Plenum den 1 november 1999 kl. 14:00

LAGTINGETS HÖGTIDLIGA ÖPPNANDE DEN 1 NOVEMBER 1999 KL. 14.00.

LANDSHÖVDING PETER LINDBÄCK:

Herr talman, värderade ledamöter i det nyvalda lagtinget.

Republikens president Martti Ahtisaari har med hänvisning till 14 § i självstyrelselagen förordnat mig att såsom landshövding förrätta öppnandet av Ålands lagting för det arbetsår som nu inleder valperioden 1999-2003.

 

Jag hade senaste torsdag tillfälle att vid avslutningen av föregående lagting beröra frågor om självstyrelseorganens framgångsrika lagstiftningsarbete och aktiva deltagande i EU-frågor, och framförallt vikten av en ömsesidighet i arbetet med att utveckla Ålands självstyrelse.

 

Efter överläggningar med Ålands landskapsstyrelse och efter behandling i statsrådets finanspolitiska utskott tillsatte justitieministeriet 17.12.1997 en arbetsgrupp, benämnd Ålandsarbetsgruppen, för att bereda förslag till vissa ändringar i självstyreslelagen. I arbetsgruppen har ingått företrädare för såväl landskapet som riket.

 

Arbetsgruppens uppdrag kom att bestå av tretton delpunkter. Den av Ålands landskapsstyrelse särskilt önskade punkten om en överföring av samfundsskattebehörigheten  till landskapets kompetens togs inte med i Ålandsarbetsgruppens mandat.

 

Ålandsarbetsgruppen avgav ett delbetänkande 18.6.1998 med förslag till en regeringsproposition angående sådana ändringar av självstyrelselagen som borde göras till följd av förslaget till ny grundlag för Finland. Ålandsarbetsgruppen bedömde att dessa ändringar var av huvudsakligen teknisk natur. Ändringsförslaget har sedermera behandlats av Finlands riksdag, men till den del förslaget också skulle godkännas av Ålands lagting har lagtinget låtit meddela att behandlingen av framställningen inte har kunnat slutföras på grund av mellankommande lagtingsval och att ärendets behandling i lagtinget därmed har avbrutits. Detta innebär att lagförslaget har förfallit och att självstyrelselagens hänvisningar till den nu gällande regeringsformen kommer att framstå som oriktiga när den nya grundlagen träder i kraft den 1 mars nästa år. På justitieministeriet överväger man som bäst hur detta kunde rättas till och om det vore möjligt att i brådskande ordning göra de tekniska ändringar som skulle behövas.

 

I sitt huvudbetänkande, som överlämnades till justitieministern den 17 juni i år, har Ålandsarbetsgruppen tagit ställning till frågor som:

 

budgeteringen av medel från EG:s fonder,

skadeståndsansvar och ansvar för EG-medel,

Ålands deltagande i behandlingen av EU-ärenden,

den nationella behörighetsfördelningen i ärenden som gäller EU,

kontrollen av landskapslagar,

möjligheten för landskapet att på egen hand ingå internationella överenskommelser,

ikraftträdandet av internationella fördrag i landskapet,

försäkringsdomstolen som besvärsinstans i pensionsärenden,

ändring av benämningen ”Ålands landskapsstyrelse”,

beskattning av fartygsproviantering,

nationella bestämmelser om fiskekvoter,

ändringar med anledning av EMU respektive Schengenavtalen, och

landskapets rätt att ordna rådgivande folkoröstningar.

 

Ålandsarbetsgruppen har i sitt betänkande beträffande flera delområden nöjt sig med att peka på praktiska lösningar alternativt ansett att det inte finns behov av direkta lagstiftningsåtgärder,   men framförallt har arbetsgruppen beträffande flera viktiga områden framlagt förslag om, i vissa fall långtgående, såväl ändringar som kompletteringar i självstyrelselagen.

 

Bland områden, som enligt arbetsgruppen förslag förutsätter lagstiftningsåtgärder kan särskilt nämnas lagstiftningskontrollen och ikraftträdandet av landskapslagar. Vad avser lagstiftningskontrollen föreslår Ålandsarbetsgruppen att den juridiska lagkontrollen - frågan om landskapet har överskridit sin lagstiftningsbehörighet - skall preciseras att endast gälla behörighetsfördelningen enligt ­självstyrelselagen, och inte en kontroll av att landskapslagarna är förenliga med EG-rätten eller andra internationella förpliktelser. Inom ramen för den politiska lagkontrollen, som gäller landskapslagars förenlighet med rikets inre eller yttre säkerhet och som föreslås kvarstå, kan republikens president dock inlägga sitt veto mot en landskapslag som strider mot en internationell förpliktelse, om fördragsbrottet är så uppenbart och allvarligt att det kan röra rikets yttre säkerhet.

Beträffande ikraftträdandet av landskapslagar föreslås att lagtinget, om särskilda skäl föreligger, skall kunna bestämma att lagen träder i kraft redan innan presidenten har utövat sin lagstiftningskontroll. Som exempel nämns budgetrelaterade lagar och lagar medelst vilka EG-direktiv  implementeras.

 

I självstyrelselagens bestämmelser om EU-ärenden föreslås bland annat att landskapsstyrelsen skall ha rätt att stå i direkt kontakt med EG-kommissionen i ärenden som hör till landskapets behörighet. Vidare föreslås klargörande bestämmelser om fördelningen av förvaltningsbehörigheten i EU-ärenden, som främst syftar till att åtgärda  ”behörighetsläckaget”. Slutligen föreslås bestämmelser om landskapets skadeståndsansvar och ansvar för EG-medel samt ömsesidiga regressrätter och Ålandsdelegationens särskilda roll vid uppkomna meningsskiljaktigheter till denna del.

 

Sammantaget syftar de föreslagna ändringarna och kompletteringarna i självstyrelse-lagen till att klargöra och utveckla självstyrelsen på flera viktiga områden. Samtidigt är det fråga om att åtgärda sådana brister och fel som på olika sätt gett upphov till oklarheter i kompetensfördelningen mellan landskapet och riket, med åtföljande missnöje och i förlängningen en negativ påverkan på relationerna mellan landskapet och riket.

 

Som landshövdingen på Åland har jag som en av mina främsta uppgifter att värna om de goda relationerna mellan landskapet och riket. I denna roll, och då jag betraktar det föreliggande betänkandet med förslag till reformering av självstyrelselagen, kan jag inte låta bli att notera en fortsatt positiv trend i självstyrelsens utvecklingsprocess.

 

 

Ett politiskt krävande arbete kvarstår dock innan Ålandsarbetsgruppens förslag till ändringar och kompletteringar i självstyrelselagen är i hamn. Samtidigt har självstyrelseorganen, bland annat vid sitt sammanträffande med republikens president i augusti i år, aktualiserat och diskuterat andra för självstyrelsen viktiga frågor, däribland den framtida sjöfartspolitiken och problemställningar kring samfundsskatten.

Inom statsförvaltningen  på Åland, där länsstyrelsen och landshövding har ett särskilt ansvar för bland annat sammanhållningen, har vi företrädare för de 16 statliga enheterna på Åland inlett ett samarbete som syftar till att förbättra statsförvaltningens och de statsanställdas förmåga och allmänna förutsättningar att än bättre tjäna den åländska allmänheten. Liksom landskaps- och kommunalförvaltningen har också statsförvaltningen på Åland som uttrycklig målsättning och vilja att på bästa sätt arbeta för Åland och dess befolkning.

 

Värderade lagtingsledamöter.

Det tillträdande lagtinget har att ta sig an många nu redan kända ärenden men också andra nya ärenden av vikt som aktualiseras under valperioden. Min förhoppning är att detta arbete kunde ske med upprätthållande av ständigt goda relationer mellan landskapet och riket, och för egen del är jag beredd att på olika sätt medverka till att självstyrelsens och statsmaktens företrädare skall ha de bästa förutsättningar för att i konstruktiv anda föra självstyrelseprocessen framåt. Övertygad om att Ni lagtingsledamöter kommer att uppfylla Era uppdrag som företrädare för Ålands befolkning, också i en starkt föränderlig värld, önskar jag Er framgång och resultat i Ert arbete.

 

Herr talman.

Till Er och till vicetalmännen framför jag republikens president Martti Ahtisaaris hälsning  med de bästa lyckönskningar i arbetet till fromma för det åländska folket.

 

Med dessa ord, herr talman, förklarar jag på republikens presidents vägnar Ålands lagtings arbetsår 1999-2000 inom valperioden 1999-2003 öppnat.

 

 

TALMAN SUNE ERIKSSON:

Ärade herr landshövding.

Förslagen till förändringar av självstyrelselagen och i tillämpningen av densamma pålägger det nyvalda lagtinget ett tungt och viktigt ansvar. Det åligger lagtinget att slutligt, jämsides med riksdagen, behandla

de ändringsförslag som kommer att förhandlas fram och det ankommer sedan på lagtinget att  förverkliga de förbättringar som uppnåtts till största möjliga nytta för  oss alla som bor och verkar här på Åland.

 

Det beredningsarbete som gjordes i den s.k. Ålandsarbetsgruppen, där Ni herr landshövding i egenskap av landskapets kanslichef deltog och hade en viktig roll, har nu varit på en remissrunda till olika instanser och av vad man har kunnat utläsa i pressen har vissa remissinstanser inte funnit alla ändrings-

förslag tilltalande.

 

Några av de viktigaste punkterna som Ni herr landshövding tidigare nämnde är:

 

- budgeteringen av medel från EG:s fonder

- vårt skadeståndsansvar och ansvar för EG- medel

- Ålands deltagande i behandlingen av EU- ärenden

- den nationella behörighetsfördelningen i ärenden som gäller EU, samt

- kontrollen av landskapslagar

 

Landskapsstyrelsen har efter samråd med lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd framfört några förslag till ändringar av arbetsgruppens ställningstaganden. Det gäller nu i det fortsatta arbetet med denna revision att målmedvetet och i samförstånd med rikets myndigheter och politiker försöka få till stånd bästa möjliga resultat sett ur självstyrelsens synvinkel. En  av de nämnda frågorna som mera direkt berör lagtinget är kontrollen av landskapslagarna. Nuvarande system med efterkontroll av landskaps-

lagarna är tidsödande och därför i många fall oändamålsenligt. Ålandsarbetsgruppens förslag att vissa lagar t.ex. budgetlagar och lagar knutna till EG:s rättsakter skall kunna träda ikraft omedelbart , alltså före presidenten fattat sitt beslut, är ett förslag i rätt riktning. Det ankommer dock självfallet på lagstiftaren, lagtinget, att avgöra huruvida lagen innehåller bestämmelser som senare kan bli föremål för presidentens veto innan man i lagen bestämmer att den skall träda ikraft omedelbart.

 

En annan viktig fråga är landskapets och självstyrelsens förhållande till den Europeiska Unionen. För gemene kvinna och man har EU-medlemskapet så som det hittills framstått inte givit de fördelar som förutsades då man röstade om inträdet i unionen. Irritationen över skattegränsen och de problem denna fört med sig har för många överskuggat de fördelar som man förväntade sig. Vi är nu ändå med i gemenskapen och det åligger politikerna inom självstyrelsen att se till att alla vägar prövas för att åstadkomma ett så positivt resultat av medlemskapet som det bara är möjligt. För detta behövs breda och öppna kanaler till rikets myndigheter men även mera direkta kontakter till EU-organen.

 

Den gällande självstyrelselagen har genomgått förändringar sedan den trädde ikraft vid nyåret 1993. Nya ändringar är som vi hör på kommande. Det börjar nu bli aktuellt att göra en grundlig utvärdering av hur självstyrelsen utvecklats på olika områden under rådande bestämmelser. I olika politiska sammanhang uttalas viljan att utveckla självstyrelsen inom särskilda områden. Självstyrelsepolitiskt är det givetvis angeläget att vi själva kontrollerar vår tillvaro i så hög grad som möjligt men den självstyrelsepolitiska biten är blott en del av verkligheten. Andra delar är nyttan och användbarheten av en utökad självstyrelse vilka också är avgörande ingredienser.

 

För att  sätta in förändringar i sitt rätta sammanhang och för att på längre sikt nå önskat resultat är det nödvändigt att klarlägga rådande utgångsläge. Med den bredare underlagsbas som en utvärdering kan ge skapas också en helhetsbild och därigenom  bättre förutsättningar för de förhandlingar som måste till med andra myndigheter för att uppnå uppställda mål.

 

Det nyligen hållna valet till lagtinget och kommunernas fullmäktige blev en seger för demokratin. Valdeltagandet på Åland har under lång tid varit förhållandevis lågt. Den ökning i valdeltagandet som de åländska väljarna nu stod för kan knappast sökas i orsaker som svag ekonomi, stor arbetslöshet eller andra liknande negativa faktorer. Nej valbeteendet tyder glädjande nog på en större medvetenhet om att man genom att delta i val kan påverka sin egen situation. I vårt unga, nu ca 12 år gamla, parlamentariska system förefaller det som om de politiska partierna genom sin marknadsföring tillsammans med olika väljarundersökningar och informationsteknologiska initativ lyckats väcka ett större antal väljares intresse än vid tidigare val. Det kan således finnas ett hopp om att vår unga parlamentarism kan leva vidare och utvecklas. I det parlamentariska systemets natur ligger att makten kan växla mellan de olika partierna på den politiska kartan. Möjligheten att ett ändrat valbeteende kan ha inverkan på den enskilde individen i positiv eller negativ form skall inte heller underskattas som faktor i valbenägenheten.  Vi får hoppas att det nyss hållna valet med sitt höjda valdeltagande skall bädda för fortsatt framgång för parlamentarismen till nytta och glädje för vårt samhälles olika åsikter och intressen.

 

Herr landshövding.

Mot bakgrund av alla viktiga frågor självstyrelsen och rikets olika myndigheter kommer att få ta befattning med önskar jag att det goda och förtroendefulla arbetsklimatet kan bibehållas och förkovras under den tid som detta lagting sitter, alltså den period som i dag påbörjas. Jag vill härmed till Er och genom Er till republikens president Martti Ahtisaari, till Finlands riksdag och regering och till Ålandsdelegationen få framföra det nyvalda lagtingets varma hälsning i en anda av samarbete och samförstånd.

 

Herr lantråd, ärade landskapsstyrelseledamöter.

På lagtingets vägnar önskar jag Er framgång under den tid som återstår till dess ny landskapsstyrelse har utsetts. Ni har nu en händelserik och arbetsdryg fyraårsperiod bakom Er, och Ert arbete för landskapets bästa uppskattas till fullo. Jag vill också genom Er till samtliga tjänstemän framföra ett tack för det idoga arbete de lagt ner under den gångna landskapsstyrelseperioden.

 

Bästa lagtingskamrater.

Vi har tillsammans fått ett unikt arv att förvalta och förkovra, nämligen Ålands självstyrelse. Det är min förhoppning att vi tillsammans skall förmå ta tillvara alla de möjligheter självstyrelsen kan ge och omsätta dem i praktiken, så att alla i vårt samhälle kan känna trygghet och ha en meningsfull tillvaro. Det är oundvikligt att det ibland i den politiska debatten kan hetta till, men känner man bara skillnad på sak och person brukar det inte vara något större problem att efter det debatten är avslutad ta en kopp kaffe och diskutera avspänt vid samma bord. Vi har genom självstyrelsen fått detta parlament och det är vår skyldighet mot tidigare generationer landstingsledamöter att hålla lagtingets anseende högt. Jag önskar er alla i det nyvalda lagtinget framgång i arbetet för lagtingets bästa under de kommande fyra åren och samtidigt vill jag också framföra samma hälsning till lagtingets personal.

 

 

Därmed är lagtingets högtidliga öppnande till ända. Lagtinget samlas till ett kort arbetsplenum i dag kl. 15.30.

(Kl. 14.25).