Plenum den 10 juni 2019 kl. 13.20

LSvapen

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 10 juni 2019 kl. 13.20

Plenum börjar 1

Första behandling. 1

1    Nya bestämmelser om körkortsingripanden och införande av traktorbilar

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 17/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2018-2019

Plenum slutar 18

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering.

Talmannen konstaterar samma närvaro som vid föregående plenum.

23 ledamöter närvarande.

Antecknas.

Första behandling

1        Nya bestämmelser om körkortsingripanden och införande av traktorbilar

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 17/2018-2019

Landskapsregeringens lagförslag LF 23/2018-2019

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet. Förslag om att lagförslagen ska förkastas i sin helhet läggs i samband med ärendets andra behandling.

Diskussion.

Ltl Roger Eriksson

Talman! Jag ska hålla ett kort anförande om utskottsmajoritetens betänkande över lagförslaget angående nya bestämmelser om körkortsingripanden och införande av traktorbilar.

Majoriteten av utskottet föreslår att lagförslagen antas med vissa ändringar av teknisk natur.

 Jag utgår ifrån att reservanterna senare framför sina synpunkter och sina motiv.

Förslaget innebär att hanteringen av körkortsingripanden överförs till alla delar från domstol till polismyndigheten. Det här är en stor ändring.

Vidare införs en ny körkortskategori, en TB, som berättigar innehavaren att framföra en ny typ av långsamgående fordon, en så kallad traktorbil.

Vad är en traktorbil? Traktorbil är en personbil som omregistrerats och försetts med en hastighetsregulator som begränsar fordonets hastighet till max 50 km/h.

I 4b § har utskottsmajoriteten infogat ett förtydligande så att fordonets egenmassa inte får överstiga 1 200 kg eller, om drivkraften är el, 1 500 kg. Begreppet egenmassa motsvarar det begrepp som i dagsläget används i registerutdraget, så att få enhetligt språk här så har vi begreppet egenmassa.

Andra ändringar som föreslås är att kraven på förarens hälsotillstånd modifieras något samt att giltighetstiden för villkorade alkolås förlängs. Detta för att harmoniseras med körförbud och övriga brott.

Vidare, talman, så föreslår utskottsmajoriteten en ändring i 17 § i landskapslag om besiktning och registrering av fordon. Ändringens tanke är den att vid en ändringsbesiktning och tillfällig registrering av en personbil till traktorbil så ska fordonets registreringsskyltar bytas ut mot registreringsskyltar för traktorbilar, istället för traktor. Det här är det nya. På detta sätt behövs registerlagstiftningen inte ändras, ingen skrotning vid avregistrering utan traktorbilarna räknas som personbilar förenade med särskilda villkor.  Detta är det finurliga i ändringsförslaget.

Några avslutningsord. Det har kommit till utskottets kännedom att den finska sidan haft problem med detta. Är domstolarna, inte polismyndigheten, behöriga att handlägga mål gällande körförbud vilka blev anhängiga vid nya lagens ikraftträdande? När den här lagen trädde i kraft och polisen ska sköta körkortsomhändertagandena, så hur ska man göra med ärenden som har kommit till myndighetens kännedom tidigare? Det har blivit ett problem på den finska sidan. Vi har haft några diskussioner. Men denna fråga kan dessvärre inte avgöras här utan det här är processrätt, rättsskipning och det är inte lagtingets behörighet. Så vi har inte kunnat ta ställning till den här frågan.

Avslutningsvis kan jag nämna att det kommer också ett anförande till om liberalernas synpunkter. Det här var utskottsmajoritetens betänkande.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Vad jag tycker om det här lagförslaget som helhet lär väl framkomma lite senare.

Jag har en fråga. Regeringen säger ju ofta att man ska minska byråkratin och minska onödigheter varje gång man öppnar en lag. I lagförslagets 35 §, ansökan om förnyelse och ersättning av körkort, så finns det fortfarande med att man måste ha läkarintyg för att få ha körkort fortsättningsvis efter att man har fyllt 70 år. Sedan finns det också lägre ålder för andra. Har inte utskottet diskuterat det? Varför har man inte diskuterat att helt enkelt ta bort den här åldersnivån?

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Åldersnivåer och körrättigheter är förstås alltid en gränsdragningsproblematik. Majoriteten av utskottet och jag själv har prioriterat trafiksäkerhet fram om rättigheter att köra. Rättighet att köra är inte grundlagstadgat, utan det är en rättighet som där vissa förutsättningar ska vara uppfyllda. En förutsättning är att chauffören är i fysiskt gott och att detta kollas upp regelbundet för trafikantens och medtrafikanters bästa. Så har i alla fall jag resonerat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag vill påstå att 18–20-åringar är betydligt trafikfarligare än en 70-åring i trafiken.

Sverige som anses som världens trafiksäkraste land - de har varit mycket duktiga på att uppnå en fantastisk trafiksäkerhet - de har inte den här åldersgränsen. Man lägger resurser på sådant som är mycket, mycket viktigare. I Sverige är det så att en läkare har skyldighet att vid någon form av hälsokontroll uppmana trafikstyrelsen att dra in körkortet i så fall.

Det här skulle betyda mycket mindre belastning på vår läkarkår som idag har mycket andra viktigare saker att göra, även inom trafiksäkerhetsarbetet så finns det mycket andra viktiga saker att göra och framförallt inom byråkratin. Det är en onödig byråkrati som man här väljer att fortsätta med, vilket är förvånande och det säger precis tvärs emot vad regeringen har sagt tidigare.

Ltl Roger Eriksson, replik

Tack, fru talman! Att 18-åringar kan vara farligare i trafiken än 70-åringar är förstås sant. Men när vi sysslar med lagstiftning kan vi inte ha helt individuella regler, man måste generellt följa vad som ungefär är mest lämpat. Det visar sig också att vid 70 år så börjar det hända ganska mycket saker för de flesta av oss i alla fall när det gäller fysisk och psykisk kondition, så därav den här åldersgränsen på 70 år.  

Den här byråkratin kanske försvarar sin rätt, att man faktiskt kontrollerar att trafikanter och chaufförer är i bra skick. Det måste väl alla hålla med om i alla fall att är en viktig utgångspunkt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! I utskottsbetänkandet står det att med tunga traktorer som går över 40 km/h så ska man ha ett annat körkort, kategori B. Alla traktorer som köps idag har en hastighet på 50 km/h. Betyder det att majoriteten i utskottet menar att alla åländska jordbrukare ska ta nya körkort för att kunna köra en traktor eftersom den går 10 km fortare än vad ni föreslår?

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Om jag har uppfattat det här rätt, vilket förstås inte är någon garanti, så berörde det här lagförslaget enbart de så kallade traktorbilarna och 15 års åldersgränsen. Det här är en ny kategori, TB, personbilar förenade med särskilda villkor och där gäller 15 års åldersgräns.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag blir inte riktigt klok på det här. Man pratar om trafiktraktorer här, jordbrukstraktorer idag som kommer hit till Åland går åtminstone 50 km/h. Det här lagförslaget betyder att alla jordbrukare, nya och gamla, ska ta ett nytt körkort för att kunna köra på vägen. Är det så som jag ska uppfatta det?

Ltl Roger Eriksson, replik

Fru talman! Den där reflexionen har jag inte direkt gjort i alla fall. Som jag sade tidigare här så har jag den uppfattningen att det här berör den nya trafikkategorin traktorbilar. Det är det regelverket som vi diskuterar här nu, vem som har rätt att köra och åldersgränsen. I dagsläget kan också 15-åringar köra traktorer som är ganska tunga och går mycket fortare än 45 km/h, så det finns redan idag en uppsjö av olika trafikregler och åldersregler.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Eriksson. Det här är väl en lagstiftning som jag i remissen redan visade att jag kanske inte riktigt är så där hyper bekväm med.

Jag hade några frågeställningar i samband med remissdebatten. Vetskapen om att branschen har visat en viss skepticism kring att man i den här unga åldern ska få föra fram den här typen av fordon, är det någonting som utskottet har bekantat sig med? Jag börjar med den frågan.

Ltl Roger Eriksson, replik

Fru talman! Ja, vi hade ett ganska omfattande hörande i utskottet. Det är klart att i ett utskottsarbete så framkommer det olika synpunkter. Slutsatsen är att det här berör traktorbilar och 15-åringar. De här bilarnas hastigheter är strypta, de får vara högst 50 km/h. Jag tar ur minnet nu och jag tror att bilen ska vara 2015 års modell, de ska vara modifierade. De är mycket bättre miljöklassade än t.ex. vad dagens mopedbilar är. De är också mer trafiksäkra, det finns bromsskyddssystem och allt detta som gör trafiken mycket säkrare. De personer som kanske använder det här systemet kommer att köra en bättre, säkrare och miljövänligare bil. Tittar man tre år framåt från 15 år till 18 år så har man då inte så mycket att läsa på för att kunna köra en personbil. Då har man haft tre års erfarenhet och praktik vilket bara är till godo.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack för det svaret ltl Eriksson. Jag är ändå lite förvånad för jag tar nog branschens åsikter på stort allvar. Jag kan själv ifrågasätta lämpligheten att man vid 15 års ålder ska få framdriva en sådan typ av fordon.

Sedan att man redan idag kan framföra andra typer av fordon så tycker inte jag att man gör två fel till rätt, utan jag tycker fortfarande att det här svajar en aning.

Jag tänker på accelerationen som också kommer fram i remissen. Den här typen av bil har en helt annan tyngd och acceleration än en mopedbil och bara det gör att saker och ting kan hända t.ex. vid en vägkorsning på ett annat sätt än idag.

Tack för svaren, men jag är fortfarande skeptisk.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! När vi rör oss i området trafik och trafiksäkerhet så finns det alltid gränsdragningar och svårigheter. Om man vill undvika trafikolyckor så ska man förbjuda all trafik. Ni förstår att jag förstås raljerar, men det finns alltid gränsdragningar. Var ska man dra gränsen?

I det här fallet har utskottsmajoriteten funderat på frågan och tagit sitt ansvar. Utskottet har förtydligat att fordonets egenmassa inte får överstiga 1 200 kg. Rörelseenergin minskar betydligt, dvs. hastigheten gånger vikten, i vårt förslag jämfört med hur förslaget var från början. Vi minskar rörelseenergin som de här bilarna rör sig med i trafiken. Det är en av flera miljöskydds- och trafiksäkerhetsaspekter som vi har beaktat.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack för ordet, fru talman! Vi från både Ålands Framtid, obunden samling och centern föreslår att lagförslagen till den del de gäller traktorbilar och de nya kraven på C-kort för vissa traktorer, att de lagförslagen förkastas i sin helhet.

Vi menar dels att lagstiftningen med att införa de här traktorbilarna fyller inte det huvudsakliga syftet att ersätta dessa trafikfarliga mopedbilar. Vi menar dels att man inte har beaktat dessa trafiksäkerhetsynpunkter som har kommit fram i remissrundan och under utskottets höranden vad gäller traktorbilarna. Vi menar dels att förslaget om att införa krav på C-kort för vissa traktorer inte är tillräckligt välmotiverat i beredningen med tanke på jordbrukets verksamhetsförutsättningar.

Om vi börjar med traktorbilarna så har det huvudsakliga motivet till att införa den här typen av nya fordon varit att man skulle kunna fasa ut de här trafikfarliga mopedbilarna som så många bekymrar sig över på dagens åländska vägar.

Men såsom lagen är utformad så är det ju väldigt omständigt. Det är väldigt dyrt och det är väldigt tidskrävande för en ung ålänning i åldern 15 till 17 år att kunna skaffa en sådan här trafiktraktor. Det betyder, vilket också har framkommit under hörandena, att man inte ens förväntar sig att den fordonstypen kommer att bli särskilt vanlig på de åländska vägarna och därmed så förfaller ju också hela syftet att försöka bli av med mopedbilarna eftersom mopedbilarna ju finns kvar. Man får ju fortsätta att köra mopedbil, de förbjuds ju inte i det här sammanhanget. Vi kommer att få både sådana här trafiktraktorer och mopedbilar, men antalet trafiktraktorer kommer inte att bli särskilt många.

Så den här förändringen som regeringen eftersträvar med det här lagförslaget så där har utskottet inte hittat något stöd för att det kommer att bli en större förändring. Då är frågan, ska vi införa en helt ny fordonstyp som inte leder till någon större förändring på de åländska vägarna? Där har vi en avvikande åsikt från oppositionens sida.

Dessutom har det framkommit ganska mycket kritik ur trafiksäkerhetssynpunkt mot traktorbilarna.  Att 15-åringar ska få köra så tunga fordon på de åländska vägarna, det har man visserligen från majoritetens sida strängerat något under behandlingen och det är väl ett steg i rätt riktning, men det innebär också att det ytterligare blir svårare och mer omständigt att skaffa en sådan här traktorbil. Så man höjer tröskeln ytterligare vilket gör att antalet fordon som vi kan förvänta oss finnas på de åländska vägarna kanske blir ännu lägre. Nyttan av förslaget kan man ifrågasätta ytterligare.

Vidare har det diskuterats i utskottet att begränsa antalet passagerare i de här fordonen för att minska olycksfallsrisken och inte det heller har utskottsmajoriteten velat ta till sig.

För min egen del så tycker jag att förslaget om traktorbilar är ganska intressant och det är ju lagt mot bakgrund av att mopedbilarna verkligen inte är en bra fordonstyp ur trafiksäkerhetssynpunkt. Men vi borde ju verkligen utforma en lag som i så fall skapar goda förutsättningar för ungdomar att gå över till mer trafiksäkra fordon. Nu blir det som en halvmesyr där man varken kommer att få det ena eller det andra och mopedbilarna blir förmodligen kvar i stor utsträckning.

Istället borde man få fram en fordonstyp som vi kan förvänta oss att få ett genomslag i det åländska samhället så att vi samtidigt kan fasa ut mopedbilarna och förbjuda dem på lång sikt. Men det verkar inte som att den här lagen kommer att leda till en sådan förändring. Därför tycker vi att det är en onödig byråkrati att införa en sådan här knepig och svår fordonstyp som knappast kommer att användas i stor utsträckning.

Slutligen vill jag problematisera och lyfta fram, det som vi var inne på tidigare, att man inför nya krav på traktorer och krav på C-kort i de här sammanhangen. Vi tycker inte att den här åtgärden är motiverad. Man har inte från regeringens sida presenterat varför och vilka problem det finns i det åländska samhället i dagsläget. Därför tycker vi att man inte kan ogenomtänkt genomföra en sådan förändring bara på teoretiska grunder. Man borde kunna visa på att det här faktiskt är ett problem ute på de åländska vägarna. Vi tycker att de åländska jordbrukarna sköter sig i väldigt stor utsträckning och vi ser inte behovet av att strängera körkortskraven i det här sammanhanget och till och med införa krav på lastbilskort för vanliga traktorer.

Med de orden, fru talman, tackar jag för mig.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Jag reagerade på ltl Jonssons kommentar om att vi inte vill att 15-åringar ska åka i tunga fordon. Innebär det då att ltl Jonsson är emot att 15-åringar sitter och kör traktorer som väger 5-10 ton? Det är ju verkligheten idag.

Den här bilen är maximerad att väga 1 200 kilo i egen vikt. Det är ju en stor skillnad att hävda att det är ett tungt fordon när vi bevisligen har 15-åriga förare idag som sitter och kör fordon som är nästan tio gånger tyngre. Då pratar vi om tunga fordon, så jag förstår inte varför man benämner det här. Då är frågan; är ltl Jonsson emot att 15-åringar kör tyngre fordon?

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tycker att det är svårt att rakt av jämföra de här traktorbilarna eller mopedbilarna med traktorer, eftersom traktorer i första hand är nyttofordon. Det flesta kör i varje fall inte runt med traktorer för att transportera sig från A till B, utan det handlar om att bedriva jordbruk eller annan näringsverksamhet.

Det är klart att det kan vara problematiskt också ur trafiksäkerhetssynpunkt att man har traktorer som körs av 15-åringar. Men jag vill ändå tro att man känner ett större ansvar när man ute och kör traktor på de åländska vägarna än när man har en traktorbil eller en mopedbil med tydliga begränsningar i det här sammanhanget. Min uppfattning är att det fungerar väl med de åländska traktorerna och det regelverk vi har idag. Därför vill vi inte förändra det såsom regeringspartierna nu föreslår.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Ja, då uppfattar jag det som att ltl Jonsson är inne för att införa ett nytt regelverk vad gäller traktorer så att man inte ska få köra med dem till skolorna, vilket sker idag. Vi ser traktorer som kör på gatorna inne i stan vilket sker idag, så det måste ju till ett nytt regelverk och ledamoten ifrågasätter att vi skapar nya förändringar.

Angående att det kommer få nya bilar i trafik, så det innebär ju att för varje traktorbil som kommer in så kommer det troligtvis att försvinna en mopedbil istället. Det ger möjligheter för oss föräldrar att erbjuda våra barn en säkrare miljö i ett fordon istället för det som vi båda är överens om, att mopedbilar inte är ett lämpligt fordon i trafiken.

Ltl Axel Jonsson, replik

Man kan ju förstås anta och spekulera vilt om det kommer att försvinna en mopedbil per ny traktorbil. Vill man spekulera i det så kan man förstås göra det, men jag föredrar att hålla mig till fakta. I det här sammanhanget har det framkommit att man inte ens i Finland, där man inför liknande regelverk, förväntar sig att det här kommer att bli en vanlig fordonstyp.

Här har vi gjort det ännu krångligare och ställt ännu högre krav på traktorbilarna. Hur ska vi då kunna förvänta oss att det blir en vanligt förekommande fordonstyp här? Även om det kommer en traktorbil eller två eller en handfull så betyder det ju fortfarande inte att mopedbilarna försvinner. De kommer i stor utsträckning att vara mer mera förekommande än de här traktorbilarna. Alltså har vi inte löst de problem som det här lagförslaget syftar till att lösa. Varför ska vi då införa en sådan förändring? Det blir för mig fullständigt ologiskt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman!  Som lagstiftare kan vi hamna i lite kniviga situationer ibland t.ex. detta med å ena sidan och å andra sidan.

Därför vill jag ändå ta tillfället i akt och tacka ltl Jonsson för det här anförandet. Han satt ord på en hel del av mina tankar kring det här ärendet. Om jag ska vara riktigt ärlig så har jag ungefär lika många argument för som emot. Ibland är det svårt. Tack för det här anförandet!

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är fint om vi alla kan se nyktert på det här förslaget. Vi har ett ansvar som lagstiftare när vi antar en ny lagstiftning. Vi måste fundera på om lagstiftningen faktiskt kommer att få de effekter som avses. I det här fallet så är det ju väldigt tveksamt.

Om vi alla i den här salen - vilket många har utgett sig för att göra - värnar om att man skulle fasa ut mopedbilarna på längre sikt så vore den rimliga slutsatsen i det här sammanhanget att ta fram en ny lagstiftning som ser till att vi får en fordonstyp som ungdomarna faktiskt kommer att använda framöver. Kanske vi till och med i lag kan förbjuda mopedbilarna på sikt, men att de som har investerat i dem nu åtminstone kan använda dem sin livslängd ut men att man kan fasa ut dem på längre sikt. Nu får vi en ny fordonstyp som knappt kommer att användas samtidigt som vi har mopedbilarna kvar. Alltså ingen större förbättring i sammanhanget.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, fru talman! Så är det. Jag kommer att tänka på det amerikanska uttrycket ”damned if you do, damned if you don't. Det är lite så vi hamnar här, jag tror att pratar man med folk överlag så vill de flesta se de här moppebilarna försvinna. Men nu har vi en verklighet där de rullar på vägarna, vi får fundera på vad som är det bästa framledes och det är inte helt lätt och komma fram till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! När det gäller mopedbilar så behöver vi ju komma ihåg att det är en fordonskategori i EU-klass. Det betyder att du kan ha en finsk registrerad mopedbil eller en svensk registrerad mopedbil och du har full rätt att åka över nationsgränserna med de här fordonen. Det finns liksom inte på kartan även fast vi skulle vilja förbjuda mopedbilarna i vårt samhälle.

Däremot när det gäller traktorer så är det nationellt regelverk. Det är just runt traktorer som man har valt att göra förändringen med de här lätta bilarna i Finland och det också runt traktorer som vi har byggt upp argumentationen för att möjliggöra traktorbilar.

Men även om man skulle vilja så är det inte, enligt EU-rätten, möjligt att förbjuda mopedbilar. Jag vill bara påpeka det.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det var ett bra påpekande, men jag är nog väldigt övertygad om att vi kan göra det betydligt svårare och mer omständigt att skaffa sig en mopedbil och att registrera en mopedbil. Vi kan t.ex. införa höga avgifter eller annat för att se till att mopedbilarna ska minska på Åland, om vi har den viljan.

Men nu har ju landskapsregeringen inte lagt något sådant förslag inför lagtinget om att faktiskt minska på antalet mopedbilar eller något som talar i den riktningen. Och det är det jag lite vänder mig emot, att man tänker sig att det här lagförslaget nu om traktorbilar på något sätt av sig självt ska leda till att mopedbilarna försvinner, för det har vi fått ta del av utskottet och i remissutlåtanden att så kommer det förmodligen knappast att bli. Det kommer inte att leda till någon förändring på den punkt som ju ha varit kungstanken i lagförslaget. Då blir det ju lite märkligt att vi ska gå vidare med det lagförslaget och anta det här i Ålands lagting utan att det egentligen leder till någon större nytta.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Vi har ju valt nu att istället för att försöka förbjuda någonting vi inte kan förbjuda så möjliggör vi traktorbilen som ett alternativ istället.

Men jag vill ägna det här replikskiftet åt den här missuppfattningen som finns sist i reservationen om att vi på något sätt skulle införa nya regler för att framföra traktorer. Det är ju på inget sätt och vis så att man behöver ha ett lastbilskörkort för att framföra en traktor på Åland i framtiden. Därför är det ju väldigt viktigt att detta inte blir en desinformation som går ut från lagtinget och oroar medborgarna helt i onödan. Det är nämligen så att om traktorn har en konstruktiv hastighet som överstiger 60 kilometer i timmen, då ska den i så fall framföras med ett C-kort och mig veterligen har vi inga sådana fordon överhuvudtaget på Åland. De traktorer som köps och säljs idag är antingen med 40 eller 50 kilometers total hastighet. Så det här är inget problem.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är precis det som vi reserverar oss emot i det här sammanhanget om ministern har läst motiveringen. Det är inget problem idag i det åländska samhället. Man löser inget problem med den här lagstiftningen som man föreslår. Varför ska vi då införa den här typen av teoretiska begränsningar i sammanhanget om vi inte ser att det förekommer problem på de åländska vägarna? Varför ska vi då plötsligt börja ställa krav på lastbilskort för eventuella traktorer som går snabbare än merparten av dem som finns på de åländska vägarna? Man löser alltså inget problem med den här lagen, utan man inför ny byråkrati utan att ha någon grund i verkligheten. Det borde ministern kunna förklara här inför de åländska jordbrukarna och de åländska ledamöterna i lagtinget.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Bästa kollegor, ibland dyker det upp lagstiftningsförslag där jag tror att många av oss är oerhört ambivalenta, dvs. vi ser både fördelar och nackdelar av det som lagts på våra bord av landskapsregeringen. Jag anser att förslaget om traktorbilar och möjligheter att framföra dessa tillhör den kategorin.

Initialt måste jag säga att jag tyckte att det verkade vara ett bra grundförslag att utgå ifrån, men i vissa fall så tar man extra starkt intryck av de hörande som utförs i utskotten, i mitt fall lag- och kulturutskottet.

Jag vill passa på att tacka viceordförande Roger Eriksson för presentationen av betänkandet i och med att jag tillhör gruppen av reservanter i det här fallet.

Talman! Det som gjort att jag har reviderat min uppfattning under resans gång beror som sagt på hörandena.

Till vissa delar framstår det faktiskt, som kollegan Axel Jonsson var inne på i sitt goda anförande, lite som en överkurs i lagstiftning med tanke på de praktiska konsekvenserna. Vi skapar ett dyrt, krångligt och byråkratiskt system för att om möjligt få bort några mopedbilar som till tydligen är en av grundtankarna bakom förslaget.

Jag delar till fullo oron och i vissa fall förskräckelsen över de så kallade mopedbilarnas existens. Men jämfört med de normala bilarna vad gäller tyngd etc. som nu 15-åringar ska föreslås få framföra så handlar det väl mer om att mopedbilarna till stor del är en risk för föraren och dennes medpassagerare främst av alla. Det är en risktagning som alla föräldrar medvetet går in för när man säger; ”jo du får börja köra, mitt kära barn, dessa mopedbilar”.

Med införandet av normala bilar och därmed en massa tyngd som är större så blir ju situationen en annan. Ungdomar som inte riktigt är mogna att framföra den här typen av fordon sätter sig bakom ratten.

Jag tog under hörandena starkt intryck av i synnerhet de synpunkter som inkom från dem som jobbar med våra ungdomar i vardagen, och de som anser att 15-åringar generellt sett inte är mogna att sätta sig bakom den här typen av bilar, oavsett att förslaget om hastighet har dragits ned till 50 kilometer. När de som jobbar med det här säger att det här inte är passligt med tanke på ålder och mognad så då tycker jag som lagstiftare att vi har en skyldighet att lyssna.

Därför har vi lyft under debatten förslaget om att justera åldersgränsen från 15 till 16 år. Det kan tyckas smått, men jag tror att alla vi vet vad ett år i en människas liv kan betyda vad gäller mognad och förmåga att ta till sig signaler från omvärlden.

Redan under den inledande debatten i detta ärende lyfte kollega Mikael Lindholm från centergruppen frågan om antalet passagerare. Tyvärr har vi tre reservanter inte fått gehör för att begränsa passagerarna till antalet 1, att det skulle finnas bara två personer i den här typen av bilar.

Ni som undrar hur vi resonerar, så för mig själv är det grundläggande tänkande bakom den justeringen av lagförslaget att fem ungdomar i en bil kan utgöra en oerhört stökig tillvaro. Ett antal ungdomar ägnar sig åt saker och ting, musik och ropade etc. som stör den som framför fordonet och sitter bakom ratten på ett sätt att dennes förmåga helt enkelt att följa med omkringliggande trafik då blir ett riskmoment för hela bilen. Att reducera antalet passagerare till max 1 skulle vara ett sätt att reducera olycksfallsrisker.

Med tanke på att vi i vissa fall har ett synnerligen besvärligt vägunderlag med is, snö, halka och allt var det innebär med dålig sikt så reduceras också olycksfallsrisken kraftigt om antalet individer som ingår i bilen reduceras från 5 till maximalt 2.

De framstår kanske lite onödigt att det här blir dyrt både vad gäller kravet på bilens kvalitet, hur modern den ska vara och det faktum att man i praktiken avlägger det körkort som man skulle ha behövt om man hade gjort det som 18-åring. Det här betyder då att det är endast de mera välbärgade familjerna som kommer att ha råd och vilja att satsa på den här typen av fordon.

Jag tror inte att lagframställningen till denna del kommer att få någon påtaglig effekt. Men vi vet aldrig hur det blir med tanke på utvecklingen.

Det här var, talman, huvudorsakerna till att jag har valt att ansluta mig till reservanterna. Därför kommer jag att föreslå för centergruppen i övrigt att vi röstar för ett förkastade till de delar traktorbilar omnämns. Tack talman.

 Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Jag reagerade när ltl Harry Jansson nämnde ordet mogna, jag vill bara lyfta upp några saker som man behöver ta i beaktande.

För det första så ska man ju avlägga flera former av examen för att visa sin mognad. Det är ju inte så som förr i tiden att när man fyllt 15 år så fick man fara ut i trafiken med moped. De ska dels genomgå en teoriutbildning och avlägga teoriprov, de ska genomgå en säkerhetskurs med en bilskola och de ska visa att de är mogna att framföra fordonet. Sist men inte minst så förekommer en uppkörning där tjänstemannen från fordonsmyndigheten tittar om den här personen är mogen eller inte. På det viset så förutsätter jag att berörda parter gör sitt jobb och kvalitetssäkrar våra förare precis som i alla andra fall.

Ltl Harry Jansson, replik

I fall lagförslaget blir en verklighet, om inte tillräckligt många i regeringsblocket tänker om, så då hoppas jag sannerligen att minister Nordberg har rätt i sina förhoppningar om hur proven i sig kommer att utesluta sådana som inte är mogna att framföra den här typen av fordon. Jag hoppas sannerligen det. Men vi vet alla hur det är att vara övervakare, om lagen ger en person rätt så nu ska det mycket till innan man faktiskt kuggar någon fullt ut flera upprepade gånger.

Jag tycker inte att det är riktigt relevant att relatera till tidigare trafikmiljöer och det faktum att man då kunde köra moped tidigare utan problem för antalet fordon har ökat så enormt på våra vägar. Tidigare var man nästan ensam men idag så kryllar det av bilar överallt, en enorm skillnad under några decennier.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Spinner vi vidare på åldersgränsen 16 år i reservationen så vill jag bara påpeka att det finns garanterat mogna 15-åringar likväl som det finns omogna 15-åringar. Ungdomar utvecklas väldigt olika i den här ålderskategorin. Bara att höja från 15 år till 16 år gör ju inte att då plötsligt ska det inte finnas någon som fortfarande är omogen. Jag tror att de olika säkerhetsarrangemangen med kurser och annat som de ska genomgå så behöver läggas upp på ett sådant sätt att man säkerställer att man visa en form av mognad och lämplighet för det här körkortet istället för att bara knyta det till ålder.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Som förälder till tre flickor så delar jag naturligtvis minister Nordbergs konstaterande om olika mognad vid olika åldrar, så kommer det alltid att vara och gudskelov för det måste vi säga. Individerna är självständiga och utvecklas på olika sätt.

Trots förhoppning om mognad just för de här specifika förarna i framtiden så tycker jag att det lämnar ett för stort frågetecken om mognaden i förhållande till det generella behovet av förare som har en tillräcklig noggrannhet och förmåga att reagera på den omgivande trafikens rörelse och, som också framkommer i hörandet, förmåga att ta till sig trafiksignaler. De som jobbar med barnen är oroliga för den avsaknaden i många fall.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Jaha, ltl Harry Jansson, nu undrar jag igen, vad är det egentligen som ledamoten säger? Ena stunden säger han att bilen är nog bra. Han säger att kan vi bara strypa ner det från fyra passagerare till en passagerare, då är den bra. Då måste ju bilen som funktion fungera som den är tänkt, att den ska vara säkrare för dem sitter i bilen och den är också säkrare för dem som vistas utanför bilen.

Nästa gång ska vi höja åldern från 15 år till 16 år. Men återigen, då är ju fordonet bra, det är säkert för dem som sitter i och det är säkert för dem som är utanför. Varför ska vi då förkasta lagen när det är ett säkert fordon som vi vill ge våra ungdomar? Den är något som de efterfrågar, är säker och bra för miljön.

Ltl Harry Jansson, replik

Ltl Mikael Staffas och jag tycks nog ha en sällsynt oförmåga att förstå varandra. Kanske vi borde ta en lunch som jag brukar få invitation till själv så fort så jag har åsikter om saker och ting.

Bästa ledamoten, som framgår av reservationen och som min kollega Mikael Lindholm lyfte redan under remissen så är det helt enkelt en önskan från vår sida att försöka reducera olycksfallsrisken vad gäller hur många personer som påverkas i fall en omogen förare, distraherad i värsta fall, gör sådana manövrar som föranleder en olycka t.ex. en dikeskörning eller påkörning av annat fordon. Det är ju det som det handlar om, inte att gå in för en teknisk utvärdering av fordonens tekniska beskaffenhet som jag tycker att lagförslaget i sig tar noggrann utgångspunkt ifrån.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack, fru talman! Ja, ltl Harry Jansson, det är ju precis vad det är frågan om. Det ska vara ett säkert fordon för dem som sitter i bilen likaväl för dem som vistas utanför. Kör två ungdomar i diket så är det väl tacksamt att de sitter i ett säkert fordon. Kör samma fordon i diket med fyra passagerare och en förare så sitter de också säkert i fordonet. Det är ju det som vi ska åstadkomma, vi vuxna ska ge möjlighet och erbjuda ett säkrare fordon än vad vi erbjuder idag. Idag har vi ett plastfordon som väger 350 kilo. Ett objekt som kommer med en vikt på 350 kilo med 50 km/h är nog död vågar jag påstå, om det träffar rätt.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Men bästa ltl Staffas, vi har ju hört i de inledande replikskiftena att antalet mopedbilar knappast kommer att påverkas av det här lagförslaget. Vi kommer att ha bägge företeelser i vår trafik de kommande åren både mopedbilar med alla deras dåliga sidor, dåligt skydd för alla två som sitter i, och vi kommer att ha fordon som framförs av – i mitt tycke och reservanternas åsikter – omogna förare. Tänk när de här två oförenliga storheterna möts. Det är kanske något som ltl Staffas borde fundera på och kanske ta ett samtal med dem inom räddningstjänsten som har tvingats vara med och klippa ut individer som har skadats när bilarna har hamnat på tak till följd av kollisioner och trafikolyckor där naturligtvis också rådjur och älgar spelar en roll.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mikael Staffas

Fru talman! Det finns många problem i trafiken idag, nya fordonsformer utvecklas för att möta nya behov.

Många fordon väljer vi att inte förstå, för det ligger i människans natur att vara rädd för förändring. Vi har haft en fordonstrafik i över 100 år och vad som under de senaste 50 åren skett är att fokus lagts på säkerhet både för de i bilen och även för de utanför bilen, den så kallade lätta trafiken. Den lätta trafiken representeras framförallt av gående och cyklister.

Den lag som vi nu behandlar och ska godkänna berör igen ett nytt fordon som till sitt yttre inte avviker från andra personbilar. Istället är det en anpassning för att skapa en säkrare miljö för oss som vistas i trafiken. Detta sker genom att reducera farten till 50 km/h och erbjuda ett fordon som har ett säkerhetstänk som avviker från andra fordon som erbjuds idag.

Efter utskottets arbete har vi enats om att förtydliga att fordonets egen vikt inte ska överstiga 1 200 kg, det som är angivet i registerhandlingarna, och avviker från den finska motsvarigheten på 1 500 kg. Genom att vi förtydligar detta så innebär det att syftet med mindre bilar blir klarlagt.

Det som sker inom bilindustrin är numera ett större fokus på att tillverka fordon som har ett inbyggt mål att förhindra skador på den lätta trafiken genom olika materialval och deformeringszoner i fordonet.

Fru talman! Under utskottsarbetet har vi fått oss till kännedom att biltillverkare redan idag förbereder personbilar som ska strypas till en hastighet om 45 km/h. Lägre hastighet än vad lagen föreskriver för traktorbilen men de kommer att vara trehjuliga fordon. Varför det efterfrågas ett långsammare bilfordon, kan bero på att man vill skona miljön. Lägre fart innebär, som vi alla vet, en mindre miljöpåverkan.

Just miljöpåverkan är en annan faktor som talar till traktorbilens fördel i jämförelse med nuvarande mopedbil. Dagens mopedbil har ingen som helst teknik som ska reducera utsläpp, utan är istället mycket stora miljöbovar.

I söndags, igår, demonstrerade ungdomarna här utanför, med en uppmaning att vi politiker ska fatta fler beslut och fortare som påverkar positivt dagens miljöproblem. Det kan verka som att det är en liten påverkan att nu förverkliga traktorbilen som ett modernt fordon, men det är just det vi på Åland kan göra. Vi kan göra skillnad, vi kan fatta beslut som har påverkan, alla bäckar små skapar en å. Därför sänder de som ställer sig bakom detta beslut en signal om att ge våra ungdomar ett säkrare och miljövänligare alternativ än de alternativ som finns idag, dvs. mopedbilarna.

Jag vill tacka de i utskottet som ställt sig bakom betänkandet och satt ungdomarnas säkerhet och miljötankar framom egna känslor och rädslor för vad ett nytt fordon kan påverka sina egna upplevelser i trafiken. Tack.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Det var intressant att ltl Staffans tog upp att man ska kunna göra skillnad på Åland och förbättra för klimatet. Har utskottet diskuterat att man ska göra storverk för klimatet? På Åland har vi nämligen en allmän hastighetsbegränsning som är 70 km/h. Om vi kunde köra 70 km/h på alla åländska vägar så skulle vi göra dem tryggare för alla som kör mopedbilar och för de här bilarna plus att vi skulle dra ner koldioxidutsläppen enormt. Det skulle verkligen göra skillnad. Hur ser ltl Staffas och utskottet på den frågan?

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack för det ltl Aaltonen. Jag blir förskräckt när jag hör att vi ska göra samtliga vägar till 70 km/h. Ledamoten kan väl inte ha en tanke på att i bostadsområden i stan, där det idag är 30 km/h, att vi ska höja upp hastigheten till 70 km/h. Det måste väl vara en riktig groda?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Alltså nu undrar jag verkligen om ltl Staffas förstår problemet? Där vi har 90-väg idag så skulle man naturligtvis gå ner till 70. Inte kan man ju höja från 30 till 70, det måste väl varenda människa begripa.

Vi skulle sänka hastigheten på hela Åland till det som är den allmänna hastighetsbegränsningen som faktiskt är 70 km/h men på väldigt, väldigt många vägar så kör vi 90 km/h idag vilket medför att vi släpper ut mycket, mycket mer koldioxid än nödvändigt. Att sänka farten skulle verkligen göra skillnad och det skulle göra vägarna tryggare både för den lätta trafiken, för mopedbilar och för trafikanterna själva. Jag tror att det är framtiden.

Ltl Mikael Staffas, replik

Tack för det förtydligandet, för det var inte riktigt vad ltl Aaltonen sade i sin första replik.

Jag har inte stött på den vetenskapen som berättar att vi skulle få en renare trafik för att vi går från 90 ner till 70. Våra förbränningsmotorer som vi har idag är anpassade för en jämn fart som ligger vid 90 km/h, så jag är inte så säker på att det har den effekten.

Däremot skapar lägre fart naturligtvis säkrare miljöer, men jag är inte för att sänka hastigheten från 90 till 70. Som sagt var, det var ingenting som vi diskuterade i utskottet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Det finns säkert många orsaker till varför man borde förkasta den här lagstiftningen.

En tung orsak är faktiskt införande av trafiktraktorerna som jag har förstått efter att jag delvis har varit med på höranden i utskottet och delvis har jag forskat lite i det här. Det är egentligen en kopiering av den finska lagstiftningen igen.

Ingen på Åland kan idag svara på vad en trafiktraktor är egentligen och hur man konstaterar att det är en trafiktraktor.

Man säger att man ska lagstifta så att folk förstår, så det är ju liksom lite miserabelt. Vem är det som bestämmer att en traktor är en trafiktraktor? Ingen har kunnat svara på det.

Problemet är det att ser man i lagstiftningen så är trafiktraktorn under rubriken lastbilar, alltså en trafiktraktor är en lastbil enligt den här lagstiftningen men ingen kan säga vilken traktor som är en lastbil och vilken som inte är en lastbil. Så det här är ju jätte osäkert.

Men i fall, om man nu konstaterar att en traktor är en trafiktraktor då som går över 60 kilometer i timmen och väger över 7 500 kilo så då ska man ha lastbilskort. Det betyder att föraren ska gå en utbildning särskilt och sedan då en fortbildning vart femte år, precis som vilken annan lastbilschaufför ska göra om man ska köra på förtjänst åt alla. På det viset är det EU-direktivet som vi implementerade här i lagtinget för ett antal år sedan. Det var ju ett ganska stort motstånd från lastbilskåren mot det här. Men sedan insåg man väl, i alla fall de flesta lastbilsåkeriägarna, att detta egentligen var ganska bra då. Sedan var det ju förstås ett direktiv så man var ju tvungen att implementera det.

Det är klart att kör man på Autobahn i Tyskland så är det säkert bra att ha fortbildning och utbildning när man kör långtradare både tungt och långt. Men ska man t.ex. köra en traktor på Daglösavägen i Saltvik så tycker jag absolut inte att utbildningen och fortbildning behövs, vilket man nu inför på Åland.

Det här är igen någonting som vi missköter när vi har egen behörighet. Vi har egen behörighet och vi kan välja att inte införa det här i och med att Ålands litenhet gör att de här traktorerna bara kör lokalt på Åland. Inte kör de i Sverige, Tyskland, Norge och Finland osv. men det gör ju ofta lastbilarna. Så därför finns det en logik i det. Jag kan förstå att man har valt att föra in det här.

Det här kan ju faktiskt bli jättejobbigt för dem som har sådana här traktorer som är klassade som trafiktraktor men som kanske kör en harv från en åker till en annan åt sin granne på förtjänst.

Så det är för mig absolut en av de tyngsta orsakerna till varför man borde förkasta den här lagstiftningen.

Som jag sade i en replik så säger vi alla, och regeringen har sagt det flera gånger under den här perioden, att vi ska minska den onödiga byråkratin där vi har möjlighet.

Detta med ålder igen, är du 70 år så måste du gå till läkaren och konstatera om du får köra eller inte får köra. När jag nu har varit i kontakt med dem i Sverige som har hand om det här så förekommer det inte där. Vi vet att Sverige har varit mest lyckosamma vad gäller trafiksäkerhetsarbete i världen, man är i topp och kanske den bästa i Europa och topp i världen bland de fem bästa. Man anser att det här är en onödig sak att ha med, de satsar pengar och resurser på sådant som är viktigare. I Sverige går du till läkare på normal undersökning och om läkaren konstaterar att du inte är kapabel att köra bil så är läkaren skyldig att anmäla till trafikmyndigheterna att den här personens körkort borde dras in.

Man borde samtidigt nu när man öppnar den här lagen och den här paragrafen ta bort den här åldersregeln och titta hur man gör i Sverige. Då hade vi minskat belastningar på läkarkåren som nu är anställda för att bota och lindra och inte hålla på med en massa byråkratijobb. De har nog med jobb ändå och det är ont om läkare.

Men man säger en sak och så gör man något annat. Tack, fru talman.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Så som jag uppfattar diskussionen och bekymret här från oppositionen så gäller det säkerhetsrisken. Man är alltså orolig för att våra medborgare kommer till skada på något sätt. Därför skulle jag vara intresserad av att föra den diskussionen ett steg vidare.

Som jag ser det så borde vi göra helt andra satsningar på infrastruktur, på våra vägar. Precis som ltl Carina Aaltonen sade så borde vi börja se över våra hastighetsbegränsningar om det faktiskt är så att det är säkerheten vi är ute efter just nu.

Jag upplever ändå inte att vi har en så jätte otrygg bilmiljö eller vägmiljö, men ändå så tycker jag att man borde se över den biten istället för att kunna garantera medborgarnas säkerhet.

Sedan är det ju också så att centern brukar värna det privata. Många av de företag som tar in bilar vill också ha möjlighet att kunna sälja sådana bilar på Åland. Hur ser man på det?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! I mitt anförande koncentrerade jag mig på trafiktraktorerna och på åldern. Jag antar att ltl Kemetter har åsikter om detta eftersom hon ställde en replik mot mitt anförande.

Det här med åldern är, som sagt, en onödig grej och det medför inte någon ökad trafiksäkerhet att tala om. Man borde koncentrera sig på andra saker som ger mycket större nytta för trafiksäkerheten.

 Sedan måste vi återigen komma ihåg att vi bor på Åland med 30 000 invånare. Vi har ingen trafik att tala om.

Vi måste tänka på att i det här fallet med trafiktraktorer så är det en kopia av den finska lagen och där runt Helsingfors har man en helt annan trafik förstås. Vi måste alltid skräddarsy enligt åländska förhållanden, det är ju det vi vill med självstyrelsen.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ledamoten föreslår ju förkastande av lagen just på grund av säkerhetsorsaker. Det är det som har kommit fram konstant också från andra centerledamöters anföranden. Det är säkerheten man är ute efter och då tycker jag man måste se över andra frågor och inte bara den här lagen.

Men min fråga gäller ändå centern och ltl Runar Karlssons anförande eftersom han brukar värna näringslivet. Hur ser man på att man i Finland kommer att få sälja de här bilarna, men med ett förkastade så kommer man alltså att sätta de åländska bilhandlarna i en sådan situation att de inte har möjlighet att sälja och inte göra business på det här? Men det kan de göra i Finland. Hur ska vi förhålla oss till det? I Finland är det möjligt att köra med den här bilen och så kommer man med färjan över till Åland och så är det plötsligt inte möjligt. Är det nu centerns politik att gå emot bilhandlarna på det här sättet?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Återigen så väljer jag att hålla mig till mitt anförande som man ska göra.

Rent allmänt så har vi ju egen behörighet och vi lagstiftar utgående ifrån det åländska sättet att se på det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Centerns ltl Runar Karlsson har nog lite att förklara för de traktorägare på Åland som blir fundersamma. Jag hänger inte riktigt med nu i ltl Karlssons resonemang.

Det är nämligen så att ordet trafiktraktor, som ledamoten nämnde, det försvann i lagstiftningen som började gälla den 1 januari 2016. Det är ju så att vi har en blankettlagstiftning på Åland. Under den tiden som trafiktraktorer var möjliga att registrera så var det centern som satt på trafikministerposten. Så här står det i lagen som gällde då: ”Trafiktraktorer - och så räknas det upp en massa olika saker - och det slutade med ”största konstruktiva hastighet för en trafiktraktor är högst 50 kilometer per timme”.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Nu diskuterar vi den här lagstiftningen och ingenting annat i det här parlamentet. Det står under rubriken ”Lastbilar” att det är en traktor med totalvikt som inte överstiger 7 500 kilo och som är konstruerad för en hastighet av mer än 60 kilometer i timmen. Så om det har varit onödigt förut så har man bekräftat det då mer eller mindre.

Återigen det är den här lagstiftningen som vi diskuterar. Jag har delvis varit med i utskottet och hört vad man menar och ingen kan svara på det. Jag har fortfarande inte fått svar på vem som bestämmer att en traktor är en trafiktraktor och vem bestämmer att den inte är en trafiktraktor? Någon måste göra det. Vi vet ju att lagen säger när man måste ha lastbilskort eller inte. I det här fallet så måste de som kör trafiktraktorer ha lastbilskort, men ingen kan säga nu vilken traktor det är, om det rent allmänt eller om det är någon specifik traktor. (… taltiden slut).

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Mika Nordberg, replik

Fru talman! Igen blir då ordet trafiktraktor det som förvirrar hela den här situationen. I lagstiftningen står det så här: ”Traktor med en totalvikt som överstiger 7 500 kilo och som är konstruerad för en hastighet av mer än 60 kilometer i timmen inklusive släp kopplat till den”.  Alltså, om du framför ett så tungt fordon i högre hastigheter än 60 kilometer i timmen, då enligt trafiksäkerheten - som tidigare diskuterats här i salen – så utsätter du den övriga trafiken för en sådan situation att du bör ha den kunskapen som en lastbilsinnehavare av C-körkort har för att kunna framföra den på ett säkert sätt, i snö, i is och under olika omständigheter. Jag anser att detta är absolut i enlighet med vad som bör vara.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Då kan vi konstatera att landskapsregeringen anser att alla nya traktorer som köps idag är trafiktraktorer, för de allra flesta går över 60 kilometer i timmen. Det gör de absolut! Det betyder då att de måste gå en utbildning, ordentlig utbildning, som varar ett par veckor och sedan måste det vara en fortbildning vart femte år, om man kör åt andra enligt EU-direktiven. Den risken är i alla fall överhängande.

Den här fullständiga förvirringen är en bidragande orsak till varför man borde förkasta den här lagstiftningen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av körkortslagen för Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.  

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om tillämpning av fordonslagen för godkännande. Lagförslaget är godkänt. 

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av vägtrafiklagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt. 

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om besiktning och registrering av fordon för godkännande. Lagförslaget är godkänt. 

Föreläggs förslaget till L A N D S K A P S L A G om ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt. 

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 12 juni 2019 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil