Plenum den 10 september 2012 kl. 13:00
Protokoll
-
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 20/2011-2012)
2 Godkännande av avtalet om gemensam upphandling av auktionsövervakare
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 9/2011-2012)
Landskapsregeringens yttrande (RP 12/2011-2012-s)
Republikens presidents framställning (RP 12/2011-2012)
3 Geologisk lagring av koldioxid
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 10/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 24/2011-2012)
4 En oberoende landskapsrevision
Landskapsregeringens lagförslag (LF 23/2011-2012)
5 Landskapsregeringens berättelse för år 2011
Landskapsregeringens berättelse (LB 2/2011-2012)
6 Landskapsrevisorernas berättelse för år 2011
Landskapsrevisorernas berättelse (RB 1/2011-2012)
7 Revisionsberättelse för Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet för år 2011
Landskapsrevisorernas berättelse (RB 2/2011-2012)
8 Samordning av finansförvaltningslagen och lagtingsordningen
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 8/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 19/2011-2012)
9 Godkännande av avtalet och protokollet med Uruguay för att undvika dubbelbeskattning
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 20/2011-2012)
Republikens presidents framställning (RP 13/2011-2012)
10 Godkännande av avtalet med Guatemala om upplysningar i fråga om skatteärenden
Republikens presidents framställning (RP 14/2011-2012)
Ltl Mats Perämaas skriftliga fråga (SF 11/2011-2012)
Plenum börjar
Närvaroregistrering. 29 ledamöter är närvarande.
Vicetalman Viveka Eriksson anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Beviljas.
Bordläggning
1 Höjt utkomststöd
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 20/2011-2012)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 12.09.2012. Godkänt.
Bordläggning
2 Godkännande av avtalet om gemensam upphandling av auktionsövervakare
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 9/2011-2012)
Landskapsregeringens yttrande (RP 12/2011-2012-s)
Republikens presidents framställning (RP 12/2011-2012)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 12.09.2012. Godkänt.
Bordläggning
3 Geologisk lagring av koldioxid
Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 10/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 24/2011-2012)
Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum12.09.2012. Godkänt.
Remiss
4 En oberoende landskapsrevision
Landskapsregeringens lagförslag (LF 23/2011-2012)
Ärendet avförs och upptas vid plenum 17.09.2012.
Talmannen
Talmanskonferensen föreslår en gemensam diskussion i ärendena 5-7. Kan förslaget godkännas? Godkänt.
Remiss
5 Landskapsregeringens berättelse för år 2011
Landskapsregeringens berättelse (LB 2/2011-2012)
Remiss
6 Landskapsrevisorernas berättelse för år 2011
Landskapsrevisorernas berättelse (RB 1/2011-2012)
Remiss
7 Revisionsberättelse för Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet för år 2011
Landskapsrevisorernas berättelse (RB 2/2011-2012)
Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att alla tre ärenden remitteras till finans- och näringsutskottet.
Diskussion.
Vicelantrådet Roger Nordlund
Fru talman! Ärade lagtingsledamöter, landskapsrevisorerna har återigen överlämnat för behandling ett gediget betänkande efter noggranna genomgångar av en del av landskapets verksamheter.
Den här revisionsberättelsen innehåller, som alla tidigare, många olika saker. Den röda tråden är att landskapets ekonomi håller på att försvagas. Vi har mindre pengar, vi måste göra saker för att återfå balansen i ekonomin.
Som svar på detta är att den omställningsbudget som den här landskapsregeringen antog i början av det här året kan fungera väldigt bra. Man ska komma ihåg att den här revisionsberättelsen behandlar verksamhetsåret 2011. Den omställningsbudget som vi har antagit i den här landskapsregeringen syftar till just det som revisorerna pekar på; sätta landskapets ekonomi i balans fram till år 2015 och se till att vi moderniserar offentlig sektor på Åland, både landskapets och kommunernas, på ett sådant sätt så att vi fungerar så kostnadseffektivt och rationellt som möjligt.
Omställningsbudgeten innehåller några större saker. Det är samhällsservicereformen som man nu arbetar med full fart framåt. Senast för någon vecka sedan hade vi i auditoriet ett stormöte tillsammans med kommunerna. Vi kom överens om att vi går vidare med tre arbetsgrupper som fokuserar på de verksamheter som innehåller de stora utmaningarna och de stora pengarna; äldreomsorgen, den tekniska sektorn i landskapet och den digitala agendan. Den digitala agendan har redan en arbetsgrupp som har kommit en bit på vägen. Inom den här hösten kommer vi att presentera ett meddelande för lagtinget om våra visioner och handlingsplaner.
Fru talman! Jag vill påstå att arbetet är väl på gång.
Det som däremot har blivit tydligare efter år 2011 och som vi måste ta i beaktande i allt vårt arbete, i landskapsregeringen, i lagtinget och i kommunerna, är ett tuffare läge på arbetsmarknaden. Jag hoppas verkligen att vi ska kunna åstadkomma någon form av samhällskontrakt mellan landskapet, kommunerna och det åländska näringslivet. Från regeringens sida har vi redan satt igång det här arbetet. Vi har börjat föra inleda diskussioner med kommunerna, kommunförbundet och vi har också träffat näringslivet och dess organisationer för att försöka skapa oss en gemensam bild över situationen. Vad kan vi göra och vad bör vi göra för att vi ska hålla hjulen rullande i det åländska samhället? Vi befinner oss just nu i en sådan situation att landskapet, kommunerna och näringslivet har ett behov av att spara och förändra sina verksamheter och anpassa sig till en ny verklighet. Men samtidigt har vi ett gemensamt intresse att också hålla hjulen rullande i det åländska samhället. Om vi alla bromsar samtidigt så får det en förödande effekt för vårt samhälle. Vi måste alla vara väldigt kloka i de positioner som vi har inom landskapet, inom kommunerna och inom det åländska näringslivet för att se till att vi håller i gång det åländska samhället. Det är kring detta som vi borde ha en form av ett gemensamt samhällskontrakt. Vi är nu i en viss nedgång och vi ska igenom den tillsammans. Samarbetar vi så kommer vi igenom den snabbare med mindre skador för det åländska samhället.
Fru talman! Detta var min konklusion av den här landskapsrevisionsrapporten. Ja, revisorerna har rätt, fokus måste sättas på ekonomin. Svaret är att vi sätter fokus på ekonomin i samband med omställningsbudgeten och den budget som jobbar vi jobbar med nu. Nu gäller det att ta nästa steg, att också formar någon form av samhällskontrakt där vi alla tar varandra i hand och säger att vi ska klara det här tillsammans. Tack.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! De här ärendena skulle sambehandlas. Vicelantrådet uppehöll sig mest kring landskapsrevisorernas berättelse.
I landskapsregeringens berättelse har det fallit bort tabeller för kostnader som har funnits med tidigare. Det måste ju finnas en orsak till det. Är det för att mörka några kostnader eller vad beror det på eftersom det har fallit bort?
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! Den här regeringen har nog knappast intresse av att mörka kostnader från den föregående regeringen. Jag tror inte att det har varit orsaken.
Landskapsregeringens berättelse genomgår naturligtvis modernisering och man kanske försöker göra den mera lättöverskådlig totalt sett.
Ltl Torsten Sundblom, replik
Tack, fru talman! Det var inte de totala kostnaderna. Det var mera specificerat. Det gällde driftkostnaderna för landskapsfärjorna. De kostnaderna har tidigare alltid funnits med och i den här berättelsen är det bortplockat. Det är ju trots allt den här regeringen som har skrivit berättelsen och då borde ju kostnaderna vara kvar eftersom kostnaderna debatterats väldigt mycket här i salen.
Vicelantrådet Roger Nordlund, replik
Fru talman! Om det finns ett sådant önskemål från lagtinget att den typen av tabeller som har funnits med tidigare ska återföras då är det mycket bra om man diskuterar det i utskottet när det här ärendet behandlas. Sedan får vi ta det till oss i landskapsregeringen för kommande tider.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Mats Perämaa
Fru talman! Jag vill säga något om landskapsrevisorernas berättelse.
Den liberala lagtingsgruppen tycker att det är bra att man nu ser målet tydligt, att vi ska komma till en oberoende revision av förvaltningen, det som lagtinget bestämmer om. Vi ska gå ifrån en mer eller mindre politisk landskapsrevision, det ämne som vi diskuterar idag. Det är bra att man tar det steget. Vi ser att det finns ett lagstiftningsförslag på våra bord. Vi kommer för vår del att anstränga oss för att hjälpa till för att vi ska nå i mål med den reformen.
Varför tycker vi det här? Det finns de självklara sakerna, det är bra med proffsrevision, det är bra med oberoende och det är kanske inte så mycket att orda om. Varför tycker vi att det här dokumentet som har presenterats för oss idag, och också tidigare dokument som har presenterats årligen, att de är politiska? Det kan man exemplifiera möjligen på det här sättet som jag tänker göra.
Landskapsrevisorerna säger mycket riktigt att det finns anledning för landskapet att spara ännu mera pengar. Det är något som vicelantrådet var inne här tidigare i sitt anförande och det är någonting som vi alla har kännedom om. Lagtinget har sagt detta upprepade gånger. Landskapsrevisorerna säger det här men samtidigt väljer landskapsrevisorerna att säga att resurserna är otillräckliga vad gäller resurserna underställda IT-chefen. Så som vi och jag tolkar det så väljer landskapsrevisorerna att göra politiska prioriteringar. Man vill att landskapet ska spara och man säger var man ska sätta till mera resurser. Saken är inte fel i sig men de här politiska prioriteringarna ska ändå rimligen göras av landskapsregeringen och lagtinget, medan revisorerna sedan granskar det fögderi som bedrivs efter att de politiska besluten är tagna.
Landskapsrevisorerna säger mycket riktigt att språkrådet har varit passivt år 2011. Beroende på ordförandesituationen har inte språkrådet utfört det arbete som rådet var ämnat för, vilket står i revisorernas berättelse. Det är inte så mycket att säga om det. Det som inte framgår ur berättelsen är att landskapsregeringen ändå har ägnat sig åt språkpolitik och språkpolitiskt arbete i allra högsta grad.
Landskapsregeringen har aktivt arbetat med att ge innehåll åt självstyrelselagens språkstadganden, att man ska värna om Ålands svenskspråkiga regim. För att svenskspråkigheten här på Åland ska fungera, i enlighet med de stadganden som finns, så kräver det också att nationen Finland värnar om de två nationalspråken som finns i landet.
Vid sidan av det obefintliga arbetet i språkrådet ägnade sig landskapsregeringen mycket aktivt bl.a. åt det av Folktinget aviserade och initierades språkprojektet som leddes av president Martti Ahtisaari. Den vägen arbetade vi för ett bättre språkklimat och för tvåspråkigheten i nationen vilket ska också gynna Ålands enspråkighet på sikt. I det arbetet deltog ltl Gunnar Jansson på ett aktivt sätt. Arbetet ledde till att man skrev så här i handlingsprogrammet i den av Ahtisaari ledda gruppen: ”Upprätthållande av två levande nationalspråk i Finland är intimt förknippat med de åtaganden gentemot landskapet Åland som Finland förbundit sig till i internationella överenskommelser. Landskapet Ålands enspråkigt svenska status, som den är tryggad i folkrätten, och konstitutionell och nationell lagstiftning måste respekteras och upprätthållas. Syftet med Ålands självstyrelse är att säkerställa Ålandsöarnas befolkning, bevarandet av dess svenska språk, kultur och lokala traditioner.” Det är bra text, det kan knappast någon ifrågasätta. Det är ett resultat av ett aktiv språkarbete.
Vad hände sedan? Det här arbetet låg till grund för den språkstrategi som den sedermera blivande finska regeringen anammade och började jobba efter, efter riksdagsvalet våren 2011. Regeringsprogrammet för den förutnämnda regeringen omfattade sedermera tanken om en nationell språkstrategi vars arbete leds av statsminister och där lantrådet Camilla Gunell får vara med.
Om det är möjligt kunde den här diskussionen om det som skedde under 2011 kanske vara lite framåtsyftande. Kunde möjligen lantrådet för lagtinget berätta om hur detta arbete har kommit i gång, om det har kommit i gång och hur tankarna går i den här frågan? Det vore vi tacksamma för.
Det är inte bara vi liberaler som säger det här, enligt uppgift fördes diskussionen i den av Ahtisaari ledda gruppen, att frågan om Finlands tvåspråkighet kanske avgörs just nu. Det kanske låter ödesmättat, med det ligger säkert någonting i det.
Förutom detta så ansträngde sig landskapsregeringen och arbetade med förbättringar i språkservicen i EU-ärenden, handläggningen av dem i statsrådet och vid de olika ministerierna, vilket också självstyrelsepolitiska nämnden har angett i sitt senaste betänkande. Landskapsregeringen jobbade med att få de kollektivavtal översatta som inte har blivit översatta. Pengar öronmärktes i den finländska statsbudgeten för att rätta till att problemet.
Även om språkrådet i sig inte fungerade till fullo så utförde landskapsregeringen det språkpolitiska arbete som varje landskapsregering behöver göra. Språkrådet bör fungera framöver, språkrådet kan behövas som inspirationskälla och kanske som en kyrkstöt ibland, Man kan inte bara gömma sig bakom språkrådet och säga att det räcker till. Tack.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, fru talman! Det var överraskande att liberalernas huvudanförande handlade om språkfrågan. Det är ju alltid spännande att diskutera den saken.
Jag tycker ofta att debatten får lite väl svartvit karaktär, den är ofta inte så förenklad som många här i salen vill framställa den. Det är viktigt att man nyanserar det, speciellt om man gör ett uttalande som; i dessa tider avgörs Finlands tvåspråkighet. Jag förstod att ltl Perämaa hänvisade till president Ahtisaari. Det skulle vara värdefullt att veta på vilket sätt man ska mäta denna apokalyptiska utsaga?
Ltl Mats Perämaa, replik
Fru talman! Den här frågeställningen leder förstås till en bred debatt, vilket vi från liberalernas del inte har något emot. Frågeställningen kan knappast besvaras i sin helhet bara genom en replik. Vi liberaler har ändå den uppfattningen att med tanke på att statsmakten och Finlands regering lägger så mycket vikt i den här frågan, genom att tillsätta en arbetsgrupp som leds av statsministern, så har man också insett den förändring som håller på att ske i samhället i Finland. Det svenska språket får allt mindre utrymme. Vår landskapsförvaltning märker dagligen att det finska språket dominerar. Om man inte nu, då ett arbete leds av statsministern, kan komma framåt och bryta trenden så hur ska man då kunna bryta denna trend i framtiden?
Ltl Barbro Sundback, replik
Om tillsättandet av en arbetsgrupp är någon slags varningssignal att nu är undergången nära så det har jag lite svårt att se hur det skulle kunna rätta till en så katastrofal situation. Jag ville ändå att ltl Perämaa lite mera konkretiserar hur man vet när tvåspråkigheten har slutat fungera helt i Finland? Vilka kriterier och mått har man? Att det bara blir mera och mera finska i förvaltningen har jag hört i 35 år. Men fortsättningsvis kommuniceras det på något sätt med statsmakten. De här utsagorna är ofta väldigt övergripande och vi måste stå emot hotet. Men om inte hotet kan konkretiseras lite bättre så då är det lite svårt att bemöta det.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Mats Perämaa, replik
Det verkar som om socialdemokraterna, eller möjligen bara ltl Barbro Sundback, för sin del inte ser den här trenden där tvåspråkigheten i Finland ändå är utsatt för tryck. Inte för att jag ska göra mig till talesman för andra lagtingsledamöter men jag har den uppfattningen att många inser att något håller på att ske i Finland, vilket inte är till fördel för det svenska språket. Jag säger det igen, om Finlands regering sätter en statsminister för att leda en arbetsgrupp så blir det politiska trycket på statsministern och alla andra i den gruppen väldigt stort att man ska kunna komma till förslag och strategier för hur man ska bryta den trenden.
Talmannen
Tiden är ute!
Lantrådet Camilla Gunell
Fru talman! Även jag är överraskad och glad över ltl Perämaas frågor kring språkfrågan. Jag berättar väldigt gärna om vad som pågår där. Det är mycket riktigt om statsministerns arbetsgrupp för de båda nationalspråken. Från åländsk sida och från svenskspråkigt håll tolkar vi det framförallt starkt att det handlar om att stärka svenskan. Men det handlar uttryckligen om att stärka båda nationalspråken. Som vi alla vet så är det ju nog den svenska delen som behöver den största förstärkningen.
Nationalspråksstrategin håller sitt tredje politiska möte här i oktober. Det har också tillsatts en arbetsgrupp med tjänstemän som har till uppdrag att mera bereda ärendena.
Det handlar väldigt mycket om språkförändringarna och det som sker i språkklimatet på rikssidan, framförallt i samband med kommunreformen och kommunernas möjligheter att ge service på svenska inom vård, utbildning och andra områden där medborgarna är väldigt angelägna att det finns service på båda språken.
Mandatperioden är satt till årsskiftet. Det är en ganska kort politisk tidtabell. Om vi ska kunna hålla den så måste statsministern bjuda till flera möten här under hösten för att vi ska komma mål och ro det här arbetet i land. Jag ser det som ett stort och mycket viktigt uppdrag.
Justitieministern och tillika Ålandsministern fungerar som viceordförande i nationalspråksstrategin. Vi har alla möjligheter att få till ett bra betänkande.
När det gäller det åländska språkrådet så är det som revisorerna säger, det har legat lite för fäfot under halva förra mandatperioden. Det är lite synd. Jag tycker att man kunde ha fattat beslut när man såg att det här inte fungerade. Ordförande frånsade sig uppdraget. Man skulle istället ha ombildat språkrådet så att det skulle ha fått en mera given plats i självstyrelsesystemet och fått ett tydligare uppdrag.
I regeringen har vi begärt att få en avrapportering av det tidigare tillsatta språkrådet. Det har gett mig och de berörda tjänstemännen sin syn på vad som fungerade och inte fungerade. Regeringens avsikt är nu att i budgeten för 2013 beskriva hur ett nytt och mera uttalat språkpolitiskt uppdrag kunde se ut för ett kommande språkråd. Ett språkråd kan inte agera ensamt, utan det måste ligga mycket tätt ihop med regeringens övriga språkpolitiska ansvar och agerande. Vi återkommer till det, vi kommer också att fatta beslut om ett nytt uppdrag och tillsätta språkrådet med nya fräscha krafter. Tack.
Ltl Gunnar Jansson, replik
Tack för upplysningen, värderade lantråd. Man kan också tillägga att en betydande del av Ahtisaarikommitténs arbete var att påverka det regeringsprogram som skulle utformas efter riksdagsvalet i mars 2011. Det lyckades väl till den del den nationella strategin nu har kommit i gång, men också vad gäller skrivningar om det språkliga umgänget mellan riket och landskapet.
Vikten i den internationella språkliga strategin förstärks därför att statsministern sätts i spetsen för ett sådant projekt. Det är tämligen ovanligt att så sker en demokrati som Finland. Jag vill inskärpa vikten och betydelsen i uppdraget nu och för framtiden. Jag önskar lantrådet lycka till i hennes viktiga deltagande.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Anders Eriksson, replik
Fru talman! Jag vill gärna föra tillbaka frågan igen på åländsk botten. Det sades att man skulle omorganisera språkrådet. Lantrådet och jag är helt eniga om att det inte har fungerat speciellt bra de sista åren. Jag förstod att man skulle fatta beslut om ett nytt uppdrag för språkrådet.
Om man drar filmen tillbaka till den parlamentariska språkkommittén, som lantrådet Gunell var med i, så leddes den kommittén av dåvarande lantråd. Det språkpolitiska arbetet hade man på en väldigt hög politisk nivå. Det var det aldrig meningen att det skulle bli en tandlös tjänstemannagrupp, utan det skulle vara en politisk språkgrupp eller ett språkråd. Jag tror fortfarande att det är de rätta tankarna, precis på samma sätt som man gör i Finland, man för upp frågorna på högsta nivå. Borde vi också göra det här? Står lantrådet bakom de tankar som fanns i betänkandet från första början?
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Det är mycket riktigt, jag var med i språkstrategigruppen som leddes av dåvarande lantrådet Nordlund. Det var en intressant upplevelse. Mycket av det som sades i det betänkandet har också förverkligats, bl.a. har ÅSUB gjort den utredning som efterfrågades. Språkrådet var ju en direkt åtgärd från det arbetet, att man skulle tillsätta ett språkråd. Min avsikt och jag tror att jag har regeringen med mig, är att det här rådet måste vara politiskt och det ska ledas av lantrådet. Det är på det sättet som vi får en samklang i språkpolitiken. Jag tycker att det är helt rimligt. Vi har självstyrelsen tack vare vårt språk, vår kultur och våra lokala sedvänjor. Vad gäller kulturen så har vi kulturdelegationen som särskilt arbetar med den kulturpolitiska delen. Vi har också hela museibyrån som hanterar de lokala sedvänjorna och fornminnespolitiken, men vi har inget särskilt organ som jobbar med språk. Därför är det helt rimligt att vi går vidare med det.
Ltl Anders Eriksson, replik
Jag är tillfreds med det svaret. Om jag inte missminner mig när det gäller det parlamentariska betänkandet så var ledamoten Gunell i det arbetet lite i opposition mot de övriga partierna som hade en väldigt progressiv hållning. Däremot håller jag inte med om det som sades att många av tankarna har förverkligats. Det är väldigt få av de politiska övergripande tankarna som man faktiskt har gjort någonting åt. Det är det som är det viktiga. Förstår jag lantrådet rätt nu så är lantrådet beredd att leda ett sådant här arbete? Jag tror att jag vågar påstå att från Ålands Framtids sida medverkar vi gärna på ett så konstruktivt och bra sätt som möjligt om man får något att hända när det gäller de här frågorna. För så har inte varit de senaste åren.
Lantrådet Camilla Gunell, replik
Man måste dra den slutsatsen av den här mandatperiodens arbete att det språkråd som tidigare fanns inte fungerande. Det språkrådet hade både en språkpolitisk men också någon typ av språkvårdande uppdrag. Man måste renodla uppdraget, knyta det starkare till regeringens politik och där starta diskussionen och driva frågorna framåt.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Petri Carlsson
Tack fru talman! Bästa kollegor, rent allmänt gällande det här boslutet kan jag konstatera att det är ganska svårt för mig som är ganska ny i lagtinget att få ett ordentligt grepp om ekonomin trots att jag har högskoleutbildning i ekonomi. Jag och säkert många andra med mig skulle ha lättare att förstå landskapets ekonomi om vi hade affärsbokslut. Jag hoppas innerligen att den här landskapsregeringen skyndar på det arbetet.
Tittar man på nu liggande bokslut kan man konstatera att tillräckliga åtgärder inte har vidtagits i tid. 17,5 miljoner euro i underskott. Utjämningsfonden minskades med 15 miljoner euro och flera miljoner euro till från utjämningsfonden kommer att behövas den närmsta tiden innan den här landskapsregeringens ansvarsfulla åtgärder får effekt. Vi får verkligen hoppas att vi slipper gå med mössan i handen till banken och låna pengar till driften som kommer att belasta våra kommande generationer. De får redan tillräckligt med börda på grund av kommunernas och statens skuldsättning.
Den absolut sämsta fördelningspolitiken är om vi låter våra barn få betala våra skulder och räntor och därmed betala mer och mer skatt för sämre och sämre välfärd. Det är i mitt tycke inte rätt och det är dessutom omoraliskt. Vår generation måste betala för sig!
Hur ska vi då lyckas med detta att vi ska stå för våra egna kostnader? Är det inte bara att höja skatter och så kör vi på som vanligt? Nej, det är en usel politik att bara höja skatter utan att göra något annat. Det leder då bara till mindre i plånboken och därmed försämrad köpkraft och stigande arbetslöshet. Vi måste alltså minska den offentliga kostnadskostymen också. Här har vi fått ett väl balanserat förslag presenterat av nuvarande landskapsregering i samband med omställningsbudgeten. Med den nya politiken ska vi ha brutit den långsiktiga trenden med kontinuerliga underskott i ekonomin.
Landskapsrevisorerna påpekar bland annat att bokslutet bör innehålla en finansieringsanalys och att bokslutet bör kompletteras med nyckeltal som visar den ekonomiska utvecklingen i landskapet under en längre tidsperiod. Jag håller med och tycker att det här är viktigt.
Om vi tar nyckeltal till exempel så är de centrala i modern ekonomistyrning. En mycket tydlig trend nu är att nyckeltal används i större utsträckning inom ekonomistyrning. Mer och mer används också verksamhetsorienterade nyckeltal. Här har vi en hel del att förbättra.
Ett par nyckeltal som jag saknar särskilt mycket är årsarbete och förverkligat årsarbete. Staden har det i sitt bokslut och det kompletterar nyckeltalen om antalet anställda mycket bra. Sammantaget får man en mycket bättre bild av hur mycket arbete som förverkligas i offentlig sektor. Jag vill här påminna om att ett enigt finans- och näringsutskott i betänkandet gällande omställningsbudgeten uppmanat landskapsregeringen att rapportera i form av årsarbeten i både budgetar och bokslut framöver.
Jag tänker också gå in på några enskilda detaljområden som jag tycker att kan vara värt att belysas.
Gällande IT-avdelningen har vi fått med en kostnadssammanställning som bilaga till landskapsregeringens berättelse. Ur den går det inte att utläsa hur mycket vi betalar i licenser. Vanligtvis är licenskostnader en väsentlig del av kostnader inom IT-sektorn. Det är något man behöver följa upp kontinuerligt. Här kan det finnas betydande vinster att hämta och dessa kostnader förtjänar att redovisas öppet.
På trafikavdelningen kan man läsa att det fanns ett mål att införa avgifter och att landskapsregeringen misslyckades med detta på grund av att matroserna inte bedömdes kunna hantera mer biljettförsäljning. Det här känns som att man har gett upp för enkelt och liknar den argumentation som förs från vissa i staden om att det skulle vara svårt, kanske omöjligt, att uppbära avgifter. Åtminstone jag kan inte förstå varför i princip alla andra i hela världen kan ta ut avgifter, men inte den offentliga sektorn på Åland. Märkligt! Tack!
Ltl Karl-Johan Fogelström
Fru talman! Det finns en hel del intressant läsning i landskapsrevisorernas berättelse för år 2011. Revisorerna påpekar helt motiverat att årsredovisningen och bokslutet borde innehålla mer sammanhållen och övergripande information som t.ex. finansieringsanalys, ekonomiska nyckeltal för längre tidsperioder, bokslut och verksamhetsberättelse i ett sammanhållet dokument och systematisk uppföljning av målsättningar.
Som bekant är stora förändringar på kommande vad beträffar landskapsrevisionen. Vi välkomnar dem. Samtidigt kommer landskapsregeringen att modernisera upplägget av budgetering och redovisning. I samband med dessa stora förändringar är det högst lämpligt och absolut nödvändigt att årsredovisningar och bokslut görs mer informativa och lättillgängliga. Jag håller med ltl Carlsson i det här fallet. Det nuvarande upplägget av landskapets redovisning, budgetering och budgetuppföljning lämnar mycket övrigt att önska i form av överskådlighet och lättförståelighet.
Jag har gjort några iakttagelser som jag vill dela med mig: Landskapsrevisorerna påpekar att det finns en mängd viktiga utvecklingsområden inom IT-sektorn, inte minst den s.k. digitala agendan, som pockar på uppmärksamhet och framförallt på tillräckliga resurser. Trots att sparbetinget är stort är landskapsregeringen ändå tvungen att säkra tillräckliga resurser för de olika IT-projekt man står inför. Annars kan man inte genomföra nödvändiga rationaliseringar i landskapsförvaltningen.
Revisorerna tar upp problematiken kring Folkhögskolan vars verksamhet alltmer börjar ifrågasättas. Frågan är om landskapet längre har råd att satsa på en verksamhet som inte längre efterfrågas i tillräcklig utsträckning.
Revisorerna lyfter också fram stödet till kollektivtrafiken som man föreslår ska ses över. Intressant att notera i detta sammanhang är den nya kollektivtrafiklagen, som antagits av riksdagen, förutsätter att kollektivtrafiken bör göras mer attraktiv för att öka användningen. Stöd till kollektivtrafiken i tätorterna bör beviljas mer flexibelt, vilket också är i linje med de klimatpolitiska målsättningarna. Medel för statsunderstöd till kollektivtrafiken har reserverats i statens budget.
Vidare ifrågasätter landskapsrevisorerna det delade ledarskapet för Ålands Utvecklings AB. Detta är säkert en iakttagelse som bör prövas av landskapsregeringen.
Fru talman! Landskapsrevisorerna har anlitat den multinationella revisionsfirman PricewaterhouseCoopers för att granska ÅHS interna övervakning och bokslutsrapport. Det är viktigt att landskapsregeringen genom ÅHS styrelse nu följer upp den fortsatta processen med åtgärder i anledning av rekommendationerna i PricewaterhouseCoopers granskningsrapport.
Punkter som jag uppfattar angelägna att kritiskt granska är löneprocessen där behörigheter och godkännande innan utbetalning känns särskilt väsentliga. PricewaterhouseCoopers revisorer påpekar att det är skillnader i uppställning mellan ÅHS budget och resultaträkning. Med den omfattande verksamhet som ÅHS bedriver är det ytterst angeläget att budget och resultaträkning är fullt kompatibla och möjliggör en fortlöpande jämförelse mellan budget och utfall.
Fru talman! Detta var den socialdemokratiska gruppens kommentarer till landskapsrevisorernas rapport för år 2011.
Minister Johan Ehn, replik
Talman! Ltl Fogelström berörde Ålands folkhögskola i sitt anförande. Precis såsom det är skrivet i revisorernas berättelse så behövs ett förändringsarbete vid Ålands folkhögskola. Man måste samtidigt komma ihåg att man under det här senaste året har inlett ett sådant arbete. Man har bland annat gjort om kursupplägget på ett sådant sätt att vi under skolåret 2012-2013 har flera studerande än tidigare. Förändringsarbetet med folkhögskolan ska fortsätta.
För egen del ser jag fortsättningsvis att folkhögskolan har en roll i det åländska utbildningssystemet, även om vi nu under det här kommande året har ett behov av att fortsätta ett förändringsarbete så att man får utnyttja de resurser som finns allokerade dit på bästa möjliga sätt.
Ltl Karl-Johan Fogelström, replik
Vi får hoppa att det här leder till att skolan kan fortsätta på ett motiverat sätt och att utbildningen efterfrågas i tillräcklig utsträckning. Det är mycket pengar det är frågan om, det är det som är min poäng.
Minister Johan Ehn, replik
Fru talman! Jag tror att det är bra att revisorerna har uppmärksammat lagtinget på detta. Samtidigt borde man också ha sett att både i den budget som nu gäller och i det fortsatta arbete, som den här regeringen nu har gjort, så finns också skrivningar om ett förändringsarbete som pågår. Det är ju inte tack vare det som står nu i revisionsberättelsen som leder fram till förändringsarbete. Både på avdelningen och också ute vid skolan har man insett att när man har ett väldigt litet elevunderlag då måste man fundera på framtiden.
Vi har också en grupp med studerande som söker sig till folkhögskolan som samtidigt också kan vara föremål för andra typer av åtgärder som vi gör från utbildningsavdelningens sida. Jag tänker på Katapult, jag tänker på Ungdomslotsarnas verksamhet och jag tänker också på de olika typer av specialutbildningar som vi har inom gymnasieskolan. Det gäller att få ihop det här till en gemensam mix som kan bli riktigt, riktigt bra.
Ltl Karl-Johan Fogelström, replik
Lycka till!
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! Det lät lite uppgivet när ltl Fogelström pratade om folkhögskolan. Det kändes som om han var beredd att kasta in handduken när det gällde folkhögskolan. Är man verkligen beredd från socialdemokraterna att släppa i väg det kulturarvet eller ska vi kämpa för skolan till varje pris? Det är en frågeställning som kanske kunde väckas här.
Ltl Karl-Johan Fogelström, replik
Vi vill att det ska vara en efterfrågad och behövlig kunskap och verksamhet som bedrivs där som är värt pengarna.
Ltl Åke Mattsson, replik
Tack, fru talman! När det gäller verksamheten på folkhögskolan så är det en speciell typ av utbildning som skiljer sig lite från annan utbildning. Det är inte direkt samma utbildning som man får i Ålands yrkesgymnasium. Det är lite friare och på ett annat sätt. Den här typen av utbildning är inte efterfrågad i Sverige heller speciellt, så det är inte unikt för Åland. Det här är en genomgående trend som finns överallt. Om det råkar vara en trend nu så är frågan om man ska släppa folkhögskolan och lägga ner den? Efterfrågan kanske blir stor efter några år igen. Efterfrågan växlar. Man kanske kan acceptera att vi naturligtvis jobbar stenhårt för att hålla elever där. Det kan vara tillfälliga nedgående trender som kan förbättras igen. Frågan är om man ska lägga ned skolan ändå?
Ltl Karl-Johan Fogelström, replik
Det verkar som om ltl Mattsson håller med oss om att verksamheten som bedrivs där ska vara efterfrågad och behövlig.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Jag noterade att kollegan Fogelström hänvisade till Price Waterhouse Coopers OY:s synpunkter på att ÅHS bokslutet och budgeten inte var riktigt jämförbara. Det har att göra med det här gamla problemet som vi har diskuterat att landskapets budgetering är som den är. Den är gammaldags och borde ha förnyats för länge sedan. Vi hoppas att det ska ske så fort som möjligt. ÅHS har då att anpassa sig till den budgeteringen idag och gör därför upp sin budget utgående från samma principer som landskapet har. Man har sedan försökt modernisera sin bokföring lite och har resultaträkning som revisionsbolaget hänvisade till att inte riktigt är jämförbart med budgeten. Därför har de här med varandra att göra. Vi måste först rationalisera landskapets budgetering.
Ltl Karl-Johan Fogelström, replik
Jag tror att vi är röriga eniga om behovet av att den här rationaliseringen ska ske omgående.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Göte Winé
Fru talman! Sanningens minut är här. Vi är tre socialdemokrater på rad nu på talarlistan.
Vi har nu fått landskapsrevisorenarnas berättelse för år 2011 och det är alltid lika intressant att läsa den. Vad är det som får ris och vad är det som får ros? Sedan får man ju själv då ge sig en uppfattning om det hela.
Det ska bli intressant att debattera lagen om oberoende revision. Kanske vi får en mera opolitisk granskning längre fram.
Fru talman! Jag kommer och börja lite bakifrån i revisionsrapporten och göra ett litet plock. I stycket kring Ålands Teknologicentrum ser ju revisorerna en del på inkubatorverksamheten. Åland har många företagare, man får lätt hjälp och det är nog mycket tack vare vår litenhet, att man vet vart man ska vända sig.
Men riktar vi oss till rätt personer? En person som jag ser upp till är startaren av fryshuset Anders Carlberg som sade på ett seminarium om ungdomar och utanförskap att de ungdomar som är för otåliga i skolan blir utomordentliga entreprenörer, bara man tar vara på dem och leder dem på rätt väg. År 2011 lade vi in nästan 400 000 euro på just Ålands teknologicentrum och sedan har vi Ålands Näringsliv som även de satsar på att stöda i projekt som Ungt entreprenörskap och starta eget, vilket är bra.
Om de sistnämnda projekten kan jag ha mycket åsikter men de är inte omnämnda i revisionsberättelsen så jag lämnar det till annat tillfälle. Min poäng till detta är att vi har lagt säkert ½ miljon euro med skattemedel att stödja nytt företagande, men till vem riktar vi dessa pengar? Här måste vi se hur man kan jobba för att få fler unga praktiska ungdomar hjälpa dem att se möjligheten att starta egen verksamhet. Vi bör tillsammans hitta och ta vara på våra unga entreprenörsförmågor. Nu tror jag istället att vi kväver våra entreprenörsungdomar att ställa sig i ledet och foga sig i ledet som alla andra. Vi bör se hur vi kan låta alla unga växa som personer.
Nu kommer jag då automatiskt in på utbildning och inte långt från Ålands teknologicentrum så är ju högskolan på Åland och där man ser där hur viktig betydelse vårdutbildning har för skolan och för Åland. Här kan man börja undra på att hur ska högskolan på Åland se ut? Kanske borde man utveckla högskolan till mer inom vård och omsorg? Tänk att vi kan börja forska mer inom vård och omsorg på Åland, vilket leder till att ålänningarna får ännu bättre vård och omsorg än vad de redan har idag.
Avslutningsvis, fru talman, kommer jag nu att fokusera på revisorernas nedslag på Ålands Folkhögskola. Revisorerna nämner om möjligheterna att läsa upp betyget och där kan nu minister Ehn sätta stämpeln ”ÅTGÄRDAT” på den meningen med versaler. För efter att jag lyft den frågan i budgetdebatten så har det nu åtgärdats för alla skolor, ja t.o.m. att ungdomarna på Katapult kan läsa upp betyget på Ålands gymnasium. Visst finns det utmaningar att få det att passa in med alla skolor, men det är en förvaltningsfråga som inte vi ska blanda oss i. För finns det vilja, finns det en väg.
Sedan har folkhögskolan nu fått en vändande trend med sökande elever och efter att startat nya linjen som just heter ”nya linjen” så är det nu en ökning med sökande och antagande elever. Men man behöver nog nu på helheten. Vad har vi för utbildningar på Åland och hur får vi helheten att fungera om man ser på utbildningsalternativen för de unga som gått ut grundskolan?
En utmaning för skolans ledning, där skolans direktion då givetvis ingår, är att se vad man erbjuder för lärarresurser till skolans nya behov. Och då tänker jag på att man bör se mer vad samtliga skolor på gymnasialstadiet tillsammans erbjuder för tjänster. Vi behöver se mer samordning än vad de görs idag och att då man kan nyttja personalen mer i samtliga skolor.
Ibland får man känslan att vissa nästan ser på folkhögskolan som ”den fula ankungen ” och att de blir lite utanför när det diskuteras samarbete mellan de olika skolorna. Så glömmer man att ha med folkhögskolan i diskussionerna, som medför att det gör upp allt själva inom personalfrågor.
Men här har jag förstått att minister Ehn har ett sådant arbete på gång i röret så nästa höst får jag sätta stämpeln på mitt papper här ”ÅTGÄRDAT”.
Det jag inte tror att jag får sätta stämpel på är den fina byggnaden rektorsbostaden som man skulle kunna göra mycket med. Jag sitter själv i folkhögskolans direktion och har varit och tittat på byggnaden. Men vem har råd med visioner där? Jag har många visioner men varken pengar eller befogenheter att utveckla byggnaden. Däremot så skulle man nog nödvändigtvis behöva se vad man göra med den fina lokalen innan den förfaller helt.
Man behöver definitivt omgående se över vad man kan göra för att sänka uppvärmningskostnaderna på Ålands Folkhögskola. Men trots att man från skolan hört av sig till byggnadskontoret om en energibesiktning så har man inte hört av sig till Ålands Folkhögskola, vilket är synd för det är ju en sak som är brådskande.
I revisorernas berättelse nämns; ”när det gäller inbesparingskraven inom landskapet så har de bidragit till färre yngre studerande. Studerande under 18 år får inte bo på internatet under helgen då skolan inte har personal på plats.” Då frågar jag mig om man ska man bo på skolan då det inte är skola?
Jag tycker givetvis att man ska fara hem på helgerna, om vi pratar om de som är under 18 år. Om det finns studerande från Sverige så löser man nog det. Där tycker jag inte att det resonemanget håller. Att man inte får bo där på helgerna har ingenting med inbesparingskraven att göra.
Inom Ålands Folkhögskola har vi också den fria bildningen. Där bör vi se vad vi erbjuder för där har vi också ett sjunkande antal sökande. Men inte ska vi prata om att lägga ner. Vi ska mera se vad vi erbjuder vi, mera samordning och framförallt finns det en vilja så finns det en väg. Här får vi gå vidare och se det.
Fru talman! Vissa av sakerna i revisorernas berättelse får man sätta stämpeln ”ÅTGÄRDAT” redan nu där den sittande landskapsregeringen hunnit framåt. Angående de andra ärenden jag nämnde så kan man sammanfatta att finns det en vilja finns det en väg. Nu gäller det att vilja och prioritera rätt. Tack.
Ltl Brage Eklund, replik
Tack, fru talman! Det gläder mig att ltl Göte Winé anser att Ålands Folkhögskola är nödvändig. Vi från Ålands Framtid nämnde samma bekymmer om folkhögskolan när vi behandlade budgeten. Vi påpekade vikten av att man ordar en plats för sådana som hamnar lite utanför när det gäller betygen, så att de har en möjlighet att läsa upp. Det bör finnas en plats. Jag är glad att det har åtgärdats så fort. I sin iver att spara hoppas jag att man inte gör som med Ålands Naturbruksskola, lägger ner skolan. Det är bra att ltl Göte Winé jobbar för den saken i direktionen.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Jag kan lugna ltl Brage Eklund, vi är många i direktionen som jobbar åt det här hållet. Just nu ser vi också en stigande trend med unga som söker dit. Genom den nya linjen så hittar man en ny väg. Det gäller bara för oss att hitta den rätta vägen så att vi får ungdomarna att stanna kvar och att de känner att de får de verktyg som de behöver.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Johan Ehn, replik
Talman! Det är skönt att höra att socialdemokraterna, via ltl Göte Winé, visar på att det också finns en fortsättning att våga jobba med frågorna kring folkhögskolan. Det är viktigt. Det utvecklingsarbete som pågår är på väg åt rätt håll. Det krävs en hel del arbete för att vi inte ska gå samma väg till mötes som andra skolor. Jag är helt inne på samma linje som ltl Winé i detta sammanhang.
När det gäller fastigheterna så delar jag oron som både revisorerna och ltl Winé lyfte fram här. Vi har alltför många tak som vi bara underhåller för takens skull och inte har en verklig verksamhet under. Det pågår ett arbete från landskapsregeringens sida med en gemensam fastighetsförvaltning som ska göra att vi får ett bättre grepp kring fastighetsfrågorna. Jag tror att även den här biten skulle vara viktig.
Fru talman! När det gäller högskolan så är det mycket möjligt att man ska fundera vidare kring vårdutbildningen. Vi är just nu inne i ett arbete med ett utbildningsavtal som är försenat, men där ska tankarna finnas med. Vi har också alltid sett nyttan för högskolan när det gäller vårdutbildningarna.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Om elevantalet skulle fortsätta att sjunka så behöver man se vad vi har och vad vi erbjuder. Här ser vi nu en vändande trend, det blåser nya vindar, det finns en väg att gå och det kommer nytt.
Jag tror personligen mycket på samordningen som minister Ehn nämnde i ett tidigare replikskifte.
Det är jättebra om utbildningsavdelningen eller någon annan finns med i tankarna när man ser på rektorsbostaden. Jag tror att det finns en enorm kapacitet att utnyttja den lokalen för flera skolor tillsammans, om man jobbar efter mina tankar som jag kan berätta om någon gång åt minister Ehn.
Minister Johan Ehn, replik
Fru talman! Arbetet med att använda skolan vidare bygger på grundtanken om att vi har en hel del i resurser i dagsläget som vi ska använda på en viss grupp elever och som vi ska se till att används på bästa möjliga sätt. Folkhögskolan finns med i den tankemodellen.
Sedan har vi ett antal linjer som har varit väldigt populära och som jag hoppas att ska fortsätta att vara det i framtiden. Jag tänker på naturfoto och hantverksutbildningen. Hantverksutbildningen kom dit under den föregående perioden efter en lång politisk diskussion om hur man skulle göra. Det finns nu ett behov av att diskutera hur man faktiskt får den linjen att vara attraktiv i framtiden. Det har gjorts ganska stora investeringar och verksamhetsförutsättningar för att bereda hantverkslinjen plats på folkhögskolan. Men nu är det ett sviktande elevunderlag även där. Det finns ett jättebehov av att få arbetet vid skolan att leva upp på nytt. Det finns alla förutsättningar med de resurser som man har nu och kanske t.o.m. lite mindre resurser längre fram om vi kan samutnyttja.
Ltl Göte Winé, replik
Tack, fru talman! Jag tänkte inleda min replik med att säga att jag håller helt med minister Ehn, men efter sista meningen så säger jag att jag håller delvis med minister Ehn.
Vi behöver hålla kvar mycket av det vi har idag för att det har gjorts stora investeringar. Det ska inte bara gå om intet. Däremot behöver vi se vad vi kan göra för att få området att leva upp mera? Man måste se hur man kan prioritera olika saker.
Jag vet att minister Ehn, utbildningsavdelningen och även vi i direktionen ser på det här. Jag tror att vi är på väg åt rätt håll. Det gäller just nu att ha lite tålamod så blir det mer resultat och framförallt flera elever.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Christian Beijar
Fru talman! Jag kan inte låta bli att kommentera ltl Göte Winés anförande lite grann. Jag tyckte att det var väldigt positivt, det som han angav som medlem av direktionen för Ålands Folkhögskola, att det blåser nya vindar och att verksamheten där bör förhoppningsvis också vara motiverad i framtiden. Det är ju inte någon hemlighet att Göte och jag är gamla folkhögskoleelever och det finns flera andra här i salen också. Vi har en viss känsla för skolan men det betyder inte att den känslan ska vara övergripande när det gäller att bevara den. Det är en väldigt viktig skola. Därför är det också bra att man jobbar på med nya vindar för att förhoppningsvis få verksamheten att fortsätta att vara både motiverad och ekonomisk, som ltl Göte tog upp här.
Fru talman! Jag ska upprätthålla mig kring några detaljer i landskapsrevisorernas berättelse. Det är en intressant revisionsrapport och omfattar många olika områden och delområden.
Jag vill upprätthålla mig vid den psykiatriska klinikens nybyggnad där revisorerna kommer med några synpunkter. Jag tycker att det är glädjande att den psykiatriska kliniken har förverkligats. Jag tillhör dem som har jobbat många, många år med att få en ändring till stånd. Därför är det också roligt att se att man nu har förverkligat en nybyggnad vid Ålands centralsjukhus.
Som framgår i revisionsberättelsen så noterar man ändå att den nya psykiatri verksamheten inte till alla delar tillgodoses. Det finns vissa delar som ännu inte är lösta på ett tillfredsställande sätt. Det gäller rättspsykiatrisk vård som fortsättningsvis ges i Vasa, vilket jag tycker är okej med tanke på att det berör ett ytterst litet fåtal och förkommer väldigt sällan.
Däremot, fru talman, så blir jag lite mer betänksam då revisorerna skriver; ”verksamhet som inte kan tillgodoses av psykiatriverksamheten är sluten psykiatrisk vård av minderåriga då familjeenheten är upptagen eller annars inte lämplig”. Då hänvisas man till Ekåsens sjukhus i Ekenäs och vård oberoende av personens vilja för minderåriga till Åbo universitetssjukhus. Orsaken till varför jag lyfter upp den här frågan är att det berör barn och vård av barn som har psykiatriska besvär. Jag tycker att det är viktigt och mer humant att psykiatriverksamheten för barnen i så stor sträckning som möjligt skulle vara att få den servicen på Åland, även med tanke på att vi har en ny psykiatrisk klinik. Förhoppningen är att det också ger en allmän positiv skjuts till hela verksamheten som berör psykiatrin. Jag tycker att landskapsregeringen, såsom övervakande myndighet, bör titta närmare på den biten.
Revisorerna påpekar också när det gäller psykiatrin att det saknas primärvård för riktigt unga personer med psykiska problem. De borde tas om hand av den öppna primärvården och inte direkt hamna inom psykiatrin som är specialsjukvård. Det skulle vara viktigt att göra satsning där också, med tanke på att vårdtröskeln är lägre och man skulle snabbare komma i kontakt med barn och ungdomar som har den här psykiatriska problematiken. När man skulle satsa på primärvården skulle man förhoppningsvis också få snabbare vård och omsorg för den här problematiken.
Fru talman! Revisorerna skriver; "revisorernas ser med en viss oro på situationen för patienter som inte längre kan få långtidsvård i den slutna vården men heller inte kan bo i eget boende eller i kommunalt serviceboende". Det innebär, fru talman, att det sociala nätverket inte räcker till för alla. Tydligen faller några igenom. Frågan är hur man ska ordna deras boendeservice? Det är en väldigt viktig fråga med tanke på det välfärdssamhälle som vi ändå lever i trots den ekonomiska situationen. Det var om psykiatrin, fru talman.
Jag har en liten kommentar om posten på Åland. Revisorerna konstaterar; ”beträffande belöningssystemet inom posten är revisorerna av den åsikten att landskapet borde ha likvärdiga belöningssystem i samtliga de bolag och organisationer där belöningssystem förekommer och att man därför borde införa riktlinjer för detta i de principer för ägarstyrning som tillämpas. Posten har ett lokalt kollektivavtal för sin personal i vilket ett belöningssystem för alla anställda ingår. Belöningssystemet kan resultera i en resultatlön mellan 0 och 3,5 procent av den anställdes årslön och bygger på tre faktorer, rörelsevinsten, produktiviteten och omsättningen. Utöver det generella belöningssystemet finns det ett system med rörlig lönedel som omfattar 34 personer i ledande ställning”. Man kan kalla det här någon form av bonus. Nu kan jag inte sätta mig till doms över kollektivavtalsförhandlingarna när det gäller posten. Överlag tycker jag att landskapsregeringen borde ha klarare riktlinjer och principer för ägarstyrningen.
Vi har tidigare år haft en diskussion beträffande penningautomatföreningens bonusar. Min personliga åsikt är landskapsregeringen klart och tydligt skulle ge sådana direktiv att man inte skulle betala ut bonusar för anställda inom penningautomatföreningen. Tack.
Minister Carina Aaltonen, replik
Tack, fru talman! Ltl Christian tar upp frågeställningar som rör den psykiatriska vården på Åland. Han tar upp olika former av vård som ÅHS köper upp externt men också vården för barn och ungdomar 0-6 år som har psykiska problem. Sedan är det den psykogeriatriska gruppen som gäller äldre. Landskapsregeringen följer med utvecklingen av dessa områden. Vi kommer fortsätta att diskutera olika lösningar på de här frågeställningarna tillsammans med ÅHS. Beträffande de psykogeriatriska patienterna så har man också från kommunernas sida upptäckt att de faller lite mellan stolarna idag. Här behöver vi gemensamma åtgärder.
Ltl Christian Beijar, replik
Fru talman! Jag ber att få tacka för den informationen. Det här är en viktig fråga. Som minister Aaltonen säger så krävs det mycket samarbete.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Vtm Roger Jansson
Fru talman! Jag blev lite överraskad över inledningen av den här debatten. Ärendet på vårt bord är huvudsakligen landskapsregeringens berättelse för år 2011 och det bokslut för 2011 som vi har oss förelagt och som ska utskottsbehandlas och därtill landskapsrevisorernas berättelse för 2011. Då väljer liberalernas förra finansministern, som var ansvarig för det här året, att tala om språkpolitiken i Finland.
Jag ska däremot hålla mig till det som är oss förelagt, genom att koncentrera mig till revisorernas synpunkter på sidan 15 och därmed bokslutet för 2011. På sidan 15 noterar revisorerna, jag citerar bara fem punkter här, det finns flera: ”reserveringssaldot för verksamhetsanslag (VR) har minskat i bokslutet. Eftersom reserveringssaldot ger en skev bild av de verkliga kostnaderna för verksamheten anser revisorerna att reserveringarna av verksamhetsanslag bör slopas.” De här reserveringsanslagen gör att boksluten och jämförbarheten mellan bokslut och budget är omöjligt att göra, vilket vi har diskuterat i samband med regeringsbildningen. Det finns inte någon chans att man skulle kunna gå in i den djungel som resultatet påverkas av genom de här reservationsanslagen. I det här bokslutet rör det sig fortfarande om en nivå på över 35 miljoner euro, som försvårar öppenheten i vår redovisning. Det här är en av huvudorsakerna till att vi måste komma till ett modernt budgeteringssystem som baserar sig på samma principer som affärsbokföringen gör.
När revisorerna avslutar med att ”reserveringssystemet helt bör slopas” så går de naturligtvis väldigt långt. Men jag läser dem på det sättet att det successivt, relativt snabbt i alla fall, ska slopas. Men att göra det på ett år låter sig knappast göras. Det här ersätts ju i praktiken av ett tydligare avskrivningssystem. Det här ökar pressen på nuvarande landskapsregering att inte fördröja arbetet med att skapa nya redovisningsprinciper. Jag ser att finansministern inte är närvarande här i salen, men jag hoppas att han hör vad vi säger här.
Den andra punkten är; ”revisorerna rekommenderar att aktiveringsgränsen för anläggningstillgångar ses över och höjs väsentligt”. För en icke-ekonom kan det vara svårt att förstå budskapet bakom den här meningen. Det innebär att man kostnadsför för lite idag. Man aktiverar som inte resulterar i kostnader och då får man en skev bild av årsresultatet. Det här är egentligen en ganska allvarlig situation som utskottet bör granska.
Lite längre ner på sidan noterar revisorerna; ”att bokslutet saknar en redogörelse över hur den interna kontrollen är ordnad”. I belysningen av att vi nu ska få en ny revisionslag är det ytterst väsentligt att landskapsregeringen i samband med budgeten för 2013 redogör, så att man sedan i verksamhetsberättelsen kan redogöra för hur det har förverkligats och att man redogör för hur den interna kontrollen ska vara organiserad.
Nuförtiden har internkontroll nästan blivit en djungel. Man har så kallade controllertjänster och man blandar ofta ihop äpplen och päron i diskussionerna. Det blir inte någon tydlighet i frågan om den väsentliga interna kontrollen som är en form av självrevision och som ska hjälpa förvaltningen att fungera bättre. Ordet kontroll är på det sättet lite tudelat. Det innehåller naturligtvis också kontroll men det är lika mycket frågan om ett utvecklingsarbete.
Följande punkt är; revisorerna efterlyser vidare tydligare ägardirektiv för representanter som representerar landskapet i olika bolag. Det här har jag faktiskt trott att man redan för sex år sedan skulle ha genomfört. Men inte ens under den senaste fyraårsperioden har man tydligen kommit särskilt långt i det enligt revisorernas granskning och det är allvarligt. Är man ägare till någonting så måste man vara tydlig med vad man vill. Annars blir det en form av tjänstemannastyrning av de verksamheter som underlyder landskapsregeringen. Det är vår sak att styra. Sedan är det tjänstemännens sak att förverkliga, bereda och komma med förslag som vi som ägare sedan ska ta ställning till.
Den sista punkten lyder; "slutligen konstateras att det finns ett fortsatt behov av att sänka landskapsförvaltningens kostnader.”
Då fick jag mycket lämpligt en åsnebrygga över till bokslutet där jag också bara ska hålla mig till en sida, sidan 7, där resultaträkningen finns.
Massmedia har gett en bild av att det har skett betydande besparingar under de senaste åren. Regeringspartierna under den föregående mandatperioden gav en sådan bild. Nu har vi verkligheten på bordet på sidan 7-8 i bokslutet. Det kan man inte prata bort. Där står att verksamhetens kostnader 2010 var 155 miljoner och 2011 170,8 miljoner. Alltså tio procent högre, 16 miljoner euro högre! Det finns förklaringar till varför personalkostnaderna har stigit så mycket, ungefär tio procent. Det var för att man 2010, med konstgjorda medel, höll personalkostnaderna nere. Det får man äta upp här nu. Men även när vi räknar bort det så är det en betydande kostnadsökning på personalsidan. Dessvärre är alla andra punkter också kraftigt ökande; material och förnödenheter, inköp av tjänster och övriga kostnader. Det har alltså sammantaget inte skett någon budgetsanering. Det är sanningen om man läser bokslutet och det ska man göra. Sedan råddar både politiker och tjänstemän ofta bort situationen genom att jämföra budgeter. Vi sänker budgeten med så mycket. Men vad spelar det för roll om inte bokslutet sedan visar att man har gjort någonting.
Verksamhetens kostnader har stigit med 15 miljoner euro. Totalt har kostnaderna stigit med över 20 miljoner euro, men då ingår avskrivningen av aktierna i Ålands Industrihus och den kan vi därför räkna bort och då har de totala kostnaderna ökat med 15 miljoner euro.
Trots att inkomsterna i fjol ökade med 35 miljoner så måste man ändå ta 15 miljoner euro ur utjämningsfonden, lika mycket som man har ökat kostnaderna med. Inte med bästa vilja i världen kan det kallas budgetsanering eller sparsamhet.
Jag hoppas att nuvarande landskapsregering fullföljer det man har sagt i sin omställningsbudget. Omställningsbudgeten ska läsas mot den förra landskapsregeringens förslag till budget för 2012, så att vi både för 2012 och särskilt för 2013 kommer ner i kostnadskostym och därmed kan räkna med att få en budgetbalans inom den här mandatperioden. Tack.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Man kan säkert ha olika åsikter om den förra landskapsregeringen sparande eller inte. Vi vet att golvet drogs undan i och med att klumpsumman minskade väldigt, väldigt mycket.
Jag tror inte heller att de tjänstemännen som blev berörda under den förra mandatperioden skulle vara så jätteglada åt vtm Janssons beskrivning av situationen. Vi tog bort 3000 timmar i skärgårdstrafiken. Det rörde 70 tjänster och det rörde läromedelscentralen, polisen, naturbruksskolan och avbytarverksamheten. Uppriktigt och från hjärtat; lycka till med de inbesparingar som man ska göra nu.
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! Nog är det ju märkligt att man inte kan få prata om verkligheten sådan som den är när bokslutet och verksamhetsberättelsen framläggs. Under fjolåret har avräkningsbeloppet ökat från 175 miljoner till 194 miljoner. Avräkningsbeloppet har ökat med 19 miljoner och inte minskat. Skattegottgörelsen har ökat från 3 miljoner till 19,7 miljoner, alltså med 16 miljoner. Det var enorma intäktsökningar men för det fick man inte budgeten i balans och ännu mindre bokslutet i balans eftersom man har ökat de löpande verksamhetskostnaderna med 15 miljoner, alltså tio procent. Det var budskapet från mig och ingen människa ska komma och säga här att det är en felaktig uppgift. Det står på sidan 7-8 i bokslutet. Läs!
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Jag är definitivt läskunnig. Kanske det skulle vara väldigt, väldigt intressant att se på bokslutet år 2010 och vad landskapet hade för inkomster då.
Som sagt var, lycka till med inbesparingarna!
Vtm Roger Jansson, replik
Fru talman! När det gäller inkomsterna för 2010 så ökade de också. Det var år 2008-2009 som vi hade droppet i avräkningsbeloppet. Vi var redan på hösten 2008 medvetna om att det skulle komma. Vi från dåvarande opposition bad då landskapsregeringen att vidta alla åtgärder som är möjliga och det gjorde man också i budgeten. Men varje bokslut som har kommit, som är en redovisning över vad man har gjort, har visat lite annat. Med det här anförandet ville jag peka på att från 2010 till 2011 har man inte alls lyckats med denna besparingskampanj som man nog i budgeten försökte beskriva att man skulle klara av.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Åke Mattsson
Tack, fru talman! I egenskap av direktionsordförande vid Ålands Folkhögskola tänkte jag komma med några kommentarer i och med att landskapsrevisorerna tittade lite på den skolverksamheten.
Jag kan konstatera att skolan redan har debatterats en del. Ltl Göte Winé, som också sitter med i direktionen, framförde på ett föredömligt sätt det som behövde sägas.
Elevunderlaget vid Ålands Folkhögskola sviktar. Det sviktar på nästan alla Folkhögskolor, det är ingenting unikt för Åland. Det kan hända att det bara är en tillfällig trend. Intresset kan återuppstå och det kan bli ett stort intresse framöver för den här typen av verksamhet.
Man har verkligen varit förutseende. Vi måste ge en eloge till den tidigare direktionen när man startade den nya linjen och man har jobbat hårt med de här frågorna. Som tidigare ltl Raija-Liisa Eklöw brukade säga; PG, på gång redan.
När man har en ny direktion får man nästan hålla i fingrarna lite för man vill gärna gå in och ändra, man vill förändra och man har åsikter och intuitioner. Den stora förändringen som har gjorts är den nya linjen. Det är också viktigt att den får sätta sig innan nya politiker kommer med nya idéer. Man ska ge personalen lite arbetsro. Jag tror att det kommer att lyckas.
Det är samarbete på gång och det driver vi på från direktionens sida. Det är samarbete med Ålands lyceum, Ålands yrkesgymnasium, Katapult och ungdomslotsarna och där finns det mycket hämta. Det gäller framförallt drama, foto och annat som man är skickliga på inom folkhögskolan. Även uppläsningen av betygen ligger i framkant och det är på gång.
Ett problem som man lyfter fram och som är väldigt centralt är energianvändningen. Det går idag väldigt mycket fossila bränslen åt för att värma upp den här fastigheten. Tittar man på de här fastigheterna så kan man konstatera att det som är bra är det nya internatet, verkstäderna, nya smedjan och den nya snickeriverkstaden. Den relativt nybyggda skollokalen är i bra skick. Man har bytt tak och fixat lite på olika ställen. Lite sämre är gamla internatet som står på med den lägsta grundvärmen. Den byggnaden används inte, däremot går det att sätta igång den. Det kanske inte är de bästa lokalerna men det går med väldigt kort varsel att använda som internat. Där är det inte heller något större problem. Samma sak med de byggnaderna som används i övrigt, de är inte ändamålsenliga men de har låga underhållskostnader.
Största problemet är för närvarande rektorsbostaden. Avloppet fungerar inte längre, vattenledningarna fungerar inte och elen är dålig. Fönsterrutorna har börjat ramla in så det kan regna in på vissa ställen. Den fastigheten är i extremt dåligt skick. Fastigheten kräver åtgärder. Antingen river man ner den och tar bort den, för det liknar ingenting att landskapet har en sådan här fastighet som står där. Man kan annars sälja fastigheten eller så renoverar man upp fastigheten och hyr ut den åt lämplig person. Det finns olika alternativ att gå framåt, men någonting behöver göras.
Jag ser att ltl Göte Winé sitter med ett glatt leende här i bänken. Vi diskuterade också ett samarbete med Hotell och Restaurangskolan, att det skulle kunna vara någon typ av konferens eller liknande där. Det innebär ju eventuellt utskänkning och det är inte riktigt förenligt med de frågor som vi har bedrivit i det här sammanhanget.
Energiutredningen för skolan är upphandlad och på gång. Vi vet inte exakt när utredningen börjar göras. Man kommer att se vad som är mest lämpligt; jordvärme, vattenpumpar eller någonting annat. Man kommer att se över lamporna. Vi har förstått att det är ett mycket professionellt gäng som kommer att gå igenom skolan på ändamålsenligt och bra sätt.
Det är bra att revisorerna tittar på den här typen av skola. Vi i direktionen är väldigt taggade och vi talar inte om någon nedläggning. Vi tror att den här skolan har väldigt stora framtidsförutsättningar.
En sak som också nämndes är personalen i skolan, att det skulle vara problem med att få personal. Så länge vi har varit i direktionen så har det varit många sökanden och flera behöriga som har sökt de lediganslagen tjänsterna. Det finns intresse för tjänsterna vid skolan. Det är egentligen en väldigt liten personalomsättning, förutom när det gäller rektorn. Det är en liten skola och man är ganska utsatt som rektor. Som det ser ut just nu så finns det inte något problem på det området heller. När det gäller personalsituationen vid skolan så ser det förhållandevis bra ut. Tack.
Ltl Wille Valve
Herr talman! Vi behandlar ärendena nr 5, 6 och 7 i ett gemensamt ärende idag. Jag tänkte kort börja med ärende nr 5.
Ltl Perämaa uttryckte sin förhoppning om att debatten även kunde vara framåtsyftande. Visst, det är inget problem med det, men nu handlar ärende 5,6, och 7 om 2011.
Jag tog mig friheten att börja med kansliavdelningens förvaltningsområde och tittade på vad som hände där under 2011. Där finns mål uppställda. I första målet står det; ”i början av 2012 tillsatte statsrådet en riksarbetsgrupp med uppdrag ta ställning till ändringsbehovet. Här nämns 2012.
I nästa mål står; ”att målet inte förverkligats, viss bakgrundsinformation har sammanställts.”
Sedan kommer vi till det tredje målet; ”arbetet med att stärka Ålands inflytande i EU-arbetet fortsätter” Hur har detta förverkligats? ”Landskapsregeringen har under året engagerat sig i EU-parlamentets arbete med översyn av fördelningen av parlamentsplatser. I övrigt har landskapsregeringen fortsatt arbetet med att alltid framföra landskapets ståndpunkter vid beredning av olika EU-akter som är av intresse för landskapet.” Detta stämmer, jag var där och jag såg det. Jag såg att dåvarande lantrådet Eriksson gjorde allt möjligt och omöjligt för EU-parlamentsplatsen. Hon offrade tid och energi och satte till och med i vissa situationer sin prestige på spel. Äras den som äras bör.
Då kommer jag på in på ärende nr 6. Här vill jag göra en liten fördjupning i psykvården, som ltl Beijar förtjänstfullt tog upp i ett tidigare anförande.
Vi lever idag i ett uppskruvat samhälle med allt snabbare tempo, allting händer nu inom den närmaste sekunden. Det här ställer stor press på människor, vilket vi också ser på statistiken från den psykiatriska enheten. Det framgår att under de senaste åren, 1998-2008, har antalet besök på barn- och ungdomsmottagningen ökat från 500 till 3 300. Besöken på dagkliniken har ökat från 2 300 till 5 600. Det finns ett behov i vårt samhälle.
Skillnaden mellan en fungerande psykvård och en inte fungerande psykvård kan vara det som skiljer en arbetsför från en långtidssjukskriven. Vi har ett intresse av att det här fungerar. Därför blir jag också väldigt glad när jag läser granskningen som har beställts. ”Landskapsrevisorerna konstaterar att tillgängligheten på psykiatrisk vård sett ur ett nordiskt perspektiv är god i landskapet. Revisorerna har erfarit att samarbetet med övriga kliniker inom ÅHS har förbättrats.”
”Revisorerna konstaterar att utrymmena storleksmässigt är väl tilltagna och bör mer än väl kunna fylla verksamhetens nuvarande och framtida behov.” Sedan kommer vi till den här evighetsfrågan, de personer som alltid faller emellan. ”Revisorerna ser med en viss oro på situationen för patienter som inte längre kan få långtidsvård i den slutna vården men heller inte kan bo i eget boende eller i kommunalt serviceboende”. De här återkommer ofta, det handlar om folk som både är klassificerade som missbrukare och har ett mentalt problem. Missbrukarvården tar sig inte an dem och inte heller mentalvården. Här finns det förbättringar att göra.
Slutligen har vi ärende nr 7, där tror jag det räcker med att säga OK.
Ltl Barbro Sundback
Herr talman! Bokslutet och verksamhetsberättelsen har ju aldrig väckt några större känslor här i lagtinget. Jag vill passa på att tacka vtm Roger Jansson för att han åtminstone har gjort den här analysen av bokslutet. För oss som inte är redovisningsekonomer så är det inte någon lätt läsning, speciellt när vi har tillägnat oss en viss kunskap, kanske inom föreningslivet eller inom kommunerna, där man har en tydlig resultaträkning som baserar sig på en budget och sedan kan man se hur det har gått under året. Men så enkelt är det inte här i landskapet.
Som framkom av presentationen så finns det en massa pengar som valsar runt i budgetplanerna och rapporterna. Det är inte lätt för oss vanliga dödliga att förstå oss på det här.
Men vi har kommit överens om att den här regeringen ska sätta ekonomin i balans. För detta finns vissa riktlinjer. Jag tycker att det nu för första gången verkar realistiskt. Det är inte bara prat, utan det finns en struktur, vissa styrinstrument och politiska löften som ska göra att 2012-års bokslut redan ser annorlunda ut.
Det som oftast saknas är mera granskande diskussioner om det här bokslut. Jag tänker närmast på utbildningssektorn. Nu är inte ministern här. Det är ofrånkomligen så att elevunderlagen minskar på grund av allt lägre nativitet. Vi har under en lång rad av år i lagtinget byggt skolor. Man har också byggt skolor trots förmaningar, från den ena och den andra, att det här är för storstilt taget. Man har inte haft jättesvårt att lägga ner och omstrukturera utbildningar. Om jag läser det här bokslutet rätt så är det över 1/2 miljon pengar över på utbildningssidan.
Den senaste tillkomna institutionen är ju Högskolan på Åland. Det blev en lite märklig konstruktion. Det ska väl göras en uppföljning och utvärdering av den och vi får väl se vad det resulterar i. Det blir nog ganska mager högskoleutbildning med några hundra som säkert går på yrkesutbildningar eller yrkeshögskoleutbildningar som är nödvändiga och viktiga för vårt samhälle.
Hela den här diskussionen om forskning blir lite på en nivå som är bra för hemmabruk men som kanske inte har så stor bärvidd utanför Åland. Jag tycker att revisorerna kanske inte riktigt lyckats greppa det här. Det blir lätt så att personer som har forskarintresse medges möjlighet inom högskolan att bedriva forskning. Det kan vara ett sätt för dem att göra akademisk karriär. Vi har haft lite liknande fall inom museibyrån och även inom sjukvården där man har gjort doktorsavhandling delvis med hjälp av samhällets stöd. Det finns personer som vill forska och som säkert är kvalificerade för det, men någon forskningsverksamhet ur samhällets synvinkel är det inte. Forskningen är mera styrd av de enskilda människornas intressen och ambitioner.
Personligen tror jag att sista ordet inte är sagt om högskolan. Det kanske är mera realistiskt att få folkhögskolan på fötter. Jag tycker att man på Åland inte riktigt ser på andra målgrupper än unga. I Danmark, där folkhögskolan har sin härkomst, har man länge, 20-30 tals år, också riktat sin verksamhet till pensionärer. Men till det finns det ingen tillstymmelse till här. Vi har också grupperna som behöver få integrationsundervisning av olika slag. Det fanns också en tid när man diskuterade folkhögskolan som ”det svenska språkets stora fäste på Åland”. Man skulle erbjuda utbildning i svenska för speciella yrkesgrupper i Finland. Jag kommer ihåg att det var på tal om att man skulle utbilda poliser.
Perspektivet borde lite vidgas. Visst är det viktigt med rektorsvillan och hur den sköts, men själva innehållet i folkhögskolans verksamhet måste nog riktas till en bredare målgrupp om den ska överleva av den enkla anledning att antalet unga inte ökar utan tvärtom minskar. Alla Folkhögskolor runt om i vår närregion brottas med samma problem och det har de gjort länge. De hittar på alla möjliga kurser och en del är mera framgångsrika än andra.
Herr talman! Det har också talats mycket om psykiatrin. Det var en kamp som särskilt ltl Beijar och jag drev att psykiatrin skulle flyttas in till Mariehamn och bli en del av hela sjukhusverksamheten i stan. Det är roligt att se att det nu har förverkligats. Det har redan haft ett stort inflytande på den målgrupp som behöver de här tjänsterna. Tillgängligheten har ökat, vilket delvis är en anledning till att besöken har ökat. Det återspeglar sig i de ökade besökssiffrorna. Det ligger säkert mycket i det som ltl Valve sade, idag söker många människor hjälp inom psykiatrin. Det är på något vis en paradox. Våra samhällen är nästan de bästa i alla avseenden vad gäller demokrati och jämställdhet. Vi är friskare än alla andra människor i världen, ungdomsgraviditeterna är få, vi är högt utbildade och vi sportar och håller på, men samtidigt har vi en ökande mängd av människor som behöver psykiatrisk eller psykologisk hjälp. Det är väl kanske mera ett uttryck för det sätt som vi lever än att det alla gånger beror på riktigt allvarliga sjukdomar. När vi är olyckliga eller deprimerade, som kanske tidigare sågs som någon slags normal variant, så har det idag blivit mer och mer ett tecken på att man behöver hjälp. Man söker också hjälp tidigare inom psykiatrin. Det är kanske inte så lätt att göra så mycket åt det.
Barn 0-6 år söker ju inte psykiatrisk hjälp av den karaktär som kanske många äldre gör. Här talas det om att primärvården borde kunna ge mera hjälp. Det är ett dilemma som har blivit tydligare i och med att psykiatrin flyttade till sjukhusområdet. Var ska man dra ansvaret för den här psykiatrin? Ska man inom den somatiska vården ha alla tänkbara problem som på något vis kan hänföras till psykiska problem eller ska psykiatrin ta hand om allt detta? T.ex. på akuten är när folk kommer in och det har hänt en olycka, ska psykiatripersonal kallas in för att ha krisbehandlingar? Ja, kanske i vissa fall. Men i många fall är det väl en del av vården, när någon dör eller när det händer någonting som upprör. Det förekommer en diskussion om vem som ska sköta de här uppgifterna.
När det gäller den geriatriska kliniken och långtidsvården så verkar det som om revisorerna mera ger uttryck för en allmän åsikt än att de har något underlag, vilket inte finns här. Jag tror att det för oss alla har varit en överraskning hur få äldre som behöver vård på den geriatriska kliniken. Det har legat långvårdspatienter på den geriatriska kliniken i alltför hög grad. Alla förstår att om man ska ha ett boende i en sjukhusmiljö, med läkare och resurser tillgängliga, så blir det ett alltför dyrt boende.
De äldre som vanligtvis bryter ett ben eller få en stroke, när de kommer in till medicin eller kirurgiska och sedan till geriatriska så är behandlingstiden idag, när omstruktureringen sker, kanske 1-2 månader högst. Tidigare låg många åratal på Gullåsen. Det här är en revolutionär förändring inom sjukvården. Vi har nu sett att beläggningen sjunker så pass mycket att vi inte behöver ha så många platser. Därför har styrelsen gått in för att man ska utreda om man redan kan nedbringa antalet platser på den geriatrisk att kliniken så att det skulle vara samma som när man bygger om och bygger nytt. Det här kommer naturligtvis att ha vissa konsekvenser för den kommunala omsorgen och för hemsjukvården. Det måste vi gemensamt, ÅHS och kommunerna, reda ut tillsammans med landskapsregeringen. Det är ett arbete som har inletts.
I landskapsrevisorernas berättelse finns en bilaga om ÅHS. Min partikollega Karl-Johan Fogelström berörde lönesättningsprocessen. Jag, som har varit ordförande nästan ett år, är ganska chockerad över det nuvarande systemet. Min slutsats är att det är ganska svårt att politiskt styra den här organisationen eftersom vi saknar tillräckliga ekonomiska styrinstrument i styrelsen. Lönesättningen sker långt ner i organisationen. Det finns naturligtvis vissa riktlinjer. Men, men, det är svårt att se hur det riktigt fungerar och hur man kontrollerar det. Den här rapporten säger på många, många punkter att den interna kontrollen måste förbättras för att det ska fungera bättre.
Det nämndes också att den budget vi har för ÅHS också bara är en ekonomiplan, hur mycket pengar de olika verksamheterna ska kosta. Sedan finns det bristfällig uppföljning och så får vi en sorts bokslutsrapport att det här inte stämmer överens. Det kommer inte heller att ske några förändringar före landskapet inför affärsbokföring och vi får ett affärsbokslut. Revisorerna säger att det finns oklarheter i vilka lagar och anvisningar ÅHS bokslut ska följa. ”ÅHS officiella beslut följer inte bokföringslagen, inte bokföringsförordningen och inte bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar”. Man undrar ju vilka principer ÅHS följer? Det måste vara något mer hemmagjort antagligen. Revisorerna konstaterar; "vi rekommenderar att landskapsregeringen ska ge tydliga instruktioner för att fastställa kraven för bokslutet”. Det där skulle nog vara väldigt viktigt, att vi fick instruktioner från landskapsregeringen så att det med tiden kunde samordnas. Det finns nog mycket arbete ännu som behöver göras på ÅHS vad gäller system och kontrollmekanismer innan vi kan säga att vi politiskt och ekonomiskt kan styra organisationen. Det är i stort sett samma problem som man har här inom landskapet. Vi lever i ett tjänstemannasystem. Om en tjänsteman inte riktigt vill så har hon, han eller flera tillsammans möjlighet att ganska långt förhindra att ett grundläggande förändringsarbete genomförs. Tack, fru talman.
Ltl Åke Mattsson, replik
Det var en bra redogörelse för ÅHS psykiatrin. Det fungerar tydligen bra för de som är berörda. Det var en ganska dyr utbyggnad. Det är tydligen väl använda pengar. Inledningsvis hördes en del kritik mot byggnaden, oanvända utrymmen osv. Men tydligen har kritiken varit ganska obefogad.
Angående folkhögskolan så lyfter man fram lärarbostaden för det är sådant som är tämligen enkelt att åtgärda. Naturligtvis jobbar man med helhetsgreppet hur man ska få elever. Det är viktigt att skolan inte ska vara en enskild punkt ute i periferin. Skolan måste ha ett bra samarbete med övriga skolor. Man måste jobba och vara i harmoni med andra skolor. Vi har lite mera att jobba med när det gäller att de övriga skolorna också vänder sig till folkhögskolan.
Ltl Barbro Sundback, replik
Angående den psykiatriska byggnaden så vet jag inte vilken kritik ltl Mattsson hänvisade till. Men vi måste erkänna att det blev lite väl tilltaget. Det byggdes för stort. Det är en liten parallell till Ålands lyceum, det skulle dras på. Så där är det när tjänstemännen själva styr processen. Alla vill ha sina önskemål uppfyllda. Då tillåter man sina kolleger att få det som de vill i syfte att alla ska bli nöjda. Det blir de ju, men kanske inte skattebetalarna. Som jag ser det saknar vi tillräckliga politiska styrmekanismer och kanske mod.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! När det gäller med psykiatriska vården så har det under många år saknats en kedja, just primärvården. Det hänger ihop med den problematiken som psykiatrin dessvärre dras med; att den är stigmatiserad. Man vill gärna övervårda, man vill inte ta tag i psykiatriska problem inom primärvården eller inom skolhälsovården. Det skulle vara väldigt viktigt att göra någon form av kunskapslyft eller satsning när det gäller psykiatrin inom primärvården.
Ltl Barbro Sundback, replik
Detta med stigmatiserande, jag undrar om vi inte överbetonar det? Jag tycker för min del att det har skett en kolossal förändring. Alla människor i offentligheten, kändisar, pratar om alla sina problem och hur de har fått hjälp, hur lyckliga de är nu och ska få barn och allt det här. Hela lyckofilosofin präglar vår tillvaro. Vägen till lyckan kan kantas av alla möjliga behandlingar, av vilka psykiatriska är en del. Vad jag egentligen talade om är inte den saken, utan att inom den somatiska vården kan det lätt hända att när det uppstår svåra situationer som gäller andra sjukdomar som kan klassas som psykologiska svårigheter så vill man hänvisa till psykiatrin och det är kanske lite fel.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Katrin Sjögren, replik
Talman! Det är det säkert. Samtidigt finns det gynekologiska och inre medicinska problem som primärvården mycket väl kan ta hand om. Det finns t.ex. en diabetessköterska inom primärvården. Det saknar man inom psykiatrin, kedjan att man kan få första hjälp. Man skulle behöva få bättre hjälp inom primärvården än vad man får idag när det gäller lättare depressioner, utmattningsdepressioner och ångest.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, fru talman! Det stämmer att det skulle behöva finnas en sådan tjänst på primärnivå att man fick diskutera om sina bekymmer. Frågan är om det ska byggas in i psykiatrin? För det är nu specialistsjukvård, det är en enhet, en specialsjukvårdsenhet. Primärvården ska också inkludera symtom som depression eller annat. Det ska inte vara en primärvårdsenhet under psykiatrin. Då är vi överens.
Talmannen
Replikskiftena är avslutade.
Ltl Brage Eklund
Tack, fru talman! Jag har några kommentarer kring landskapsrevisorernas berättelse som berör vägunderhållet och Ålands Utvecklings Ab.
Jag håller med vtm Roger Janssons analys av hur man tolkar landskapets ekonomi efter ett bokslut. Man har visioner med en budget men det är bokslutet som talar sitt tydliga språk om hur ekonomin ligger till. Vi har fått ta del av bokslutet och det är inte någon rolig läsning.
Jag tänkte beröra revisorernas påpekande om vägunderhållet. Redan 2008 började man prata om att man skulle förändra vägunderhållet, slå ihop och det skulle flyttas ut till Godby. Av olika orsaker har det kanske fördröjts. Det har delvis varit bekymmer med delgeneralplan och det skulle utredas om tomten räcker till. Man påpekar i sista stycket: ”Revisorerna förutsätter att landskapsregeringen tar fram hållbara planer och kalkyler för de planerade förändringarna så att alla nödvändiga ombyggnader och kostnaderna för dessa framgår. Före beslutet fattas bör alla fördelar och nackdelar med flytten redovisas så att nyttan kan vägas mot kostnader och andra nackdelar.” Vi i Ålands Framtid har alltid hävdat att när man gör en förändring så bör man göra en ordentlig konsekvensanalys över vad landskapet vinner på det. Och inte bara flytta och bygga för byggandets skull.
Ltl Sundback påpekade just om problemet när man byggde psykiatribyggnaden att man byggde för stort. Risken är att det blir samma sak när det gäller vägunderhållet. Vi har en väl fungerande anläggning i Möckelö. Låt den anläggningen vara där! Däremot kan man titta på om vi behöver så här stort vägunderhåll.
I regeringsprogrammet står det att man ska införa utmanarrätter. Konkurrensutsätt verksamheten så ser man om man kan tjäna någonting på det. Man ska heller inte ha det som något självändamål att skrota vägunderhållet, det ska konkurrensutsättas. Därför tycker jag det är viktigt att landskapsregeringen nu följer upp revisorernas påpekande om att man ska göra någonting åt det här. Gör en konsekvensanalys och en kalkyl på vad man kan vinna! Kan man tjäna pengar på att utlokalisera vägavdelningen? Jag tror personligen inte det. Däremot tror jag mycket på att man konkurrensutsätter vägunderhållet.
Det här är oftast problemet när landskapsrevisorerna påpekar saker i sina berättelser. De gör ett gediget arbete, sätter mycket tid på det men uppföljningen av revisorernas beslut blir det inte någonting av. Det är ju en signal till landskapregeringen att nu är det dags att ni gör någonting. Men om man tittar på var vägunderhållet ska placeras eller om det ska flyttas så var det aktuellt redan 2008, idag har vi 2012 och egentligen har ingenting gjorts ännu. Jag tror att man inte ens har gjort en kalkyl om man tjänar någonting på det överhuvudtaget.
När det gäller Ålands Utvecklings Ab och den delade tjänsten så har jag många gånger varit kritisk till verksamheten. Jag vet inte om jag blir mer ödmjuk nu heller efter den här läsningen.
När landskapet gå in med pengar i företag, precis som revisorerna säger, så skulle det behöva vara begränsat hur lång tid landskapet ska ha aktier för att finansiera den här delen. Efter 5-10 år skulle bolaget vara skyldigt att köpa tillbaka aktierna så att man får omsättning på pengar. Nu ska det in nya pengar hela tiden via budgetmedel och det tycker jag är fel. Det blir aldrig någon recirkulation på pengarna på det här viset.
Jag tycker att landskapsregeringen borde göra någonting där. Om inte reglerna är sådana att man måste återköpa aktierna så borde man titta på möjligheterna att förverkliga detta. I all synnerhet nu när det inte finns så gott om pengar så borde man titta på sådana här saker.
Jag delar också revisorernas syn på om det är bra att ha en VD som bedriver detta på deltid och samtidigt är involverad i ett företag? Inte för att jag misstror den personen eller någon annan men man bör undersöka principen. Tack.
Ltl Barbro Sundback, replik
Tack, fru talman! Jag sympatiserar väldigt långt med ltl Brage Eklund om Ålands Utvecklings Ab. Jag var väldigt kritisk. Jag förstår inte riktigt att samhället ska syssla med en sådan här verksamhet överhuvudtaget? Vad är det för riskkapital, om man ständigt vet att man kan sätta handen i någon syltburk och vara med och köpa lite aktier? Vi har ju privata kreditinstitut som är näringslivets egna finansiärer. Varför ska samhället ha den här uppgiften? Nu gick inte ltl Brage Eklund så långt som jag i det här sammanhanget. Kan ltl Brage Eklund försvara att det här systemet finns kvar?
Ltl Brage Eklund, replik
Jag har aldrig suttit i den rollen att jag ska behöva försvara. Tanken bakom själva idén med riskkapital var antagligen att landskapet skulle säkra upp den delen som man inte får en självfinansiering på via lån eller eget kapital. Då går landskapet in, men det kan man göra på många olika vis; landskapsgarantier, räntestöd eller vad som helst. Det behöver inte direkt vara i aktieinköp. Om jag förstod den här saken rätt så var tanken från början att man skulle gå in och stödköpa, skapa riskkapital och sedan skulle bolaget köpa tillbaka. Men nu ligger landskapet med en massa aktier i omlopp och det kommer inte in några nya pengar. Det är där som problemet är.
Ltl Barbro Sundback, replik
Det är inte bra, det håller jag med om. Men är det inte också för en borgerlig människa lite konstigt att samhället ska gå in och köpa aktier i privata bolag?
Ltl Brage Eklund, replik
Jag vet inte vart ltl Barbro Sundback vill komma? Det finns många sätt och jag tycker att det ska finnas stöd från samhällets sida till företag. Det är inte någonting konstigt. Omvärlden runt om oss har stöd hur mycket som helst. Varför ska vi stå utanför det systemet? Vi måste sätta våra företagare i samma konkurrensförhållanden som vi har i omvärlden. Det är inte någonting konstigt, det är på vilket sätt man gör det. Jag ser inte heller att det här är fel, men det måste vara snabbare omlopp på aktierna. Sälj dem tidigare och tvinga företagen att köpa dem tillbaka, annars är företagen inte lönsamma att verka.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Minister Johan Ehn
Fru talman! Bästa lagtingsledamöter, i ltl Barbro Sundbacks anförande kom det en del frågor upp kring högskolan och folkhögskolan som jag tänkte ta upp i mitt anförande i samband med landskapsrevisorernas berättelse.
Det som finns i berättelsen är en granskning av högskolans utbildning som rör vårdutbildning. Revisorerna konstaterar att det är en utbildning som är väl eftersökt. På tal om att rikta sig till andra än ungdomar så är det den av våra utbildningar idag som riktar sig människor som befinner sig mitt i karriären och som skolar om sig. Ser vi till vuxenutbildningsgraden där så är den en rätt hög. Precis som revisorerna skriver är det här en strategiskt ganska viktig fråga för Åland eftersom vi vet att det största behovet av arbetskraft kommer att finnas inom vård och omsorg där vi har de stora pensionsavgångarna. Det är också inom de områdena som vi i framtiden kommer att behöva arbetskraft. Jag tror att det är strategiskt väldigt riktigt att ha en utbildning inom det området. Annars kommer vi att få problem med att förse arbetsmarknaden med utbildade människor på det här området. Jag tror att det är viktigt.
När det gäller högskolan lite mera allmänt, så tror att det finns en klokskap i det som ltl Sundback sade. Högskolan kanske inte har utvecklats exakt så som det fanns förhoppningar om. Det är definitivt inte högskolans ansvar att det har blivit på det sättet. Det är vi här inne som har varit dåliga på att ge ett uppdrag åt högskolan. Vår beställning dit har varit ganska otydlig. För tillfället håller vi på att jobba fram ett nytt utbildningsavtal med högskolan. Det har dragit ut på tiden alltför länge. Det skulle ha varit klart till årsskiftet, men det är fortfarande inte klart. Här finns ett behov att fundera kring de frågor som ltl Sundback tog upp. Jag hör till dem som tror att vi ska göra såsom vi skriver i regeringsprogrammet, se högskolan som en möjlighet i tillväxtpolitikområdet. Högskolan kan vara med, tillsammans med det lokala näringslivet, och både producera arbetskraft men också det som en yrkeshögskola ska göra, dvs. vara med och producera tillämpad forskning.
Den förra regeringen tog fram ett forskningspolitiskt program som ligger till grund för det fortsatta arbetet. Nu måste högskolan tillsammans med landskapsregeringen till vissa delar och framförallt tillsammans med näringslivet jobba fram möjligheter inom de områden som man utbildar i och få till stånd bättre projekt när det gäller tillämpad forskning.
Jag har tidigare nämnt i omställningsbudgeten att ett område som jag ser är sjöfart kopplat till miljöteknik, det betyder inte att det blir på det sättet. Där kunde våra rederier, tillsammans med en tillämpad forskningsmiljö, högskolan och kanske andra intressenter utifrån, skapa projekt som skulle vara intressanta för att få fart på annat än vår egen sjöfartsnäring. Det hjälper sjöfartsnäringen att möta de miljökrav som kommer och samtidigt kunde man också kanske få sälja någonting på export. Framförallt i Danmark har man lyckats med ett sådant samarbete.
Allt sådant här kräver naturligtvis engagemang. Det kräver också en beställning från oss politiker vad det är vi vill. Jag hoppas på att vi i den här regeringen ska kunna bidra med att driva det framåt.
När vi ser vilka områden Åland har behov av så har vi nämnt vård och sjöfartsutbildning. Jag tror att det är kärnan i högskolan. Runt omkring detta finns sådant som behövs ytterligare i form av stödtjänster. Ekonomiutbildningen fyller en funktion i förhållande till sjöfartsbranschen, men även inom turismnäringen.
Det är viktigt att komma ihåg att det inte är någon ekonomiutbildning som konkurrerar med en utbildning som ges vid en högskola som inte har yrkeshögskoleutbildning utan en tydlig akademisk inriktning. Där bedriver man forskning på ett helt annat plan. Vår utbildningsnivå riktar in sig på att ge instrumenten för att jobba ute i arbetslivet. Medan andra högskolor i första hand inte har det som utgångspunkt utan där är det forskning, utveckling av teorier och nya forskningsrön som kan ligga till grund för samhällsutvecklingen.
Hittar högskolan är rätt modell, vilket jag tycker att man har möjlighet att göra, då tror jag att den kommer att fylla en ganska viktig funktion i det åländska samhället. Jag skulle vara mycket mera oroad för hur vi ska klara av att möta och utveckla tillväxten på Åland om vi inte hade en institution som högskolan. Här krävs ett samarbete mellan utbildningssidan och näringssidan för att ta det här vidare tillsammans även med övriga intressenter.
När det gäller folkhögskolan så sade jag redan tidigare att arbetet pågår med att framförallt inrikta sig på att ta tillvara de resurser som finns där på ett bra sätt. Formen som man har jobbat i tidigare har väl inte varit den bästa. Under tidigare år har det varit det rätta då. Nu har tiden gått framåt och man försöker hitta nya former. Arbetet på folkhögskolan har till viss del skett på ett bra sätt. Ett utvecklingsarbete bör fortsätta. Det rör definitivt inte enbart rektorsbostaden. Det handlar om innehållet och vilken roll skolan kan ha i ett utbildningssystem.
Jag ser egentligen två vägar man kan vandra i det här sammanhanget; antingen knyter man utbildningen närmare vår egen gymnasieutbildning och använder de resurser som finns där utgående ifrån det. Det andra är att man inriktar sig på den fria folkbildningen, då måste man släppa lösare tyglar. Man behöver i så fall fundera på en stiftelsemodell. För tillfället lutar jag mera åt den första modellen. Jag har svårt att se att vi i dagsläget skulle ha någon som har intresset att driva skolan mera åt det hållet. Vi skulle istället utnyttja de resurser som finns där, just på det området som vi idag ser vi att vi har behov av, se till att vi får utbildning som riktar sig i första hand gentemot unga människor eller människor som är på väg att göra en omstart i livet eller någonting liknande. Jag tror att våra resurser i dagsläget inte räcker till sådant som kanske mera kan räknas som rekreation eller ett lärande för lärandets skull. Jag tror att vi i dagsläget från samhällets sida i första hand måste använda pengarna till att hjälpa individer i samhället vidare framförallt i arbetslivet. Tack, fru talman.
Ltl Barbro Sundback, replik
Till det senare så innebär det att man frångår folkhögskoletanken. Den är ju väldigt grundad i det fria bildningsarbetet. Det krävs att man ändrar lagstiftningen. Det finns en särskild lagstiftning och då måste den integreras i Ålands gymnasium på något sätt. Det kanske är en väg.
Frågan om fria tyglar, det kan vara så att behovet av den fria bildningen ökar ju mera fritid människor har. Jag tycker att man inte ska förakta det. Det kan hända att en kombination av båda är bra.
Angående Ålands högskola så är jag inte riktigt övertygad om ministerns idéer men det får vi diskutera sedan. Jag tyckte jag läste att det fanns förslag om att man skulle bolagisera högskolan. Skulle den då bli ett privat aktiebolag?
Minister Johan Ehn, replik
Fru talman! Om vi börjar med Folkhögskolan så måste man göra ett linjeval. Om vi går in på det första steget så behövs lagstiftningsändring. I en situation där jag har minskade budgetmedel så är min och den här regeringens prioriteringar klara. Vi prioriterar i första hand ungdomsutbildning, vilket vi har skrivit i omställningsbudgeten.
När det gäller högskolan så gäller samma sak när det gäller driftsformen. Det står både i omställningsbudgeten och i regeringsprogrammet att vi nu ska titta på möjligheterna att ge en annan driftsform. En bolagisering betyder, lika lite som i det av socialdemokraterna drivna bolagskonceptet för skärgårdstrafiken, inte i första hand att man privatiserar utan att driftsformen är bolag. Orsaken till att man tittar närmare på det är att det är en väldigt vanlig form runt omkring oss i Norden just nu att bedriva den här typen av utbildningsverksamhet i bolag.
Talmannen
Tiden är ute!
Ltl Barbro Sundback, replik
Det var intressant att minister Ehn hänvisade till socialdemokraterna och vill följa vår politik i högskolefrågan. Det kanske är en modell som man kan diskutera. Frågan är vad det är för vinst med detta, om det ändå ska vara helt samhällsfinansierat? Det är ju bara frågan om hur man styr verksamheten. Ska det vara ett bolag där man har en styrelse som består av representanter för regeringspartierna eller ska man ha en direktion, som idag, som styr verksamheten? Finns det i de här modellerna någon skillnad som har avgörande betydelse för hur man skulle kunna snabba upp förändringsarbetet och göra utbildningen mera effektiv?
Minister Johan Ehn, replik
Fru talman! När det gäller bolagsformen så är orsaken att man får en driftsform som också ger möjlighet att få in externt kapital för att driva verksamheten. Det kan handla om uppdragsforskning och liknande saker. I dagsläget har vi inte heller nettobudgetering och vi från landskapsregeringens utbildningsavdelning styr ekonomin ganska hårt. Skillnaden mot dagens läge är att det skulle finnas en lite större frihet än vad man har vid andra institutioner. Vi har inte på något sätt en fulländad form av högskola där den skulle kunna utvecklas såsom en högskola normalt sett brukar göra i den nordiska modellen, dvs. finnas på armlängds avstånd.
Vi har en styrelse för högskolan idag och inte någon direktion.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat.
Ltl Torbjörn Eliasson
Tack, fru talman! Det har talats lite om Ålands Utvecklings Ab här idag. Jag skulle vilja balansera upp den diskussionen med lite fakta.
Ålands Utvecklings Ab är ett riskkapitalbolag. Det här är ingen verksamhet som bara finns på Åland utan det är normalt att man runt om oss i världen har en sådan här verksamhet. Det är en form av att stöda utveckling och tillväxt.
Ålands Utvecklings Ab opererar framförallt inom IT och maritima sektorn. Det är unga, nya företagare med nya företagsidéer som behöver den hjälpen. Det gäller inte bara kapital utan man hjälper även till med kompetens. Man är t.o.m. med i bolagsstyrelser och kan också vara med rent operativt bara för att få igång den här verksamheten.
Man vet inte alltid när man går in i ett bolag om det kommer att bli en lyckosam affär eller inte. Det är just det som är vitsen med riskkapitalet. Om någon kan visa eller presentera en idé som verkar intressant då kan det vara aktuellt att gå in.
Jag står bara och pratar direkt ur huvudet, men jag tror att nästan 200 personer sysselsätts av de 18 portföljbolag som man har investerat i. Man har genom åren lyckats göra exit ur sex bolag. Men det är nästan 200 personer i dessa företag. Man omsätter säkert 25-30 miljoner euro per år. Den här verksamheten har i flera fall varit lyckosam och behövs.
Förvaltat kapital torde ligga på 3, 5 miljoner euro varav man har investerat 0,5 miljon. Jag vill bara balansera upp det här för det blev lite för negativt. Tack, fru talman!
Ltl Barbro Sundback, replik
Jag tror att ltl Torbjörn Eliasson reagerar väldigt känslomässigt. Jag tycker att det är en ideologisk och en principiell fråga. Jag har uppfattat att en riskkapitalist är en privatperson eller flera som skapar ett riskkapitalbolag. De är den typen av företagare som går in och riskerar kapital. I många fall är de tydligen ganska framgångsrika. Jag tycker att det är konstigt att man med samhällsmedel startar ett riskkapitalbolag. Sedan blir det kanske lätt, såsom här framhölls, att man fortsätter och tar ett företagsekonomiskt ansvar och det är inte regeringens och lagtingets uppdrag, tycker jag. Vi ska naturligtvis främja och stödja företagande, men inte på det där sättet. I min tankevärld uppfattar jag det som lite väsensfrämmande, måste jag säga, men jag är uppvuxen i en köpmannafamilj.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Nej, jag reagerade inte alls känslomässigt. Tvärtom, jag ville få in lite fakta i den här diskussionen så att vi inte bara pratar om känslor, det var det som var min målsättning.
När man startar upp ett sådant här företag då finns det en entreprenör som har lite pengar och lite resurser själv men det räcker inte till.
De flesta investeringarna har gjorts tillsammans med entreprenörer, Ålands Utvecklings Ab och sedan har det även investerats privata pengar, ofta lika mycket. Ålands Utvecklings Ab är inte majoritetsägare i företagen men man är med och har en viktig del. Man delar också med sig av sin kompetens.
Ltl Barbro Sundback, replik
Fru talman! Jag förstår hur det fungerar. Min invändning är principiell. Är det samhällets uppgift? I andra länder är det riskkapitalister som sköter det här. Det är min uppfattning och så tycker jag det ska vara. Jag får ju böja mig för majoriteten. Men jag är förvånad när jag hör om lösningarna där man använder skattemedel på det här sättet. Däremot accepterar jag olika typer av garantier och sådana saker.
Ltl Torbjörn Eliasson, replik
Tack, fru talman! Det är klart att det är samhällets uppgift att vara med och se till att vi har ett bra näringsliv, skapa förutsättningarna för näringslivet men även vara med på olika sätt. Det är ingenting konstigt med det. Det finns många olika verktyg. Det här är sätt som på andra håll anses bra och behövligt.
Ett problem när det gäller Ålands Utvecklings Ab är att Åland är så pass litet. När man har gått in i ett företag så i.o.m att marknaden är så liten så är det inte så lätt att göra en exit som det kan var i ett större land som i Sverige eller i Finland. Här på lilla Åland är risken att man hänger med lite längre än vad det var tänkt. Vi har i varje fall gjort sex stycken exit och det kommer säkert flera. Tack.
Talmannen
Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Kan förslaget att remittera ärendena till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. De tre ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.
Andra behandling
8 Samordning av finansförvaltningslagen och lagtingsordningen
Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 8/2011-2012)
Landskapsregeringens lagförslag (LF 19/2011-2012)
Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.
Diskussion. Ingen diskussion.
Först föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 54 och 57 §§ lagtingsordningen för Åland för godkännande i andra behandling i enlighet med lagtingsordningens 64 §. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av landskapslagen om landskapets finansförvaltning för godkännande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.
Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Ärendet är slutbehandlat.
Första behandling
9 Godkännande av avtalet och protokollet med Uruguay för att undvika dubbelbeskattning
Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 20/2011-2012)
Republikens presidents framställning (RP 13/2011-2012)
Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.
Diskussion.
Ltl Jörgen Pettersson
Tack, fru talman! Som en liten kugge i en stor värld drar även Åland sitt lilla strå till den stora skattestacken. Det är ett viktigt arbete och går ut på att skattesmitare ska stoppas. Därför har vi i Ålands lagting med jämna mellanrum att ta ställning till olika avtal och protokoll som ger staten muskler att beskatta även medborgare som hellre förvarar tillgångarna utomlands än hemma.
Oftast handlar detta om ett standardförfarande då den åländska behörigheten när det gäller just skatter som bekant är icke existerande. Ändå ska detta lagting godkänna framställningarna från regeringen vilket oftast varit och är friktionsfritt.
Den här gången när det gäller dubbelbeskattningsavtalet mellan Finland/Åland och Uruguay fastnade dock finans- och näringsutskottet vid två skrivningar längre bak i avtalet som knyter ihop det man kommit överens om. Det står att läsa att avtalet upprättats i två exemplar på ”finska, spanska och engelska språken”. Inte svenska, vilket fick oss att titta lite närmare på just den frågan. Det är ju inte helt hundra att avtal som inte finns på svenska ska antas på det annars helt svenskspråkiga Åland.
Förklaringen är följande. Det viktigaste först. Om avvikelser skulle uppstå mellan parterna är det endast den engelska versionen som gäller. Skälet till det är att dessa skatteförhandlingar enbart förs på engelska. Sedan skrivs avtalen även på de förhandlande parternas eget eller egna språk. Om motparten, i det här fallet Uruguay, skulle ha fler än ett officiellt språk, skulle avtalstexten även ha översatts till det och till svenska i Finland. Men eftersom Uruguays enda officiella språk är spanska blev konsekvensen att språken vid sidan av engelskan i avtalet och protokollet blev spanska och finska.
Så efter denna lilla fördjupning i internationell diplomati har vi från utskottets sida inget att tillägga utan tillstyrker enhälligt att lagtinget ger sitt bifall till att lagen träder i kraft i landskapet Åland till de delar avtalet och protokollet faller inom landskapets behörighet. Tack.
Ltl Petri Carlsson, replik
Tack fru talman! Tack för den redogörelsen. En viktig aspekt var också att avtalet har tillställts lagtinget på svenska. Det är detalj som jag kan tillägga här.
Ltl Jörgen Pettersson, replik
Fru talman! Det är alldeles riktigt. Vi fick allting på svenska.
Talmannen
Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.
Detaljbehandlingen börjar. Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med finans- och näringsutskottets betänkande. Lagförslaget är bifallet i första behandling. Ärendets första behandling är avslutad.
För kännedom
10 Godkännande av avtalet med Guatemala om upplysningar i fråga om skatteärenden
Republikens presidents framställning (RP 14/2011-2012)
Ärendet upptas till behandling vid plenum 12.09.2012.
11 Tillväxt
Ltl Mats Perämaas skriftliga fråga (SF 11/2011-2012)
En fråga ska besvaras inom tio dagar efter det att landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och samtidigt ange orsaken till att ett svar inte ges.
Plenum slutar
Nästa plenum hålls 12.09.2012 klockan 13.00. Plenum är avslutat.