Frågestund den 30 september 2016 kl. 09:30

Frågestunden börjar 1

1    Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 4/2015-2016

Frågestunden slutar 16

 

Frågestunden börjar

1        Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 4/2015-2016

Till skillnad från vad som tidigare meddelats är inte hela landskapsregeringen närvarande vid dagens frågestund eftersom minister Fellman meddelat att hon är sjuk.

Vid en frågestund avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga och har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte fått tillfälle att framföra sina frågor.

Frågeställaren ska rikta sin fråga till en av de närvarande ministrarna. Frågan tillsammans med en eventuell motivering får räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter. Sedan frågan besvarats får frågeställaren yttra sig högst två gånger. Den minister som besvarat frågan har rätt att yttra sig efter varje sådant anförande. Samtliga dessa anföranden får räcka högst en minut.

Andra lagtingsledamöter och ministrar har inte rätt att uttala sig med anledning av den ställda frågan. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst. Begärs ordet?

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! Riktar min fråga till minister Gunell. Vill tacka de större partierna att jag fick första taltur eftersom jag har läkartid om en halvtimme.

Det har kommit till min kännedom att landskapsregeringen fortfarande inte har utbetalt alla stöd till jordbrukarna för 2015 års ansökningar, framför allt frivilligåtgärder men även försenade utbetalda miljöstöd. Vad är orsaken till denna försening, vad har landskapsregeringen vidtagit för åtgärder för att rätta till det skedda?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Frågan med utbetalningar har vi arbetat med under hela året. Orsaken till att vi har detta bekymmer beror på datasystemen på rikssidan som har varit under arbete och som tyvärr har försenats. Landskapet Åland blir påverkat av detta, vi har tillsammans med tjänstemännen på jordbruksbyrån gjort allt vad vi kan för att betala ut manuellt förskott där det har varit möjligt. En större utbetalning går ut under oktober, i går överförde jag på ett beslut på sex miljoner euro som ska motsvara 80 procent av utbetalningarna via det finska systemet därifrån det utbetalas. Det är på gång och troligen är pengarna utbetalda inom två veckor.

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! Har hört ryktats om dataprogrammen och systemet som inte fungerar. Till min kännedom har kommit att i Finland har stöden för 2015 betalats ut i månadsskiftet juni, juli och nu är vi inne i september, oktober. Vad är orsaken att ett datasystem är så svårt att bli anpassat här? Även om vi vet att det skiljer lite i de olika miljöstöden och frivilligåtgärden kan det inte vara en Einstein för att komplettera dataprogrammet med de komplement som behövs? Vi vet att jordbrukarna lyder under stor press och har stora ekonomiska bekymmer och varje cent behöver komma i den tid man har räknat med, i annat fall kan många blir tvingad att gå till banken.

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Camilla Gunell

Jordbruksbyrån känner mycket väl till situationen och vi har en nära relation till alla som är beroende, dialogen har inte saknats. Man har försökt medvetandegöra alla om läget på bästa sätt. Förseningarna i riket, man har även haft förseningar i Sverige med utbetalningarna, när kolumnerna läggs in i datasystemet kommer det åländska kolumnerna in sist och därför blir vi i sista ändan av hela systemutvecklingen. Vi är väl medvetna om den ekonomiska situationen som är pressad för många och har fört diskussioner med bankerna för att i den mån det går hjälpa till med likviditet. Under de närmaste veckorna ska det vara utbetalt och det betyder en lättnad, 80 procent av de stödberättigade går ut och det är ändå sex miljoner euro.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Brage Eklund

Det har framförts från jordbrukarhåll att det är väldigt svårt att följa upp de slutliga utbetalningarna, att ha en egenkontroll på att man har fått det man är berättigad till. Tänker landskapsregeringen och jordbruksbyrån försöka sammanställa att man kan göra en självkontroll, egen kontroll för det tycks vara en brist i dag?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Den sista frågan kan jag inte i detalj svara på hur det ska gå till, vi kan återkomma till saken.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Harry Jansson, varsågod.

Ltl Harry Jansson

Tack, herr talman! Vill ställa en fråga till lantrådet om den speciella roll som Sverige har när det gäller Ålands självstyrelse, historisk tillkommet från dagarna i Genevé 1921. Därmed har Sverige i dag en roll som garantmakt, kin state som man talar om i vetenskapsvärlden internationellt. Varför jag aktualiserar den frågan är för det jag undrar om fru lantrådet, landskapsregeringen har funderat på i vilket skede det är befogat att i ljuset av händelserna, relationen Åland - Finland informera Sverige på ett officiellt plan om den pågående utvecklingen som till vissa delar är ganska negativ?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Vi lever i oroliga tider och i vi har ekonomiska utmaningar och då hör det till spelet att man hittar syndabockar och ger sig på minoriteter. Vi ser ett mönster i Norden, i Europa och i det stundande presidentvalet i USA. Vi känner av det också på Åland såsom ltl Harry Jansson påtalar. Det svenskspråkiga i Finland lever också under hård press.

Talmannen och jag har haft en mycket tydlig linje, vi har ett bra samarbete, talmannen har kontaktat presidenten. Jag träffade statsministern så sent som i onsdags. Svenska generalkonsuln är också en mycket engagerad och skicklig diplomat. Det är angeläget, vi har inte försökt dölja något utan i alla de träffar talar vi om att vi upplever att det är ett skarpare läge. I dag ska talmannen och jag träffar den svenske generalkonsuln på lunch och diskutera och aktuella frågor.

Ltl Harry Jansson

Det gläder mig att landskapsregeringen och talmannen redan har vidtagit åtgärder i den här riktningen. Det är ofrånkomligt att i ljuset av det som händer just nu i Helsingfors politiskt, synen på svenskspråkigheten och minoritetsfrågor i stort så måste vi se om vårt hus. Det är naturligt att vi tittar på Sveriges roll särskilt i ljuset av vad Sverige har gjort när det verkligen har behövts för att stötta Åland i olika skeden av Ålands självstyrelseutveckling.

Hur ställer sig lantrådet till att vi också skulle utnyttja vänföreningen i Stockholms riksdag, att man där skulle hålla en information för parlamentarikerna om situationen och läget just nu?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Alla kontakter man har som kan bidra till att stärka och utveckla självstyrelsen, också påtala när man har problem är väldigt viktigt. Det låter som en utmärkt idé.

Vicelantrådet Gunell träffade statsminister Löfven och informerade om hur vi upplever situationen på Åland. När grundlagsutskottet var här tog lagtinget och självstyrelsepolitiskanämnden ett stort ansvar och informerade om läget och de mera kyliga vindarna. I mötet med statsminister Sipilä tog jag upp principen och lyfte upp Ålandsdelegationens roll. Det har varit ett bekymmer att man frångår principer. Statusen för Ålandsdelegationen kan inte nog poängteras, en sak jag aktivt tog upp med statsministern.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Det gläder mig att höra. Som lantrådet säger, vi måste utnyttja alla politiska och andra kanaler vi har i det här läget. Det vi upplevt av politisk besvikelse under senare år vad gäller klumpsumman, avsaknaden av höjning, det uteblivna vindkraftsstödet, det är ändå saker man kan förstå att händer av det inrikespolitiska skeendet i Helsingfors, dragkampen mellan partierna. Det som är på gång vad gäller regionala- och hälsovårdsreformen, SOTE-reformen, den är betydligt allvarligare. Även synen på självstyrelselagens förhållande till grundlagen en alarmerande utveckling vi har på gång.

Det gäller att vi ålänningar än en gång ser om vårt hus i tid. Det gläder mig att lantrådet och talmannen är på väg att vidta aktion.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Så har det varit genom åren, så har tidigare lantråd och talman också velat driva saken. Vi är ändå starka om vi har en gemensam linje utåt, att vi jobbar i alla de kanaler och nätverk vi har. Det gäller att stå på och hävda vår rätt, även driva självstyrelselagsrevisionen i hamn.

Talmannen

Följande frågeställningar ltl Bert Häggblom, varsågod.

Ltl Bert Häggblom

Tack, herr talman! Det är bra om åländska ungdomar utbildar sig och när det får ta utbildningen i landskapet. De elever som går på Ålands yrkesgymnasium och utbilda sig till vaktstyrman kan gå vidare och bli sjökaptener. Går det den utbildningen på Åland måste det gå ett helt år längre än om du gå utbildningen t.ex. i Åbo. I år har vi två elever som valde att gå i Åbo istället för Mariehamn och på det sättet spar de ett helt år på sin utbildning.

Ålands landskapsregering är huvudman för båda dessa utbildningar och skolor, är detta acceptabelt? Det har pågått under ganska många år och undrar när en ändring kommer att ske?

Minister Tony Asumaa

Tack, herr talman! Det stämmer att landskapsregeringen är ansvarig både vad gäller gymnasial- och yrkeshögskolenivå. Vi strävar hela tiden efter att kunna erbjuda en så konkurrenskraftig utbildning som möjligt och att alla ska kunna studera på Åland. Däremot vet vi att konkurrensen är hård både öster- och västerut och vissa väljer att åka antingen till Åbo eller till t.ex. Göteborg.

Vi håller på reviderar utbildningen och framför allt införa mer praktik och kompetenspoäng för att göra den mera konkurrenskraftig och besvarar kraven från branschen. Arbetet pågår och vi hoppas vi har ett upplägg från hösten 2017.

Ltl Bert Häggblom

Tack, herr talman! Är ministern medveten om diskrepansen som finns och de svårigheter det ställer till? Det är väl inte meningen att vi ska ha utbildningar som går via vår landskapsbudget för ålänningarna som sedan väljer det att ta utbildning på annat håll p.g.a. att vi inte är konkurrenskraftiga? Ett helt år extra utbildning kan inte vara acceptabelt. Vi har inte utbildningen för lärarnas skull utan för våra elever och våra ungdomar.

Minister Tony Asumaa

Tack, herr talman! Att utbilda ungdomar och studerande är med tanke på framtiden. Man kan välja fritt var man vill studera på Åland, i Åbo eller i Sverige. Den utbildning vi har här tittar vi på hela tiden på och gör om den enligt behov. Om den inte är konkurrenskraftig är det givetvis ett skäl att se på det ytterligare. Just nu ser vi ett stort intresse och efterfrågan för att studera på Åland inom sjöfartsutbildningen.

Ltl Bert Häggblom

Tack, herr talman! Minister Asumaa svarar inte rakt och ärligt på min fråga. Tänker minister Asumaa se till att detta otyg kommer bort, att ålänningar som stannar hemma måste gå ett helt år extra istället för att ta en utbildning på annat håll? Det är något fel på systemet när man inte accepterar styrmansutbildningen på gymnasiet utan måste läsa om ämnena ett helt år igen på högskolan.

Minister Tony Asumaa

Tack, herr talman! Det vi kan göra är att ha sådan utbildning som är konkurrenskraftig med de medel vi har tillgängliga, allt handlar i sista ändan om pengar och budget. En större budget och resurser in i utbildningssystemet gör att vi kan förbättra kvalitén ytterligare. Vi har en bra utbildning på sjöfartssidan och finns det diskrepans så ser vi givetvis på det att vi inte är mindre attraktiva på Åland. Givetvis ville ha så många som möjligt av ålänningarna att studera på hemmaplan, men det är också bra att man åker utomlands och kommer tillbaka med sin kompetens.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Mikael Lindholm, varsågod.

Ltl Mikael Lindholm

Herr talman! Vi har alla tagit del av att de s.k. landskapsandelarna till kommunerna ska minskas med 1,5 miljoner euro år 2017 som en del av det besparingspaket landskapsregeringen arbetat fram. Det är en stor inbesparing men besparingen i sig är inte det jag ifrågasätter utan på vilket sätt den planerar att genomföras. Om man tittar på vilka kommuner som drabbas allra hårdast av förslaget hamnar Geta och Vårdö i topp. Tittar vi på vilka två kommuner som drabbas minst per capita så är det Mariehamn och Jomala. Tittar vi på hela Åland så är alla skärgårdskommuner och randkommuner förlorare i detta förslag. Skulle man ha velat ha ett enkelt system där alla ålänningar behandlades lika kunde man ha utgått endast från justeringsbeloppen och inte blandat in basbeloppen i besparingarna. Skulle inte det främjat den likvärdiga behandlingen av alla ålänningar som regeringen anger som en av de viktigaste anledningarna i arbetet med kommunreformen? Jag skulle gärna vilja höra finansministerns förklaring till denna prioritering.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Är mycket väl medveten om att skärgårdskommunerna tillsammans t.o.m. i ett gemensamt uttalande har sagt att man vill välja den modell på inbesparing som här beskrivs av ltl Lindholm. Om man väljer den andra ytterligheten i inbesparingsmetoden, blir för kort tid att exakt beskriva det, då skulle hellre staden föredra det alternativet. Vi har två möjligheter, två modeller eller så finns det en möjlighet att välja något mitt emellan. Finansministerns förslag inför samrådsdelegationsmötet var att lägga förslaget mitt emellan de två olika modellerna som en kompromiss till de uppfattningar som finns från kommunfältet. Det är inte ännu slaget i sten att det ska göras på det sätt. Landskapsregeringen har inte fattat sitt beslut i frågan utan underlaget lades fram inför samrådsdelegationerna.

Jag känner till skärgårdskommunernas uppfattning i frågan men beslut kommer att fattas så småningom i samband med budgetarbetet.

Ltl Mikael Lindholm

Tack, herr talman! Tycker faktiskt finansministern att detta förslag är rättvist? Getaborna ska spara 86,85, vårdöborna 84,59, föglöborna 83,08, kumlingeborna 79,47, brändöborna 75,84, sottungaborna 73,73 medan mariehamnarna klarar sig med 38,41 och Jomalaborna med 46,88 per person. Medeltalet skulle vara 51,67 per capita enbart. De stora kommunerna har lättare att kompensera med en skatteförhöjning på inkomstskattesidan om man inte kan rationalisera, det har också en större möjlighet att ta till rationaliseringar mot de små kommunerna.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Sympatiserar givetvis med ltl Lindholm synpunkter. I grunden ligger landskapsregeringens och i finansministerns uppfattning att vi behöver spara pengar för att ha en offentlig ekonomi i balans där kommunerna för sin del får ta på sig, via landskapsregeringens kommande lagförslag, en del av bördorna.

Vi kommer säkerligen att återkomma till frågan i samband med att landskapsregeringen lägger ett lagförslag för lagtinget att diskutera, i det skedet ges möjligheten för de som representerar ståndpunkter som försvarar den andra ytterligheten, att gå på procentuella andelar av den totala landskapsandelskakan. Det är bättre att diskutera frågan då där alla har möjlighet att föra fram sina ståndpunkter.

Ltl Mikael Lindholm

Tack, herr talman! Så kan tyckas men min uppfattning är att går man enligt den andra ytterligheten, den jag inte förespråkar, går man in och göra ändringar i landskapsandelssystemet. Det ska komma ett nytt landskapsandelssystem men så länge vi har det nuvarande är det rättvisaste och justaste sättet att utgå ifrån justeringsbeloppet.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Finansministern, finansavdelningen har lagt ett förslag precis mitt emellan ytterligheterna, det kommer att diskuteras av landskapsregeringen i samband med budgeten och i samband med att det lämnas ett förslag till budgetlag om frågan. I stort sett har hela landskapsregeringen hört de synpunkter som har förts fram och tar det med oss i den fortsatta beredningen.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Axel Jonsson, varsågod.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! KST är något som diskuteras flitigt, satte mig ner och läste vad den lag som vi antog för ett år sedan säger. Den stadgar kortfattat, att den 1 oktober är det exakt ett år till kommunerna måste komma med ett alternativt förslag till att dela in Åland i flera socialvårdsområden annars tvingar lagen ihop alla de åländska kommunerna i ett enda socialvårdsområde. Eftersom lagen egentligen utan någon som helst vägledning ger utrymme för regeringen att göra en fri bedömning om kommunernas eventuella alternativ är tillräckligt, enligt landskapsregeringens mening, kräver det att landskapsregeringen ganska snart förtydligar vad man egentligen vill att kommunerna faktiskt ska göra för att leva upp till nuvarande landskapsregerings krav. Har regeringen för avsikt att göra Åland till ett socialvårdsområde, eller kommer man att godkänna kommunernas planer som man jobbar på i dagsläget?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Vi har alla läst vad kommunerna uttalar och vi kan skönja en viss frustration, vill ge kommunerna rätt till den delen. Det finns orsak för kommunerna att vara frustrerade. Vi har otroligt många processer på gång, KST, kommunstrukturreform, socialreformen på rikssidan, SOTE-reformen och landskapsandelarna. Det är landskapsregeringens ansvar att försöka hålla i det och ge klara och tydliga besked. Hela frågan befinner sig i en spretig men dynamisk process. Vi har ett momentum och det gäller för alla politiska partier att samla sig, att kill your darlings, det kommer antagligen inte att bli aktuellt med en kommun, inte ett KST, inte socialvården till ÅHS och vi kan inte fortsätta som vi har gjort tidigare. Landskapsregeringen jobbar väldigt intensivt med frågan. Vi kommer att presentera ett meddelande inom oktober, i början av november, där vi kommer ge klara och tydliga besked till kommunerna vad som gäller och vad man ska jobba ut efter.

Ltl Axel Jonsson

Det är bra om det kommer för det är trots allt bara ett år kvar tills beslutet ska fattas, eller låta bli att fatta beslutet i landskapsregeringen. Vi har en ny regering som ska göra den fria bedömningen, till skillnad från den regering som satt när lagen skrevs och antogs, det oerhört viktigt att kommunerna får ett tydligt svar på vilka kriterier som landskapsregeringen anser ska uppfyllas för att man ska kunna fatta ett beslut enligt lagen. Bristerna i lagen var vi båda överens om lantrådet och jag när den antogs i lagtinget, vi reserverade oss mot lagen. Vi måste försöka ge kommunerna ett tydligt besked om vi ska kunna gå vidare med frågan. Det är på tiden att det kommer ett svar.

Både liberalerna och Ålands framtid var överens om att det bästa alternativet hade varit att föra upp det till landskapsnivå, är det en fråga som regeringen kan tänka sig att öppna upp återigen?

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Det är inte ett alternativ längre, det finns inte majoritet för det. Personligen tror jag det lättaste är en kommunstrukturreform. När man börjar bena i KST- lagen visar det sig att det är en organisatorisk lag, vi kan inte svara på sakfrågorna som kommunerna har. Avgränsningsproblematiken, vem ansvarar för främjande av välfärden, det förebyggande arbetet, hemservicen till äldre, boendeservice för institutionsvård och missbrukare, det svarar inte KST- lagen på därför har vi svårt att svara kommunerna på den frågan.

Vill påminna om när det gäller lilla och starka Sottunga, KST- lagen hjälper inte heller Sottunga och små kommuner. Kommunerna har en stor börda och ett stort ansvar när det gäller äldreomsorgen. Äldreomsorgen är utanför KST områdena.

Ltl Axel Jonsson

Delar inte lantrådet uppfattningen att det direkt kan vara oansvarigt att inleda någon form av kommunstrukturreform före vi har sett resultatet av KST diskussionen? Ska vi ha en KST-indelning och sedan ytterligare eventuellt en kommunstrukturindelning? Det kan inte vara optimalt i det åländska samhället om vi ska försöka hitta effektiva enheter. Borde man inte först ge tydliga besked till kommunerna, se till att vi får det på plats före man skyndar vidare med någon form av kommunstrukturreform för att inte skapa det kaos och de många frågor som lantrådet själv räknar upp i debatten. Försöka hålla ordning och reda i de reformer man faktiskt genomför och inte stressa vidare med alla reformer parallellt.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Landskapet Åland är inne i en spretig men dynamisk process. Vi väntar på kommunernas eget förslag i kommunutredningsfrågan. Vad tycker kommunerna själva skulle vara det optimala, det måste vi ta hänsyn till. Vet vi ungefär hur kommunstrukturen ser ut blir det naturligt att ordna socialvårdsområdena inkluderande de smala områdena i KST, men också barn- och äldreomsorg.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Lars Häggblom, varsågod.

Ltl Lars Häggblom

Tack, herr talman! Hur mycket har konsulter, köptjänster och övrigt kostat landskapet för utredande av kortrutten i västra och östra Föglö?

Minister Mika Nordberg

Herr talman! Kortrutten är ett omfattande arbete som har pågått under flera års tid. I budgeten för landskapet har funnits belopp som rört sig kring en miljon euro per år för kortrutten, vilket inte behöver betyda att en miljon euro i bokslutstider har använts. När det gäller miljökonsekvensbedömningar är det gjort för östra och västra Föglö från två separata. Vi har även gjort en miljökonsekvensbedömning gällande Prästösundsbron.

Allt detta är ett väldigt omfattande arbete som har krävt väldigt mycket tid. Den exakta summan kan jag inte återge förutom e en hänvisning till ett ungefärligt belopp som är ca 200 000 euro per miljökonsekvensbedömning.

Ltl Lars Häggblom

Talman! Ingår det även i arbetet vägen över Föglö och broar på Föglö som måste byggas om?

Minister Mika Nordberg

En miljökonsekvensbedömningsutredning tar reda på olika aspekter när man håller på med infrastruktursatsningar. Man redogör t.ex. för de kulturella värden som finns längs med de eventuella påtalade sträckorna för både vägar och broar. Man har även habitatundersökning av naturen, miljön vilka känsliga sådana det finns, man gör även undersökningar i vattnet för olika arter. Försöker göra ett grundligt arbete gällande de miljökonsekvenser ett infrastrukturprojekt kan få och det tar man upp i en miljökonsekvensbedömning.

Ltl Lars Häggblom

Talman! Kan vi räkna med att arbetet snart är färdig eller kommer det att kosta ytterligare, i så fall hur lång tid är det kvar?

Minister Mika Nordberg

Herr talman! Alla tre miljökonsekvensbedömningar är klara och fastställda för både östra och västra Föglö. I samband med budgeten ämnar vi återkomma från landskapsregeringens med nästa steg i kortruttsprojektet i enlighet med våra skrivningar i regeringsprogrammet. Den tredje miljökonsekvensbedömningen över Prästösundsbron kommer att ställas ut först till allmänt påseende under oktober månad och förhoppningen är att vi hinner fastställa den innan årets slut.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Britt Lundberg, varsågod.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! Vill fråga om de åländska prioriteringarna i det Nordiska gränshindersarbetet. En starkt prioriterad aktivitet är att aktivt avlägsna gränshinder och förstås att vid varje ny lagstiftning granska att inga nya hinder skapas. Detta för att gynna jobb och tillväxt.

Det finns ett gränshinderråd där varje regering deltar och Åland har en av åtta platser.  I rådet finns ett tydligt uppdrag genom att de prioriterade gränshindren delas upp mellan regeringsrepresentanterna för att hindren på snabbast effektivaste sätt ska avlägsnas. Varje medlem i gränshinderrådet ska enligt överenskommelsen åta sig 3-5 gränshinder.  Arbetet följs upp och dokumenteras i en databas och i en årligen utkommande årsrapport med uppföljning.

Åland har enligt årsrapporten åtagit sig att tillsammans med Finland arbeta med tre gränshinder. Dessa är studiestöd som de som bott utomlands, eltariffer och byggbestämmelser. Kan lantrådet ge en statusrapport för hur regeringen arbetar för att avlägsna dessa hinder.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Landskapsregeringens representant i gränshinderrådet, Gunnar Westerholm är en av de mest erfarna tjänstemännen på nordiska frågor i landskapsregeringen han jobbar mycket aktivt med frågorna och det var även upp på statsministermötet. Det är en myt att det uppstår fler gränshinder utan man bockar faktiskt av flera stycken ca 10 st. per år.

När det gäller de olika prioriterade områdena håller vi på med ellagstiftningen och ser över plan- och bygglagen. Studiestödet känner inte till detaljerna om, men också där funderar vi på system och flexibilitet. Gränshinderproblematiken är en viktig fråga för landskapsregeringen. Det var också upp när jag träffade Färöarnas lagman och vi diskuterade t.ex. färöiska körkortet, som vi ha på tapeten när vi tog i den nya körkortslagstiftningen.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! Vad gäller eltarifferna så drabbar det ålänningarna genom högre elöverföringsavgifter, en avgift som betyder 49 euro högre elkostnader per år per hushåll på Åland. Enligt rapporten hålls kontinuerliga diskussioner mellan Åland, Finland och Sverige i denna fråga, vilket förstås skulle vara intressant att höra mer om.

Olika byggbestämmelser ger olika krav på byggnadsmaterial vilket leder till försvårat arbete för våra entreprenörer och därmed hämmar handel över gränsen. Ärendet som Finland och Åland delar på så har Finland gett en redogörelse men det finns ingenting från Åland.  Vad beror det på?

Enligt årsrapporten är problemet med studiestöd för de som bott utomlands en tid ett gränshinder som anges som löst. Flera länder har anpassat sin lagstiftning för att riva gränshindret och enligt rapporten så utlovar Åland för sin del en lösning genom en ny lagstiftning inom 2016. Min tilläggsfråga till lantrådet är, kommer Åland att göra sitt och genomföra denna lagstiftning som utlovats 2016 och vilken är statusen på de andra två prioriterade områdena?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Eltarifferna är en fråga det jobbas intensivt med, engagerar inte mindre än två kunniga ministrar, finansministern och vicelantrådet. De har träffat representanter från Sverige, från riket och det arbetet fortsätter. Den 10 oktober kommer Jorma Ollila hit som också engagerat sig i elfrågor, en fråga som i allra högsta grad är på landskapsregeringens bord.

Plan- och bygglagen är minister Fellmans bord och där gäller det också att försöka harmonisera, prioritera och minimera gränshinder. Gällande studiestödet kan jag dessvärre inte svara på detaljer det måste utbildningsministern gör. Vi diskuterar att ha smidigare och flexiblare system och att Åland det blir en del av en större helhet.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! I gränshinderdatabasen finns efter sökning på olösta gränshinder och Åland inte mindre än 27 ärenden. Det är bra att landskapsregeringen arbetar aktivt med frågorna. Det gäller att inte jobba med dem isolerat utan se till att man gynnar det som är målet, tillväxt och jobb d.v.s. att man ska kunna göra affärer över gränserna och ha gemensamma regler och regelverk att det går lätt att harmoniserade mot varandra.

När det gäller lagstiftningen för studiestöd, om regeringen inte själv ser till att medverka i ärenden som regeringen själv har prioriterat då kan man inte säga att man jobbar bra med gränshinderarbetet. Studiestödslagen måste i rimlighetens namn, om det skulle ha varit i kraft 2016, finnas färdig hos landskapsregeringen att vi kan få den?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Vill understryka här och också i den tidigare frågan som ltl Harry Jansson ställde att det är ett gemensamt arbete. Lagtinget har Nordiska rådet, en egen delegation där ltl Lundberg för närvarande är ordförande och anser att det är ett gemensamt arbete som vi behöver dra åt samma håll. Vi har representanter i utskott och har andra arenor och möjligheter att påverka.

Gränshinderfrågan är absolut en viktig sak och den kommer landskapsregeringen att fortsätta jobba med.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Runar Karlsson, varsågod.

Ltl Runar Karlsson

Tack, herr talman! Vi vet alla att jordbruket har en trängd ekonomisk situation inom de flesta områden. Inom mjölken vet vi att inkomsterna minskar med 25 procent, inom potatisodlingen kommer den att minska nästa år men procentsatsen är oklart ännu men ingår i hela chipspaketet.

Nu har det uppstått ett litet globalt problem men för den enskilde jordbrukaren kan det vara ganska stort, den våldsamma ökningen av tranbeståndet. Från att ha varit enskilda par här och var på Åland som har varit exotiskt finns flockar på över 300 stycken. Min kontakt med jordbrukarna berättar att de har ätit upp flera hektar t.ex. majs de har ätit upp slätt och det måste sås om, de äter upp potatisen osv. Är landskapsregeringen beredd att inleda skyddsjakt på tranor?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Frågan är väldigt ny för landskapet. Förekomsten av tranor är något som har ökat på sista tiden. Måste uppriktigt säga att vi ännu inte i landskapsregeringen har diskuterat hur man ska hantera tranproblematiken. På måndag har vi ett landsbygdsforum med landsbygdsnäringarna representerade och det är möjligt att vi där kan ta frågan till diskussion.

Ltl Runar Karlsson

Talman! Frågan kan låta liten och banal. Har pratat med jordbrukare runt om hemma i bygden och en berättar att de hade sått tre hektar majs där de var så skickliga att de åt upp precis vart enda korn och det måste sås om, till en kostnad om ca 3000 euro. På våren drar tranorna upp potatisen som just kommit upp och äter sättpotatisen. När potatisen är färdig att skörda tar tranorna upp de nya potatisarna och äter. Det är ett dilemma. I Sverige har man skyddsjakt på tranor, det skulle vara ett sätt men det är inte säkert att det löser allt men vi måste göra vad vi kan. Blir det här också ett gissel kan det vara droppen för en del odlare att man inte orkar mer.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Det är bra att titta på frågan ur olika perspektiv. Är skyddsjakt den bästa vägen att gå eller finns det andra metoder? Vi har fortfarande möjlighet att ersätta vissa skördeskador om det kan räknas in som en sådan. Problemet är nytt och vi måste återkomma med lösningarna på tranfrågan.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Det är bra att man ser på dessa frågor, under förra regeringens tid fanns en skrivelse om problemet med tranor. Om utvecklingen fortsätter kommer vi att ha flockar på tusen tranor, kanske ännu mera, det är och kommer att vara ett gissel för jordbruket. I mina hemtrakter har man placerat luftkanoner, det är lite som i vilda västern vissa dagar, problemet är att de vänjer sig vid luftkanonerna också och bryr sig inte om det. I Sverige har man skyddsjakt, skördeskadeersättningar, luftkanoner och försöker hitta ett komplement för att förhindra tranorna. Det finns mycket mat både höst och vår på Åland och dit söker sig tanorna.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Naturen förändras och vi ser arter som tidigare var sällsynta och nästan på utdöende finns idag i riklig mängd, vilket ställer till med olika situationer i vårt samhälle. Vi ska titta på frågan och ltl Karlsson har fört fram bra alternativ för hur man hanterar frågan om tranorna på annat håll. Kan lova att vi återkommer i saken.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Jörgen Pettersson, varsågod.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! En av många och viktiga reformer som genomfördes under den förra regeringsperioden var bildandet av ett fastighetsverk, dit man förde över i stort sett all fasta gemensamma egendom landskapet äger. 2016 blev det formaliserat och fastigheter uppskattade till över 180 miljoner euro som sattes in i det nya verket. Hur har arbetet börjat så här långt och vilka instruktioner finns till detta som jag uppfattar ska vara ett självständigt fastighetsverk?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Alla verksamheter har sina bekymmer i invänjningsskedet. Det är fråga om ett stort värde på de fastigheter som har överförts till fastighetsverkets ansvarsområde. Som planen ligger kvarstår att arbetet att inför 2018 överföra de fastigheter som ÅHS ansvarar för under fastighetsverkets paraply. Det är känt att vi haft en del diskussioner, även i lagtinget, om internhyrornas sättning. Det håller på rättas till och vi kommer att ha exakta värderingar, internhyror att presentera i budgetsammanhang senare i höst.

Det var ett mycket bra beslut som fattades under förra mandatperioden att införa ett fastighetsverk. Arbetet har kommit igång med de svårigheter som alltid finns. Verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt och det finns förutsättningar att driva det ännu mera effektivt. Det kommer att bli tydligt för de som är kunder, det som utnyttjar fastigheterna, lätt och bra att diskutera mot en förvaltare.

Sammanfattningsvis är landskapsregeringen nöjd med det som har gjorts, vi har en bra styrelse, bra och administration, bra personal, står här och berömmer, behöver inte säga det med flera ord. Ett bra beslut, det pågår ett bra arbete och ser fram emot att det ska kunna bli ännu bättre.

Ltl Jörgen Pettersson

Det låter betryggande. En mer exakt frågeställning när det gäller en av de fastigheter som vi har diskuterat väldigt mycket genom åren dvs. den gamla naturbruksskolan. Nu står vi på Strandgatan och diskuterar den, vilket var överraskande för vi tänkte ett tag att vi skulle ha stått ute den vackra omgivningen i Jomala och prata om detta, vilket finansministern och jag var väldigt överens om för bara ett år sedan men sedan hände något på vägen. Hur resonerar man idag, vad är instruktionerna till fastighetsverket när det gäller naturbruksskolan? Det är en lokal som faktiskt inte är tillräckligt väl utnyttjad idag. Har man tillsatt någon arbetsgrupp, finns det planer på hur man ska gå vidare, hur ser det ut idag? Vi försökte med ett vårdhem men det gick tyvärr i stöpet.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Den frågan har väckt intresse genom åren och det har diskuterats många gånger i lagtinget. Som ansvarig för fastighetsverket tillsammans med fastighetsverkets personal och kultur- och utbildningsministern besökte vi området där vi diskuterade med de som bedriver verksamhet på plats, vi enades tillsammans med dem att vi tillsätter en arbetsgrupp som ska komma med ett förslag som tillgodoser alla de intressen som finns. Arbetet leds av ministerkollega Asumaa och han kommer att leverera förslag så småningom.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack talman! Har förstått att det pågår ett sådant arbete, tycker möjligen att de har tagit ganska lång tid från besöket på lokalerna tills förverkligandet av arbetsgruppen. Det finns ett ganska stort intresse att t.ex. sätta dit ett jordbruksmuseum. När det kommer till kundtillvändhet finns en konkret fråga, vi har det s.k. jordbukscentret som finns i den gamla skolan praktikum en liten bit därifrån, det har blivit aviserade hyreshöjningar för lokaler som är lite för kalla på vintern och för varma på sommaren. Vore det inte en idé att de kunde flytta till den gamla naturbruksskolan som faktiskt är hyggligt modern och är rätt väl anpassad? Det finns goda skäl att sätta fart på arbetet kring arbetsgruppen, vi vill att saker ska hända.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Är inte det minsta bekymrad, vet att ministerkollegan prioriterar frågan. Det låter enkelt att man gör en omflyttning och så är något klart och så kan man sälja en del. Av respekt för de som har bedrivit en väsentlig och viktig verksamhet på plats bör alla få komma till tals och bör göras med varsamhet vilket sköts på ett bra sätt just nu.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Roger Nordlund, varsågod.

Ltl Roger Nordlund

Herr talman! Landskapet Åland är en av Europas ekonomiskt mest framgångsrika regioner och efter EU-medlemskapet har det blivit väldigt tydligt. Vi är väldigt stolta över det när vi berättar för gäster som kommer bortifrån om hur bra och vilket välstånd vi har på Åland. På alla medaljer finns en baksida, mycket av detta välstånd bygger på taxfreetrafik och på spelverksamhet. Alla människor i vårt samhälle klarar inte av att hantera den situationen utan tyvärr har vi människor som hamnar i olika former av beroendeförhållanden. Nu har vi nåtts av informationen att den s.k. Pixnekliniken kommer att stänga, det kommer att drabba Åland på det sättet att vi kommer att få svårare att placera olika klienter. I debatten som har varit sägs det från olika håll att färre kommer att kunna ges missbrukarvård, är det är något som landskapsregeringen accepterar?

Minister Wille Valve

Tack ltl Nordlund för en bra fråga. Det är onekligen så att stängningen av Pixnekliniken, såsom den har aviserats av Kårkulla samkommuns styrelse, innebär en minskning i valfriheten för de åländska kommunerna vem man kontrakterar vid svåra fall av missbruk. Har bett avdelningen att titta på frågan om det fortfarande finns några alternativ, det ska finnas något i Borgå. Om Pixne går i putten finns det ingen missbrukarvård på svenska i Finland mera. Vilket innebär på verkstadsgolvet att våra kommuner, särskilt de fem som redan samarbetar med Pixne, måste vända sig till någon annan producent i Sverige och där är i regel kostnaderna dyrare. Flera kommuner tittar även på det, landskapsregeringen har en dialog och vi har diskuterat med kommunförbundet även i Mariehamns stad.  Som kommunallagen är skriven i dag gäller det att minnas att det i första fall är en angelägenhet för varje enskild kommun att trygga att medborgarna har missbrukarvård.

Ltl Roger Nordlund

Herr talman! Helt riktigt att enligt den behörighetsfördelning vi har är det en kommunal angelägenhet. Traditionsenligt har ändå landskapet varit med och tagit ett relativt stort ansvar, framför allt ekonomiskt ansvar, mot bakgrund att mycket av vår välfärd bygger på de facto på färjetrafik, taxfree och spel.

Förstår att det finns mycket praktiskt arbete och många kontakter som måste tas och ingen vet exakt hur det utvecklar sig. Verkligheten är att det uttalas från ansvarigt håll att kanske färre vårdbehövande kommer att kunna få vård. Är det något som landskapsregeringen kan acceptera eller är landskapsregeringen beredd, om så behövs, att gå in med ekonomiska medel för att trygga de vårdbehövandes situation?

Minister Wille Valve

Det är inte landskapsregeringen som har gått ut i media och påstått att färre vårdbehövande får vård, om jag inte missminner mig är det en kommunal företrädare som har sagt det. Landskapsregeringen skulle inte säga något sådant ännu, vi tittar på frågan vad de reella konsekvenserna blir för det åländska kommunala fältet. Vi ser så pass allvarligt på frågan att vi har riktat en skrivelse både till Kårkulla samkommun men också till våra kolleger i de finländska social- och hälsoministeriet där vi uppmärksammat vad en nedläggning av Pixne innebär för all vård på svenska i hela Finland och vård för ålänningarna, det är en viktig fråga för landskapet. Sista ordet lär inte ännu vara sagt i och med Kårkulla samkommuns styrelsemöte, vi får anledning att återkomma till denna fråga.

Ltl Roger Nordlund

Herr talman! Senaste åren var det 470 vårddygn på Pixnekliniken, det är en stor uppgift att försöka hitta ersättande platser för dem och det har jag full respekt för. Kan landskapsregeringen tänka sig att väga in de ökade kostnaderna som det sannolikt blir för kommunerna när man bedömer nivån på neddragning av landskapsandelar till kommunerna? Det kommer att drabba kommunerna på olika sätt, det uttalande som jag hänvisade till tidigare var inte Sottunga utan Mariehamns stad, Åland största kommun som känner att man kanske måste erbjuda mindre vård än som egentligen behövs och det är oroväckande.

Minister Wille Valve

Landskapsregeringen har beredskap att föra en sådan diskussion. Det som vi först måste få upp på bordet är fakta, svart på vitt, vad det innebär för våra kommuner. Det har vi inte i talande stunden men det torde vi ha inom en nära framtid.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Veronica Thörnroos, varsågod.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Landskapsregeringen för en stram ekonomisk politik och man aviserar stora inbesparingar inom hälso- och sjukvården och landskapsandelarna till kommunerna. Samtidigt har landskapsregeringen sagt att de avser komma med ett antal lagförslag över 60 stycken, lagförslagen som kommer att minska kostnadstrycket på kommunerna. När kommer lagtinget att få ta del av dessa lagförslag?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Har noterat att det är en debatt som man gärna vill föra och den är intressant. Finns det onödiga kostnader för kommunerna eller görs någon form av dubbelarbete ska det absolut rättas till. Samtidigt måste man komma ihåg det som vi ha gjort hela tiden byggt ut vår välfärd, det som är kostnadsdrivande lagstiftning är t.ex. handikappservice, barnomsorg, missbrukarvård det är mycket sociala frågor och vad är en kommun? En kommun ska ge service åt sina medborgare. Det finns en sammanställd rapport som landskapsregeringen håller på analyserar. Vi har förbättringar i barnomsorgslagen som är på gång. Vi kommer också att erbjuda lagtinget för budgetlagar. Det är ett pågående arbete.

Vtm Veronica Thörnroos

Delar lantrådets syn på att de kommunerna främst hanterar är barnomsorg, skola, det sociala, de mjuka värdena, därför har jag svårt att förstå hur ekvationen ska gå ihop. Det är inte oppositionen som har sagt att det kommer ca 60 lagförslag som kommer att minska kostnadstrycket på kommunerna utan sådant vi har erfarit i diskussionerna. Förstår inte hur man ska kunna minska kostnadstrycket på kommunerna, som aviserats från landskapsregeringen, utan att avsevärt sänka den kommunala välfärden för de mjuka värdena för barnen, skolan och för de äldre?

Lantrådet Katrin Sjögren

Den rapporten som innehåller 60 olika lagförslag är något som har tagits fram av kommunerna. Kan säga att vissa saker absolut inte låter sig göras utan att kraftigt försämra välfärden för ålänningarna. Vi jobbar på med frågan.

När det gäller hur man organiserar och effektiverar finns det mycket att göra när det gäller samarbete, även samarbete inom den sociala sektorn, inom äldreomsorgen, rekrytering, fortbildning så jag kan inte acceptera att man direkt går på skattehöjningar eller att man försämrar välfärden. Det finns ett arbete att göra här som behöver göras gemensamt.

Vtm Veronica Thörnroos

Delar den analysen som lantrådet gör att vi över kommungränserna kan effektivera samarbete inom äldrevården och även inom skolan men det var inte min grundfrågeställning. Min frågeställning är att landskapsregeringen har aviserat inbesparingar i landskapsandelar för kommunerna i storleksklassen fyra miljoner. Dessa inbesparingar kommer att påverka barnen i skolan, de äldre, alla de områden kommunen är ansvarig för. Med andra handen har landskapsregeringen sagt att de kommer med lagförslag som kommer att minska kostnadstrycket på kommunerna som kompensation för att vi drar bort fyra miljoner. Nu säger lantrådet att så inte kommer att ske?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Vicetalman Thörnroos ska inte lägga ord i min mun, det var precis tvärtom som jag sa, vi ska titta på de saker som är absurda i lagstiftningen och de ska vi åtgärda. Kan garantera vicetalman Thörnroos att landskapsregeringen står upp för ålänningarnas rätt till socialvård vare sig man är gammal eller ung. Två saker är prioriterade inledningsvis under mandatperioden att få bukt på ekonomin, det pekar nedåt och det ser dåligt ut och det kommer i slutändan att drabba dem som behöver välfärden allra mest om man inte får stopp det och det andra är kommunstrukturen. En starkare kommunstruktur, robustare kommuner, robustare ekonomi kommer också att stärka förutsättningarna för välfärden för gammal och ung, min absoluta förvissning.

Frågestunden slutar

Frågestunden är avslutad. Plenum hålls idag klockan 10.40.