Frågestund den 15 september 2017 kl. 09:30

Frågestund. 1

1    Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 5/2016-2017

Frågstunden slutar 15

 

Frågestund

1        Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 5/2016-2017

Enligt 39 § arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter.

Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut.

Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! Under drogdebatten härom veckan fick vi åter bekräftat att det saknas eftervård för missbrukare som har varit på institution.

Problematiken med den psykiska ohälsan lovade minister Valve vid ett tidigare tillfälle i lagtinget att skulle ta steg framåt genom samlade resurser när Boost skulle komma igång.

Moderaterna har tillsammans med de andra regeringspartierna gått in för en nollvision om självmord, likaså mot mobbing där även straff ska införas. Vi har sett flera budgeter från regeringen under två år, men dessa ärenden lyser med sin frånvaro. Nu har halva tiden gått. Ska regeringen vara trovärdig så måste något hända nu.

Lantrådet och finansministern utsätts för ganska tuffa tag från sin lagtingsgrupp som kontinuerligt skriver insändare i tidningarna om vad som borde göras kring den psykiska ohälsan. Det är ett annorlunda sätt att kommunicera när man har regeringsmakten och särskilt när man har nästan totalt inflytande via lantrådet och finansministern.

Var finns bromsen bästa minister Valve?

Minister Wille Valve

Ltl Lundberg, vad gäller den sista tredjedelen av Lundbergs anförande så må det ställas till någon liberal minister.

Vad gäller de första två tredjedelarna av Lundbergs frågor så jobbar landskapsregeringen aktivt med att förebygga psykisk ohälsa. Ett av initiativen på området är samgåendet mellan barn- och ungdomspolikliniken och barnavdelningen.

Nollvisionen mot självmord, som landskapsregeringen har skrivit in i sitt regeringsprogram, har vi också förverkligat genom att ha inrättat en självmordslinje vars verksamhet vi har följt upp, utvärderat och nyligen beslutat om att vi ska fortsätta.

En icke oansenlig faktor i det förebyggande arbetet är den tredje sektorns arbete. Landskapsregeringen har idag klubbat nya PAF-riktlinjer där vi kommer att prioritera barns och ungdomars välbefinnande. Vi kommer framförallt att införa ett krav på att föreningar bör ha en strategi för hur man hanterar alkohol- och drogmissbruk.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! Om jag uppfattade det rätt så har alltså socialministern lagt fram en massa frågor och förslag till landskapsregeringen där finansministern och lantrådet har stoppat dem eftersom socialministern här hänvisade till att det är lantrådet och finansminister som tydligen är problematiken för att dessa frågor inte går framåt. Jag är inte riktigt säker på att jag tror på det, men det får ni visa genom handling istället.

Däremot är det någon annan som ska lösa den här problematiken. Det behövs pengar in i budgeten, det behövs en åtgärd för att det ska finnas en eftervård på Åland. Misslyckande i form av återfall är svårt. Det är svårt för missbrukare, det är svårt för de anhöriga, det är svårt för vännerna och det är ett misslyckande för samhället. Vad tänker man göra åt avsaknaden av nätverk och åtgärder efter det att tiden på behandlingshemmet är över?

Minister Wille Valve

Vad gäller drogmissbruk och specifikt eftervården så avser landskapsregeringen inom kort att komma med en övergripande strategi som vi har utarbetat tillsammans med samtliga lagtingspartier. Det finns givetvis möjligheter att komma med synpunkter och förslag från oppositionens sida vilket vi välkomnar, om man till någon del önskar förbättra den här gemensamma strategin som vi har tagit fram tillsammans.

Det är inte någon annan som ska göra det, utan det är vi som ska göra det och gör, vilket jag berättade i föregående anförande.

Jag förstår överhuvudtaget inte varifrån ltl Lundberg har fått uppgifterna om att jag skulle trivas dåligt med lantrådet och finansministern? Det är ett mycket märkligt påstående som jag hoppas att noteras i plenarprotokollet för framtida generationer.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! Vi har föreslagit här i lagtinget att alla partier skulle samlas under den första budgetbehandlingen som vi hade när den här regeringen tillsattes. Det fanns en total samsyn bland dem som uttalade sig att regeringen bör göra någonting. Det var både regeringspartier och oppositionen som sade det. Vi föreslog att man skulle kalla in alla centrala aktörer som har med drogsituationen att göra, ta sedan ut det viktigaste som borde göras och sätt in det i budgeten. Regeringspartierna ville sedan inte vara med vid det senare tillfället.

Regeringen talar om strategier, regeringen talar om papper och regeringen talar om dokument. Dessutom har vi nu ett KST som regeringen ytterligare nu har skjutit på framtiden. Det här leder till allvarliga följder för vårt samhälle. Vi har en situation ute i samhället nu som verkligen inte bara går att vara bekväm med och låta den fortsätta där ute. Åtgärder måste till nu och det är väldigt brådskande!

Minister Wille Valve

Jag tror aldrig att jag har sagt det här i en frågestund förut, men det är totalt meningslöst för landskapsregeringen att svara på Lundberg sista replik. Det var ett sådant hopkok av olika saker så att det inte går att bena ut under de sekunder som jag har till mitt förfogande nu.

Låt mig konstatera att landskapsregeringen faktiskt har gjort det som Lundberg efterfrågade på drogområdet. Vi har suttit med samtliga lagtingspartier, vi har skrivit ner vad vi tycker att bör göras och det kommer även att ge avtryck i budgeten.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Bert Häggblom, varsågod.

Ltl Bert Häggblom

Herr talman! Jag vill ställa en fråga utgående ifrån att landskapsregeringen i går hade en presskonferens.

Lagtinget satt samlade här hela dagen i går. Under lunchpausen hade landskapsregeringen en presskonferens om tvångssammanslagningar av kommuner.

Den lagstiftande församlingen på Åland är Ålands lagting. Någon information om lagförslag eller annat har inte presenterats till lagtinget.

Självstyrelsen är titt som tätt kritisk mot Finlands regering för att man blir överkörd och inte får ge utlåtande. Varför är inte lagtinget den första instansen som bör få informationen om en tvångssammanslagning av kommunerna?

Minister Nina Fellman

Under presskonferensen i går presenterade landskapsregeringen en reviderad version, en reviderad syn, utgående ifrån de processer som har pågått under ett halvår sedan vårt meddelande till lagtinget i mars. Då berättade vi ganska uttömmande hur vi tänkte gå tillväga med lagstiftning för att ändra kommunstrukturen på Åland.

Lagtinget valde då att inte utskottsbehandla frågan och inte ta den till vidarebehandling därför att man vill invänta ett lagförslag som lagtinget konkret skulle ta ställning till.

I det här fallet ville vi bara informera allmänheten, politiska partier och media om en liten kursändring, i det förslag som vi har lagt, om de viktigaste delarna. Framförallt när det gäller den tvingande delen av lagstiftningen så är den precis densamma som i det meddelade som kom till lagtinget i mars.

Jag vill ytterligare säga att den utsträckta hand som gavs då i diskussionerna i lagtinget gäller fortfarande, dvs. att oppositionen är välkommen att delta och samarbeta kring det här projektet i den parlamentariska grupp som har tillsatts. Det är bara att säga; ”jag vill vara med och jobba med detta, jag vill ha mer information” så kommer man gladeligen att få den.

Ltl Bert Häggblom

Tack, talman! Vi har en kommunal självbestämmanderätt. Kommunerna har en självstyrelse som bör respekteras och man måste också se till att den följs, så att inte kommande lagstiftning blir en kaksmet som det har varit med rösträttsåldern och räddningslagen, dvs. att den faller.

Borde man inte då informera dem som direkt berörs, dvs. kommunerna, de kommunala förtroendevalda? Man borde informera vad som är landskapsregeringens syn på det här och varför landskapsregeringen vill göra det här.

Samtidigt har vi en lagstiftning här i lagtinget som debatterades så sent som i går angående hur landskapsandelarna till kommunerna ska fördelas och hur man försöker försämra för kommunerna. Anser landskapsregeringen att man informerar på ett korrekt sätt?

Minister Nina Fellman

Det korta svaret på frågan är ja. Innan presskonferensen i går hade vi ett samråd med kommunerna och informerade om landskapsregeringens avsikter om förändringarna som har kommit till stånd genom den process som har förekommit sedan landskapsregeringen lämnade sitt meddelande. Det handlar om de reaktioner som har kommit från kommunerna både när landskapsregeringen har varit ute och hört kommuninvånare, kommunfullmäktigen och styrelser och de formella svar som har kommit från kommunerna.

Vår strävan, och särskilt min strävan, genom hela processen har varit att vartenda ord som produceras, varenda utredning som finns i den här processen ska vara tillgängliga för alla som vill bekanta sig med dem.

Jag vill ytterligare poängtera att ltl Häggblom är välkommen med i processen.

Ltl Bert Häggblom

Tack, herr talman! Jag vill då veta hur landskapsregeringen avser att befolkningen i landskapet Åland, kommuninvånarna över 18 år som har kommunal rösträtt, ska få komma till tals beträffade kommunindelningen?

Minister Nina Fellman

I den process som landskapsregeringen har inlett nu så inleder vi lagberedningen nästa vecka. Lagberedningen kommer att pågå under ett antal månader. Sedan kommer det att skickas ut på remiss i vanlig ordning till kommunerna som kommer att få grundligt med tid på sig att fundera på om det är bra, dåligt eller hur de vill påverka på något sätt. Det görs precis som i den vanliga lagstiftningsordningen som är känd sedan länge.

När det gäller kommuninvånarnas möjligheter att delta i processen så är den öppen konstant. Kommuninvånarna har möjlighet att i val rösta så som de finner för gott.

Talmannen

Följande frågeställare ltl Runar Karlsson, varsågod.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel, det tror jag att vi alla är överens om.

Våra råvattentäkter till våra reningsverk som idag levererar ett rent och friskt vatten är mer eller mindre hotade. De blir i sakta mak sämre år för år.

Nu senast kom det en ny larmrapport globalt att man har hittat mikroplaster i insjöarna i en mycket stor omfattning.

Min fråga är: Kommer landskapsregeringen på något vis att följa upp det och utvidga sina provtagningar av insjöarna som man tar dricksvatten ifrån?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Tack, det är en mycket, mycket bra fråga som ltl Runar Karlsson ställde och otroligt aktuell. Jag tror att ledamoten kanske inte vet hur aktuell den är. Vi pratade senast den här veckan om att vi måste starta arbetet med att ta fram en anti-plast strategi på Åland, med alltifrån mikroplaster i vatten.

Mariehamns stad gör nu provtagningar i Slemmern och på en annan plats. På Ålands Vatten är man också medveten om den här frågan, den blir alltmer aktuell ju mer vi etablerar konstgräsplaner och när vi etablerar vägar, t.ex. är bildäcken den största orsaken till mikroplaster. När man har vägar så här nära vatten så är det risk att det kommer ut mycket mikroplaster. Så det är en otroligt aktuell fråga.

Vi kommer att påbörja arbetet med en strategi kring plastfrågor generellt. Det finns fortfarande också mycket balplast och annat ute som grävs ner vilket också bidrar till mikroplaster som är ett stort bekymmer.

När det gäller vattentäkter så är det meningen att vi till årsskiftet ska få klart vatten- och avloppsplanen som Ålands Vatten jobbar med, men den blir nu fördröjd. Det är svårt att få fram information, från kommunerna särskilt, kring olika enskilda avlopp som finns i närheten av vattentäkter och andra utsläppskällor till vattentäkterna.

Om vi ska få de här vattentäkterna skyddade så krävs det ett effektivt samarbete med kommunerna, med Ålands Vatten och landskapet för att komma åt den här problematiken, och framförallt få fram tillräckligt med kunskap om tillrinning till vattentäkterna.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Jag stöder å det varmaste jobbet med att skydda dem. Rent konkret vet man ganska mycket redan vad man ska göra idag, det är bara att komma till skott.

Min fråga var: Kommer landskapsregeringen att undersöka insjöarna, som man tar dricksvatten ifrån, om de innehåller mikroplaster eller inte? Om de innehåller mikroplaster så är det väl antagligen så att dagens reningsverk inte klarar av att avskilja mikroplasterna utan de hamnar hemma i kranen och i människokroppen. Det kan vara så att man måste bygga ut reningsverken med ytterligare ett steg som kostar ganska mycket pengar. I den belysningen, när man pratar om att industrin ska få billigare vatten och billigare el osv. så blir det på landskapets bord att fundera på hur man ska hantera detta.

Kommer man att göra undersökningar om insjöarna innehåller mikroplaster?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Det måste vi göra. Vi måste se till att vi har tillgång till mikroplastfritt vatten till medborgarna.

Det stämmer att det kommer att kräva vissa investeringar. Idag har man inte tillräckliga filter som fångar upp de minsta mikroplasterna. Det kommer att krävas investeringar, antagligen både i vattenrening men också i det vatten som går från t.ex. Lotsbroverket ut i havet. Det är illa om mikroplasterna kommer in i människan men det är också väldigt illa om mikroplasterna kommer ut i havet och i miljön så att fiskar och annat äter detta och dör, för de fyller magen med mikroplaster framom att äta plankton och annat. När vi en gång har mikroplaster i kretsloppet så är det ett väldigt stort och svårt problem att åtgärda.

Många länder i Europa har nu upptäckt att de har mikroplaster när man vrider på kranen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Ja, jag är medveten om att plaster i miljön är ett jätteproblem. Användningen av plasterna ökar från dag till dag, tyvärr. Man pratar om att man ska minska på plastkassarna, men det ökar på andra håll istället.

Det känns ju bra att vicelantrådet jobbar aktivt med den frågan. Det är också bra att man börjar prata om att man borde installera någon form av filter i reningsverkena. Det kan hända att landskapsregeringen återkommer på något sätt i budgeten om hur detta ska finansieras. Det kanske blir orimlig att belasta reningsverkena och abonnenterna för den kostnaden. Vad vet jag vad det kostar? Det är bra att man följer upp det här. Det känns som att vicelantrådet är välmedveten om det här och funderar -tillsammans med åtminstone de största reningsverken - på hur man ska hantera detta. Sedan får de mindre reningsverken på något vis haka på i den kunskapen och i de investeringarna. 

Vicelantrådet Camilla Gunell

Tack, angående frågan om vattentäkterna så var jag förra veckan med på ett möte med Ålands Vatten för att diskutera kring skyddet av de befintliga vattentäkterna. Vi är också medvetna om att Åland kanske borde ta i bruk ytterligare en vattentäkt för att klara försörjningen.

När det gäller mikroplaster och plastfrågan så har landskapsregeringen en överläggning på tisdag för att påbörja arbetet med plaststrategin.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Axel Jonsson, varsågod.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! Under de senaste 1 1/2 åren har en ganska obehaglig journalintrångshärva nystats upp vid ÅHS. I juni fick över 330 personer brev med meddelande om att de förmodligen hade fått sina journaler granskade av obehöriga personer på ÅHS.

Senare har det också kommit fram att över 167 barn i åldrarna 0-6 har drabbats av det här. Det är förstås mycket tragiskt och beklagligt.

Min första fråga blir därför till ministern: Hur har det överhuvudtaget kunnat ske?

Minister Wille Valve

Hur det har kunnat ske? Ja, man kan ju inleda med att konstatera att ÅHS under flera år har konstaterats i såväl landskapsregeringens officiella dokument och också i revisorns granskningar ha en väldigt stor IT-skuld. Den IT-skulden åtgärdats just nu vilket vi kommer att märka i kommande budgetar. En konsekvens av IT-skulden är att säkerheten inte längre går att garantera på en sådan nivå såsom man bör kunna göra i ljuset av dagens lagstiftning och förordningar. Till den delen hänger det direkt ihop med att vi behöver få nya system, nya krypteringar och nya procedurer på ÅHS. Att göra det kommer att kosta pengar, väldigt mycket pengar, men det är absolut nödvändigt att vi gör det.

Det kommer också att genomföras en översyn av lagen om patientens och klientens ställning och till vissa delar också offentlighetslagen för att råda bot på detta otillfredsställande läge. En absolut förutsättning är att vi får de nya systemen på plats i ÅHS.

Ltl Axel Jonsson

Det är förstås bra att man jobbar med frågan. Det har ändå gått en ganska lång tid sedan man upptäckte de här bristerna. Man kanske har haft kännedom om dem tidigare, men det har åtminstone synliggjorts på ett helt annat sätt under de sista 1 1/2 åren.

Den 6 februari lovade ÅHS att från och med hösten ska vi ha en loggmonitor som tänder varningslampor om någon obehörig går in en patientjournal. Är detta på plats? Vi befinner oss nu på höstkanten och det här löftet, att det ska vara bättre rutiner på plats, har man gett alla som använder ÅHS sjukvård framöver. Den enkla frågan är: Finns detta system på plats i dagens läge?

Minister Wille Valve

Jag svarar likaledes enkelt; jag har fullt förtroende för att ÅHS-styrelse gör precis allting som man kan göra under kort sikt. Men långsiktigt så finns det ingen annan bot på den situationen, som vi befinner oss i, än att vi byter ut systemen helt och hållet.

Ltl Axel Jonsson

Jag förstår alltså ministern på det viset att de löften som man gick ut med i februari om att få nya systern på plats, det har man ännu inte gjort. Är det så som ministerns svävande svar ska tolkas?

Slutligen så väcktes det kritik mot ÅHS hantering av journalintrången så sent som för en vecka sedan. Man uttalade bl.a. följande: ”Från ÅHS har vi fått beskedet att först utreds de senaste fallen eftersom de äldre kan vara preskriberade eller snart bli det. Men alla som har drabbats av journalintrång har rätt att få veta det oavsett om den skyldiga personen kan straffas för saken eller inte”. Det här tycker jag att är mycket, mycket relevant. Det handlar trots allt ändå om kanske de mest personliga uppgifter som vi på det offentliga Åland och sparar och lagrar vad gäller enskilda personer.

Min sista fråga blir därför till ministern: Kommer alla att få sin sak utredd?

Minister Wille Valve

Lika mycket som jag kan kommentera en pågående polisutredning och hur man resonerar i den, så lika mycket kan jag kommentera huruvida det loggsystem som ltl Jonsson lyfte fram är på plats och har fungerat. Jag lovar givetvis att kontrollera saken och återkomma till det.

På basen av det som har skrivits i medierna så är det nog en rimlig utgångspunkt att alla som har berörts, oberoende av hur liten utsträckning det är, så blir underrättade.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Harry Jansson, varsågod.

Ltl Harry Jansson

Talman! Min fråga handlar om den kommunalt samordnade socialtjänsten och hur landskapsregeringen avser att hantera den här oerhört viktiga reformen. Därmed är min huvudfråga redan ställd här och nu.

Medan ministern funderar så kan vi konstatera att KST, som den kallas i vardagligt tal, är ju den viktigaste produkten som tidigare lagting levererade under perioden 2011-2015. Några få ledamöter röstade i slutskedet emot den här viktiga reformen, men det fanns en otroligt stor majoritet om att KST behövs.

Tanken om en likvärdig service, en effektiv användning av resurserna, en samlad kompetens och en ökad specialisering var några av de argument som användes. Hur avser landskapsregeringen att hantera KST-frågan under återstående delen av mandatperioden?

Minister Wille Valve

Tack ltl Jansson. Såsom ltl Jansson känner till så har inte KST, kommunernas socialtjänst, berörts i de diskussioner som har förts och vars resultat presenterades i går. Läget är således strikt juridiskt sett oförändrat för KST, dvs. sedan den 1 september befinner vi oss inne i fas ett. I teorin kan samtliga kommuner i morgon komma in med en gemensam ansökan om hur de vill ordna socialvårdsområdet, alltså den lagändringen är i kraft.

Landskapsregeringen anser att det finns två omständigheter att beakta i det fortsatta arbetet med KST. Den ena är att det rättsområde som KST ska tillämpa i framtiden kommer att genomgå en ganska stor förändring. Den andra omständigheten är givetvis att vi går från 16 kommuner till 4 kommuner.

Det här är en fråga som landskapsregeringen omsorgsfullt kommer att analysera och återkomma till.

Ltl Harry Jansson

Minister Valve har då meddelat till Ålands omsorgsförbunds arbetsgrupp att man nu ska vänta. Är det riktigt ansvarsfull politik att man väntar och ser? Det må ju vara att landskapsregeringen och partierna bakom har en vision om hur den kommunala sektorn kommer att förändras. Men det är ju likvärt en vision.

Vi har från centergruppen konstaterat att det inte finns någon juridisk möjlighet att med tvång tvinga ihop kommunerna, även om landskapsregeringen också här naturligtvis kommer att pröva sina vingar och misslyckas än en gång.

Frågan är: Är det ansvarsfullt att hålla hundratals klienter och en personalgrupp på ungefär 250 personer i ovisshet om hur den här reformen kommer att avancera? Landskapsregeringspartierna har ju tidigare varit så noga med att vi ska ha god kvalitet i beslutsfattandet och i rättsskyddet etc.

Minister Wille Valve

Ja, ltl Jansson, man har den visionen att kommunreformen är en beståndsdel i de andra reformerna som landskapsregeringen jobbar med, och då tänker jag givetvis på alltifrån kortrutt till landskapsandelar. Listan är lång.

När jag fick frågan från Ålands omsorgsförbund så gav jag då det beskedet att det kan vara klokt att just nu vänta. Orsaken till att jag meddelade det till omsorgsförbundet var att då var ännu inte vår framtida kommunkarta publicerad. Det är, kort sagt, schyst, att de berörda aktörerna vet hur landskapsregeringen ser på framtiden och hur vi ser på den framtida kommunstrukturen när man resonerar kring vilka system man ska bygga upp. Landskapsregeringens önskan är helt klart att de system som vi bygger upp ska passa ihop med framtidens kommunstruktur som kommer att bestå av fyra kommuner.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Då, bästa minister Valve, är det som så att den juridik vi har att följa idag är den som lagtinget har beslutat om. Vi har i lagtingslagar sagt hur den kommunala socialtjänsten ska ordnas. Sedan, som sagt var, må regeringspartierna ha visioner. Men att gå emot det som egentligen är lagtingets samlade åsikt om hur den här sidan ska ordnas upp, alltså en större trygghet inom en viktig del av socialtjänsten, det är lite ansvarslöst att man hanterar det på det här viset i och med att ingen vet hur den kommunala processen kommer att fortskrida.

Slutfrågan: Hur avser landskapsregeringen att hantera Ålands omsorgsförbund? Tidigare har man sagt att man inte får dela upp omsorgsförbundet och därmed har man stoppat de tidigare processerna bl.a. på norra Åland. Hur tänker landskapsregeringen hantera Ålands omsorgsförbund?

Minister Wille Valve

Till den delen hänvisar jag till mitt första anförande vad gäller påståendet att man inte skulle få dela upp omsorgsförbundet. Jag är något förundrad eftersom landskapsregeringen under två mandatperioder nu har kommunicerat att det uttryckligen är det som bör göras i det fallet att kommunerna väljer att gå in för fas ett. Det finns juridiskt sett ingen annan möjlighet då.

Fas två är, precis som ltl Jansson vet, en ombildning av omsorgsförbundet.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Stephan Toivonen, varsågod.

Ltl Stephan Toivonen

Herr talman! Vi debatterade nyligen energi- och klimatstrategin. Det blev en ganska kort debatt och därför blev det också en del frågor obesvarade. Jag tänker fortsätta lite på temat elbilar/gasbilar.

 I landskapsregeringens förslag till strategi nämns överhuvudtaget inte gasbil. Energiminister Tiilikainen från Finland säger att det snabbaste sättet att få bort bensinbilarna är att konvertera dem till gasbilar. Det kostar ungefär 3 000 euro per bil.

Jag har förstått att fru vicelantrådet i andra ärenden har haft kontakt med ministern. Hur kommer det sig att ni inte följer Finlands och Sveriges exempel när det gäller gasbilar? Varför har ni överhuvudtaget inte gasbilar med i strategin?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Tack för det. När det gäller bilfrågan så är väldigt mycket av politiken kring konverteringar till andra framdrifter; el, gas osv. en fråga för skattepolitiken i landet. Samhällets roll är att upprätthålla en infrastruktur. Just när det gäller elbilar så bygger vi ju nu ut ett nät av tankstationer/laddstationer för elbilar.

I universitetet i Villmanstrand har man gjort en utredning och kartläggning över förhållandena på Åland och vilka reformer vi bör göra först på det här området. Man har sagt att bilismen och övergången till elbilar vore väldigt lämpligt i det åländska samhället eftersom våra sträckor här är relativt korta och det går bra att fungera med elbil på Åland. Det är en lämplig åtgärd. Elbilar har nog mera varit alternativ ett och det känns som ett kortare steg.

Vad gäller gasbilar så följer vi utvecklingen där. I mina samtal med ministern Tiilikainen kommer jag att diskutera vilken politik man kommer att ha gällande medborgarnas möjligheter att också köpa olika typer av bilar och när det gäller att konventera samt vad staten kommer att vara behjälplig med.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, herr talman! Jag känner till de här laddstationerna som jag har förstått att konsumenterna ska få använda gratis. På fastlandet kommer man att stöda elbilar och gasbilar på ett likvärdigt sätt. Jag hade hoppats på att få höra lite mera om de eventuella gasstationerna. Jag har i alla fall fått reda på att om man övergår till gasdrift så minskar man ju koldioxidutsläppet med 25 procent, men man minskar också alla cancerogena ämnena som sot osv.

Den här gasen kunde faktiskt komma från lokala biogasanläggningar jämfört med t.ex. Jeppo biogas. Allt detta borde ju passa i linje med er politik. Varför satsar ni då inte på biogasstationer?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Ja, kanske vi måste ta en sak i taget. Våra utredare och sakkunniga inom det här området har inte lyft fram gasbilar som ett tydligt exempel lika väl som elbilar.

Likaså har de universitet som har tittat närmare på Åland diskuterat elbilar framom gasbilar.

Men inte stänger vi dörren för någon utveckling. Det här kan mycket väl vara ett alternativ också.

Ltl Stephan Toivonen

Herr talman! Det låter väldigt bra. För det är, som jag ser det, två olika saker. Det ena är vilka nya bilar som man köper, men som sagt var vi har många tusen bensinbilar, hur många kommer jag inte ens ihåg, och gör man ingenting åt dem så kommer vi att ha dem i många år ännu.

Avslutningsvis har jag en liten fråga kring elladdningsstationerna. Som jag har läst i pressen, är det faktiskt meningen att också företagare ska få använda sig av den så kallade gratis elen, dvs. el som betalas av skattebetalarna? Vad jag kunde läsa i tidningen så planerade till och med en taxiföretagare från Finström att använda sig av de här stationerna. Jag undrar om detta är enligt taxireglerna och om ministern inte ser några som helst politiska eller kanske också moraliska problem i den situationen?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Det är inte landskapet som bygger de här laddstationerna. Vår hållning här är att eldistributörerna bygger dem, servar dem och underhåller dem. På det viset beslutar de också om betalning ska ske vid tankning eller inte.

De två stationer som öppnar vid Maxinge - invigning av den stationen den 7 oktober och sedan en station i Godby - de upprättshålls av Ålands Elandelslag. Den stationen som kommer här vid biblioteket upprätthålls av Mariehamns elnät.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Fredrik Fredlund, varsågod.

Ltl Fredrik Fredlund

Herr talman! Tidigare i veckan fick vi läsa i lokalpressen om att Högsta domstolen har underkänt lagförslaget om rösträttsåldern. Min fråga till minister Fellman är: Hur mycket har denna utredning kostat de åländska skattebetalarna?

Minister Nina Fellman

Herr talman! Jag kan inte i detalj redogöra för vilka kostnader lagberedningen har haft för att ta fram den här lagstiftningen. Den är ju en del av en process som inleddes redan under den förra mandatperioden där både en expertgrupp och en parlamentarisk arbetsgrupp funderade över hur vallagstiftningen på Åland skulle reformeras. Det var bl.a. genom jämställdhetsbonusar för partierna, förberedelser för att gå över till e-röstning, vilket så småningom kommer till lagtinget och frågan om sänkt rösträttsålder. Det var dessa förslag som den arbetsgruppen kom fram till och som den här landskapsregeringen nu har fört vidare.

Ltl Fredrik Fredlund

Då tackar jag för det svaret. Tack!

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Mikael Lindholm, varsågod.

Ltl Mikael Lindholm

Herr talman! Under sommaren och hösten har provperiod med turlistor på såväl Töftö som Seglinge linfärjor pågått. Det har framkommit att detta inneburit problem på bägge linjer. Då utvärderingen ska utföras undrar jag om landskapsregeringen kommer att väga in de samhällsekonomiska aspekter med dyrare transporter och förlängda väntetider för såväl det offentliga som privatpersoner och näringsliv?

Dessutom vore det intressant att få siffror på vad infrastrukturavdelningen anser sig ha sparat på detta projekt.

Minister Mika Nordberg

Tack för det. Landskapsregeringen har haft en arbetsgrupp som har jobbat med utvärderingen.

Under den provperiod som nu har varit har man kunnat konstatera att man har kunnat göra inbesparingar. Man har en bränsleinbesparingsfaktor på cirka 17 procent. Det finns även inbesparingar när det gäller slitage och annat.

I den enkätundersökning som vi har gjort så är vi däremot också medvetna om att det har funnits vissa brister i det upplägg som vi har haft nu. Därför tror vi att man behöver utvidga den här testperioden för att komma tillrätta med dem och få ytterligare information innan man kan slutligen kan ta ställning i den här frågan.

Ltl Mikael Lindholm

Tack, herr talman! 17 procent, det låter ju mycket och bra, men gäller det på bägge linjer? Sedan har jag förstått att från Seglinges sida har ju Kumlinge kommun hänvisat till att det har fördyrat både skolskjuts och kollektivtrafik. Jag tycker att man kan ju inte enbart se på infrastrukturavdelningens möjliga inbesparingar.

Det skulle vara ytterligare intressant att veta hur man har kunnat beräkna hur mycket slitaget minskar med turlista efter en sådan här pass kort period?

Minister Mika Nordberg

När det gäller utvärderingsprocesserna så är de inte riktigt tidsmässigt i fas mellan Seglinge linfärjan och Vårdös linfärja på Töftölinjen. Töftölinjen startade delvis senare och den kommer att fortsätta lite längre.

När det gäller Seglingelinjen så är utvärderingsarbetet ännu igång.

När det gäller själva Töftölinjen, där utvärderingen har kommit längre, så har man konstaterat att med turlista nu så har man haft färre turer på totalen och det gör att det sliter mindre på färjeanläggningar och på färjan.

Ltl Mikael Lindholm

Det skulle också kunna vara intressant, tror jag, både för dem som sitter här i salen och även för Ålands befolkning att få reda på hur mycket på årsbasis som landskapsregeringen räknar med att spara med en turlista på Töftöfärjan?

Minister Mika Nordberg

Ekonomiskt så sparas det en hel del.

Jag tror att det förslag som idag ligger på mitt bord, och som vi kommer att ta ställning till inom en väldigt snar framtid, är att man ska förlänga testperioden för Töftöfärjan med en ny reviderad turlista. Det innebär bland annat att vi kommer att förlänga tio minuters turlistan på förmiddagar och eftermiddagar. Utöver det kommer vi att gå ifrån en intervalltid på 20 minuter till en intervalltid på 15 minuter.

I enkätsvaren har det framkommit att trots turlistan så har färjan inte alltid avgått i enlighet med turlistan och det ska vi kunna åtgärda med en ny turlista som har en bättre tidsram, tror vi.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Brage Eklund.

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! Enligt media har driftsentreprenören för linjen Långnäs-Galtby med instickningar en obetald faktura på 170 000 euro. På vilket sätt har en sådan summa uppstått? Vilka tjänster har gjorts åt bolaget eftersom summan har blivit så stor? Om det är underhållsarbeten så borde väl entreprenören själv stå för den och inte landskapets verkstad.

Minister Mika Nordberg

De uppgifter som har florerat i media härstammar ifrån att Ålands landskapsregering har verkstad ute i Möckelö. Den verkstaden har tidigare servat våra frigående fartyg och även tillhandahållit ett reservdelslager för våra frigående fartyg. De fakturor som är oreglerade härstammar från olika reservdelar, oljor, filtar och annat som hör till själva driften av fartyget. Det är helt riktigt så att kostnaderna för konsumtionsvaror som oljor, filtar och annat har helt enkelt uppkommit av försäljning från verkstadens lager.

Ltl Brage Eklund

Vad händer om fakturan blir obetald längre än 60 dagar? Enligt avtal, punkt 16, har beställaren rätt att avbryta kontraktet omedelbart. Jag citerar: ”Bägge parter har rätt att säga upp detta avtal med omedelbar verkan ifall den andra parten på ett väsentligt sätt har brutit mot sina förpliktelser eller att det är uppenbart att ett väsentligt kontraktsbrott kommer att inträffa.” Längre ner i stycket står det: ”Som väsentligt kontraktsbrott avses även att beställaren eller entreprenören trots ett skriftligt meddelande inte erlagt betalningen för en klar och ostridig faktura senast 60 dagar räknat från förfallodagen.”

Vad tänker landskapsregeringen göra i sådant fall att fakturan inte blir betald?

Minister Mika Nordberg

Tack, herr talman! Det pågår idag förhandlingar med driftsentreprenören om en betalningsplan för de utestående fakturorna. Det förs även en dialog om en sammanställning av fördelningen mellan kostnaderna för de uppkomna fakturorna.

Jag känner mycket väl till den punkt i avtalet som ltl Brage Eklund tog upp. Jag vill passa på att ställa en fråga i och med att han ändå har en replik kvar. Menar då ltl Brage Eklund att vi borde säga upp avtalet med driftsentreprenören?

Ltl Brage Eklund

Herr talman! Det är så att det är jag som ställer frågorna och inte ministern i det här fallet.

I punkt 6.9 står: ”Entreprenören ska använda sig av miljövänlig körning och så och låg bränsleförbrukning som möjligt.” Har man gjort jämförelser mellan tidigare körning, när landskapet skötte trafiken, och nuvarande entreprenör? Har bränsleförbrukningen minskat, är den fortfarande på samma nivå eller har den stigit?

Minister Mika Nordberg

Jag vet inte hur noga ltl Brage Eklund har läst avtalet. Det finns också ett vitesförfarande hos entreprenören i avtalet att de ska hålla turlistan. För att hålla turlistan så kanske fartygen har kört lite för fort. Utifrån avtalet finns det egentligen inte någon faktor att påverka det. Landskapsregeringen kommer i de kommande avtalen att hitta en formel för att man ska kunna göra en större driftsinbesparing.

När det gäller vem som frågar så ville jag fråga ltl Brage Eklund om han menade det.

Talmannen

Följande och sista frågan ges till vtm Veronica Thörnroos, varsågod.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! I går fick vi via presskonferensen reda på att sex skärgårdskommuner ska bli fem och dessa fem ska slås samman.

Mina tankar går osökt till revymakarna Ekborg och Wolgers; ”bunta ihop och slå ihjäl!”. Det är ju det som landskapsregeringen nu gör med skärgården.

Man exkluderar Vårdö och därmed också de näringsstöd som de är berättigade till.

I det system som landskapsregeringen nu föreslår så får de fem kommuner, som man nu slår ihop, 4/5 lägre landskapsandelar.

Min fråga till lantrådet är: Tycker lantrådet att det har varit en god och fördjupad dialog med ålänningarna, kommunerna, näringslivet, tredje sektorn och fackföreningarna, speciellt i det här fallet i går med skärgårdskommunerna?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag kan väl börja med att konstatera att när man ser på kommunstrukturen, och när landskapsregeringen har varit runt och diskuterat, så har det inte funnits ett enda pussel och det har inte funnits en enda lösning. De som säger att kommunerna själva ska ta initiativ och bestämma, så det finns ingenting sådant, för det ser väldigt olika ut i kommunerna.

Ute i skärgården finns de som tycker att en skärgårdskommun inte är en bra idé, men det finns också många skärgårdsbor som tycker att en skärgårdskommun är en bra idé.

Som sagt var, landskapsregeringen har tagit sitt uppdrag på stort allvar, vi har fört dialog och kommunerna haft möjligheter att ge remissutlåtanden. Landskapsregeringen har varit på ort och ställe och diskuterat med kommunerna.

Sedan när det gäller den vidare processen så för vi en helt transparent process som minister Fellman mycket riktigt påpekade. Vi vill att folk ska vara delaktiga och vi inbjuder till fortsatt diskussion, men processen går vidare.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Jag talar nu explicit om presskonferensen i går, där sex skärgårdskommuner helt plötsligt blev fem och de fem ska slås ihop utan att man överhuvudtaget har fört en dialog med dem.

Därför frågar jag igen om det som står i landskapsregeringens eget regeringsprogram, dvs. att man ska ha en god och fördjupad dialog med ålänningarna, kommunerna, näringslivet, tredje sektorn och fackföreningarna. Är det någonting som man avser att leva upp till? För om så är fallet, hur kunde det då komma sig i går att ingen - varken i den här salen, ute i skärgårdskommunerna eller någon annanstans - kände till att kommunstrukturkartan nu ritats om igen för tredje gången?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Vi hade ett meddelande till lagtinget, vilket också minister Fellman påpekade. Lagtinget valde, med lagtingets fulla rättighet, att inte utskottsbehandla meddelandet. Vi har erbjudit samtliga partier i Ålands lagting att delta i en referensgrupp.

Vi ser nu att det händer saker. Jag ser det inte alls lika nattsvart som vtm Thörnroos. Det händer saker och folk diskuterar.

Den förändringen som landskapsregeringen gjorde i går berodde på att det uppstår frivilligt samarbete. Jomala är en aktiv part och man diskuterar med sina grannkommuner. Så det händer väldigt, väldigt mycket!

Igen, när det gäller landskapsandelarna så är det klart att landskapsandelarna måste vara anpassade och kommunicera med den nya strukturen.

Vi såg ett uttalande från Sottunga, de tyckte att det här förslaget var bättre än det tidigare.

Vtm Veronica Thörnroos

Centern är inte emot en kommunstrukturförändring. Däremot är vi emot sättet som landskapsregeringen vill genomföra den på, dvs. med tvång.

Lantrådet hävdade nu att i Jomala har man ett frivilligt arbete. Jag hävdar att Jomala inte är en skärgårdskommun.

I mitt huvudanförande lyfte jag fram landskapsregeringens agerande i går, där sex skärgårdskommuner blev fem och dessa fem slås ihop utan att man - som det står i lantrådets eget regeringsprogram - överhuvudtaget haft en dialog eller en diskussion med kommunerna.

Det kommer piskor ovanifrån och med tvång. Det känns lite Putin över det hela. Man går in och tar den mark man känner för, ungefär så är det, oberoende om de som bor där gillar det eller inte. Det är dåligt ledarskap, tycker jag.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det står förstås vtm Thörnroos fritt att anse det.

Jag tycker att vtm Thörnroos inte ska sitta på speciellt höga hästar. All lagstiftning är tvång. Minns vtm Thörnroos KST-processen? Det var tvång! Ingalunda var kommunerna nöjda med det. Det förekom kraftiga protester. Jag tycker att man ska vara lite försiktig med hur man uttalar sig.

Det finns en tid efter den här mandatperioden. Det kommer ett nytt lagtingsval. Det kommer att finnas en ny landskapsregering och ett nytt lagting. Att bara säga nej och obstruera leder ingen vart. Som oppositionsparti måste man också ha egna lösningar.

Jag ser det ute på fältet, vtm Thörnroos, att i Finström på norra Åland, i den södra kommunen och också i skärgården så är det centerpartister som jobbar för kommunsammangåenden.

Nu tycker jag att vi ska göra det här arbetet tillsammans för att hela Åland; Mariehamn, landsbygden och skärgården, ska blir starkt. Tack!

Talmannen

Tiden är ute!

Frågstunden slutar

Frågestunden är därmed avslutad. Nästa plenum hålls idag klockan 10.30.