Lagtingets högtidliga öppnande

Protokoll

  • Landshövdingens och talmannens tal

    Landshövding Peter Lindbäck Anförande | 08:58

    Värderade herr talman, värderade ledamöter av Ålands lagting! Lagtings- och kommunalvalet på Åland har förrättats den 20 oktober och i lagtinget återfinns dels nyvalda, dels återvalda och dels lagtingsledamöter som återkommit efter en tids uppehåll, samtliga för att ta sig an ett ansvarsfullt och krävande värv.Det är flera stora förändringsprocesser och omfattande investeringsplaner som har sjösatts under den förra mandatperioden och som det nyvalda lagtinget nu måste ta sig an och bedöma hur de bäst kan förverkligas. Herr talman! Även detta år kan vi konstatera att det har varit ett händelserikt lagtingsår som vi nyligen lagt bakom oss. Ett år som till stor del har färgats av oväntade händelser, framförallt i vår omvärld. Händelser som alldeles särskilt tvingar oss att lyfta blicken och som påkallar att vi ständigt befinner oss i ett slags beredskapsläge. Den tidigare så självklara och alltid lika förväntade internationaliseringen och globaliseringen har under de senaste åren allt oftare stött på oväntade bakslag med svårkalkylerade konsekvenser som följd, för såväl handeln som ekonomin men också för relationerna länder emellan. Även på axeln mellan Åland och riket har det förekommit olika störningar. Uppfattade löften har inte infriats och den sedan länge efterlängtade självstyrelselagsrevisionen havererade i oktober 2018, då självstyrelseorganen lät meddela till riksregeringen att de uppnådda resultaten inte på centrala punkter motsvarade de förväntningar som självstyrelsen ansåg som självklara ledstjärnor för förnyelseprojektet. Där den allomfattande revisionen av självstyrelselagen avstannade övergick parterna till att åtminstone försöka revidera självstyrelselagens bestämmelser om landskapets ekonomi på ett sätt som dels bättre skall beakta befolkningsökningen på Åland och den åländska skattekraften, och dels neutralisera oönskade verkningar av förändrade beskattningssystem i riket. Men även denna delreform tycks segla i motvind. De Ålandsinterna reformfrågorna har även de varit krävande och utgjort en stor utmaning för de åländska politikerna. Hur de olika målsättningarna kommer att infrias eller ej är fortsatt oklart, men det är förstås frågor som uteslutande hänför sig till självstyrelsens behörighetssfär och som säkert kommer att uppta mycken tid och kraft också av det nu nyvalda lagtinget. Herr talman! Efter finanskrisen 2008 trodde många, även framstående ekonomiska experter inom landet, att effekterna för Finlands del skulle bli endast marginella. I själva verket blev Finland ett av de EU-länder som drabbades hårdast och ännu i dag kastar den amerikanska investeringsbanken Lehman Brothers konkurs sin skugga över såväl Finlands som hela världens ekonomi. Först under de senaste åren har Finland, som sent lyckades vända lågkonjunkturen, förmått haka på den ekonomiska uppgången, men endast marginellt. Den finländska statsskulden har hunnit växa sig till en nivå om mer än 100 miljarder euro. Enligt riksregeringens budgetproposition inför år 2020 kommer landets skuldsättning att fortsätta, om än i avstannande takt, men samtidigt vet vi att en ny lågkonjunktur har börjat smyga sig in i världsekonomin. De upptrappade handelskrigen på global nivå, en avmattning i Tysklands ekonomi, de direkta och indirekta ekonomiska effekterna av Storbritanniens troliga utträde ur den Europeiska unionen samt den försvagade svenska kronans påverkan på import- och exportförutsättningrna visavi Finland, är samtliga allvarliga skeenden som kommer att slå hårt mot den finländska och troligtvis också den åländska ekonomin. Den optimism som ännu för ett år sedan fanns beträffande tillväxttakten i övriga Finland har förvandlats till en förhoppning om att landets ekonomiska tillväxt under nästa år åtminstone skulle nå upp till 1 %. Även den realistiskt uppställda förväntningen om att sysselsättningsgraden i Finland under den nya regeringsperioden skulle nå upp till 75 %, något som bland annat skulle skapa 300 000 flera arbetsplatser och en förbättrad offentlig ekonomi om ca 10 miljarder euro per år, ter sig redan nu som alltmer osannolik. Inte ens de förmånliga lånevillkoren, som väsentligen har ökat låneupptagningen inom industri och näringsliv och bland enskilda, har fått den önskade effekten. Det som borde ha sporrat till en växande investeringsvilja har uteblivit och de upplånade pengarna har istället använts för andra ändamål, exempelvis att mera direkt förtjäna pengar på upplånade pengar. Herr talman! Man kunde tro att de dystra utsikterna för den finländska ekonomin skulle ge en direkt effekt för de ekonomiska överföringarna från statsmakten till självstyrelsen, men systemet fungerar med en fördröjande effekt. Således är det mycket som tyder på att innevarande års avräkningsbelopp om ca 243 miljoner euro kan stiga till ca 250 miljoner år 2020, men sedan är risken stor att kurvan kan vända nedåt. Herr talman! Därefter några ord om Ålandsdelegationen. Redan år 1938 konstaterade Paul Johan Klinthe i sin akademiska avhandling om Ålandsdelegationen och dess verksamhet att den rätt som delegationen utövar grundar sig uteslutande på lag och inte på någon form av delegering, samt att delegationen inte företräder någon annan instans utan handlar helt i eget namn. Paul Johan Klinthe framhåller även att det är missvisande att säga att några ledamöter är representanter för riket och andra för landskapet, eftersom de av riksregeringen och lagtinget valda ledamöterna – efter att ha valts – endast och enbart representerar delegationen, och då med iakttagande av den strikta juridiska reglering som styr kollegiets arbete och beslutsfattande. Ålandsdelegationens utlåtanden i anslutning till den så kallade lagstiftningskontrollen, samt delegationens beslut gällande det årliga avräkningsbeloppet och den så kallade skattegottgörelsen, liksom delegationens beslut med anledning av lagtingets anhållan om extra anslag, grundar sig således uteslutande på tillämpning av gällande relevant lagstiftning, innefattande förarbeten och på området etablerad praxis. Ålandsdelegationens utlåtanden och beslut skall självklart kunna nagelfaras och göras till föremål för kritik och ifrågasättanden, även i offentligheten, men när ledande beslutsfattare väljer att antyda att delegationen beträffande valda beslut skulle ha vävt in politiska och ändamålsenliga ställningstaganden, så är man inne på en farlig väg. Det kan i förlängningen försätta delegationens trovärdighet i gungning, och om så sker, så finns det bara en förlorare, och det är inte Ålandsdelegationen. Värderade herr talman, bästa lagtingsledamöter! Företrädarna för självstyrelseorganen har också under det gångna året på ett initierat, såväl sakligt som påläst sätt, intagit en naturlig partsroll i de återkommande samtalen med marinens och gränsbevakningens högsta ledning. Självstyrelsens företrädare har väl förvaltat den kunskap som har inhämtats genom åren beträffande Ålands säkerhetspolitiska och militärstrategiska betydelse och status. Den mödosamma vägen att förvandla Åland och ålänningarna från att endast vara föremålet för de internationella regleringarna om Ålands demilitarisering och neutralisering har även under det gångna året tagit fortsatta värdefulla steg i rätt riktning mot en partsliknande roll i frågan. Värderade herr talman, värderade lagtingsledamöter! Avslutningsvis ber jag att få framföra Republikens presidents lyckönskningar till det talmans presidium som under det kommande året skall leda lagtingets arbete, till fromma för befolkningen på Åland. På Republikens presidents vägnar förklarar jag härmed lagtingets arbetsår 2019-2020 öppnat.



    Talman Roger Nordlund Anförande | 08:59

    Herr Landshövding! Vi står nu i beråd att inleda en mycket viktig och speciell lagtingsperiod. Speciell därför att självstyrelsen under den här perioden kommer att fira sitt hundra års jubileum. Viktig därför att vi har, för Åland, många stora och viktiga frågor på agendan som behöver finna sina lösningar. En av de största frågorna som det nyvalda lagtinget har att hantera är det fortsatta arbetet med självstyrelselagsrevisionen. I det avgående lagtinget fanns det en bred samsyn som skapades i lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd och som på ett starkt och målmedvetet sätt sedan drivits av landskapsregeringen. Min förhoppning är att samma goda samarbetsanda ska fortsätta när vi arbetar vidare med förnyelsen av självstyrelselagen. Bred enighet ger styrka i förhandlingarna. När arbetet med självstyrelselagsrevisionen för många år sedan startades upp hoppades vi alla att den nya och moderna självstyrelselagen skulle kunna träda ikraft till självstyrelsens 100 års jubileum. Nu vet vi att det inte blir så. Nu är ett gott slutresultat, lösningar som tryggar självstyrelsens status, ekonomi och funktionsduglighet långsiktigt, viktigare än tidtabellen. Herr Landshövding! Jag vill också framföra ett stort tack för det arbete ni gör självstyrelsen till fromma. Den position som ni har som medlare mellan statsmakten och självstyrelsen är synnerligen viktig och kommer att vara det också under den kommande perioden när vi har all anledning att skapa så goda relationer som möjligt till statsmakten och till ministerierna. Herr Landshövding! Jag vill genom er framföra lagtingets varmaste hälsningar till Republikens president Sauli Niinistö. Jag hoppas på ett fortsatt gott samarbete. Presidenten är självstyrelsens yttersta beskyddare. Bästa lagtingskolleger! Det finns alltid många saker man som lagtingsledamot måste beakta, partilojalitet, parlamentarism osv. Men vi måste alltid komma ihåg att demokrati betyder folkstyre och att vi är valda för att representera och förverkliga folkviljan. Självstyrelsens status är beroende av hur väl vi lyckas utveckla självstyrelselagen, men självstyrelsens status bedöms också utifrån den kvalitet vi levererar i vårt arbete här i lagtinget. Vi måste alltid komma ihåg att som lagtingsledamöter har vi alltid det yttersta ansvaret för de lagar som antas och den politik som förs. Det ansvaret förverkligar vi genom att se till att det finns tillräckliga resurser inom den beredande förvaltningen och också här i lagtinget så att vi får beslutsunderlag som håller den kvalitet som vi önskar och som självstyrelsen är värd. När vi ser hur komplicerat och motigt det är när det gäller att utveckla den yttre självstyrelsen/ramarna ger det oss anledning att allvarligt fundera över och också fokusera på hur vi kan utveckla och vårda den inre självstyrelsen, den vi redan har, på bästa sätt. De flesta stora samhällsreformer tar tid, något som kan vara frustrerande när vi i övrigt lever i en tid när allting ska ske mycket snabbt och helst många saker på en gång och Twitter är det stora nyhetsmediet. Tidigare lantrådet Alarik Häggblom sade när jag var ny i politiken - jag började samtidigt som ålderstalmannen för 40 år sedan - ”det man förlorar i tid vinner man i kvalitet”. Alltför ofta känner vi oss leva och arbeta under stor tidspress, rent generellt men också i vårt arbete här i lagtinget. Det kan då vara skäl att tänka på Alarik Häggbloms ord. De stora samhällsreformerna och de strategiska infrastrukturinvesteringarna tar ofta många valperioder att förverkliga och stora ekonomiska och personella resurser används i planeringen. Ett viktigt steg i den inre utvecklingen av självstyrelsen och den åländska parlamentarismen skulle vara att öka användande av parlamentariska kommittéer som bereder och söker konsensus när det gäller mer genomgripande reformer och investeringar med längre bärvidd. Jag brukar ibland fundera över det faktum att man med minsta möjliga majoritet kan fatta investeringsbeslut som har enorma och långsiktiga konsekvenser för ekonomin och kommande budgetar. När det gäller lagstiftning däremot så kräver förändringar i den grundläggande lagstiftningen kvalificerad majoritet, dvs stöd av minst 20 ledamöter. Det finns orsak att diskutera liknande överenskommelser när det gäller mycket stora ekonomiska beslut, framförallt sådana beslut som gör att landskapet Åland skulle bli skuldsatt. Förmågan att kompromissa är en mycket viktig del i det politiska arbetet. Ska vi lyckas utveckla det åländska samhället på ett långsiktigt och hållbart sätt måste vi alla hjälpas åt och förkovra oss i den ädla politiska konsten att lyssna på varandra och att kompromissa. Det gör att arbetet inledningsvis blir långsammare, men tryggar långsiktig framgång med projekten och sammanhållningen i samhället. Att trygga en långsiktigt hållbar ekonomi är fortsatt en stor utmaning under den här kommande valperioden. Vi lämnar nu en högkonjunktur bakom oss och som Landshövdingen förutspådde vid avslutningen av det föregående lagtinget och nämnde även idag så minskar återföringarna via klumpsumman och skattegottgörelsen de närmaste åren. Det här gör att sparsamhet måste vara en tydlig ledstjärna i allt vårt arbete och tänkande under den här mandatperioden. Den trend vi nu har på Åland att offentlig sektor växer snabbare än det privata näringslivet är ohållbar. Vi har alla ett ansvar att bidra till en sådan politik som möjliggör för våra företag att växa, skapa arbetsplatser och utvecklas på ett hållbart sätt, med beaktande av att det finns bara en planet. Det är enda sättet om vi ska kunna trygga basservicen och livskvaliteten i vårt samhälle, inte bara för oss utan också för kommande generationer. Den avgående landskapsregeringen har prioriterat arbetet med Hållbarhetsagendan och här finns en stafettpinne och ett arbete som som bör föras vidare av den tillträdande landskapsregeringen. Demilitariseringen är en av grundpelarna i Ålands självstyrelse och Åland brukar benämnas som Fredens öar. Den oroliga värld vi lever i behöver goda exempel. Nu när självstyrelsen ska fira 100 års jubileum skulle det vara ett utmärkt tillfälle för det internationella samfundet eller FN att lyfta fram och synliggöra den åländska självstyrelsen. Nu om någonsin har vi ett bra tillfälle själva att lyfta fram Åland på den Internationella arenan, för ju mera Åland och den åländska självstyrelsen är känd internationellt så desto tryggare är också självstyrelsen. Sammansättningen i lagtinget blev tyvärr ännu mindre jämställd efter det senaste valet. Det finns all anledning att göra en analys och se vilka faktorer det är som skapar den här negativa utvecklingen och därefter föreslå åtgärder som gör det intressantare för kvinnor att ställa upp i val. Målet ska vara ett jämställt Ålands lagting. Det som däremot är glädjande är att se så många nya och unga krafter bland de invalda. Jag tror att lagtinget kommer att må bra av nya friska idéer och tankesätt. Ni ger också framtidstro för Åland och självstyrelsen. Var inte rädda, ta för er! Föryngringen och förnyelsen av Lagtinget ska förhoppningsvis ge oss bättre förutsättningar att förstå varför så många unga mår dåligt i vårt samhälle. Vi behöver alla hjälpas åt när det gäller att skapa ett samhälle där alla kan ha ett meningsfullt liv och känna trygghet. Fru lantråd och bästa ministrar! Jag vill på det tillträdande lagtingets vägnar tacka er för ert gedigna arbete under de fyra gångna åren. Jag vill via er framföra ett stort tack till hela förvaltningen. Som ni vet är politiskt arbete som ett stafettlopp på en hinderbana. Man springer och gör sitt bästa under ett lopp sedan får man ger stafettpinnen vidare och hoppas att nästa gör så gott den kan och just nu är vi inne i den fasen. Fru lantråd och bästa ministrar! Ni har haft en tung period bakom er med svåra frågor, framförallt självstyrelselagsrevisionen. Jag kan ärligt säga att jag har uppskattat det samarbete som har varit tillsammans med er i självstyrelsepolitiska nämnden. Jag har alltid sett att ni har hållit den åländska flaggan högst, det är jag tacksam för och det hoppas jag och tror att också det här lagtinget ska göra. Jag önskar också att ni tillsammans med ministrar och förvaltningen fortsätter att ta hand och sköter om de ärenden som åligger landskapsregeringen till dess att en ny landskapsregering har utsetts. Fru lagtingsdirektör! Lagtingets kansli har många olika uppgifter varav många är osynliga för oss ledamöter. Kansliet tar emot alla inkomna ärenden och ser till att de behandlas i lagtingets organ för att slutligen, när beslut har fattats, handha sammanställningen och justeringen av besluten och se till att de genom olika skrivelser överlämnas till behöriga myndigheter som Ålandsdelegationen och justitieministeriet. Kansliet bereder arbetet i kammaren och bistår talmannen under plenum. I utskotten och andra beredande organ formulerar ni betänkanden och och protokoll och bistår med både förberedelser och genomförande av möten och ett mycket stort antal besök av diplomater och parlamentariker. Jag önskar er lycka till i ert fortsatta mycket viktiga arbete för demokratin, självstyrelsen och Åland.



Händelser under plenum

13:59Plenum börjadeTalman Roger Nordlund
Sekreterare: lagtingsdirektör Susanne Eriksson
14:21 Plenum/frågestund avslutades