Frågestund den 21 mars 2018 kl. 13:00

Frågestunden börjar 1

1    Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 3/2017-2018

Frågestunden slutar 16

 

Frågestunden börjar

1          Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 3/2017-2018

Från landskapsregeringens sida deltar inte Vicelantrådet Camilla Gunell på grund av sjukdom och som tidigare meddelats minister Tony Asumaa.

Enligt 39 § arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga.

Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter.

Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut.

Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när frågan är tillräckligt belyst.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! När vi behandlade senaste budget hade jag en motion inlämnad som förkastades av lagtinget, men man hade en positiv skrivning. Motionen var att landskapets kök i första hand skulle köpa in närproducerade ekologiska varor och i andra hand närproducerade varor och i tredje hand närproducerade ekologiska varor.

Lagtinget förkastade motionen men man hade en positiv skrivning där man skriver ”att motionen har vällovligt syfte och anser att landskapsregeringen bör överväga att ta fram en livsmedelspolicy för upphandling som är i samklang med hållbarhetsagendan”, och förmodligen i samklang med motionen. Har man funderat på policyn och hur långt har man kommit?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det var en mycket bra budgetmotion som ltl Runar Karlsson hade, jag sympatiserar och håller med innehållet. Till den delen har vi diskuterat frågan.

Vi har internt ett hållbarhetsarbete där vi precis just har diskuterat närproducerat och ekologiskt i landskapets kök. Vi har även diskuterat våra resor och har tittat på möjligheten till klimatkompensation.

Landskapsregeringen har med jämna mellanrum inspirationsföreläsningar, inspirationsföredrag i allt från socialvård till kommunstruktur.  I höst skulle vi kunna ha en inspirationsföreläsning, fortbildningsdag för alla de duktiga människor som jobbar i landskapets bespisningar och kök och som också finns ute i kommunerna. Frågan lever i allra högsta grad och jag hoppas att vi så småningom ska kunna presentera ett konkret resultat.

Ltl Runar Karlsson

Talman! Är i princip nöjd med det svaret. Vi märker att åtminstone de kringliggande länderna, inte bara Åland har allt rena råvaror. Det var inte länge sedan man i Finland gick inför att märka djuren det som är absolut penicillin och antibiotikafria. Det är bra att konsumenterna, i det här fallet landskaps kök, visar att man vill ha det här så att man fortsätter att producera varorna. Jag är medveten om att man inte gör det över en natt. ÅHS har också diskuterat det att man ska gå den här vägen och försöker få fram det till köket. Jag är glad att regeringen försöker buffa på att alla kök gör det.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag kan bara hålla med. Det finns också vinster att göra. Dels att understöda våra egna jordbrukare men också stora miljövinster, t.ex. om man pratar om klimatsmart mat. Egentligen borde vi inte äta tomat och gurka här mitt i vintern utan vi borde sätta fokus på frön och rotfrukter, det finns otroligt mycket man kan göra. Samma sak gäller det vare sig man diskuterar kött eller öl, man borde kanske äta mindre men bättre och då har vi våra lokalproducerade produkter som håller yppersta klass.

En annan sak i diskussionen är upphandling, här finns det utrymme att göra förbättringar.

Ltl Runar Karlsson

Talman! Som jag sade är jag nöjd med svaret. Jag säger det ändå så att lantrådet får fortsätta sin information och dialog.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Vi har en process i landskapsförvaltningen som handlar om upphandling. Där har vi också hållbarhetsarbetet och vi deltar även i ett projekt. Vi vet att det har varit föremål för diskussioner ute i samhället när våra stora organisationer har gjort upphandlingar, t.ex. mjölk och potatis. I de nya upphandlingslagarna finns utrymme att ta hänsyn till sociala aspekter men också till miljö- och klimataspekter. Du ska se på en livscykelanalys när du gör en upphandling. Det kanske är billigare potatis i Österbotten men då ska du räkna in hela resan också.

Vi lär oss hela tiden och jag är den första att tacka för de som engagerar sig i frågan, den är mycket viktig.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Fredrik Fredlund, varsågod.

Ltl Fredrik Fredlund

Talman! Hur många år tänker man fortsätta med skärgårdstrafik till de obebodda öarna i skärgården?

Minister Mika Nordberg

Fru talman! När det gäller skärgårdstrafiken är det något som har upprätthållits från landskapsregeringen under en lång tid. Under den långa tiden har det varierat i befolkningsunderlag på de olika öarna.

Internt på avdelningen finns en principdiskussion som har gått ut på att det var som har fast befolkning är de öar som trafikeras. Till de öar som inte har fast befolkning har trafiken minskats ner och i vissa fall helt upphört. Ser man långsiktigt är det den linje som kommer att vara ledande i fortsättningen.

Ltl Fredrik Fredlund

Jag tänker i första hand på Asterholma som har ett hushåll registrerat på ön. En upphandling har skett på en kostnad till 600 000 per år. Är det ekonomiskt försvarbart att fortsätta på detta viset?

Minister Mika Nordberg

Fru talman! Den trafik som trafikerar Asterholma den utgår ifrån Asterholma av logistiska orsaker. Fartyget behöver förankra någonstans över natten och starta på morgonen och återkommer till sin hamn till kvällen. Start- och stopphamnen på den här rutten är Asterholma. Det beror bl.a. på att den även trafikerar Lappo och Torsholma. Övernattningsmöjligheter i Lappo och Torsholma finns inte p.g.a. att det inte finns hamn för dem att ligga i, hamnen är upptagen av andra fartyg. Resor, som företas endast på beställning, körs inte i onödan om ingen ska åka med.

Ltl Fredrik Fredlund

Tack för det svaret.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Axel Jonsson, varsågod.

Ltl Axel Jonsson

90 procent av 75-åringarna ska bo hemma och de äldre utmålas av landskapsregeringen som en stor belastning för framtidens Åland. Inser regeringen och ministern att det finns ganska många pensionärer och äldre där ute som känner sig stötta av beskrivningen?

Trots att man har lagt ner större delen av sitt liv på att betala in skatter och bidra till att utveckla det åländska samhället utmålas nu som en belastning och som ett av de största problemen i vårt åländska samhälle. Inser minister Valve detta?

Minister Wille Valve

Talman! Jag blir förvånad och chockad över att höra en sådan beskrivning. Jag kan inte minnas att någon från landskapsregeringens håll överhuvudtaget skulle ha talat om att någon människa skulle vara en stor belastning. Ltl Jonssons påståenden saknar grund.

Det som däremot stämmer är att landskapsregeringen har sänt ut ett brev till kommunerna där vi har väckt frågan om hur äldreomsorgen förverkligas i vårt landskap anno 2018. Brevet ser ut så här, det finns även bifogat en karta som illustrerar problemets art och även medföljande statistiska diagram som har återgetts i lokalpressen. Detta är fakta, detta har gått ut till kommunerna.

Det här är något landskapsregeringen är bekymrade över därför att det är vi hur man än vänder och vrider på det som har ansvaret att se till att socialvård, äldreomsorg, utbildningsväsendet förverkligas så som det ursprungligen var tänkt.

I botten för den här diskussionen ligger principen om rätt omsorg på rätt nivå. Har du ett behov av 24-timmar i dygnet tillsyn eller behöver vara på en institution eller på ett effektiverat serviceboende som också har det då ska du förstås vara där. Har du möjlighet och vill bo hemma ska då också kunna göra det.

Detta ligger till grund för servicemålen som landskapsregeringarna som har suttit har antagit och som även kommunerna själva har antagit i sina äldreomsorgsplaner. Gå in på t.ex. Kökars kommuns äldreomsorgsplan och se att också där finns servicemålen inkorporerade det borde vara det mest okontroversiella som finns. Det är ett väldigt viktigt redskap för att förverkliga principen om rätt omsorg på rätt nivå.

Ltl Axel Jonsson

Många har reagerat över att man kommer från landskapsregeringens sida och slår fast i siffror att så här ska våra äldre hanteras, så här ska vi behandla dem i procentsatser och tal när det, som ministern säger, måste utgå ifrån individens enskilda behov. Det går inte att säga att det måste vara 90 procent av en viss grupp eller inte som ska få en viss typ av vård. Det måste vara utgångspunkt och budskapet från oss lagstiftare och från regeringens sida, om jag skulle få välja. Att man betonar detta och ser de äldre som en tillgång och som en resurs i vårt samhälle och visar tacksamhet uppskattning för vad de har gjort för att bidra till vårt samhälle så här långt. Tvärt om straffbeskattar vi våra pensionärer med fem till tio procent högre skatter än vanliga löntagare. Vi utmanar dem som en belastning i debatten och det motsätter jag mig kraftigt och så hoppas att regeringen kan ta det till sig.

Minister Wille Valve

Vad som jag inledningsvis sade har ingen sagt något om att de äldre skulle vara en belastning. Tvärtom har undertecknad i debatten betonat att våra äldre är en fantastisk resurs. Vi har de mest aktiva seniorerna i hela EU enligt Eurostat vilket är ganska häftigt. Även när man tittar på våra seniorer hälsa, våra seniorer mår väldigt bra de lever väldigt länge statistiskt sett.

Ledamoten Jonsson önskar att landskapsregeringen skulle titta mindre på siffrorna och mera på människan. Okej, låt oss titta på människan. År 2013 förrättade landskapsregeringen en inspektion på en av landskapets institutioner. Kontentan från den inspektionen som gjordes 2013, vars dokument är helt offentliga för den som vill bekanta sig med dem, är för det första ”landskapsregeringen konstaterar att verksamheten vid institutionen är välordnad. Landskapsregeringen vill också fästa uppmärksamhet vid att flera av de boende utgående ifrån aktuell vårdtyngdsmätning kunde få sin omsorg på en lägre vårdnivå”.

Talmannen

Nu är det tyvärr slut på svarsanförandet och det finns ytterligare en tilläggsfråga från ltl Jonsson.

Ltl Axel Jonsson

Att det finns utmaningar inom enskilda verksamheter är knappast en överraskning med tanke på hur omfattande äldreomsorgen är på Åland. Nog är det beklämmande om landskapsregeringen utifrån en enda inspektion på ett ställe drar sådana slutsatser att nu måste vi göra något som omfattar hela Åland, hela äldrevården och omsorgen i ett svep. Nog är det ganska beklagligt om man drar den typen av slutsatser på så lösa grunder. Nog måste vi ha ett bättre underlag för den typen av slutsatser än vad ministern lyfte fram i talarstolen.

Det är bra att landskapsregeringen engagerar sig i frågan men samtidigt är det beklämmande att man kommer med den här typen av pekpinnar mot kommunerna i en fråga som ytterst är en kommunal angelägenhet som kommunerna finansierar och har ansvar för.

Minister Wille Valve

Tack jag forsätter att citera; ”landskapsregeringen vill också fästa uppmärksamhet vid att flera av de boende utgående ifrån aktuell vårdtyngdsmätning kunde få sin omsorg på en lägre vårdnivå. Kommunen bör tillhandahålla boendeservice som ett alternativ. Institutionsvård bör alltid vara den vårdform som erbjuds de som är i behov av kontinuerlig vård och omsorg dygnet runt”. Detta är något som borde vara fullkomligt okontroversiellt.

Utöver inspektionen som jag citerade så uppmanar jag ltl Jonsson att noga bekanta sig med de siffror som landskapsregeringen har sänt ut till kommunen och därefter dra sina egna slutsatser.

Vad gäller påståendet att landskapsregeringen kommer med pekpinnar är det alltid en balans. I dagens socialvårdslag som är från 1982 står det att kommunerna ska göra en granskning av servicebehovet.

Talmannen

Därmed är frågan besvarad. Följande frågeställare är ltl Stefan Toivonen, varsågod.

Ltl Stephan Toivonen

Fru talman! Landskapsregeringen står i beråd att starta upp en utbildning för barnträdgårdslärare på Åland. Hade egentligen tänkt ställa frågan till minister Asumaa men lantrådet minns den här frågan lika bra.

I metoo debatten tog jag upp exempel från ett reservat i Uganda där man skjutit bort alla elefanthanar så att elefantpojkarna fick växa upp utan manliga förebilder, med ganska tråkiga följder. Vi vet att pojkarna på Åland har sämre skolresultat, större problem med alkohol och narkotika, mer våldsbenägna än kvinnorna. Vi vet också att 20 procent av barnen på Åland lever i en familj med ensamförsörjare, oftast kvinnor. I barnomsorgen finns 332 kvinnor och nio män, har vi tänkt göra något åt könsfördelningen?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det skulle vara mycket viktigt och angeläget att det skulle finnas fler män inom barnomsorgen. Till den delen är inte Åland Nordkorea, vi kan inte styra individuella val. Det vi måste göra är att jobba långsiktigt. Det handlar om allt från att vara en attraktiv arbetsgivare till att ha konkurrenskraftiga löner. Jag skulle mycket gärna se att det skulle vara fler män inom barnomsorgen, fritidssektorn och skolvärlden. Så ser inte riktigt verkligheten ut.

Det är ett långsiktigt arbete där man t.ex. också behöver arbeta med allt från maskulinitetsnorm till att göra pojkar och unga män fria att de vågar välja utom gängse normer. Däri ligger pudelns kärna.

Ltl Stephan Toivonen

Noterade för ett tag sedan t.ex. i staden att man var väldigt bekymrad könsfördelningen i parkförvaltningen, medan man i grundskolan har 80 20. Ofta får man den bilden att landskapsregeringen ibland med all rätt, ser till de problem som kvinnorna har lägre löner osv. varför fokuserar ni så väldigt sällan på den andra sidan, de fall där pojkarna, männen har problem?

Det är viktigt att man har jämn könsfördelning i alla kommittéer. Däremot när det gäller barnomsorgen har ni alls tänkt andra vägar för att försöka få en jämnare könsfördelning?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! När det gäller jämställdhetsarbetet har vi fyra pusselbitar som vi jobbar med. Det ena är maskulinitetsnormen, det handlar om lika lön för likvärdigt arbete, kvinnor, mäns, flickor och pojkars hälsa och så handlar det om våld i nära relationer. Maskulinitetsnormen är väldigt viktig att stärka pojkar och män så att man ska kunna göra otraditionella val.

När det gällde arbetsvärdering och lika lön för likvärdigt arbete har det gjorts ett mammutarbete inom förvaltningen där man tagit in alla yrkeskategorier, både kvinnor och män och faktiskt visar det sig också att vissa grupper är mansdominerade som har alldeles för låg lön.

Det stämmer inte att man bara tittar på kvinnliga lönar utan det handlar om lika lön för likvärdigt arbete, det har vi med oss.

Ltl Stephan Toivonen

Att stärka maskulinitetsnormen tangerar orsaken till att jag tog upp frågan. Läste nyligen efter en av skolskjutningarna i USA, utan att säga att det finns samband, har man noterat att de flesta av de yngre eller äldre män som har begått skjutningarna så har de flesta vuxit upp i en familj där det inte funnits en man med. Vad som händer i familjen har vi svårt att göra något åt men politiskt kan vi påverka barnomsorgen och grundskolan.

Har ni funderat på ett medel för att få det mer jämlikt, könsfördelat ha t.ex. kvotering vid inträden vid den utbildning som nu är planerad?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det är heller ingenting helt nytt. Tidigare hade man det när det gällde närvårdare på gymnasialstadiet där man har kunnat få extra poäng om man är från skärgården eller om man söker som pojke till ett kvinnodominerat yrke eller flicka till ett mansdominerat yrke.

Jag tror att jag misstolkade ltl Toivonen, att det skulle vara ensamförsörjare och ensamförsörjande kvinnor som skapar skolskjutare. Jag hoppas att jag tolkade det fel annars finner jag det verkligen anmärkningsvärt. Det är sant att i toppen på samhället är män överrepresenterade och även i botten. Hur kommer det sig att inga flickor som är uppfostrade av ensamförsörjande mammor skjuter i skolorna? Fundera på det ltl Toivonen?

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Britt Lundberg, varsågod.

Ltl Britt Lundberg

Fru talman! Som ordförande för Ålands Vatten har jag och åtminstone en av mina föregångare arbetat aktivt för att få en gemensam vatten- och avloppslösning för våra medlemskommuner. För att stärka kompetensen effektivera genom att dela på jour osv. Tyvärr har kommunerna stannat upp i sitt utvecklingsarbete för att de inte vet vad som kommer att hända efter kommunreformen. Utvecklingen står stilla. Samma gäller KST. Vi måste ha ett enat barnskydd på Åland. Det kan inte stå på kö och vänta på sin tur i reformmaskinen. Kan ministern ge ett löfte om när vi har ett enat barnskydd?

Minister Wille Valve

Talman! Löftet står inskrivet i KST-lagen i den mån det finns ett sådant. Det är i sådana fall den 1 april 2019 som är nästa hållpunkt. Då har kommunerna möjlighet att lämna in ett gemensamt förslag om hur man vill att kommunernas socialvård ska ordnas på Åland. Kommer det inte ett sådant förslag kommer sedan fas två av KST att inträda, d.v.s. omsorgsförbundet kommer att ombildas till ett enda KST för Åland och den tidtabellen är väl känd.

Det som fortsättningsvis ligger är det som vi har att utgå ifrån. Som säkert alla ha noterat har det inte skett någon förändring i det heller sedan landskapsregeringen presenterade sitt meddelande om kommunreformer.

Ltl Britt Lundberg

Fru talman! Förändringar kommer sällan av sig själva man behöver arbeta med dem. Den bästa vägen till framgång är att ta sig an elefanten genom att äta den i små bitar. Att gå in för att varje dag vara lite bättre än igår och att hela tiden arbeta med verkligheten som den är och för att förbättra den.

Följer man med vad de visa säger om förutsättningar för att nå utveckling så talas det inte om stora reformer utan om att ta tag i delar som inte fungerar och ytterligare utveckla sådant som fungerar bra.

Antalet barnskyddsanmälningar ökar på Åland. Att få tillräckligt med socialarbetare på Åland är ett problem. Att den utlovade socialvårdslagstiftningen låter vänta på sig och att hela kåren samlat talar om vilka brister som idag finns inom barnskyddet vittnar om allvaret. Barnskyddet är en del av de utmaningar som finns inom det sociala området. När vi ser lagstiftningarna och frågorna som regeringen för till lagtinget så måste följdfrågan vara, vilken prioritet ger minister Valve frågan om ett enat barnskydd?

Minister Wille Valve

Tack, ltl Lundberg. Landskapsregeringen ger socialvården och socialvårdsreformen högsta prioritet. Två stycken lag PM är överförda till lagberedningen och en överläggning är faktiskt idag inlagd om det slutliga lag PM som kommer att bli ganska mastigt av förekommen anledning.

Man kan också notera att den partsammansatta kommitté som landskapsregeringen tillsatte för att lösa de s.k. gränsdragningsfrågorna mellan framtidens KST och framtidens primärkommuner också har levererat ett slutbetänkande som kommer att antecknas till kännedom inom kort. Landskapsregeringen kommer förstås att bistå omsorgsförbundets arbete vilket också är en process som har inletts.

Ltl Britt Lundberg

Fru talman! Det finns många exempel på hur barnskyddsärenden skötts på ett exemplariskt och på alla sätt perfekt sätt. Det är inte det som är problemet. Problemet är, hur länge orkar våra socialarbetare med den här situationen.

Senast vi debatterade KST sade ministern att frågan skjuts på framtiden i väntan på kommunreformen. När vi i lagtinget hade lagförslaget till behandling och vi från oppositionen ville prioritera och snabba upp tidtabellen för KST för att skydda våra mest utsatta så satte ministern tummen ner och ville att frågan skulle skjutas framåt, något som också stöddes också av majoriteten i lagtinget socialdemokrater, liberaler och moderater. Hur förklarar ministern och regeringspartierna motståndet till att prioritera KST och därmed snabbare få ett enat barnskydd?

Minister Wille Valve

Talman! En samordning av barnskyddet och de övriga sociala områdena är jätteviktig. Gör vi det uppnår vi ett mått av specialisering och vi gör det också möjligt för de socialarbetare som jobbar med dessa många gånger komplexa och knepiga frågorna att stödja varandra på ett sätt som man inte har möjlighet att göra i dag. Landskapsregeringen har två processer i gång som kommer att åstadkomma detta. Det ena är kommunreformen, förstås har det betydelse när 16 kommuner blir fyra och KST givetvis vars uttryckliga mål är specialisering för att garantera likabehandling.

Avslutningsvis kan jag inte låta bli att notera att åländsk center nog inte har gjort sig kända som villiga att snabba upp förverkligande av KST, åtminstone inte i förra regeringen där jag satt.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Lars Häggblom, varsågod.

Ltl Lars Häggblom

Minister Valve har skickat ut en skrivelse till kommunerna med begäran om uppgifter om utveckling av kommunernas äldreomsorg. I den skrivelse står bl.a. följande; ”därtill föreslås i § 21 i lagförslaget till kommunstrukturreform på Åland att behörigheten begränsas för myndigheterna i de kommuner som omfattas av reformen att besluta i sådana principiella nya eller vitt omfattande ärenden där beslutsfattaren ska anses höra till den nya kommunen. Kommunerna får inte besluta i ärenden som skulle ha betydande verkningar och som är bindande för de nya kommunerna och i vilka ett beslut skulle strida mot syftet med formen av kommunstrukturen”. Är inte detta någon form av ministerstyre?

Minister Wille Valve

Nej, ltl Häggblom det är vad man brukar kalla för politik. Politikerna sätter mål och förverkligar dem.

Det finns väldigt trista erfarenheter i vår omvärld där reformprocesser har dragit igång och därefter har kommunerna förivrat sig och byggt mer än vad man egentligen skulle behöva i den nya kommunstrukturen. Det här är förstås någonting som landskapsregeringen följer. Därför har vi initierat den här dialogen med alla 16 åländska kommuner för att få reda på hur ni ser på den här frågan. Vi uttrycker vår oro i det här brevet.

Jag vill knyta an till en tidigare frågeställare. Det bästa sättet att hedra våra äldre och den insats de har gjort genom sitt liv är att ge dem rätt omsorg på rätt nivå.

Ltl Lars Häggblom

Jag vill påstå att förslaget är en dikeskörning utan like av ministern. Kommunerna ska avstå kommande investeringar för en lag som överhuvudtaget inte finns och vet inte om den kommer att finnas heller.

Minister Wille Valve

Det är landskapsregeringens sätt att säga att vi menar allvar. Vi är på riktigt bekymrade över det här och beredda att följa upp det och ta en seriös dialog om det.

Ltl Lars Häggblom

Man måste ha lagen före man börjar tillämpa den och inte tvärs emot. Eller hur ministern?

Minister Wille Valve

Nu förstod jag inte ltl Häggblom men det kanske klarnar under dagen.

Talmannen

Följande frågeställare är Ltl Brage Eklund, varsågod.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Som känt har det rapporterats att vi har fått en ny djurart till Åland, vargen. Spåren började i Kumlinge och Brändö och senaste helg var det älgräkning på fasta Åland och då konstaterades att det fanns vargspår i Emkarby och även i Eckerö och hittade även rivna rådjur.

Har landskapsregeringen någon färdplan i hur man ska agera och bemöta den nya djurart som bekymrar många djurägare?

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Det här är en fråga som väcker diskussion ute i bygderna. Jag är själv skärgårdsbo och har beskådat vargspåren med egna ögon. När man hört sakkunniga på området är det högst sannolikt att vargar har kommit till Åland och befinner sig på Åland just nu. Den oro som det väcker med att vi uppenbarligen har detta djur på Åland måste vi hantera på ett bra sätt. Speciellt djurägare har uttryckt sitt bekymmer över att deras tamdjur kan bli utsatta för vargattacker.

Den ansvariga ministern tar dessa frågor på allvar och följer givetvis med situationen. Jag kan dessvärre inte själv uttala någonting om hur en eventuell beredning och hur diskussionen vid jaktförvaltningen pågår. Dessvärre är situationen den att det är i så tidigt skede att kunskaper om det ännu inte har förmedlats till hel landskapsregeringen.

Ltl Brage Eklund

Vi är i mitten av mars och vi går emot den tid när snön börjar smälta och möjligheten att spåra vargen blir sämre och sämre dag för dag. Ska man agera nu och garantera att endera ta bort vargen eller följa med om den har gått härifrån ska det ske ganska snabbt.

Jaktförvaltningen borde ha en plan hur man ska agera. Då är det närmast att man kallar ihop jaktvårdsföreningarna och jägare och går kedja och följer upp och ser vart spåret bär iväg, sedan är det upp till landskapsregeringen att bestämma vad man ska göra om man ska skjuta den eller på något annat sätt fånga den. Vad har ministern för känslor när det gäller det?

Minister Mats Perämaa

Det är inte av något större värde om jag börjar uttala mina känslor i den här frågan. De facto lever vi i en europeisk värld där vi har vissa gemensamma regler att följa, det känner vi synnerligen väl till vad gäller det som pågår om vårjakten just nu. I går kväll var jag med på ett möte med jaktvårdsföreningsordförande där vi fokuserar på vårjaktsfrågan. Det sker en regelmässig kontakt mellan jaktförvaltningen och de jägare som befinner sig ute på fältet och ser dessa saker varje vardag.

Frågan är inte så lätt att man med ett landskapsregeringsbeslut kan bestämma sig för att skjuta en varg eftersom vargen är skyddad av regler. Jag ska förmedla den diskussion som har förts i frågan mellan ledamoten och mig till den ansvarige ministern så fort vi är avslutat diskussion.

Ltl Brage Eklund

Tack för det. Som jag inledningsvis sade och som ministern själv nämnde finns det en oro bland djurägare, framför allt fårägare. Många människor med tamhundar som är ute på promenad är de ett attraktivt byte om man släpper lös hunden. Man borde från jaktförvaltningen agera snabbt och ta ett ordförandemöte med jaktvårdsföreningarna t.ex. och kalla ihop och spåra djuren, sedan vad man gör med dem är ingen lätt fråga med det brukar alltid sköta sig på något vis i slutändan.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Jag framför den idé som ledamoten för fram, att man skulle diskutera frågan med de jägare representerade av jaktvårdsföreningsordförande så får den ansvarige ministern, vicelantrådet bedöma om det är en framkomlig väg i frågan.

Några ord om känslor och den oro som finns där. Som glesbygdsbo har jag följt med den debatt som pågår ibland i Finland och i Sverige där hund- och tamdjursägare ibland råkar ut för vargens attacker och har t.o.m. skapat mycket sorg i många familjer där deras djur har blivit attackerade. Jag säger det igen, den här frågan bör tas på allvar.

Talmannen

Följande frågeställare ltl Harry Jansson, varsågod.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Till minister Perämaa vill jag aktualisera en frågeställning som åter har en koppling till den beryktade fastighetsbeskattningen av åländska impediment.

I dessa dagar får ett hundratal åländska fastighetsägare konkret besked från skatteförvaltningen över vad de nya principerna för att beskatta åländsk jord innebär. Det är en sak som förhoppningsvis kommer att kunna hanteras på det sätt som landskapsregeringen har föreslagit som ligger i finans- och näringsutskottet i detta parlament.

Det finns ytterligare konsekvenser av den nya principiella hållning som skatteförvaltningen har intagit. Det har att göra med arvsskattesidan, bästa finansminister. Vad blir följderna för Åland när vi får den här typen av beskattningsvärden på mark som är helt värdelös produktionsmässigt och ibland även tyvärr rent kommersiell?

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Jag har även i den här frågan kontaktats av personer som har funderat på den här aspekten. Det finns de facto en risk, en möjlighet att vi får se den här konsekvensen av den här frågan också. Jag har inget svar på den ännu för det är en sak vi måste granska och utreda noggrant.

En eventuell arvsskatt som kopplar sig på de höjda värderingarna drabbar inte mängden av människor så fort, utan kan beröra någon som vi känner till arvsskatten kopplar ihop det med att människor avlider dessvärre och så blir det skatt på det.

Min ambition är att vi ska utreda saken och det kommer min förvaltning att se till att vi gör. Vi får återkomma till frågan och se om konsekvenserna finns där såsom det möjligen kan finnas och då måste vi igen fundera om det finns lösningar på den frågan. Vi har fått jobba med många frågor som har krävt snabba lösningar till fromma för ålänningarna. Vi ska också försöka få det här att avslutas på ett bra sätt.

Ltl Harry Jansson

Det gläder mig att finansministern och avdelningen börjar titta på den här frågan, här får vi en större utmaning att tackla i.o.m. att det är finsk behörighet. Nu ligger ett initiativ rätt snart i riksdagen i Helsingfors där arvs- och gåvobeskattningen kommer till behandling. Det ger samtidigt en möjlighet för landskapsregeringen att intervenera på något sätt, för den här frågan måste tas på fullaste allvar. Som ministern säger, det här kommer att drabba enskilda under en lång period. Effekterna blir förödande för det betyder att det första man måste göra som åländsk blivande arvtagare är att avyttra skärgårdshemman som enligt skatteförvaltningen är värda miljoner medan verkligheten är en helt annan.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Det är fullt möjligt att ett registreringssystem av markområdena i enlighet med gällande lag som ligger till grund för fastighetsskattefrågan kan ha konsekvenser att värdena stiger. Jag vill ännu inte dra alltför långtgående slutsatser av vilka effekter det kan föra med sig och vilka eventuella möjligheter till lösning vi har i frågan. Vi kommer att granska det här för vi jobbar till fromma för ålänningarna.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Om man ihop med jordförvärvsskyddet nu också får den här skatteeffekten det betyder att man som åländsk arvtagare, till typ skärgårdshemman är det första man försöker göra är att avstå från arvsrätten. Det blir en belastning där det inte hjälper att sälja hela den nya fastighetsmängd som du kommer att ärva. Faktum är att skatten kommer i många fall av de exempel jag har haft möjlighet att titta på, ca tio fall så betyder det att du inte får tillbaka arvsskatten om du i praktiken måste avyttra alltihop, det skulle ha förödande effekter.

Om vi får skämta, det kan vara bra för kommunerna för jag kan tänka mig att ålänningarna i så fall vill avstå den här typen av mark, skänka det till kommunerna som gåva och då behöver man inte betalar någon form av skatt genom att kommunen eller landskapet är mottagare.

Minister Mats Perämaa

Fru talman! I den här positionen ska man inte ha alltför starka åsikter om vilken skattelagstiftning man tillämpar på finsk sida, men i den mån det berör oss måste vi få har politiska uppfattningar om det.

Jag har tidigare uttryckt att arvsskatten i sig är något man gärna kunde avstå ifrån. Till den delen blir det intressant att följa med diskussionen i riksdagen som kommer att föras utifrån medborgarinitiativet i frågan, i den bästa av världar kanske vi kunde ha lösningen där.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Bert Häggblom, varsågod.

Ltl Bert Häggblom

Fru talman! Landskapsregeringen har ändrat landskapsandelssystemet som har medfört att Medborgarinstitutet fått svårigheter att bedriva sin verksamhet. Tidigare hade man 102 000 i landskapsandelar från att tidigare ha haft 283 000. Vi ska komma ihåg att det är 6000 kursdeltagare som deltar i olika kurser som betalar ca 200 000 per år. Mariehamns stad som är huvudman för Medborgarinstitutet har också bidragit.

På vilket sätt kommer man att möjliggöra att Medborgarinstitutets verksamhet stärks så att den kan vara kvar.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag delar den uppfattningen, Medborgarinstitutets verksamhet är otroligt viktig för många ålänningar. För både kvinnor och män, äldre personer, det är en angelägen verksamhet. Medborgarinstitutet har i dagsläget ca en miljon i sin verksamhet lite mer betalas av Mariehamns stad, runt 400 000 euro och just under betalas av landsbygden och skärgården.

I dagsläget går 49 procent Mariehamnare och 51 procent landsbygdsbor och skärgårdsbor i Medborgarinstitutet. Landskapsregeringen har haft i budgeten 280 000 euro som angetts till Medborgarinstitutet. När man omformade landskapsandelssystemet renodlade man hela systemet. Vi kan förstås ha diskussioner kring inbesparingen när man försöker göra ett mer renodlat och transparent system. Det finns t.ex. inga moment som är specifika för socialvården, skolan utan kommunerna får ett större bestämmande över den klumpsumman, de landskapsandelar man får från landskapet det är våra gemensamma pengar.

Fortsättningsvis ville man ändå stöda Medis verksamhet och då gav man 100 000 euro. Nu har de här uppdagats och man har insett att det är väldigt svårt att få systemet på plats och göra förändringen. Nu har vi sagt att under en övergångsperiod ger vi ytterligare medel till Medborgarinstitutet.

Ltl Bert Häggblom

Landskapsregeringen säger nu att man kommer med tilläggsfinansiering, vilket är bra men när kommer det att ske? Kommer det i tilläggsbudgeten före vi går på sommarferie eller kommer det till hösten?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Vi har gjort utfästelser till Medborgarinstitutet och vår ambition är att vi ska göra en mindre lagberedning och sätta medel i tilläggsbudgeten, så ser planerna ut.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! Eftersom finansieringen dels är av Mariehamns stad och även kommunerna och de siffror lantrådet nämnde var i det närmaste korrekta. Mariehamns stad står för 433 000 och kommunerna för 349 000.

Lantrådet säger att det är beroende av lagstiftning som ska komma och den ska beredas, genom lagtinget och kontrollfunktionerna därtill. Hur tänker man göra för att höstens verksamhet ska tillförsäkras?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Medborgarinstitutet fungerar som skolorna, du har en hösttermin och med vårterminen. Redan i dagsläget finns möjlighet att planera höstterminen 2018 och vårterminen 2019. Ambitionen är att Medborgarinstitutet får sina medel och att vi ska göra lagförändringen så snabbt som möjligt.

Det är glädjande för det har varit många diskussioner kring Medis. De som tidigare har kritiserat Medis har insett att verksamheten är väldigt viktig och det kan jag instämma i, därför har jag personligen engagera mig frågan.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Mikael Lindholm, varsågod.

Ltl Mikael Lindholm

Talman! Egentligen skulle frågan varit riktad till vicelantrådet men när hon inte är på plats tar jag det till lantrådet.

I helgens tidningar kunde vi läsa om att skärgårdsbutikerna blivit beviljade stöd för att de upprätthåller sin livsviktiga service. Döm av min förvåning när jag upptäckte att Vårdö Närbutik saknades på listan. När jag undersökte saken visade det sig att landskapsregeringen hade glömt bort att skicka ut ansökningsblanketter till Vårdö Närbutik. Hur kan det vara möjligt? Vi talar om ett totalt antal bidragsberättigade som går att räkna på fingrarna. Hur tänker landskapsregeringen lösa problemet och se till att det inte upprepas i framtiden?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det får jag bara beklaga. Jag kan inte detaljerna. Ltl Lindholm skulle ha fått ett fylligare svar av vicelantrådet. Ltl Lindholm kan säkert tala med vicelantrådet så snart hon finns på plats i huset.

Jag kan bara beklaga och det behöver självklart rättas till. Vi är en stor förvaltning och handlägger många ärenden och ibland är det den mänskliga faktorn och då måste man bara erkänna att man har gjort fel och beklaga och göra rätt.

Ltl Mikael Lindholm

Tack för förklaringen. Det kan finnas en orsak att se över rutinerna var det har gått fel när det gäller dessa ärenden. Jag är inte ute efter att brännmärka någon och jag förstår att det kan gå fel. I det här fallet när det rör sig om maximalt åtta till nio stödberättigade kanske man kan gå igenom listan och titta varför man inte har fått svar från den här butiken.

I det här specifika fallet när det rör sig om så få, det kunde lika fort har varit Sottungabutiken eller någon av butikerna i Kumlinge som har blivit utan och det hade varit lika illa. Nu råkade det vara Vårdöbutiken när jag är från Vårdö, men jag måste ändå lyfta frågan.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag kan bara upprepa det jag sagt tidigare, jag beklagar att det ibland görs fel och jag kan inte heller för ltl Lindholm säga exakt vad som har gått fel. Ibland kan det vara så enkelt att man skickar ut handlingar per mail och då kan det strular till sig med e-posten men jag kan inte spekulera i vad som har gått fel. Har det begåtts fel ska det rättas till.

Som en liten passus diskuteras väldigt hett regional- och landsbygdspolitik i Sverige, där har man lyft upp att det skulle vara viktigt att stöda glesbygdsbutikerna och det systemet har vi i skick redan, vilket är jättebra. Butiken är väldigt viktig på landsbygden och ute i skärgården.

Ltl Mikael Lindholm

Tack, talman! Vi ändrade lagen så att man kunde få befrielse från socialskyddsavgifterna till att tillföra mer medel till glesbygds- och skärgårdsbutiker, det var en rätt väg att gå. Jag har ingenting att anmärka på det.

Det här behöver belysas oberoende vem det drabbar fast det i landskapets budget är en väldigt liten summa men för den enskilde näringsidkaren är det här faktiskt det som kan vara skillnaden mellan om det kan ta ut en lön under vintern eller inte.

Lantrådet Katrin Sjögren

Jag delar den uppfattningen och jag vet att vicelantrådet, näringsminister Camilla Gunell jobbat väldigt hårt med den här frågan. Det var på hennes förslag förändringarna skulle göras, att stöda upp butikerna och det är jag väldigt glad för att vi har lyckats göra. Det är småpengar i landskapets budget men det är av stor betydelse. Allt som landskapsregeringen kan göra för att underlätta bistår vi väldigt gärna.

Talmannen

Talmannen har nu rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte har fått uttala sig. Men jag önskar att alla har överseende med att vi börjar plenum lite senare så att alla frågeställare som finns på listan har möjlighet att ställa frågan. Följande frågeställare är ltl Roger Nordlund, varsågod.

Ltl Roger Nordlund

Jag får säga dubbelt tack till talmannen för det. Frågan gäller vårjakten och skulle naturligtvis ha ställts till jaktminister, vicelantrådet Gunell men eftersom hon är frånvarande men såg i media att minister Perämaa deltog i jaktvårdsföreningens möte och vet att han har stort intresse för jakt så kan frågan ställas till minister Perämaa. Hur ser färdplan är ut för hur vi ska kunna rädda den lilla del av vårjakten vi har kvar?

Minister Mats Perämaa

Fru talman! Vilket alternativ som landskapsregeringen kommer att välja är ännu inte utstakat. Det stakas ut småningom inför ett eventuellt beslut att fortsätta jakten eller ett eventuellt beslut om att avbryta jakten. Det beslutet kommer att fattas inom några veckor. För ett år sedan fattades beslutet om att tillåta vårjakt på guding så sent som 13 april, det var väldigt sent.

Mötet i går med jaktvårdsföreningarna, sammankallat av ordinarie jaktministern där jag hade fått möjlighet att medverka och sedermera p.g.a. sjukdom få leda mötet gick närmast ut på att informera jägarkåren via deras representanter och ordförandena om de alternativ som finns. Det problematiska i frågan är att ingen säkert kan säga om något av alternativen leder till trygg vårjakt på sikt. Ingen kan säkert säga om vi förs till domstol enbart p.g.a. beslut om jakt inkommande vår eller om det som redan har skett tidigare eftersom det är vad det kommande åtalet, domstolsprövningen kommer at grunda sig på.

Vi hade en god diskussion med jaktvårdsföreningens ordförande, alla är väl insatta i riskerna med de alternativ som står till buds. Det var en öppen och klar diskussion med tänker inte torgföra vad som exakt sades under mötet. Färdplanen kommer att sättas inom några veckor.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! F.d. statsminister Göran Persson sade en gång att EU är en enda stor förhandlingsorganisation. Ärendet har gått ganska långt och vi står inför domstolsfasen men det är fortfarande någon form av förhandling och diskussion som pågår. Är landskapsregeringen beredd att ge, avsätta de resurser och den prioritet som behövs för att försöka få ett positivt resultat för Åland i de kommande förhandlingarna och besluten som blir inom EU? Är man beredd att bereda ärendet i den riktningen? Utfallet av vilket beslut man fattar är ofta med vilken ambition man går in i frågan. Är ambitionen att vi ska fortsätta ha vårjakt och även vårjakt den här våren, eller har man en annan inställning i landskapsregeringen?

Minister Mats Perämaa

Fru talman! I går fördes diskussioner med jägarna och den ordinarie jaktministern kunde inte vara närvarande, hon ska givetvis få kunskap om det. Det går inte att torgföra det slutliga beslutet här eftersom landskapsregeringen som helhet inte har kunnat ta del av den diskussion som fördes i går och de åsikter som jägarkåren förde fram. Därför kan jag inte heller säga vad det slutliga beslutet blir. Att prata om vad de ville ministrar eller enskilda lagtingsledamöter tycker är i det här skedet inte fruktbart.

Landskapsregeringen har stått står bakom det arbetet som görs vid jaktförvaltningen, att man tar fram en förvaltningsplan och sätter resurser på den frågan. Man jagar predatorer, allt för att har så goda argument som möjligt mot en motvillig kommission. Resurserna har satts på det och resurserna kommer att sättas om det är så att vi går in för att ta striden enda i mål.

Ltl Roger Nordlund

Fru talman! Biträdande jaktministern sade ”om vi går in för att ta den här striden”. Jag försöker formulera frågan på ett sådant sätt att har man den ambitionen att man ska försöka bibehålla vårjakten? Det är min grundläggande fråga som jag vill ha ett klargörande från landskapsregeringen. Har man den ambitionen kommer det att krävs ganska mycket resurser och ett ganska stort mod.

Orsaken till att vi inte fick ett stopp för ett år sedan uppfattade jag att avslutar vi det frivilligt är det väldigt svårt att få den tillbaka. När man anser att man har rätt måste man ändå våga stå och kämpa för det ända in i det sista. Enligt min åsikt och en stor majoritet av ålänningarna som har Åland rätt i den här frågan. Ska vi ändå böja oss skulle vara väldigt beklagligt. Jag hoppas att minister Perämaa kan bekräfta att man har den ambitionen att man ska kämpa.

Minister Mats Perämaa

Jag kunde stå och uttalar vad enskilda ministrar tycker och tänker men ledamoten själv har varit lantråd och vet att en landskapsregering inte har fattat ett beslut före landskapsregeringen har fattat ett beslut. Under beredningen innan alla synpunkter har vägts in kan man inte berätta på förhand vad beslutet blir. Landskapsregeringen visade redan förra året att vi har ambitionen att bevara vårjakten så att våra gener som kunna jaga guding.

Vi har tillsatt extra resurser för att bedriva predatorjakt ut i skärgård och glesbygd för att på det sättet minska på antalet mårdhundar och minkar för att på det sättet trygga stammen. Vi är övertygade om att det gör mer nytta för fågelstammen än den lilla mängd gudinnan som vi skjuter på våren. Landskapsregeringen och har en ambition att trygga vårjakten på sikt.

Talmannen

Frågan är besvarad. Sista frågeställare är vtm Thörnroos, varsågod.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Vi har idag på vårt bord i lagtinget ett lagförslag som rör lastning av fordon i yrkesmässig trafik. Det är inte presenterat för lagtinget men är väl processad utgår jag från i landskapsregeringen.

Min fråga rör de nya uppgifter som polisverksamheten nu kommer att få i form av viktkontroll av fordon. Har landskapsregeringen, här iklädd minister Fellman i den rollen, haft diskussioner med styrelsen eller polisen hur man kommer att kunna förverkliga de nya krav som finns i lagen eller är det här en ren skrivbordsprodukt som landskapsregeringen presenterar? Det jag närmast avser är viktkontroller där man dels saknar en våg och dels saknar en trafikgrupp som kom verkställa det som lagen efterfrågar?

Minister Nina Fellman

Fru talman! Det är minister Nordberg som för fram den här lagen och inte mitt specialområde. I den mån det rör polisen är min uppfattning att vägandet av bilarna hittills och i framtiden är tänkt att skötas med en våg som tas hit för specifika tillfällen där man då kan genomföra det vägningar som föreskrivs.

Talmannen

Talmannen byter diskussionen som kan fortsätta under nämnda ärende i plenum.

Frågestunden slutar

Frågestunden är därmed avslutad. Nästa plenum hålls idag kl. 14.00.

Plenum är avslutat.