Frågestund den 18 januari 2017 kl. 13:00

Frågestunden börjar 1

1    Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 2/2016-2017

Frågestunden slutar 16

 

Frågestunden börjar

1        Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 2/2016-2017

Vid en frågestund avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga och har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte fått tillfälle att framföra sina frågor.

Frågeställaren ska rikta sin fråga till en av de närvarande ministrarna. Frågan tillsammans med en eventuell motivering får räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter. Sedan frågan besvarats får frågeställaren yttra sig högst två gånger. Den minister som besvarat frågan har rätt att yttra sig efter varje sådant anförande. Samtliga dessa anföranden får räcka högst en minut.

Andra lagtingsledamöter och ministrar har inte rätt att uttala sig med anledning av den ställda frågan. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst. Begärs ordet?

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Åland är ett välmående samhälle, näringslivet går bra och vi har låg arbetslöshet, fantastisk barndagvård, skolor, sjukhus som är bland de bättre. Inom ett område är det illa ställt och det är våld mot kvinnor som är ett gissel för oss som på många andra ställen. Jämför vi med professor G W Persons uppskattning i Sverige förekommer det cirka 900 kvinnomisshandel per år på Åland, nästan tre per dag. Min fråga är om landskapsregeringen har några nya arbetsmetoder för att motverka det och kommer man att tillsätta några nya resurser för detta gissel?

Lantrådet Katrin Sjögren

Det är alldeles korrekt som ltl Runar Karlsson påtalade. Det har uppmärksammats väldigt mycket i lokal media, vilket är väldigt bra men också i media på svenska sidan där man konstaterar att våld i nära relationer, våld mot kvinnor och barn faktiskt ökar. Förra veckan var det en diskussion som feministparaplyet och folkhälsan hade initierat, ett välbesökt diskussionstillfälle med ca 50 personer. Det var företrädesvis kvinnor i olika åldrar som jobbade med frågorna frivilligt och inom sin yrkesroll, men också kvinnor som blivit utsatta. Även kvinnor som vuxit upp i familjer där pappan hade varit våldsam och slagit mamman, väldigt starka berättelser.

Det som landskapsregeringen gör och som de har gjort genom tiderna är att ha fokus på den något svårlösliga frågan. Konkret har man en samverkansgrupp som ska jobba med de underställda myndigheterna men försöker också i samarbete med ÅSUB att ta fram nya metoder att hitta kvinnorna inom vården som blir utsatta för våld. Vi kommer att köra utbildningar. Det finns förfrågningar från fältet att ånyo utbilda personal inom de olika kategorierna och vi jobbar med maskulinitetsnormen på nordisk nivå. Vi har olika frågor som vi jobbar vidare med.

Ltl Runar Karlsson

Vet att det inte är ett lätt område att försöka motverka kvinnovåld. Det har jobbats tidigare och det jobbas nu. Märker att frågan blir aktuell lite nu och då i media och det gäller för oss politiker att hålla ärendet varmt, hålla fokus på att det inte glöms bort, försöker jobba ännu mer aktiva tillsammans för att motverka det. Det finns kvinnor som måste vara rädda för att fara hem från jobbet, det finns barn som ser sin mor bli misshandlad osv. Det är inte skojiga saker. Sedan är misshandeln i olika grader, det kan också finnas psykisk misshandel. Det är en tragedi det som sker där ute idag.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! På diskussionstillfället i förra veckan utkristalliserades flera fält som man behöver jobba med och det är en samverkansgrupp mellan myndigheterna, polisen, Tallbacken, ÅHS och kommunerna. Det framkom också att det saknas vissa led i vårdkedjan om du har blivit utsatt för våld, blivit misshandlad av din partner. Det finns utrymme att göra förbättringar inom ÅHS. ÅHS har också det som fokusområde och där är ltl Karlsson aktiv i styrelsen, där behöver man se på vårdkedjorna vad som är primärvård, specialsjukvård. Det som också framkom på seminariet var eftervård, det får jag återkomma till det.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Tacksam för att lantrådet gett ett bra svar på den stora frågan på den korta tid som ges möjlighet att ge ett svar. Har en idé, ett förslag som man kan fundera på. Vi hade tidigare en form av jämställdhetsdelegation som delvis handhade frågorna som inte finns kvar mera och jag satt själv med där och kände att jag fick mycket kunskaper inom området. Kunde vi tillsätt en kvinnokommission på Åland som skulle vara bestående av bara lagtingsledamöter och lantrådet som ordförande. Då skulle vi få fokus på området och också ledamöterna själva skulle få en stor insikt och kunskap. Det finns kunskapsbrist inom området om man inte själv sätter sig in i det och har möjlighet att få vara med i organisationen.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det är inte en helt tokig idé kanske t.o.m. ganska bra. Om vi får samverkansgruppen mellan myndigheterna att fungera mellan polisen, Tallbacken, ÅHS och kommunerna kanske man kunde ha en samverkansgrupp mellan politikerna, representanter från ÅHS, lagtinget, landskapsregeringen och för kommunerna. Att man håller i frågan och ser till att man inte gör dubbelarbete.

Det som framkom under diskussionen var att det saknades stödgrupper och stödpersoner. Där har jag diskuterat med minister Valve och med Vivan Nikula som är grand old lady i dessa frågor att det kan vara ett arbete att göra för tredje sektorn, folkhälsan eller Feministparaply att man håller stödgrupper och utbildar stödpersoner.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Bert Häggblom.

Ltl Bert Häggblom

Tack, talman! Vårt landskap är beroende av turister, att vi har ett vackert landskap och att omgivningarna är i skick. Vad som oroar mig är att vi börjar se allt mer skrotfordon som lämnas på offentliga platser, t.ex. på Nabbens parkeringsplats står tre skrotfordon som ingen tar vara på. Enligt min bedömning är det väl landskapet som är huvudansvarig för att något sker så att inte landskapet förfulas och det ger upphov till att andra ungdomar förstör mer på bilarna. Det ser helt enkelt allmänt hemskt ut.

Både i Sverige och i Finland finns det lag om flyttning av fordon men det finns ingen sådan lagstiftning här. Hur ser landskapsregeringen på detta problem?

Minister Wille Valve

Tack, ltl Häggblom. Föremålet för frågan hör till minister Gunells ansvarsområde eftersom det är en miljöfråga. Minister Gunell ansvarar för alla miljöärenden så även frågan om skrotpremie så mitt konkreta förslag skulle vara att rikta frågan till minister Gunell eller dennes ersättare.

Ltl Bert Häggblom

Eftersom minister Valve inte kan svara på frågan är det ingen idé att komma med tilläggsfråga och Gunell är inte närvarande.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Axel Jonsson.

Ltl Axel Jonsson

Talman! Under det gångna året har Åland upplevt ett exceptionellt år självstyrelsepolitiskt och det gäller även språkpolitiken överlag i Finland. Vindkraftsstöd, ojusterad klumpsumma, fiskekvoter, hot om slopad demilitarisering, en olöst hälso- och sjukvårdsreform, båtskatt, bostadsbidrag som inte betalas ut till finska studerande på Åland. Man har drivit en aktiv politik gentemot Åland där man direkt har gått emot åländska intressen. Det har vi alla bekymrat oss över här i salen. Min fråga blir därför direkt till fru lantrådet, har landskapsregeringen beredskap att inleda en frigörelseprocess från Finland?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Ltl Axel Jonsson får definiera vad han menar med en frigörelseprocess, anser att statstillhörigheten är något mer komplicerad. Om ledamoten är vänlig och definierar vad han menar med en frigörelseprocess ska jag försöka bringa klarhet i hur landskapsregeringen diskuterar.

Ltl Axel Jonsson

Statstillhörighetsfrågan är egentligen i grund och botten väldigt enkel om man ser på dagens självstyrelsekonstruktion som tar sikte på att säkra det svenska språket på Åland. Tittar vi på resultatet på det gångna året ser vi att det svenska språket idag inte längre har den grundlagsstatus som vi har utgått ifrån att det svenska språket har i Finland. Det är allt fler som ifrågasätter om man faktiskt Finland lever upp till de förpliktelser som man har åtagit sig för att få statstillhörigheten över Åland 1921. Vi menar att man inte längre klarar av att uppfylla de krav som ställdes på Finland 1921 och därför bör frågan om statstillhörighet aktualiseras. Vi från Ålands Framtid förespråkar ett självständigt Åland och vill gärna gå vidare med en sådan process, men vad har landskapsregeringen för beredskap i att aktualisera frågan om statstillhörighet?

Lantrådet Katrin Sjögren

Jag delar uppfattningen till den delen att det har varit ett utmanande år och de problem som vi har haft i axeln Åland Helsingfors, de har varit många och de har varit komplicerade. Jag kommer precis från ett möte med åländsk center där vi diskuterade frågan väldigt ingående. Där konklusionen var att man inte gör saker på rikssidan genom ren och skär illvilja utan det handlar om kunskap och om att man har sin agenda full med andra frågor. Det är utmanande och vi har ett utmanande läge när det gäller det svenska språket och hur vi ska få service på svenska. Där ser vi att Åland måste hitta sina vägar, dit hör inte statstillhörighet.

Ltl Axel Jonsson

Ska man då förstå lantrådets svar på frågan som att regeringen vill att Åland ska fortsätta tillhöra en stat som dels inte kan kommunicera med Åland på svenska och som inte har tid att utveckla Åland eller beakta åländska intressen och jobba med åländska frågor, är det så lantrådets svar ska förstås?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Svaret ska förstås att jag delar uppfattningen att vi har en utmanande situation men tycker inte om att man målar upp någon slags skräckpropaganda. Det som vi har upplevt inom flera områden är att det finns en vilja till lösningar. Åland kan hitta sin egen väg, vi kan utnyttja vår självstyrelse, vi håller på att ta fram en ny självstyrelselag, vi vänder oss mer till Sverige, vi har hand om vår egen utbildning. Att hitta nya vägar så att självstyrelsen står sig stark men att byta statstillhörighet finns inte på sittande landskapsregerings agenda.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Stephan Toivonen.

Ltl Stephan Toivonen

Herr talman! Fru lantråd. Min fråga borde egentligen riktas till minister Nordberg men han är inte närvarande.

Lagförslag 15a/2015-2016, Komplettering av förslaget om vattenfarkoster. När den skulle överlämnas sade minister Nordberg i media att man skulle höja registreringen för registreringen av vattenfarkoster så att Åland skulle slippa båtskatten. Jag motsatte mig lagförslaget med motiveringen att det var populistiskt och fick den gången en del kritik och rätt lite förståelse för mina synpunkter. Tyvärr var inte minister Nordberg på plats eftersom hela regeringen utom vicelantrådet var i Helsingfors för att träffa finska regeringen. Jag ifrågasatte detta och pratade om käppar i hjulet, kanske en felaktig metafor, frågan är om ålänningarna slipper båtskatten tack var den här lagen?

Lantrådet Katrin Sjögren

Vi har hela tiden diskuterat i de termerna att det inte går att undvika en båtskatt helt och hållet, det finns andra metoder för staten att t.ex. genom deklaration, vi vet inte exakt ännu hur man ska utforma det slutliga förslaget det är inte klubbat. Åland är en del av staten Finland, det självstyrande Åland så vi har all rätt att fundera kring rimligheten hur vi beskattas. Min uppfattning är att ålänningarna tycker att båtskatten var ett slag i luften. Vi har full rätt att analysera och diskutera kring den överstora byråkratin hur man beskattar saker. Den rätten tar vi oss och det har vi gjort och uppfattar att en majoritet i lagtinget har gjort, sedan är det politiska realiteter ibland har man medgång ibland har man motgång, så ser det dagliga politiska livet ut. Båtskatt, nej tack.

Ltl Stephan Toivonen

Det var som jag befarande att lagen i sig inte påverkar det hela. Häromdagen talade vicelantrådet om att man inte hade tid för att ändra lagstiftningen gällande vindkraft som föreslogs, men här hade man tid med både lagberedning, utskottsarbete och behandling i lagtinget. Vilka åtgärder har vidtagits för att ev. undanröja båtskatten och även skatten på motorcyklar?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! För att man anser att något är svårt eller problematiskt betyder det inte att man ska lägga sig platt ner på rygg och helt ge upp, det är så landskapsregeringen och majoriteten av i lagtinget har diskuterat. Det återstår att se vad det blir av båtskatten. Kritikerna säger att det blir ett byråkratiskt monster som ger väldigt lite pengar till statskassan. Vi har hört vissa uttalanden från vissa ministrar på rikssidan som inte är speciellt professionella. Vi har en riksdagsledamot som jobbar aktivt mot båtskatten.

När det gäller lagstiftning och vindkraft vill jag dementera det helt och hållet inför lagtinget, det handlar överhuvudtaget inte om några lagberedningsresurser utan där finns också en rimlighetsbedömning och var vi ska sätta våra pengar.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, herr talman! Båtskatten är inskriven i finska regeringsprogrammet. Vid presskonferensen på finska sidan visade det sig tydligt att det var Sannfinländarna som satt fram hundhuvudet och vill stå för det. Då borde man betona kontakterna till Sannfinländarna. Det gäller också SOTE-reformen, revision av självstyrelselagen osv. Kan gissa att det inte är moderaterna som har försökt att utveckla kontakter, vilka partier försöker få kontakterna med Sannfinländarna?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag har förstått att Åländsk Demokrati ser Sannfinländarna som sitt syster- eller broderparti. Överlag är Sannfinländarna en del av riksregeringen och vi för diskussioner med Sannfinländarna precis på samma sätt som vi för diskussioner med Samlingspartiet och med Centerpartiet. Jag har själv träffat Timo Soini, utrikesministern och vi har även bjudit honom till Åland. Sannfinländarna var i allra högsta grad närvarande på strategimötet. De har varit på besök när lagtinget har haft gäster från grundlagsutskottet, visst diskuterar vi med Sannfinländarna. Enskilda lagtingsledamöter har också kontakter och diskuterar med Sannfinländarna. Har Åländsk Demokrati exceptionellt goda kontakter till Sannfinländarna hoppas jag att de för Ålands sak i de diskussionerna.

Talmannen

Följande frågeställare är Veronica Thörnroos.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Det har den senaste tiden förts en intensiv debatt i våra lokala medier angående Pommerndockan huvudsakligen av kommunala politiker i Mariehamn. Det är naturligtvis fritt för kommunala politiker att föra vilka debatter de vill utan inblandning från lagtinget. Två av landskapsregeringens medlemmar, en minister och vicelantrådet presenterar i en insändare åsikter som helt klart avviker från den samlade linje som landskapsregeringen tidigare presenterat för lagtinget, som man också beviljas medel för, kommer saken i ett helt annat läge.

Med anledning av det ovan förda ställer jag följande fråga, vilken är landskapsregeringens syn på bevarande av museifartyget Pommern och de budgetmedel som lagtinget och landskapsregeringen avsatt?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Inleder med att citera Gunnar Jansson ”beslut kommer till på samma sätt som man ändrar beslut”. Landskapsregeringens linje när det gäller finansieringen av Pommerndockan står fast och det är också godkänt av lagtinget genom att man har godkänt budgeten för 2017. Föreslår landskapsregeringen ändringar måste lagtinget godkänna det. Personligen, om man lägger allt politiskt åt sidan, har jag stort förtroende för sjöfartsmuseet och för sjöfartsmuseets chef, Hanna Hagmark-Cooper som har varit en del i kommittén som har tagit fram förslaget på Pommerndockan. Det kommer att bli helt fantastiskt.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Tackar för ett tydligt svar. Det visar att den linje som landskapsregeringen tidigare aviserade och som lagtinget har beviljat medel för ligger fast. Det är bra att vi får ett klargörande för det finns frågeställningar av mänskor i samhället som undrar hur det blir nu, kommer man att ändra sig. Till skillnad från lantrådet lägger jag ingen värdering i hur, när, var museifartyget ska bevaras utan det låter jag andra experter sköta om.

Det som hände i massmedia är ett tecken som vi sett tidigare här. I förra veckan stod vicelantrådet och förklarade att vi saknar lagberedningsresurser för att ändra lagstiftningen kring vindkraften. Nu säger lantrådet att vi har lagberedningsresurser men vi vill inte ändra det, ser vi ett delat ledarskap?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det hör väl till politikens väsen att man förvränger och vrider och är lite faktaresistent emellanåt. Drar mig till minnes att vicelantrådet sade att man inte tänker sätta lagberedningsresurser på att ändra vindkraftsstödet. Men hela argumentationen gick ut på något helt annat, att vi inte kan ha ett stödsystem som anpassar sig efter elpriset och att vi behöver sätta de pengar vi har på förnyelsebar energi som gör att vi faktiskt når upp till klimatmålen där det finns möjligheter.

Beslut ändras i samma ordning som de kommer till och nog var beslutet inför lagtinget glasklar, det är Pommerndockan vi pratar om och det har lagtinget gett grönt ljus för.

Vtm Veronica Thörnroos

Tack, talman! Känner mycket väl till vad lagtinget har beslutat om och vilken linje landskapsregeringen har haft i frågan. Det är samma linje som även tidigare landskapsregeringar har haft, det är inga nyheter där. Det som var grundorsaken till min fråga är när ett av regeringspartierna så klart och tydligt, glasklart som lantrådet brukar säga, går ut massmedialt och säger att det här är inte längre den linje vi står bakom, vi vill göra det på ett annat sätt. Vill vara tydlig med att jag inte lägger någon värdering i hur frågan ska hanteras men det skapar och ger en splittrad landskapsregering i ett läge när alla krafter och resurser borde vara att vi tillsammans ska försöka driva Åland vidare.

Vill också vara tydlig med och säga att vicelantrådet sade att man inte tänker sätta lagberedningsresurser på detta därför att man har så få lagberedningsresurser att tillgå.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Diskussioner att ändra beslutet som kom från landskapsregeringen och föra ett annat beslut gällande Pommerndockan till lagtinget har över huvudtaget inte förts i landskapsregeringen. Det beslut som fanns och det som vi föreslog i budgeten för 2017 står fast.

Talmannen

Följande frågeställare ltl Brage Eklund.

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! Eckerö har idag den kanske största industriella satsningen som har gjorts på årtionden som består av två bolag FIFAX Ab och Fast Ab och kanske även ytterligare uppsplittrade bolag. Det är en satsning som Eckerö kommun har tagit emot med glädje och vi har ställt oss positiva till satsningen, byggt infrastruktur och satt stora pengar i det. Idag står den halvfärdig. Landskapet har också satt mycket pengar i bidrag av olika former, via utvecklings Ab, direkta bidrag och kanske även via Ålands industrihus Ab. Hur mycket offentliga medel har gått ut till projektet som står där idag?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Ltl Eklund är synnerligen engagerad i frågan med tanke på den stora satsning som har gjorts i ledamotens hemkommun. Säger det öppet och det visar på det seriösa i ledamotens sätt att bedriva politik att jag i viss mån blev förberedd på frågan för att jag skulle kunna ge ett seriöst svar på den berättigade frågan som ställs. Därav kan ja ge ett någorlunda precist svar.

För de offentligas del, om vi pratar om landskapet och EU har projektet beviljats bidrag via fiskerifonden om 2,5 miljoner euro. Därutöver har det getts en garanti via finansieringssystemet Finnvera om 1,3 miljoner euro där landskapet har halva ansvaret. Sedan finns ett engagemang i fastigheten där landskapsregeringens helägda bolag Fastighets Ab äger en minoritet av de bolag som äger fastigheten F-Fast. Med de siffror jag har fått fram nu anses fastighetsvärdet ligga på 8,5 miljoner euro och då äger landskapet via sitt fastighetsbolag en minoritet, tror det är 44 procent. Där finns vissa landskapsgarantier som har täckt det och det finns vissa lån och kassamedel som har betalat för det. Vi har även ett engagemang via Ålands Utvecklings Ab om några 100 000 euro. Allt detta är offentliga siffror. Summa summarum något under 10 miljoner för landskapets del.

Ltl Brage Eklund

Det är stora offentliga pengar som är i blöt. Alla vet att det är en anläggning som inte är färdig att ta i drift. En stor del på insidan måste färdigställas för att man ska kunna använda hela anläggningen. Vad händer om hela projektet skulle gå i potten och det blir en konkurs? Har landskapet någon möjlighet att säkra upp sina insatser och få några pengar tillbaka och i så fall på vilket sätt?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Det är ingen fråga jag kan svara på via en lagtingsdebatt eftersom de frågorna dels ligger hos näringsministern och måste ske via en noggrann beredning. Säger såhär om det engagemang som redan finns. Mitt och landskapsregeringens uppdrag är att säkerställa sig om att de offentliga medel som har beviljats för projektet verkligen kommer i användning och inte går till spillo. Den absoluta målsättningen och förhoppningen är att fiskproduktionsanläggningen i Eckerö kommer igång. Jag kan inte uttala mig för projektägarens del, det är privata aktörer som bedriver bolaget FIFAX som ska odla fisk. Med de signaler som har getts i offentligheten pågår jobb med att samla pengar för att få anläggningen färdig och det hoppas jag att det gör.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! Precis som finansministern säger vill alla att anläggningen skulle bli klar och att hela anläggningen skulle komma i drift. I botten är det en bra satsning och en framtidsgrej. Projektet har lidit av brist på kapital och det har rullat undan för undan. Det är inte färdigställt och en del av det som inte är färdigställt är ett reningsverk för de avloppsvatten som går ut som pumpas mer eller mindre ut i sjön idag. Detta har påpekats från privata håll i Eckerö och ÅMHM har delvis varit inblandade. Man är förundrad över att det ställs stora krav på privata enskilda avlopp och på reningsverk för kommuner, men här får det fortsätta utan att man vidtar åtgärder. Har landskapsregeringen möjlighet att trycka på och påverka?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Kan dessvärre inte gå in på detaljdiskussion delvis pga. att ärenden ska hanteras där ärenden bör hanteras, dvs. hos respektive organisation och de frågorna är inte mitt primära ansvar.

Vill återigen upprepa det jag sade tidigare och det är synnerligen viktigt. Landskapsregeringens mål är att de skattemedel som har beviljats, via det engagemang jag beskrev tidigare, ska komma till användning på ett bra sätt så att fabriken kommer igång och att andra övriga åländska insatser kommer till godo och inte går till spillo. Det är vår absoluta målsättning. Projektägarna till fabriken har förstås ett stort ansvar. Det som har sagts i offentligheten är att det pågår emissioner för att få in kapital för att färdigställa anläggningen, det måste vara allas huvudmålsättning just nu.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Harry Jansson.

Ltl Harry Jansson

Talman! Drygt en tredjedel har gått av regeringen Sjögrens mandatperiod och vi har ett handlingsprogram till grund för regeringsarbetet och två frågor som intresserar lagtinget i stort. Det ena är hur kommer landskapsregeringen att hantera frågan om förslaget om sänkt rösträttsålder i kommunalval, kommer det en kompletterande framställning? Eller lyssnar landskapsregeringen på de invändningar som man kan resa mot den frågan med hänvisning till grundlagen i Finland som styr oss?

Det andra är mitt intresse runt frågan om det tilltänkta experimentet med åländsk jordförvärvslagstiftning den s.k. experimentområdet som man talade om i regeringsprogrammet? Är också det något som landskapsregeringen förhoppningsvis har lagt på hyllan?

Talmannen

Talmannen vill påminna om att man får ställa en fråga. Jag låter lantrådet avgöra huruvida hon vill besvara frågorna. Regelverket är en fråga per frågeställare.

Lantrådet Katrin Sjögren

Jag är inte så ung men jag är stark och svarar gärna på frågorna. Det skulle ha varit på plats att fråga ansvarig minister som kan sakfrågorna till punkt och pricka, nämligen kansliminister Fellman.

Gällande rösträttsålder kommer det en kompletterande framställning. Idag, bästa lagting var jag på ett inspirerande möte med nordiska ungdomar där de har tagit ad notam att vi tänker sänka rösträttsåldern i kommunala val. Det är ett steg framåt för demokratin, de hänför det till hur ungdomarna skulle ha röstat i Brexit-omröstningen, Trumph skulle knappast ha varit president. De söker möjligheter att påverka. Landskapsregeringen diskuterar medborgarsamtal, medborgardialog när allt färre sluter sig till de traditionella partierna, det kommer att komma en kompletterande framställning.

Ltl Harry Jansson som är en av de duktigaste, skickligaste på Ålands självstyrelse nog skulle det väl vara konstigt om inte vi skulle testa våra gränser i den här frågan, eller hur?

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Bästa lantråd, de goda argumenten för rösträttsreformen den köper vi alla. Många i centergruppen har i samband med att man har diskuterat frågan på kommunal nivå varit för den principiellt och tycker att det är en bra reform, ett bra sätt att ta tillvara ungdomskraften. Samtidigt har vi ett problem i väntan på den frigörelse som ltl Axel Jonsson tog upp. Vi har en grundlag som styr oss och den oro som vi känner, även vi som ibland försöker vara progressiva i fråga om självstyrelsen, är att vi ger ifrån oss lagförslag från den här salen som inte är hållbara i ljuset av autonomins rättskraft, dvs. rätt att reglera. Det skulle vara sorgligt att medvetet ge ett förslag som fälls i lagkontrollen, där ligger problemet.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! I framställningen finns det ett gediget resonemang kring grundlagsenligheten och behjälpligt av lag- och kulturutskottet där ltl Jansson är ordförande ser man till att komplettera argumentationen och det ska vi göra, vi ska prova frågan. Det är inte första gången vi prövar frågor heller. Det är jätteintressant det faktum att självstyrelsens har olika åsikter än staten Finland vare sig det handlar om rösträttsålder för sextonåringar, synen på sexualbrott, på hbtq-personer, på rattfylleri och jag tycker inte heller att vi ska lägga oss platt. Om det är så att det faller blir det en sak till att jobba på andra sätt för.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Det är här vi ser olika på huvudfrågan. Enligt mitt synsätt är huvudfråga att vi alltid ska se till att de lagar som detta parlament stiftar ska vara hållbara. För bara något år sedan konstaterade Ålandskommittén att våra lagtingslagar inte till alla delar håller måttet. Varför ska vi testa systemet när vi med säkerhet kan säga att ett rösträttsexperiment kommer att falla redan på den grunden att 18 år som rösträttsålder anges uttryckligen i Finlands grundlag? Det är en av de regleringar som vi inte kommer undan med här på Åland även om vi, precis som lantrådet antyder, inom lag- och kulturutskottet har tittat på möjligheterna att åberopa andra paragrafer i grundlagen som de facto stöder reformen, men problemet ligger i vår behörighet som parlament att agera.

Lantrådet Katrin Sjögren

Ålandsdelegationen har haft en del intressanta inspel på självstyrelsens lagstiftning, men det handlar inte bara om behörighetsfrågor utan också hur vi utformar vår lagstiftning. Det ska man naturligtvis ta ad nota men vi har olika infallsvinklar där och vi ska absolut pröva saken.

Experimentområden och jordförvärvslagstiftningen, för närvarande håller man på gör ett gediget jobb på regeringskansliet på EU-enheten där vi sammanställer praxis. När vi har gjort det kommer vi att förankra och diskutera det med lagtingspartierna så att vi kan gå vidare med att revidera jordförvärvslagstiftningen och det kräver både sin man och sin kvinna.

Talmannen

Följande frågeställare ltl Roger Nordlund.

Ltl Roger Nordlund

Tack, herr talman! Vi lever i en märklig situation för tillfället. Det har aldrig varit ett så stort behov av information och vi har aldrig haft ett så stort kunskapsunderskott som nu i Finland när det gäller självstyrelsen. Samtidigt har vi aldrig haft så lite resurser för information och kunskapsutveckling när det gäller självstyrelsen. Vi har tagit bort kommunikationschefen, vi har mindre resurser i Helsingfors och det i en situation när självstyrelsen står inför en revidering av hela systemet. Vi har många svåra frågor som har gått emot oss under det senaste året. Har landskapsregeringen och minister Fellman någon plan för hur vi ska komma ur den här svåra situationen som vi befinner oss i?

Minister Nina Fellman

Tack, talman! Vi har diskuterat frågan tidigare och konstaterat att det finns ett enormt behov av information och det har väl varit konstant under åren.  Det finns en plan för hur vi utvecklar Ålandskontoret till att bli mer av en lobbyorganisation än vad det tidigare har varit. Det finns en klart uttalad målsättning att från Ålandskontorets sida ta fram ett underlag, arbetsmaterial både för landskapsregeringen och för lagtinget om man vill utveckla sina kontakter till ministerierna, partierna. Efter personalbytet på Ålandskontoret börjar arbetet ta god fart det är en hel del aktiviteter på gång. Även från landskapsregeringens sida jobbar man aktivt med dels kontakter till tjänstemän och ministerier. Det finns i planerna att i likhet med sommarbesöken i Almedalen också ta del i SuomiAreena i Björneborg och ha en egen Ålandsdag i samarbete med folktinget där vi först försöker lära oss vad som fungerar och sedan utveckla de aktiviteterna så att vi hittar nya sätt att ta kontakt.

Ltl Roger Nordlund

Herr talman! Det är bra att man har planer och tankar om vad som ska göras, men vi lever i nuet och det är precis nu som vi har de svåra utmaningarna och kanske de svåraste vi haft på mycket länge i självstyrelsens historia. Det är något paradoxalt att man från landskapsregeringens sida då valt att dra ner resurserna för information. Kommunikationschefen bort, minskade resurser i Helsingfors och man ska jobba på ett nytt sätt men hittills har vi bara sett motgångar och icke resultat. Kommer vi att få se några positiva resultat av informationsarbetet som minister Fellman lovar?

Minister Nina Fellman

Tack, talman! Det är inte så att någon sitter stilla och väntar varken på att denna minister ska få något att hända eller att framgångarna ska uppenbara sig automatiskt. Det pågår ett ständigt arbete både från tjänstemanna- och ministernivå i olika kontakter och i olika beslut som landskapsregeringen fattar. Jag kan inte se att varken motgångarna eller framgångarna skulle kunna mätas enbart i hur Ålandskontoret eller hur kommunikationschefstjänsten är tillsatt. Naturligtvis ska jag med glädje ta åt mig äran om det kommer några framgångar men ekvationen är inte fullt så enkel.

Ltl Roger Nordlund

Herr talman! Ekvationen är absolut inte så enkel. För att nå resultat måste man vara beredd att avsätta mänskliga och ekonomiska resurser och framförallt måste man prioritera tid åt det arbete och det som minister Fellman kallar lobbyingarbete. Det är inte en tjänsteman på kontoret i Helsingfors som ensam kan utföra det, möjligen göra ett visst grundläggande, det stora måste ändå vara från ministrarna från det politiska Åland och från de ledande tjänstemännen i förvaltningen. Det som jag under mitt tidsperspektiv ser och har sett är en förändring, det har inte bara skett under den här perioden utan det är en längre trend som på något sätt har accelererat nu under regeringen Sipiläs och regeringen Sjögrens tid speciellt, att kunskapen och därmed förmågan att hantera åländska frågor är väldigt dålig. Hur högt prioriterar minister Fellman detta på sin dagordning?

Minister Nina Fellman

Jag prioriterar det väldigt högt och kommunikationsområdet är ett område som jag har tidigare kunskaper i. Precis därför måste man hitta nya vägar att nå fram för alla de gamla fungerar inte längre. Därför pågår ett arbete både på Ålandskontoret i Helsingfors, inom avdelningen och landskapsregeringen att komma fram till de nya vägar vi behöver använda.

Som jag tidigare har sagt kan inte våra kontakter i riket begränsas bara till det som landskapsregeringen eller begränsade resurser inom förvaltningen åstadkommer utan det är något som vi alla i det politiska livet måste ägna oss åt.

Talmannen

Följande frågeställare är Jörgen Pettersson.

Ltl Jörgen Pettersson

Vi har talat en del om hur autonomin ska lyftas under denna frågestund. Från centerns sida har vi under 40 år försökt utveckla självstyrelsen så gått det bara har varit möjligt. Ett led i den är att vi ska ha duktiga politiker, vilket vi självklart har eftersom det är de främsta ålänningarna väljer så vitt jag har begripit. I det arbetet är också tjänstemännen väldigt avgörande. Vi har en lång tradition i ett gått tjänstemannastyre även på Åland på många sätt där det har gjorts väldigt många bra saker.

Nu läser jag till min förvåning i massmedia att det pågår någon form av personalflykt från landskapsregeringen och att man plötsligt har en massa lediga tjänster bland jurister. Vad är det som händer i landskapsregeringen?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det pågår absolut inte någon form av personalflykt. Landskapsförvaltningen är en ganska stor arbetsgivare och folk flyttar på sig, går till privata näringslivet och byter avdelningar. Det som händer nu och de tjänsterna som var rapporterade om i media var dels landskapsveterinären, en tjänst som togs bort under förra mandatperioden men som man nu inser att man behöver inrätta igen, vi behöver en landskapsveterinär. Det är ont om veterinärer. Nu funderar minister Valve på om man kan sy ihop en speciallösning och vi har haft flera veterinärer på kroken men som sist och slutligen har tackat nej.

Vi har ett sug efter jurister i hela landskapsförvaltningen med den klara målsättningen att varje avdelning ska ha jurister. Vi vill stärka upp den juridiska kunskapen på regeringskansliet och har gjort en omorganisation där med EU- och rättsserviceenheten och vi skulle vilja ha en förvaltningsjurist.

När det gäller lagberedningen funderar vi på system att man skulle bli anställd som jurist till landskapsförvaltningen och sedan tjänstgöra, vara ute på de olika avdelningarna och sedan åta sig lagberedning. Lagberedningen är ytterst ansträngd men vi har gjort några riktigt fina rekryteringar som bådar gott.

Det är absolut ingen personalflykt, tvärtom så finns det tydligt och klart i regeringens program att vi vill lyfta personalpolitiken.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! Det var en lämplig inledning. Lantrådet är tydligt med att man vill göra det till en attraktiv arbetsplats, på vilket sätt då? Vad har man gjort de facto för att uppmuntra folk att komma in och göra tjänst för landskapet Åland och för självstyrelsen? Att jobba för en nation är något väldigt fint och det gör man i praktiken när man jobbar inom Ålands självstyrelse. Är man från landskapsregeringens sida redo att förklara varför självstyrelsen är väldigt fint. Har man t.ex. webbaserade kurser för ledande tjänstemän? Sätter man fokus på varför självstyrelsen är viktig och att vi faktiskt kan avgöra frågor på egen hand? Har vi lyft arbetets status? Hur har lantrådet arbetat med arbetsglädjen i förvaltningen?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det är något jag gör dagligdags och mitt ledarskap försöker vara ett uppmuntrande ledarskap. I alla sammanhang, så även ministrarna, marknadsför vi förvaltningen precis med de argumenten att det är ett fantastiskt arbete att jobba inom landskapsförvaltningen, vi har självstyrelsen, EU-lagstiftning, nationell lagstiftning och det ser väldigt bra ut om man får den erfarenheten. Det är en enorm erfarenhet att kunna jobba inom förvaltningen. Vi funderar på karriärvägar, alla måste inte bli chefer man kan bli expert. Vi försöker titta på lönersättningen och som jag redogjorde för hur vi ser på juristtjänsterna, vi försöker lyfta personalpolitiken. Lantrådet har ansvaret för personalpolitiken. Vi har gjort enkäter med trivsel och vi försöker aktivt jobba med frågan.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! Det leder mig till den sista frågan. Dels hur man utbildar i självstyrelsen för att göra arbetet extra attraktivt. När det gäller den juridiska sidan vore det roligt att höra en analys på varför det är så svårt att hitta dessa jurister. Nu har jag varit inblandad i fem år och har märkt att på lagberedningen råder det en viss kompetensbrist och det visar att vi får bakläxa på lagar med jämna mellanrum. Det juridiska uppdraget att skriva lagar på riktigt för en regering borde vara synnerligen attraktivt men är det ändå inte. Vad är egentligen problemet? Vad är det som sist och slutligen gör att en människa tar ett tråkigare jobb på en advokatbyrå än skriva egna lagar?

Lantrådet Katrin Sjögren

Det var en fåfäng dröm. Lagberedningen är juvelen i självstyrelsens krona. Vi har en mycket kompetent lagberedning och även fast det finns gråzoner beror det inte alltid på lagberedningen utan det handlar om politiken, att den är otydlig eller att man inte har kommunicerat klart ut vad man vill ha för lagstiftning. Sedan har vi behörighetsfrågor. Min uppfattning är att vi har en mycket kompetent lagberedning. Men vi är inte konkurrenskraftiga när det gäller löner, det är inte bara självstyrelsen som behöver jurister. Banker och företag har helt andra möjligheter att ge löner. Skulle vi få riktig bra lagberedare skulle det vara de som har erfarenhet och det har vi faktiskt lyckats med nu.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Britt Lundberg.

Ltl Britt Lundberg

Tack, herr talman! Ålands högskola är oerhört viktig för bildningsnivån på Åland och för rekryteringen av nya ålänningar till Åland. Minister Asumaa rasar på Facebook och på sin blogg över den finländska lagstiftningen som ändrar studiesociala förmåner, ”Åland blir med dessa lagändringar det enda stället i världen där studerande från fastlandet inte är berättigade till bostadstillägg under sin studietid, om inte misstaget rättas till från rikets sida. Är det så beslutsfattarna i riket tänkt ha det för sina studerande? Har personligen mycket svårt att tro det”.

Jag antar att ministern med fastlandet menar Finland och det faktum att Finland ändrat sin lagstiftning så att bostadstillägg vid studier ska sökas som andra bostadsbidrag och bygga på inkomster. Eftersom det finns en nordisk överenskommelse om att det är studerandes hemort som finansierar studierna så blir det precis som ministern rasar.

Ministern har även berättat på Facebook att han varit med Finlands kultur- och utbildningsminister i London nyligen, vad svarar minister Sanni Grahn Laasonen på ministerns fråga i era samtal i London?

Minister Tony Asumaa

Tack, herr talman! En mycket angelägen fråga och precis allt som ltl Lundberg räknar upp finns skrivet på min blogg. Det handlar om att bostadstillägget har förts över från studiestödssystemet till ett allmänt bostadstillägg under FPA vilket har gjort att den fastländska studeranden som kommer hit faller mellan två system och blir då det enda stället i världen där fastländska studerande inte får bostadstillägg vilket är diskriminerande för fastländska studerande. Det gör också Åland mindre attraktivt att komma och studera till ifall man inte får de euro som andra är berättigade till överallt annars i världen. Jag lyfte frågan med utbildningsminister Sanni Grahn Laasonen i London med, då i egenskap av kulturminister och hon visste om problematiken och att det hade blivit en miss i lagstiftningen även fast vi har påtalat det. Hon lovade titta på det när hon kommer hem från London. Detta diskuterade vi senaste fredag. Nu väntar vi på besked från ministerns sida hur man tänker gå vidare.

Ltl Britt Lundberg

Regeringen fick vetskap om förändringen i lagstiftningen samtidigt som alla andra medborgare dvs. genom ett pressmeddelande när beslutet redan var taget. Ålands regering har genom lantrådet skrivit ett brev till Finlands regering och påpekat att de finländska studerandena på Åland blir drabbade. På vilket sätt har brevet följts upp med regeringen? Att skriva brev är bra för dokumentationens skull och för att ärendet i detalj finns nedtecknat för att undvika missförstånd, men för att verkligen nå fram behövs dialog som är mer personlig och fullödig och där det finns utrymme för frågor och svar och gemensamma tankar på hur frågan kan lösas. Har regeringarna pratat med varandra om detta? På Asumaas blogg föreslås att Ålands regering ska kontakta utskottet i riksdagen där ärendet behandlas, men vi vet alla att det är svårt att få ändringar till stånd så sent och att utskotten inte är lagberedare. Det bästa vore att regeringen justerar sitt förslag, föreslog minister Asumaa detta för ministern?

Minister Tony Asumaa

Tack, herr talman! Ändringen berörde bostadstillägget som fördes över från studiestödet till allmänt bostadsstöd och sedan ett allmänt bostadsstöd som lagen ändrades i. I det sammanhanget blev vi varsko om att det kommer att drabba studerande. Den 28.11 skickade vi vårt utlåtande direkt till kulturutskottet i samband med deras behandling av lagförslaget. Även via SFP:s representanter och vår riksdagsman fick vi fram budet och i vår skrivelse till kulturutskottet i samband med behandlingen. Kulturutskottets utlåtande finns att läsa på nätet där man har noterat detta och säger att detta bör rättas till.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! När jag talat med riksdagsledamöter är min bild av den här frågan och även andra frågor som på senare tid drabbat Åland, att det inte är avsiktligt att skada Åland utan att besluten ibland har konsekvenser som ingen har tänkt på. När besluten sedan är lång processade och klart förankrade så är det väldigt svårt att få till ändringar. Ändrar man på ett ställe är det risk att Pandoras ask öppnas och att andra ändringar också krävs som har varit svåra att komma iland med i förhandlingarna.

Därför är det av yttersta vikt att kontinuerligt prata med varandra och skapa relationer så att informationen om vad som är på gång finns på Åland, att det inte ska komma via pressmeddelande från de olika ministrarnas ansvarsområden utan via telefonsamtal till ministrarna. Hur tänker minister Asumaa följa upp minister Laasonens löfte om att se över lagstiftningen?

Minister Tony Asumaa

Tack, herr talman! Informationen kom inte genom ett pressmeddelande utan det kom i samband med kulturutskottets behandling och det blev vi varsko om och då reagerade vi. När lagen bereddes föreslog vi att de skulle ändra § 14 att bostadstillägget skulle gälla studerande utomlands och i landskapet Åland. Den ändringen med de tre orden ville vi ha in för att kunna rätta till felet redan då. Noteringen att felet ska rättas till finns i utskottets utlåtande. Efter det har vi pratat med ministern, riksdagmannen, representanter i kulturutskottet. På tjänstemannanivå, lagberedningsnivå har vi varit i direkt kontakt med departementet där man lovar ett PM under januari hur man ska rätta till detta uppkomna fel.

Talmannen

Tiden för frågestunden har nått sin ända. Två lagtingsledamöter finns fortfarande på listan och jag kommer att bereda dem möjlighet att ställa sina frågor med ett tilläggsanförande om man så önskar. Ordet ges först till ltl Mikael Lindholm.

Ltl Mikael Lindholm

Talman! Strax innan nyår fick vi via tidningarna veta att Veikkaus slutar med stryktipset på Åland. Beslutet verkställdes bara några dagar efter det blivit känt. Stryktipset har en lång tradition och är en populär spelform bland ålänningarna. Det finns därför ett stort allmänt intresse av en snabb lösning på problemet. I dagens tidning säger minister Fellman att man ska behandla ärendet men att man inte har något möte med Veikkaus inbokat. Vad innebär detta i praktiken? När är det rimligt att förvänta sig att ålänningarna åter ska kunna spela på stryktipset?

Minister Nina Fellman

Tack, talman! När Veikkaus fattade sitt beslut om att dra in stryktipset på Åland var det för att man från sin ägarstyrningsenhet hade fått direktiv om att man inte kan erbjuda spel till ålänningarna som på något sätt konkurrerar med sådana spel som PAF har. Man gjorde en väldigt stram tolkning i och med att inom den spelgrupp som stryktipset ingår i Vakioveikkaus har man strax efter nyåret börjat med en ny spelform som kallas Kavioveikkaus som bara finns på nätet och är bara spel på hästar och där anser man att det finns en konkurrenssituation med PAF. Landskapsregeringen är inte en part i den här frågan och har inte ens fått frågan om speltillstånd för den här spelformen. PAF är heller ingen part i processen. Det som vi har gjort är att vi fört diskussioner med Veikkaus, ägarstyrningsenheten vid statsrådets kansli för att reda ut var problemet ligger och om vi kan åtgärda det på något sätt. Idag finns ingen quick fix för det handlar om tolkningar av lagen och ägarstyrningsenhetens försiktighetsprincip gentemot EU:s direktiv om monopolbolag och deras konkurrenssituation med varandra. Vi jobbar med frågan.

Ltl Mikael Lindholm

Tack, talman! Har landskapsregeringen funderat på plan B om det visar sig att det inte går att komma framåt med detta, t.ex. att via PAF införa någon form av lokalt stryktips?

Minister Nina Fellman

Den frågan äger PAF, de måste göra bedömningen om de tycker att en sådan spelform är lönsam och om det är vettigt att sätta igång. Hittills har PAF inte haft några sådana planer.

Talmannen

Följande frågeställare är Lars Häggblom.

Ltl Lars Häggblom

Herr talman! På hösten lämnade kommunförbundet och kommundirektörerna in en skrivelse till landskapsregeringen där man önskade att en del lagar skulle gås igenom, titta på förbättringar för att uppnå en bättre ändamålsenlighet och effektivitet i kommunerna och även kanske spara en del pengar. Hur fortskrider det arbetet?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det var ett mycket bra dokument som togs fram mellan landskapsregeringen och kommunerna. Där har vi gjort vissa prioriteringar, vissa saker har vi redan gjort t.ex. förändrat barnomsorgslagstiftningen. Det fanns önskemål från kommunerna att vi skulle revidera grundskolelagen, det gör vi också. Det fanns väldigt mycket lagstiftning, även revidera kommunallagen som är väldigt föråldrad. Flera av dessa lagstiftningspaket håller vi på med.

Ltl Lars Häggblom

Talman! Lantrådet nämnde för drygt ett år sedan att det var många lagar som behövde uppdateras bl.a. var det socialvårdslagen och göra en äldreomsorgslag hur fortskrider det arbetet?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Hela socialvårdslagen håller på att revideras. Det är ett omfattande arbete där vi ska få in alla de olika pusselbitarna, de underlydande speciallagarna. Socialvårdslagen är prioriterad i det här skedet. Vi har även en äldreomsorgslag och det har vi också inskrivet i vårt regeringsprogram och vår förhoppning är att vi också hinner med det. Det är en hård press på socialvårdsområdet.

Frågestunden slutar

Frågestunden är därmed avslutad. Plenum hålls idag klockan 14.10.