del kostnader på driftsidan då projektet har förverkligats det går synnerligen väl att senare i andra hand och i nästa steg att komplettera med de tunnelprojekt, de tunnelplaner som finns genom att vi har privata entreprenörer som funderar på det alternativet.
Situationen är lycklig till den delen att vi har människor som intresserar sig för de här frågorna och en landskapsregering som tar sakerna på allvar. Om allting kan falla på plats kommer det att falla på plats stegvis på ett bra sätt för den åländska skärgården och i förlängningen rent finansiellt för lagtinget och landskapsregeringen.
Ltl Jörgen Pettersson
Talman! Initiativet har presenterats för samtliga lagtingsgrupper och jag hävdar att kalkylerna verkar väldigt trovärdiga. Man har presenterat alternativ som går ut på en tunnel från fasta Åland direkt till Degerby. Finansiellt sett ter sig det oerhört mycket mer lockande än att först bygga den stora bron, som mötte väldigt stark kritik från väldigt många och tunga håll, som dessutom skulle lösa trafiksituationen i ett enda slag och skapa en betydligt större framtidstro i skärgården, dessutom skulle det göra Åland större.
Ställer mig tvekande till att man fortsätter med att titta på västra Föglö istället för att med ordning granska detta OPS alternativ?
Minister Mats Perämaa
Fru talman! Vi granskar och kommer att analysera det privata OPS alternativen gällande en tunnel väldigt seriöst för det kan vara ett intressant följande steg i en process där vi förhoppningsvis på sikt har en fast förbindelse mellan Föglö och fasta Åland. Vi ska komma ihåg att projekten ligger väldigt olika i fas.
Bakom landskapsregeringens kortruttsprojekt finns hundratals sidor av utredningar och miljoner lagda för att undersöka projektet. Vi har snart vägplaner färdiga att sätta ut medan det andra projektet ligger betydligt mera bakom i tid, hur vällovligt det än kan vara vilket jag tror att det är.
Projekten kan tas stegvis och kostnadsmässigt kommer vi i slutändan att hamna på en ganska neutral nivå oberoende vilket alternativ man skulle använda. Till fördel för landskapet blir det med båda alternativen.
Ltl Jörgen Pettersson
Tack, talman! Alternativet som har presenterats baserar sig till stor del på kortruttsutredningen. I en jämförelse mellan de olika alternativen i kortruttsutredningen och detta OPS finansierade tunnelalternativ så är det senare överlägset på i stort sett alla fronter.
Livet är ändå sådant att om det kommer nya idéer som är bättre än gamla idéer så bör man ha beredskap att förändra sin plan. I det här fallet är faktiskt argumenten väldigt starka. Vi har väldigt starka förebilder i form av Färöarna, Island, Norge där det faktiskt på riktigt finns väldigt starka argument för att man inte ska bygga en bro överhuvudtaget.
Minister Mats Perämaa
Fru talman! Här på Åland kommer vi att bygga fler än en bro även i framtiden. Broar är en del av en god infrastruktur, det planeras också på norra Åland, där har centern har drivit på den frågan att vi behöver bygga en bro.
Två alternativ har presenterats för planerna för en tunnel. Ett alternativ med tunnel ända fram till fasta Föglö, det andra alternativet att tunneln skulle gå till Gripö. En direkt förlängning där det skulle kroka i med landskapsregeringens kortruttsplaner, som har kommit väldigt långt, där vi snart är beredda att lägga ut vägplaner.
För att en tunnel ska förverkligas så kommer de ledamöter som sitter i det här rummet i något skede att förbinda sig att betala en kostnad på 100 – 50 miljoner euro under ett större antal år i stället för den driftskostnad som vi har idag. Nu har vi svårigheter med 40 miljoner euro, jag ser framför mig att det åtminstone kommer att diskuteras innan vi är färdiga för att bygga en tunnel, även om jag själv förespråkar det som något vi kunde ta i steg två.
Talmannen
Följande frågeställare är ltl Mikael Lindholm, varsågod.
Ltl Mikael Lindholm
Fru talman! I många år har det talats om en jägarexamen, vilket är nödvändigt då den nuvarande är föråldrad. I dagsläget finns inget kompendium att tillgå på ett enkelt sätt så det finns ungdomar som har problem att läsa in sig för att kunna avlägga examen, vilket är bekymmersamt med tanke på framtidens jägare. När kommer den nya jägarexamen att vara på plats?
Vicelantrådet Camilla Gunell
Vi har ingen uppdatering av jaktlagen i det här skedet aktualiserad. Vad gäller jägarexamen kan jag inte svara på om den skulle vara under arbete. Jag ber att få återkomma på den frågan.
Talmannen
Följande frågeställare är ltl Roger Nordlund, varsågod.
Ltl Roger Nordlund
Fru talman! I den s.k. Orkla-uppgörelsen var en av de viktigaste ingredienserna en gemensam biogasanläggning för hela Åland. Nu har det gått ganska lång tid och till min och många andras förskräckelse kunde man läsa i en av ortens tidningar att det inte blir någonting av den stora gemensamma biogassatsningen. Hur kunde det bli så och hur ser landskapsregeringens strategi ut framöver?
Vicelantrådet Camilla Gunell
Sedan Orkla-uppgörelsen togs i syfte att rädda fabriken i Haraldsby har många åtgärder på landskapsregeringens lista fullföljts. Vi har även i samråd med Orkla gått igenom vilka åtgärder vi har vidtagit och vad av löftena som har uppfyllts.
Landskapsregeringen tog i hand på att om Orkla vill etablera anläggningen så har det första tjing och vi inväntar deras svar. Utredningarna som de har gjort har varit ganska omfattande och det har tagit tid för bolaget att komma fram till besked, i mina ögon lite onödigt länge. Jag har känt till beskedet i ca en månad. Det betyder att Orkla kommer att utveckla sin biogasanläggning så att de tar hand om sitt eget potatisavfall, där kommer att ske en viss utveckling.
Nu återstår att lösa den andra frågan, dvs. hur etablerar man en biogasanläggning på Åland som också tar hand om matavfallet som kommunerna producerar och även avfall från slakterier och från fiskindustri? Min och landskapsregeringens avsikt är att så snart som möjligt sätta oss ned med alla berörda parter och diskutera fram en lösning.
Ltl Roger Nordlund
Fru talman! Förutom den miljömässiga nyttan skulle den absolut största nyttan med en stor gemensam anläggning vara kostnadseffektiviteten, där också Orkla skulle vara med. Vi vet att våra förädlingsindustrier kämpar med stora kostnader, t.o.m. större kostnader än sina konkurrenter. Ålands näringsliv har för en tid sedan visat på att det är dramatiskt större kostnader på Åland på vissa andra områden.
Nu gör Orkla en egen satsning, som antagligen kommer att få ett visst samhällsstöd, plus att det måste göras en eller flera andra satsningar på biogasanläggningar på Åland. Kan landskapsregeringen garantera att det ur kostnadshänseende för våra förädlare inte blir dyrare framöver p.g.a. det inte har blivit av? Centern föreslog för ett år sedan i budgeten att man skulle öka på stödet till Orkla för att göra det intressant för dem att förverkliga den stora kostnadseffektiva anläggningen.
Vicelantrådet Camilla Gunell
Biogas är en vetenskap i sig och man kan åstadkomma olika produkter och slutprodukter med en biogasanläggning. Det krävs ändå en viss utredning kring vad man önskar, det avfall man stoppar in i en anläggning vad som ska komma ut i andra ändan, är det biogas och till vad då? Vilka typer av avsättningar har en större avkastning?
Här har Orkla gjort sin bedömning och den kan inte vi ändra på. Det skulle inte ha hjälpt med kryddning av slantar som centerpartiet föreslog, det här är deras eget beslut.
Det kunde gynna Åland att ha flera typer av biogasanläggningar, nu har vi en på Orkla och en på ÅCA. Det finns även ladugårdar som kan tänka sig att skapa anläggningar med det avfall som kommer från gårdarna. Vi är öppna för en diversifierad utveckling.
Ltl Roger Nordlund
Fru talman! Det är utan tvekan en av de viktigaste frågorna som måste få en lösning. Är landskapsregeringen beredd att ta upp tillräckliga ekonomiska medel i budgeten och skapa sådana stödsystem som gör det möjligt att förverkliga flera anläggningar runt om på Åland? Precis som vicelantrådet säger, det kan säkert finnas fördelar med det också men kostnadsmässigt kommer det totalt sett att bli en större investering för Åland än vad det skulle blivit med en gemensam stor anläggning tillsammans med Orkla.
Vicelantrådet Camilla Gunell
Det här går att göra på olika sätt. Man kan via LBU-programmet och andra investeringsstöd stöda anläggningar som är kopplade till lantbruket. Det är dags att fundera över det eftersom sop- och avfallshanteringen är en kommunal angelägenhet. Även fundera kring om det är smartast att bygga en anläggning i kommunal- eller i offentlig regi, borde den göras som ett partnerskap tillsammans med näringslivets aktörer?
I det här skedet ska vi vara öppna för hur många vägar det finns att gå, huvudsaken är att vi åstadkommer anläggningen och att den kommer alla till del och att den tryckt och på ett långsiktigt sätt kan ta hand om matavfall och annat på Åland.
Talmannen
Följande frågeställare är ltl Runar Karlsson, varsågod.
Ltl Runar Karlsson
Tack, fru talman! Häromnatten föll första snön över Åland och häromnatten måste landskapets och andra idkare ut och röja snö, det kom ca 5 cm.
Efter snöfallet gjordes ett uttalande från landskapets väghållare att man nu vill börja röja snö på kemisk väg i stället för mekanisk väg. I media har jag inte hört eller sett ministerns åsikter i detta. Ämnar nu landskapsregeringen att påbörja och införa kemiskt snöröjning istället för mekanisk?
Minister Mika Nordberg
Fru talman! Delvis kan jag vara skyldig till de uttalanden som har gjorts. Det grundar sig på ett samtal vi fick från representanter för den tunga trafiken på Åland tidigare i samband med en avåkning. Där lyfte man frågan, hur ser det ut med halkbekämpningen på Åland? Uppfattningen är att halkbekämpningen skulle ha ändrats jämfört med tidigare år. Vid en genomgång på avdelningen kunde vi konstatera att föreskrifter och regelverket inte har ändrats under de senaste åren. Däremot har klimatet hos oss ändrats, en växling mellan en minusgrad och en plusgrad vilket gör att det kan regna ena timmen och andra timmen är det is.
Halkbekämpningsmetoder vi har använt oss av hittills har varit sandning, men när den tunga trafiken rullar fram så efter ett antal fordon har sanden spolats åt sidan. I samband med det diskuterades att hitta långsiktiga lösningar som ska ligga kvar även vid temperaturskillnader och inte försvinna från vägbanan. Rondellen utanför stan och några andra farliga ställen på begränsade ytor använder man salt och det ligger kvar oberoende och rullar inte av vägen. I det sammanhanget har vi diskuterat att det är en lösning, men en majoritet av ålänningarna som inte vill ha salt på våra vägar.
Ltl Runar Karlsson
Fru talman! Jag fick inte svar på min fråga, jag ska ställa den igen. Kommer landskapsregeringen att införa mera kemisk snöröjning likt som man har i Sverige eller kommer man att fortsätta som man har gjort idag? Jag stöder att man saltar i rondellen och vissa branta backar, det har man gjort i många år och det har accepterats och det är bra.
Kommer man att införa en mera omfattande kemisk halkbekämpning och snöröjning likt det Sverige har? Alla här i salen och alla ålänningar vill veta hur den politiska inställningen är och om man är beredd att betala det miljöpriset som det förorsakar andra trafiksäkerhetsfrågor?
Minister Mika Nordberg
Fru talman! Personligen och från avdelningens sida har vi inte några sådana planer. Med den feedback vi får från de som använder våra vägar tittar vi på vad alternativen skulle vara till det system vi har idag.
Undertecknad, ansvarig minister förespråkar inte saltning för det har miljömässiga negativa konsekvenser t.ex. för våra vattendrag. Vi måste väcka frågan hos användarna av våra vägar, se till att de har däck som är i gott skick och anpassa hastigheten efter väderförhållandet. Att vid halt väglag ta lite längre tid på sig att för att komma fram. Det här är ett sätt att uppmärksamma oss på de utmaningar vi har.
Ltl Runar Karlsson
Fru talman! Blir fundersam och orolig över svaret, det är svävande. Vi får fortsätta bevaka det och se till att man inte inför saltning. På Åland har vi vant oss med att ha halare vägar än vad man har runtomkring oss därför byter man vinterdäck oftare. Även den tunga trafiken behöver tänka på det och har bättre däck.
Det här vinner alla på både bilar, tunga fordon och miljö och vill även påstå att det är trafiksäkrare i och med att det automatiskt sänker hastigheten och vi vet att hastigheten dödar. 95 procent av ålänningarna vill inte ha saltet på vägarna. Sedan är det ett ok för den tunga trafiken men man måste ut och sanda lite mera, det har vi råd med.
Minister Mika Nordberg
Tack, fru talman! Jag välkomnar debatten som frågan har väckt det visar att det finns alternativ till salt, man kan ändra sitt trafikbeteende och övrigt.
På sträckan till Lemland - Långnäs där mycket av den tunga trafiken går har vi inlett en försöksperiod med en annan typ av sand som innehåller finare material som blir att ligga kvar på ytan på ett annat sätt. När man gjorde det förra gången i mera centralort orsakade det väldigt stor dammbildning under våren när sanden ska tas bort. Vi vill pröva det i glesbygden på en tungt trafikerad väg.
Frågestunden slutar
Frågestunden är därmed avslutad. Nästa plenum hålls idag klockan 14.00. Frågestunden är avslutad.