Plenum den 11 april 2001 kl. 13:00
Protokoll
-
PLENUM den 11 april 2001 kl. 13.00.
TALMANNEN:
Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Eklöw, ltl Lindholm, ltl Holmberg, ltl Christer Jansson, ltl Sundback).
25 lagtingsledamöter närvarande.
Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Holmberg och ltl Christer Jansson på grund av läkarbesök och ltl Eklöw på grund av kommunalt målseminarium samt ltl Lindholm och ltl Sundback på grund av privata angelägenheter.
Meddelande
Meddelas att följande förändringar skett i fråga om uppdragen som ordförande och vice ordförande i lagtingets olika organ:
Till ny vice ordförande i lagutskottet har valts ltl Roger Jansson.
Till ny ordförande i finansutskottet har valts ltl Folke Sjölund.
Till ny vice ordförande i kulturutskottet har valts ltl Britt Lundberg.
Till ny vice ordförande i stora utskottet har valts ltl Harriet Lindeman.
Till ny vice ordförande i justeringsutskottet har valts ltl Harriet Lindeman.
Till ny vice ordförande i självstyrelsepolitiska nämnden har valts vtm Viveka Eriksson.
Till ny ordförande i Ålands delegation i Nordiska rådet har valts ltl Hasse Svensson.
Antecknas.
Föredras för tredje behandling ärende nr 1:
Näringsutskottets betänkande nr 5/2000-2001 angående landskapslag om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland. (FR nr 4/2000-2001).
I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkändes vid andra behandlingen eller att förkasta detsamma. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lagförslaget för antagande. Diskussion. Ingen diskussion.
Föreläggs lagförslaget för antagande i tredje behandling. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.
Föreläggs lagförslagets motivering för godkännande i enda behandling. Diskussion. Ingen diskussion. Motiveringen är godkänd i enda behandling.
Ärendets tredje behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.
Föredras för enda behandling efter bordläggning ärende nr 2:
Kulturutskottets betänkande nr 7/2000-2001 om ekonomiskt stöd till de åländska församlingarna för att bevara kyrkorna och miljöerna runt dem. (HM nr 3/1999-2000).
Ärendet bordlades vid plenum den 26.3 och 4.4. Ärendet avförs från dagens lista och upptas på nytt vid lagtingets nästa plenum. Antecknas.
Föredras för remiss efter bordläggning ärende nr 3:
Ltl Lasse Wiklöfs m.fl. hemställningsmotion om upphandling av ekologiska produkter till landskapets bespisningar. (HM nr 16/2000-2001).
Ärendet bordlades vid plenum den 4.4. Diskussionen fortsätter.
Ltl Wiklöf:
Herr talman!
I åratal, för att inte säga i tiotals år, har vi från socialdemokratisk sida gjort vad vi förmått för att Ålands lagting och landskapsstyrelse skulle lägga lite tyngd bakom och visa lite vilja för att allt miljösnack som har förts i den här salen skulle bringa fart i det åländska lantbrukets nödvändiga omläggning till ett mer ekologiskt inriktat lantbruk.
Det har vi gjort, herr talman, av flera olika skäl. Dels vill vi att de åländska konsumenterna skall tillförsäkras de renaste och bästa möjliga livsmedlen, dels har vi gjort detta för att de åländska lantbruket, som har många svårigheter, skall tillförsäkras avsättning på en växande marknad och inte stelna i en föråldrad odlingsteknik där produkterna på sikt inte kommer att finna avsättning med sjunkande prisbild som följd. Dels har vi gjort detta för att vi långsiktigt vill slå vakt om vår miljö där vi inte vill se en ökad tilltagande övergödning av våra insjöar och havsvikar där kväve och fosfor liksom även giftrester sipprar ut i omgivningarna.
Vi har kunnat konstatera att praktiskt taget alla partier i valrörelse efter valrörelse lovat guld och gröna skogar även på det här området och särskilt utifrån miljöaspekter, men det synliga resultatet är och tycks förbli klent.
Egentligen, herr talman, hade vi inför denna motionsrunda diskuterat och egentligen tänkt oss att motionera om något hundratal miljoner till omställning av lantbruket i ekologisk riktning för att möjliggöra verkligt handlande i denna omställningsprocessen, där hela Åland borde bli ekologiskt såväl vad gäller jordbrukssidan som köttdjurshållningen, även mjölken. Men vi har insett att de tidigare så fagra löftena inte har så mycket betydelse utan här är det en mycket, mycket stark konservatism som präglar hela näringen och dess utövning. Här är det inte viktigt att marknadsanpassa sig för här kommer stöden ändå medan andra branschers aktörer dör om man inte lever i takt med konsumenternas behov, önskemål och krav.
Vi har därför tagit ett mycket försiktigt steg i motionen men ändå ett steg som vi tycker i rätt riktning, nämligen att vi skulle få också Ålands landskapsstyrelse att aktivt markera att det är den här utvecklingen vi verkligen vill in på och detta genom att man då skulle upphandla av producenter som svarar för en ekologisk produktion till alla sina bespisningsställen inom förvaltningen.
Konsumentmedvetenheten växer hela tiden och de lantbrukare som lagt om sin produktion för en hållbar utveckling har definitivt vår högaktning och vårt helhjärtade stöd. Det är alltid jobbigast att vara först och visst medför alternativodlingen, vare sig det gäller specialodling av grödor eller köttdjurshållningen, merarbete, men vi tror att den ekologiska linjen är den som har framtiden framför sig medan den andra har den bakom sig.
Den alternativa linjen som ger maximalt rena livsmedel borde få ökat samhällsstöd framom den konventionella, inte minst till följd av det merarbete den genererar. Alternativet är också, måhända, att ge skatteavdrag i en eller annan form därför att dessa lantbrukare inte belastar våra sjöar, träsk och havsvikar, vilka vi på sikt annars kommer att få sätta ner mycket pengar på för att sanera och restaurera.
Vi har, som jag har sagt, den här gången lagt ett lindrigt förslag samtidigt som vi också röjer vilja till mycket kraftfullare åtgärder än hittills med samhällsinsatser för att få den alternativa grönsaksodlingen och den ekologiska köttproduktionen att utvecklas. Vi har, måhända, också ett hopp om att även liberalerna som part i regeringen, som liksom vi tidigare talat för åtgärder i den här riktningen, nu när man sitter på jordbruksministerposten verkligen skall sätta kraft bakom orden och visa att de man tidigare sagt faktiskt haft någon innebörd.
Jag tycker att den nya ministern Ritva Sarin Grufberg här har en fin utmaning där hon faktiskt har chanser att visa hur välmotiverad och entusiastisk hon är för att ställa om den här produktionen.
Så länge vi kan minnas har vi på Åland i tid och otid framhållit den åländska företagarandan som någonting verkligt eftersträvansvärt för att inte säga avundsvärt betraktad från utomståendes horisont, men den devisen menar jag, gäller inte för detta specifika näringsfång. Jag är visserligen övertygad om att många jordbrukare och även djurhållare bedömer sig själva som hårt arbetande människor som i modern tid ändå inte får ut så mycket reellt att glädja sig över, och så är det förvisso. Förr arbetade bonden utifrån ett genomgående samhällsreglerat system där staten satte både priser och subventioner. Det var ett mycket fast socialistiskt grepp som genomsyrade hela jordbrukshanteringen. Ändå var det samhällsstödda lantbruket något av det mest borgerliga man kunde se. I dag situationen ännu värre. Nu bestämmer staten visserligen inte den absoluta prisbilden men hela bondesamhällets existens står och faller med bidragsingredienserna så till den milda grad att näringen på vissa områden nu får sin utkomst till cirka halva delen via EU och nationella stöd. Det är en mycket alarmerande utveckling. Den här utvecklingen är minst sagt katastrofal. Tyvärr upplever jag att den leds av vårt lokala centerparti som inte förstår någonting när det gäller behovet av marknadsanpassad näring och dess förutsättningar. Man kan säga att kamraterna i centern kanske är en av den största faran för att förhindra ett nödvändigt marknadsanpassat nytänkande inom lantbruksnäringen, ett nytänkande som skulle ge framtidshopp. Bonden, han har väl vant sig, vi kör på i gamla spår och utkomsten regleras av bidrag bara vi röstar på centern! Det här är en fälla som kommer att sluta med förskräckelse och som kommer att bli en jättelik black om foten för hela glesbygden och dess utveckling. Det går omöjligt längre att tugga på i sekelgamla invanda spår, om näringen och därmed glesbygden skall ha framtid med lantbruket som ett väsentligt inslag. Det är jag och väldigt många med mig fullständigt överens om.
Det behövs alltså ett nytänkande som egentligen borde ha formats för 10-15 år sedan för att nå de nödvändiga och nya marknadsandelar som vår jordbrukarrörelse behöver. Snart har man genom gammal konservatism och ovilja till nytänkande och kundanpassning spelat bort alla sina kort och jag tror att sker inte ändringen snabbt kommer branschen att dö. Producentförbundet, som borde inse farorna och gå i täten för detta nytänkande, visar inte heller den entusiasm inför en sådan uppgift som borde vara nödvändig. Vi ser också att den gamla jordbrukarkåren dör bort och unga har en ovilja på många håll att hoppa in; man ser inte livskraften och lönsamhetsförutsättningarna i den här näringen – och jag förstår dem.
Vi behöver på Åland en stor förnyelse inom producentrörelsens tänkande och vi behöver ett dramatiskt nytänkande inom vårt stora centerparti om det här skall kunna lösas. Tanken på att konsumentanpassa verksamheten, som alla andra branscher ständigt tvingas till och som man ser nödvändigheten avexisterar inte, som jag uppfattar det, inom detta område.
Bästa lagtingskamrater! Våra kära bönder måste börja ifrågasätta dels sin egen fackliga organisation och också dess partis - centerpartiet - värderingar vad gäller avsaknad av en relevant hållning och förståelse för konsumenternas förnyade krav på kvalitet, hälsomässigt säkra produkter, miljövänlig odling. Konsumentsäkerheten blir en allt viktigare fråga. Dessutom vet medborgarna att det sedan länge är nödvändigt att anpassa produktionen i mer ekologisk riktning för att hållbar utveckling skall uppnås. Men konsumenterna ser också och vet att hela miljön kräver, förutom annat, ett helt nytänkande.
Medan vi snackar vinner omvärlden terräng; bl.a. Sverige driver hårt på och grossistföretagen där kämpar om nya ekologiska leverantörer. EU:s jordbruksministrar var nyligen på informell sammankomst uppe i trakterna kring Östersund. Där i Jämtlandsmarkerna är nu enligt uppgift över 50 procent av lantbruket inslaget på ekologisk odling, och det går bra och efterfrågan ökar.
Besprutningen är en dyr kostnad som vi till följd av vårt klimat faktiskt har en konkurrensfördel gentemot mellaneuropéer och sydlänningar, där man måste spruta mycket, mycket mera för att klara insekternas skadeangrepp. I den här som jag uppfattar mycket ledsamma situationen ur åländsk synpunkt kan vi också se i vårt nya handlingsprogram hur man från landskapets sida uppmanar till ökad konkurrens inom handelns hanteringar. Jag tror att det är ett livsfarligt argument utåt i ett läge där vi inte har beredskap att ställa upp på de områden som ter sig alltmer nödvändiga, nämligen ekokött, ekomjölk och ekologiskt odlade grönsaker.
Herr talman!
Jag vet att det här säkert kommer att bli motsagt av flera; för den skull är jag övertygad om att det jag har sagt är riktigt. Så här kommer det att gå, det är min övertygelse! Handlar man inte snabbt, så blir man efter och då blir man utslagen. Jag hoppas att jordbruket i framtiden skall ha en stor betydelse för glesbygdens fortsättning och utveckling.
Herr talman!
Det vi har föreslagit i motionen är ett ringa önskemål om att landskapsstyrelsen skulle vilja dokumentera sin vilja till ökad fart i den här inriktningen genom att börja handla ekologiska produkter till sina bespisningar inom förvaltningen.
Ltl Sune Mattsson, replik:
Herr talman!
Ltl Wiklöfs inlägg var långt och vältaligt och innehöll många positiva saker, som jag ser det. Däremot är det en fri marknad i dag och man kan naturligtvis genom stöd och marknadsföring få folk att gå in för ekologisk odling och det ökar förhoppningsvis även i dag, men det är inte så enkelt alla gånger. Vi måste se till de reella och de realistiska möjligheterna som finns. Men det som ltl Wiklöf säger i klämmen tycker jag är ganska bra: att man försöker se om det finns ekologiskt, finns det en möjlighet att handla, det är en viktig ingrediens i det hela.
Ltl J-E Mattsson, replik:
Herr talman!
Eftersom vi fick ett sådant frontalangrepp från ltl Wiklöf mot centern som parti för jordbrukspolitiken på Åland är det skäl att också besvara det. För det första vill jag säga att ltl Wiklöfs kunskaper om det nuvarande jordbrukssamhället tycks vara på samma nivå som arbetarsamhället hade på fyrtiotalet. Så är ingalunda fallet. Jordbruket bedrivs i dag på en helt annan nivå. Vår välvilliga inställning till ekoprodukter har funnits med i vårt valprogram under lång tid och det sker en mycket långsam utveckling. Där tycker jag att försäljningsleden i första hand kanske också skulle ta på sig ansvaret att börja saluföra dessa produkter, och det kanske ltl Wiklöf har närmare till än vad jag har.
Dessutom säger han att jordbruket är en bidragsberoende produktionsform och han vill övergå till mera ekologisk produktion. Menar ltl Wiklöf då att bidragen skall bli mindre till jordbruket genom det? För min del vet jag att skall man producera ekologiska produkter skall bidragen nog vara större om man skall ha en skälig utkomst.
Landskapsstyrelseledamoten Sune Eriksson:
Herr talman!
Ltl Wiklöf fick det i sitt anförande att låta som om Åland var något av ett u-land inom ekologisk odling. Det är ingalunda så. I dag är den ekologiska odlingen ungefär 10 procent av produktionen här i landskapet. Vi ligger nog betydligt bättre till än vad man gör öster om oss. Där följer man aktivt med vad vi gör här på Åland som föregångare inom den ekologiska odlingen. Vi har därför också ett ansvar att sköta den på ett bra sätt.
Ltl Wiklöf hade synpunkter på vad landskapsstyrelseledamoten Ritva Sarin Grufberg skall göra. Hon kan inte vara här och försvara sig själv just nu. Hon är i dessa minuter på producentförbundets möte och en av de frågor som hon kommer att föra fram och ta upp i positiv anda på det mötet är just den ekologiska odlingen, framtiden och utvecklingen samt marknadsföringen av den. Det är ingalunda några frågor som har sopats under mattan eller glömts bort utan det finns ett lika starkt medvetande om dessa frågor på andra sidan gången som det finns hos ltl Lars Wiklöf.
Ltl Wiklöf, replik:
Herr talman!
Jag förstår att ltl Mattsson bemöter mig eftersom jag angrep centern, men att ltl Sune Eriksson på något sätt är inne och försvarar den utveckling vi har på det ekologiska produktionsområdet inom lantbruket är nästintill konstigt för mig. Vi är jättedåliga på det här och vår utvecklingstakt går alldeles för långsamt i relation till vad vissa andra marknader gör. Jag säger än en gång: jag har sagt vad jag tror, andra får ha sin åsikt. Men skall jordbruket ha en framtid för glesbygdens utveckling också framdeles är jag fullständigt övertygad om att det krävs en långt större marknadsanpassning när det gäller produktionen gentemot konsumenternas krav och önskemål; annars kommer det inte att gå bra.
Landskapsstyrelseledamoten Sune Eriksson, replik:
Herr talman!
Jag gav bara en upplysning om var vi står i dag och ungefär vad vi jobbar med. Att det på något sätt skulle var ett uttryck för en avoghet och en bristande vilja att föra den ekologiska odlingen vidare kan jag inte förstå; då har ltl Wiklöf inte alls hört på vad jag sade!
Ltl Wiklöf, replik:
Herr talman!
Det är faktiskt därför att jag vet hur stora arealer som är under ekologisk odling och vilken omfattning vår åländska ekologiska köttproduktion har som jag har dristat mig att uttala mig som jag gör. Den är för liten. Det går för långsamt. Marknaderna växer och vi kommer inte att hänga med.
Ltl Lisbeth Eriksson, replik:
Herr talman!
För att det inte skall råda något tvivel om var liberalerna står vill jag säga att jag och hela min grupp stöder intentionerna i motionen. Till yttermera visso kunde man ha trott att ltl Wiklöf läste ur landskapsstyrelsens handlingsprogram därför att precis de sakerna står där. Vidare måste jag påpeka att liberalerna gjorde den första motionen om ekologisk odling, som då kallades alternativ odling, redan mellan 1975 och 1979. Det gjorde också ltl Wiklöf och de två motionerna behandlades gemensamt. Efter det har liberalerna och andra partier i omåttligt många initiativ tagit upp den här frågan. Att snabbt lägga om jordbruket det går bara inte. Människor skall också ha sin utkomst. Det går lätt att härja omkring här i lagtinget att det skall gå snabbt och nu skall vi ha hela jordbruket omlagt till ekologiskt. Men det är bönderna/jordbrukarna som skall göra det och vi skall naturligtvis skapa förutsättningar men det tar tid och vi får jobba på med det. Jag undrar om det inte råder total politisk enighet om att vi skall jobba för ekologisk odling och ekologiska produkter överhuvudtaget. Att då skapa förutsättningar, att skapa en marknad, är viktigt, dvs. att skolorna verkligen köper ekologiskt.
TALMANNEN: Tiden är ute!
Ltl Wiklöf, replik:
Herr talman!
Det var ju så jag sade, att liberalerna under åratal tillsammans med oss har diskuterat en snabbare omställning av jordbruket och nu när man kommer i regeringsmakten drar man ner på tempot, låter det som. Och det hoppas jag verkligen inte att man gör. Jag tillhörde också dem som föreslog att landskapsgårdarna skall vara s.a.s. mönster på detta område. Jag var en av de första som jobbade allt vad jag förmådde för att få Bergs gård till en alternativodlargård. Inte gick det! Det fanns ett enormt motstånd. Det har funnits ett enormt motstånd nästan hela tiden att få någonting snabbt att hända i det här avseendet. Vad gäller omställning sade jag, vilket ltl Lisbeth Eriksson inte hörde, att egentligen skulle vi ha motionerat om hundratals miljoner för att få omställningen till stånd. Nog begriper jag att det är trädestider för att man skall få marken avgiftad och avgödslad innan man går in för den ekologiska odlingen. Så dumma är vi inte, som någon har sagt här. Men vi vet, säger jag än en gång, vilka konsumentkraven är och det är därför vi säger att det skall ske någonting och det måste börja ske ordentligt nu. Och varför ställde jag önskemål och förhoppningar på landskapsstyrelseledamoten Sarin Grufberg? Jo, det gjorde jag just därför att liberalerna har varit med på medarna och åkt i den här frågan i tiotals år. Nu är stunden inne för handling och när det har lyckats så väl att man har fått jordbruksministeruppgiften på sin lott, då är väl allt serverat för resultat!
Ltl Lisbeth Eriksson, replik:
Herr talman!
Det var mycket det där och nu skall det gå snabbt! Jag tycker också att det skall gå så fort som jordbruksföretagen bara kan och vill göra och kan få sina företag att bära. Ltl Mattsson var inne på en sak här som är väldigt viktig. Jag har suttit och lyssnat på…
TALMANNEN: Repliken bör rikta sig till ltl Wiklöf.
Ltl Lisbeth Eriksson: Jag bara relaterar till ltl Mattson, att han var inne på…
TALMANNEN: Kan ltl Eriksson precisera vilken Mattsson.
Ltl Lisbeth Eriksson: Jaha! Jan-Erik Mattsson! Han sade att försäljningsleden också kunde vara lite billigare. Jag hade en gång ett långt samtal med en som försökte odla ekologiskt, men som bevisade för mig att den som köper och säljer får större inkomster av den ekologiska odlingen än bonden själv. Då är det också någonting att ta i beaktande.
Jag kommer inte ihåg exakt hur ltl Wiklöf sade, men det har varit trögt med den ekologiska odlingen. Nu finns det politiskt stöd för den. Jag satt en gång i läroplanskommittén för lantmannaskolan och det var nästan omöjligt att nämna alternativ odling. Kanske det är 20 år sedan. Nu är vi alla inne för den alternativa odlingen och när det blir verklig politisk tyngd bakom den här frågan kommer det naturligtvis att ske.
Ltl Wiklöf, replik:
Herr talman!
Det var det jag försökte säga i mitt anförande, att det finns en sådan konservatism genomgående, framför allt på de ledande hållen. Jag tycker inte att producentrörelsen röjer sitt stora intresse för förnyelse. Inte har jag upplevt att centern har gjort det tidigare heller. Förr hade jag gjort det och trott att liberalerna var de stora entusiasterna, och nu säger då ltl Lisbeth Eriksson att hela hennes rörelse är med. Det är väldigt roligt. Men i andra andetaget får vi höra att hon har blivit överbevisad av någon jordbrukare om att det går inte det här! Då blir det säkert lite jobbigare. Om det vore så att alla tror på att det här är framtiden och att vi skall satsa hårdare på det, då är det frid och fröjd, men jag tänker inte längre hålla tand för tunga i de här sammanhangen utan jag tänker börja prata ut vad jag tror på och det är många människor som önskar att det skall bli handling här.
TALMANNEN: Replikskiftena är avslutade.
Vicelantrådet Erland:
Herr talman!
Jag skall bara kort redogöra hur landskapsstyrelsen ser på jordbruksfrågan med utgångspunkt från vårt handlingsprogram. Vi vill alltså satsa på att lantbruket skall anpassas till IP-odling och att ekologisk odling ytterligare skall kunna utvecklas. Det som det konkret kan innebära är att landskapets gårdar skall anpassas till ekologisk produktion. Ett sådant initiativ kommer faktiskt från producentförbundet, liksom andra alternativ när det gäller utveckling av jordbruket. Vi vill alltså göra det möjligt att bedriva den här typen av produktion genom att anpassa stöden, möjligen också kunna påverka EU:s jordbrukspolitik så att vi lättare kan bedriva den verksamheten också småskaligt. Det vi talar om här är den s.k. franska stödmodellen, traditions, landskap och liknande. Jag tror att ltl Wiklöf och landskapsstyrelsen i övrigt har samma mål, men jag tror att vår syn på de, som ltl Wiklöf säger, ”konservativa bönderna som inte vill” nog skiljer sig därför att min uppfattning, och jag tror att jag delar den med andra i landskapsstyrelsen, är att det inte är jordbrukarnas konservatism och ovillighet som det handlar om utan det är helt enkelt att varje jordbrukare, varje jordbrukarfamilj, är en företagsenhet som skall ha lönsamhet, som skall kunna överleva. Det vi har som resurs i det åländska samhället är en oerhörd kunnighet inom specialodling med anpassade maskiner och anpassat till småskalighet. Däremot finns det anledning för landskapsstyrelsen och andra här att se på konsuments- och distributionsledet, ltl Wiklöf säger. Där är problemet för den ekologiska odlingen att få upp volymerna så att man kan få ungefär samma rationella hantering som för konventionella produkter. Där skall det sättas in stöd, men det tar tid, därför att alla led måste vara med, också konsumentledet, också grossistledet och butiksledet. De enskilda jordbrukarna vill gärna ställa om sina gårdar, men det finns många exempel där omställningen tar sådan tid att man odlar konventionellt för att s.a.s. subventionera den delen. Om vi här i lagtinget kan hitta på metoder för att föra detta framåt är det bara bra, men jag protesterar lite mot inställningen där man sätter konservativa bönder mot andra därför att det här är fråga om att rationellt kunna sköta sina gårdar. Till den delen det här också skall involvera politiska partier är det väl en sak som hör till lagtingsdebatten, men landskapsstyrelsen, såsom den ser ut, är ense om att det här är någonting som vi skall medverka till att utveckla på olika sätt och det kommer säkert att visa sig konkret i budgetsammanhang; däremot tror jag inte att det är fråga om 200 miljoner, som ltl Wiklöf sade (från salen, ltl Wiklöf: jag sade något hundratal) ”något hundratals” ja. Vi skall från den offentliga sektorns sida, med ansvaret för samhällsmedel, ändra regelverket i första hand så att det för varje enskild ekologisk odlare skall kunna vara lönsamt. Det är en uppgift för sig, men det handlar inte enbart om att subventionera en viss produktionsform, även om det också kan bli fråga om det.
Ltl Wiklöf, replik:
Herr talman!
Naturligtvis är det på det sättet att någonting som försvårar i den här processen är att de volymer som produceras är så små att det är svårt att ingå långsiktiga avtal med dem som skall vidare sköta försäljningar i alla många led. Man måste få upp volymerna för att detta skall bli intressant. Det är det vi försöker, att landskapsstyrelsen genom den här lilla motionen, skulle initiera sitt stora intresse också gentemot marknaden i en konkret handling som skulle visa att det är värt att gå in på detta; annars blir det ingenting. Risken är att man till Åland från Sverige t.ex. börjar köpa ekologiska varor när de inte finns här i tillräcklig volym. Det är därför jag säger att det är farligt att prata om skärpt konkurrens. Det är inte så att konkurrens handlar bara allenast om detaljhandelsledet. Det handlar om grossister, det handlar om producentled, det handlar om alla led och då kan det bli någonting annat, lite tuffare här, så jag tror att man t.ex. skall tänka efter väldigt noga innan man har beredskap, innan man börjar diskutera alltför vidlyftigt i de här strömningarna. Det kan gå riktigt tokigt det!
Vicelantrådet Erland, replik:
Herr talman!
Ltl Wiklöf avslutade med att säga att diskuterar vi de här frågorna alltför vidlyftigt kan det gå tokigt! Jag bara upprepar med tanke på den debatt som har förts här tidigare. Volymerna inom den ekologiska odlingen har aldrig minskat utan de har hela tiden ökat. Problemet är, som jag själv har erfarenhet av, att när man skulle sälja ekologiskt odlad lök till Konsum i Stockholm var det fråga om två lådor i veckan som man ville skicka härifrån, men de ville ha två långtradare i veckan. Det visar att vår småskalighet kan vara problematisk när det gäller de stora distributionskedjorna. Men, för att lämna den politiska debatten i det hela, såsom vi ser det i landskapsstyrelsen är det naturligtvis på alla plan man skall försöka stimulera utvecklingsverksamheten i jordbruket, om det sedan är ekologisk odling, säkra produkter, etisk djurhållning eller IP-odling. Det finns olika möjligheter, men när det gäller den ekologiska odlingen är en del av det som finns i motionen värt att ta vara på, men det finns också mycket annat; alla dessa komponenter skall kopplas till varandra och då är det träget arbete som gäller. Jag tror inte att vi kan göra revolution ens med några hundra miljoner, utan ett bättre regelverk, utveckla distributionskanaler, stimulera konsumentintressen osv. är den väg vi kan gå.
Ltl Wiklöf, replik:
Herr talman!
Naturligtvis skall den här problemställningen angripas på så många sätt det bara är möjligt för att man skall få full effekt i de eftersträvansvärda målen. Det tycker jag att vi alla kan vara överens om. Orsaken att vi inte går längre i det här skedet är att vi är visa av erfarenhet hur långsamt sådant här går. Då tycker vi att vi vill bidra med att flytta fram ett litet fjät i det här sammanhanget och hoppas att åtminstone det skall kunna omfattas, för vi har inga illusioner mera. Det har diskuterats så mycket kring de här frågorna och det har skrivits så mycket i finansutskottets betänkande – inte ändrar det någonting!
Vicelantrådet Erland, replik:
Herr talman!
Jag utgår från att lagtinget behandlar en motion välvilligt om den bidrar till att lyfta fram de åländska jordbruksprodukterna. Sedan tror jag att vi får anledning att återkomma bl.a. till frågan om marknadsföring, distribution, förpackning, varumärkning och liknande på marknadssidan, men också när det gäller produktionen på företagarsidan. Det finns mycket att göra. Det är inte vår sak i landskapsstyrelsen att odla produkterna men att skapa förutsättningar så att odlingsmöjligheterna finns. Där är det så i dag att redan i producentledet är det problem med lönsamheten. Det krävs mycket goda förutsättningar. Det krävs t.ex. en koppling till djurhållning och liknande för att man skall kunna få ekologisk odling att fungera.
Ltl Strand:
Herr talman!
För det första måste jag säga att jag hade förväntat mig att jordbruksministern skulle vara på plats när det kommer frågor på agendan som berör jordbruket. Kanske lagtingets kansli skulle distribuera en föredragningslista åt landskapsstyrelsen.
Motionen gäller att alla råvaruinköp till bespisningen inom hela landskapets förvaltning skall upphandlas av åländska producenter som använder ekologiska produktionsmetoder. Det här är en motion som jag förutsätter att kommer att godkännas i utskottet. Jag tror att det kommer att råda total politisk enighet om den.
Jag roade mig igår med att läsa gamla stenografiska protokoll. Under senaste session var det vtm Viveka Eriksson som hade inlämnat en motion; hon hade flera sidors utläggningar om hur det skulle lösas, så kunskapen kanske finns hos liberalerna. Även ltl Wickström-Johansson har varit ivrig i de här frågorna. Jag blir faktiskt lite besviken i dag när ltl Sune Mattsson och landskapsstyrelseledamoten Sune Eriksson backar rejält i de här frågorna. Däremot skall ltl Lisbeth Eriksson ha heder av att hon står för den liberala linjen i denna fråga.
I landskapsstyrelsens program står följande: ”Lokalt producerade råvaror och förädlade livsmedelsprodukter får en allt större betydelse.” Vidare kan man läsa: ”Med en sund djurhållning och en ekologiskt hållbar produktion kan det åländska jordbruket stärka sin ställning….” Det här, herr talman, tar jag som en garanti för att våra barn skall få äta giftfri mat i framtiden. Jag ställer mig dock litet tvivlande till att de arealer som i dag odlas ekologiskt räcker till för att täcka det behov som finns, men eftersom den nya landskapsstyrelsen nu på olika sätt framhållit hur man skall gå över till ekologiskt jordbruk torde dessa problem vara av övergående natur.
Några frågor jag själv har funderat på och ställt mig är: EU:s jordbrukspolitik går ut på större rationella gårdar, medan landskapsstyrelsen talar om att man skall stärka det småskaliga jordbruket. Hur har man tänkt genomföra det? De flesta jordbrukare har i dag gjort investeringar i maskinpark för större enheter med inriktning på EU:s rationella jordbruk. Hur skall dessa jordbrukare klara av sina amorteringar och avbetalningar om man skall gå över till mindre enheter? Är det ännu mer bidrag som gäller? Grundläggande för ett ekologiskt jordbruk är att man har tillgång till naturlig gödsel. Var skall man ta gödseln från? I dag finns det inte tillräckligt med djur. När man har djur kan det bli som på Sottunga att gödslet innehåller fel ämnen så att man inte kan sprida ut det på åkrarna.
Till sist, herr talman, har jag funderat på en sak när det gäller all arbetskraft till ogräsbekämpningen. Varifrån skall den komma? Det är inte så många år sedan man slutade gallra och rensa sockerbetor för hand. Alla som var med på den tiden vet hur arbetsdrygt det var att gallra och rensa ogräs på några få hektar sockerbetor. Det handlade om små arealer jämfört med de arealer som EU:s jordbruk eftersträvade.
Visionen om giftfria jordbruksprodukter ställer vi alla upp på. Även centern, vad jag har förstått här i dag. I debatten gällande landskapsstyrelsens handlingsprogram begärde jag att jordbruksministern Ritva Sarin Grufberg skulle redogöra för hur övergången till ekologiskt jordbruk skulle gå till. Jordbruksministern valde då total tystnad. I dag finns hon inte ens på plats.
Ltl Sune Mattsson, replik:
Herr talman!
Jag blev nämnd av ltl Strand att jag skulle ha backat på något sätt i den här frågan. Det har jag inte gjort, utan jag höll med ltl Wiklöf att det är en bra motion och jag tycker att det är önskvärt att man strävar att nå detta mål. Jag har alltså inte backat på något sätt, herr talman.
Ltl Strand, replik:
Herr talman!
Som jag sade tidigare tar jag de liberala löften som jag nu får som en garanti för att barnen i skolan skall få äta giftfria jordbruksprodukter. Tack för stödet ltl Sune Mattsson!
Ltl Svensson, replik:
Herr talman!
Ltl Strand säger och kräver att detta skall lösas väldigt snabbt av regeringen och så håller han en längre utläggning om hur omöjligt det faktiskt är! Jag noterar då att han talar emot sig själv. Är det opposition att tala emot sig själv? Man kan väl utgå från att landskapsstyrelsen försöker lösa dessa problem på ett förnuftigt och hållbart sätt.
Ltl Strand, replik:
Herr talman!
Jag läste som sagt de stenografiska protokollen igår och många, många sidor med liberala inlägg i den här frågan och då skulle det gå snabbt när ni var i opposition. Då fanns det lösningar på allting!
Herr talman!
I mitt anförande pekade jag på problemen och eftersom man i programmet säger att man skall kunna lösa dem måste man väl kunna redogöra för dem; annars är programmet ingenting värt, det är någonting man har skrivit, ja, för vem? – för att göra de liberala väljarna nöjda, men man kan inte genomföra det!
Ltl Svensson, replik:
Herr talman!
Jag tycker fortfarande att ltl Strand talar emot sig själv. Det som han i själva verket refererar till är att liberalerna har haft en långsiktig och balanserad syn på frågan. Själv tycker jag att han verkar att företräda en ganska obalanserad syn.
Ltl Strand, replik:
Herr talman!
Skillnaden mellan mig och ltl Svensson är antagligen den att jag har gått i landen, men ltl Svensson har väl aldrig satt sin fot där. Därför känner jag till problemen och därför har jag inte lovat någon snabb övergång, men det har liberalerna gjort och då måste man kunna redogöra för hur man skall gå tillväga.
Vicelantrådet Erland:
Herr talman!
Ltl Strand låter lite som en domedagsprofet där ingenting är möjligt, men samtidigt vill han kräva redovisning av vårt handlingsprogram av just jordbruksansvariga ledamoten. Jag vill bara påpeka för ltl Strand att vi står alla bakom handlingsprogrammet, så det går bra att ställa frågor till vem han vill av oss. Det är också så att lagtinget behandlar en motion och har alla möjligheter att i utskottet kalla vem man vill, så det borde inte vara så avgörande för det ekologiska jordbrukets utveckling att en ledamot prioriterar att ställa upp på producentförbundets årsmöte för att just diskutera ekologisk odling. Jag tror att ltl Strand kanske får se fram emot att det inte är alltid som alla är närvarande, men alltid finns det någonting som kan svara på frågor.
Ltl Strand, replik:
Herr talman!
Jag hade inte väntat mig något svar i dag på frågan hur man skall genomföra detta, för jag tror inte att man har svaret inom liberalerna. Det här är bara tomma fraser. Jag efterlyser: hur skall man genomföra detta. Berätta det! Ni har skrivit i handlingsprogrammet att ni skall göra det. Berätta nu, hur skall detta verkställas!
Vicelantrådet Erland, replik:
Herr talman!
Det skall jag gärna berätta för ltl Strand! Den politik som vi anger i vårt handlingsprogram skall genomföras genom budgetbeslut, genom förvaltningsåtgärder, genom lagstiftning och genom andra handlingar som landskapsstyrelsen har möjlighet att vidta, t.ex. genom kontakter med organisationerna, med jordbrukarna osv. Det finns väldigt mycket för ltl Strand att ställa frågor om. Vi skall gärna redogöra för det, både i lagtinget och i utskotten, om det finns behov av det på detaljnivå.
Ltl Strand, replik:
Herr talman!
Vicelantrådet Erland förstår tydligen inte! Jag frågade: Vilka är de handlingar som ni skall genomföra detta med? Du skall inte berätta vilka hjälpmedel du skall ta till. Berätta nu vilka handlingar som ni kommer att ta till för att genomföra det ekologiska jordbruket!
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Ltl Wickström-Johansson:
Herr talman!
Jag tycker att detta är ett mycket bra initiativ som kommer från ltl Wiklöf. I sin presentation målade han upp ett, om vi vill kalla det så, skräckscenario vad gäller det åländska lantbrukets framtid och tyvärr måste jag säga att jag till stora delar har samma farhågor som ltl Wiklöf. Vad gäller motionen tycker jag att det är självklart att landskapsstyrelsen skall vara ett föredöme och en föregångare för det övriga samhället vad gäller dessa frågor. Samhället i dag stöder och uppmuntrar ekoodling. I regeringsprogrammet betonar vi det; för min del kunde vi gärna ha betonat det mycket starkare. Men det finns med och vi konstaterar i regeringsprogrammet att landskapsgårdarna skall vara föregångare i en omläggningsprocess till ekologisk odling. Det är en process som jag ser som en nödvändighet för att lantbruket skall överleva på Åland och vi skall bevara och skydda vår miljö i framtiden.
Vi behöver mera än i dag visa på möjligheten, vara ett föredöme och ge uppmuntran till de enskilda jordbrukarna att våga ta steget att övergå. Vi behöver visa på de finansiella möjligheterna. Vi behöver se över våra stödsystem så att de ytterligare utvecklas för att uppmuntra till en övergång, inte bara en delvis övergång till miljövänligare produktion utan en mycket större övergång.
Som framkom här har vi i dag ca 10 procent av odlingsarealen som är ekologiskt odlad. Det är inte mycket, men det är en bit på vägen och det är faktiskt, som man konstaterar, mest i hela Finland och detta innebär att vi har ögonen på oss och har också alla möjligheter att visa på ett gott exempel här och vara en föregångare för våra närområden. Men jag tycker inte att vi skall nöja oss med det här och tycka att vi är ganska duktiga nu som har det här utan att vi behöver sätta ribban mycket högre vad gäller den ekologiska odlingen. Min absoluta åsikt har i alla år varit att vi behöver ett långsiktigt mål som skall vara 100 procent och ett stödåtgärdspaket för det här. Jag har alltid pratat för en långsiktig lösning. Jag förstår också att man inte kan göra detta på en vecka eller ett år utan det här handlar om långsiktiga lösningar.
I motionen föreslår man att landskapets bespisningar skall använda ekologiskt odlade produkter så långt det bara är möjligt. Det här är någonting som man i Mariehamn har tillämpat i tio år redan, där dagis och skolor erbjuder endast rena produkter och det fungerar ytterst bra. Jag tycker alltså att det är dags att landskapsstyrelsen visar samma föredöme och ansvar för miljön. Jag hoppas att vi kan godkänna motionen. Som ltl Strand säger tror jag att det finns alla förutsättningar att göra det med mycket starkt stöd.
Jag vill passa på att till ltl Strand säga, när han hela tiden i debatten i dag har efterlyst från liberalt håll hur detta skall göras, att jag under de fem-sex år som jag har varit med här i motioner och på annat sätt efterlyst en seriös utredning om hur man skall göra detta och vilka de ekonomiska möjligheterna är för att vi skall kunna ta ställning till om det alls är möjligt. Det har man gjort i Danmark. Men jag kan konstatera att det frisinnade stödet för en sådan utredning definitivt har lyst med sin frånvaro under alla år. Jag är tacksam om ltl Strand nu stöder detta så att vi äntligen skulle kunna göra en seriös utredning och se vilka möjligheterna är. Det är självklart att inte jag kan stå här i talarstolen och säga precis hur man skall göra det.
Ltl Strand, replik:
Herr talman!
Jag tycker inte att man skall utreda det. Då lär det många år. Man skall försöka verkställa. Jag hoppas att liberalerna klarar det bättre än oss, för vi vart ju utkastade vi! Vi klarade inte av det! Ni får försöka klara det bättre än oss och jag skall stöda det.
(Från salen: ltl Roger Jansson: vi har tredubblat den ekologiska arealen under fem år. Ltl Strand: det visste jag inte).
Ltl Wickström-Johansson, replik:
Herr talman!
Ltl Strand säger att nu skall vi börja handla och inte utreda, men det är verkligen att försöka göra snabba knyckar utan att tänka på vad man gör! Det är klart att man först måste utreda och se på de ekonomiska möjligheterna och se vilka stödpaket som behövs. I Danmark har man gjort en mycket omfattande utredning och där är man ett föregångarland i EU och där håller man på att omvandla alltihop till ekologisk odling. Menar ltl Strand, att nu skall vi inte utreda mer, utan nu skall vi bara ”tjof tjof” säga åt bönderna att nu är det slut! Det ställer jag inte upp på.
Ltl Strand, replik:
Herr talman!
Jag skulle acceptera liberalernas och ltl Wickström-Johanssons inställning, men när man har stått här år efter år i motion och i inlägg och sagt att det här kan man göra mycket snabbt. Som jag redan sade roade jag mig med att igårkväll läsa alla inlägg som har gjorts i frågan sedan jag själv kom in i lagtinget och då var det helt andra tongångar än ltl Wickström-Johansson pratar om i dag. Om utredningen finns i Danmark, så ta och titta på den, ta del av den och genomför detta!
Ltl Wickström-Johansson, replik:
Herr talman!
Jag har aldrig pratat om att det här skall gå snabbt. Jag har pratat om att man måste ha ett långsiktigt mål, men däremot har jag varit helt beredd att våga sätta upp detta långsiktiga mål om 100 procent och det står jag för. Det är inte riktigt så enkelt att vi kan ta en utredning från en annan region och börja tillämpa den här. Vi har säkert mycket sämre förutsättningar här än vad man har i Danmark. Det har vi vad gäller all odling litet längre söderut.
Ltl Wiklöf, replik:
Herr talman!
Jag vill bara uttrycka ett stort tack till ltl Wickström-Johansson dels för hennes klart uttalade stöd gentemot motionen och dels för det hon i övrigt sade om att målet bör vara ett hundraprocentigt ekologiskt lantbruk på Åland. Tack för det! Det är precis vad vi tror också.
Ltl Pehrsson:
Herr talman!
Ltl Wiklöf höll, som vanligt, ett salvelsefullt inlägg och i ganska aggressiv ton när det gäller övergången till ekologisk odling. Han försökte också få det till att det är enbart han och socialdemokraterna som vet vad det handlar om och att centern har varit emot och producentförbundet också stretar när det gäller övergång till ett ekologiskt jordbruk, men jag skulle vilja påstå att centern, producentförbundet och jordbrukarna är kanske mera realister när det gäller omläggningen. Som här har sagts tidigare går det nog inte så fort att bara kasta om. Centern har talat för övergång till ekologiskt jordbruk under många år, nästan så länge som jag har varit med i politiken. Jag vet att från början sade man att ingen vill hellre än jordbrukarna få bort alla gifter inom jordbruket just därför att det är de, om någon, som utsätts för dem. Man skall hantera gifterna, men man är också konsument och man skall äta produkterna. Dessutom är det dyrt. Det kostar en hel del, bekämpningsmedel, gödsel osv., så där har man nog folket med sig s.a.s. i den utsträckning det bara är realistiskt möjligt.
Jag är säker på att även inom FS är man medveten om detta. Man har innehaft näringsministerposten en tid och har säkert satt sig in i svårigheterna. Det går inte så enkelt att kasta om över en natt s.a.s., men jag skriver helt under på att detta är en viktig fråga. Det är kanske en av de viktigaste frågor vi har när det gäller att bevara möjligheten att leva på vår jord. Jag tror att vi är redan ganska illa ut när det gäller bevarandet av både jord och vatten, som långsamt men säkert håller på att förstöras. Ingen är mer angelägen än t.ex. jordbrukarna som bidrar till detta. Det finns knappast heller någon yrkesgrupp som har ställt upp så mycket på miljöanpassningen som jordbrukarna eftersom man genom t.ex. miljöstödsprogrammet har fått göra ganska stora inskränkningar; det har kostat en hel del, man har fått sätta till mark som skyddsområden osv. Man har gjort ganska stora ansträngningar, som man har varit tvungen till och man har visserligen fått miljöstöd för åtgärderna, men man är nog mycket medveten inom odlarhåll om detta.
Marknaden för ekologiska produkter har också ökat, och det är bra. Motionens intention bidrar till att det ytterligare skall öka. Det tycker jag också är väldigt bra. Jag är själv jordbrukare och vi har vår mark utarrenderad och den som arrenderar vår mark försökte med ekologisk odling av spannmål; han odlade ekologiskt vete och vetet låg lagrat i silon i flera år och han lyckades inte få det sålt. Det blir ganska stora ekonomiska avbräck. Det fanns ingen marknad för det och man fick inte ut ett sådant pris utan det gick helt enkelt till djurfoder. Det har alltså inte alltid varit så lätt att sälja ekologiska produkter. Därför tycker jag att detta är en bra motion som bidrar till att öka marknaden, men frågan är hur man praktiskt skall lösa det för att lyckas få de kvantiteter som behövs för att få det lönsamt. Jag tror att det måste ske hand i hand med att man utvecklar biologiska bekämpningsmedel. Man kan inte tänka sig att med de arealer man nu har kunna klara av bekämpningen på mekanisk väg enbart, utan här måste man nog vänta på de möjligheter som finns med biologiska bekämpningsmedel för att överhuvudtaget lyckas.
Vi vet också att diskussionen nu har gått att man som djurhållare har möjligheter att gödsla marken med gödsel från djuren, men här har det också uppstått problem. Därför är det inte heller så lätt att göra utredningar. Det dyker hela tiden upp nya problem; dels får man inte sprida ut gödseln annat än vid vissa tidpunkter på året och dels har det visat sig att den innehåller för mycket fosfor och kväve osv., så att man kanske överhuvudtaget inte alls får sprida ut det på vissa odlingar. Det är också problem att transportera och sälja gödseln. Det är inte så enkelt. Därför behövs det förstås en utredning, men den utredningen kanske är gammal efter någon månad, för det kommer nya saker som gör att det kanske inte går att idka det här på det sätt som man hade trott. Det kommer nya problem som dyker upp. Men jag är säker på att jordbrukarkåren är en kår där människor ställer upp på alla sätt för att bidra till att försöka få vatten och marker renare, bara man kan göra det på ett sådant sätt att man också kan fortsätta att leva på sitt jordbruk.
Det har sagts flera gånger här att näringsministern borde ha varit på plats för att försvara och berätta hur detta skall gå till. Jag tror att alla är medvetna om att vår nya näringsminister inte har så stor erfarenhet av jordbruk, utan att det är viktigt att hon så fort som möjligt sätter sig in i problematiken. Jag hörde här att hon är på producentförbundets vårmöte och det tycker jag i så fall är viktigare än hon sitter här och försöker bemöta angrepp som inte leder någon vart, utan där får hon en direkt kontakt och en information att så fort som möjligt lära sig och kunna jobba på bästa sätt för de här svåra sakerna.
Ltl Roger Jansson, replik:
Herr talman!
Ltl Pehrsson hade vänligheten att i sitt debattinlägg nämna mig och hade en övertygelse om att vi från Frisinnad Samverkans sida nog väl förstod problematiken. Det är alldeles riktigt. Det har varit för mig ett nöje att under fem år i landskapsstyrelsen sitta och möta de här frågorna och att under den tiden kunna se att vi har ungefär tredubblat arealerna för ekologisk produktion. Samtidigt som arbetet är mycket långt igång när det gäller IP-odlingen och det är därför lätt för den nya landskapsstyrelsen och den nya jordbruksansvariga att fortsätta det arbete som är inlett. Kanske den liberal-centerledda landskapsstyrelsen nu, fram till valet åtminstone, kan fördubbla den areal som man används till ekologisk odling, att alltså komma upp i ungefär 15 procent; det blir alltså inte 20 procent, som landskapsstyrelseledamoten Eriksson sade. Det tycker jag är duktigt, men målsättningen i den debatt som har förts tidigare särskilt från liberalernas sida har varit långt högre, så vi får väl allt se. Ltl Wickström-Johansson talar om 100 procent. Visserligen berör motionen någonting annat: den berör landskapets inköp av ekologiska produkter från dem som i dag odlar ekologiskt. Jag noterar att talmannen hade tillåtit en bred ekologisk jordbruksdebatt här, och det var trevligt, så därför tyckte jag att jag kunde replikera.
Ltl Pehrsson, replik:
Herr talman!
Jag tycker att det var bra att Frisinnad Samverkan har varit med i detta arbete och jag vet att näringsministern gjorde ett bra jobb där och har säkert insikter i hur svår problematiken är. Jag hoppas också, precis som han, att vi skall kunna fortsätta på den linjen och om möjligt även öka takten, men jag är tvivlande till att det går. Jag vet att det är ett viktigt arbete och jag tror att alla inser hur viktigt det är. Vi kommer säkert att fortsätta minst lika intensivt som förut.
Ltl Wiklöf, replik:
Herr talman!
Jag tyckte att det var i grunden ett mycket sympatiskt anförande som här levererades av ltl Pehrsson. Jag tycker faktiskt att det var bra. För mig kändes det riktigt bra, dels därför att ltl Pehrsson var så sympatiskt inställd, inte bara till motionen, utan till hela frågan. Hon sade också att centern i väldigt långa tider har haft detta som en punkt på agendan. Det är det som jag egentligen har angripit att vi har pratat om det här i 20 år och vi kan inte säga att tempot har varit särdeles högt, möjligen har det nu blivit något uppskruvat under ltl Roger Janssons näringsministertid, och det är jättebra. Ltl Pehrsson sade att detta är en överlevnadsfråga vid sidan av allt annat. Det är också ett jättesympatiskt sätt att beskriva det på, för så tycker vi också. Jag vill för undanröjande av alla tvivel säga att även om jag själv höjer tonen ibland och blir lite exalterad över att jag talar för det jag tror på, på det sätt jag gör, så vill jag ändå säga att de påpekanden och påståenden som man har mött när man har träffat jordbrukare ibland om att det går inte, det är omöjligt, korrelerar också lite till det jag kritiserade, där ltl Pehrsson sade att vi har haft detta länge på agendan men de facto är vi kanske lite mera realister, vilket i sig skulle indikera att även om vi vill, så tror vi inte att det går! Det är det här synsättet som vi vill vara med och försöka förändra. Från socialdemokraternas sida är det helt uppriktigt så att vi vill vara med och hjälpa jordbrukarkåren så att jordbruket för glesbygden skall vara en framtidsnäring också i fortsättningen, inte tvärtom, men då måste vi också få föra till torgs det vi faktiskt tror på och säga vad vi tycker om det som vi inte tror på.
Ltl Pehrsson, replik:
Herr talman!
Det var i grunden ett positivt inlägg. Det var så menat och jag är glad att ltl Wiklöf uppfattade den grundtonen för det är som sagt någonting som berör alla och som är väldigt viktigt. Detta att jag säger att centern och även jordbrukarna och producentförbundet är realister betyder inte att jag menar att man anser att det här inte går, utan jag menar att man kanske inte kan göra det i den takt som ltl Wiklöf efterlyste. Det tar tid och det är väl där som realismen kommer in att man måste se till så många bitar, man måste också se till utkomst och överlevnad på jordbruken. Det är inte lätt med miljöfrågorna. Jag hörde senast när jag var på Agenda 21:s ledningsgruppsmöte att största föroreningarna i vattnen egentligen kommer från vägarna, så det är inte bara jordbruket. Med det vill jag inte säga att inte jordbruket skall fortsätta att jobba på det, men ytbeläggning osv. på vägarna är de största föroreningarna och det visar att det på alla områden är lika svårt Här borde man också sätta in en mera effektiv metod att bedriva vägbyggnad osv. så att man inte förorenar naturen. Föroreningarna kommer från många olika källor och jordbruket är en källa, som vi naturligtvis skall jobba för så mycket vi kan och helst så fort det går.
Ltl Wiklöf, replik:
Herr talman!
Orsaken varför vi agerar och säger att vi gör det med omtanke om jordbrukarkåren är att vi ser att den här marknaden bland progressivare krafter än oss själva växer mycket, mycket snabbare på andra håll än vad det gör här. Risken är att en vacker dag har också det åländska näringslivet tecknat leveranskontrakt med de marknader där volymerna är tillräckligt stora och då är vi igen akterseglade. Snabbar vi upp det kan vi komma i fas med våra kringliggande områden också. Jag tror att det är en konkurrensförutsättning och det handlar om att tillförsäkra det åländska jordbruket nödvändiga marknadsandelar. Det är så vi resonerar. Det går inte att sälja om man kommer sist och marknaden redan är fulltecknad och konkurrensen är jättehård. Man måste vara framme i tid. Så gör man i andra branscher, om man vill komma någon vart. Vi vill i största välmening vara med och försöka bidra till så att även jordbrukarna i sitt agerande kommer till en viss accelerad fart.
Ltl Pehrsson, replik:
Herr talman!
Motionen kommer till näringsutskottet där jag själv sitter så jag tror att behandlingen där kommer att bli positiv och som jag sade förut är den väldigt viktig därför att det handlar om att utvidga marknaden. Däremot funderade jag när läste klämmen i motionen, där det står att alla möjliga råvaruinköp till bespisning inom hela landskapets förvaltning upphandlas av producenter som använder ekologiska produktionsmetoder, att det även borde ha stått ”åländska producenter” i första hand. För jag tycker att det skulle vara ganska viktigt, det är kanske underförstått att det handlar om åländska producenter; i så fall är det en positiv motion på det sättet och det är klart att man skall vara ute så tidigt som möjligt, men min erfarenhet är nog att också många som odlar ekologiskt har haft svårt att bli av med produkterna. Marknaden växer långsamt och det här kanske ytterligare vidgar den, och det är angeläget att också jobba på den biten.
Landskapsstyrelseledamoten Gun Carlson:
Herr talman!
Motionen är angelägen och bra på många sätt. Under de anföranden och replikskiften som har hållits har mycket av det jag ville ta upp kommit fram. Framför allt gläder det mig att min kollega ltl Anne-May Pehrsson var inne på det jag ville kommentera.
Några saker vill jag ändå ha sagt. Jag tycker att ltl Lasse Wiklöf hade ett väl aggressivt angrepp på de åländska jordbrukarna. Han anklagade dem rätt så häftigt för att vara konservativa, kanske dumma, som stöder centern. Det var ett mycket anmärkningsvärt angrepp också på centern och jag vill betona att de åländska bönderna är nog realister. De är absolut inga konservativa, dumma personer som inte kan tänka själva. De vet hur det är att leva i dag i ett jordbruk som är styrt av många förunderliga EU-regler och det gör att jag tycker att uttalandet var lite onödigt. Det är inte bara att producera ekologiska produkter; det handlar också om att köpa dem. De som köper produkterna är konsumenter och jag tror att där finns säkert en hel del socialdemokratiska konsumenter också. Jag tror att om centern har mycket att göra för att ändra sin politik gentemot jordbruket, gentemot den ekologiska produktionen, så tror jag också att socialdemokraterna har någonting att lära sina konsumenter. Man hör ofta ropet på billigare mat från många håll, framför allt från socialdemokratiskt håll. Man hör stora klagomål på djurhållning, det luktar illa, det är smutsigt, det är bedrövligt när jordbrukarna far fram – det är också någonting som jag tror att man kunde påverka från sidan. Om centern har mycket att göra, tror jag också att socialdemokraterna har en del att göra i den här affären. Det gäller att sköta den ekologiska produktionen från producent till konsument. I övrigt tyckte jag att motionen kan väl försvaras och diskuteras. Jag håller med om att det är viktigt att det skall vara ekologiska produkter på Åland.
Jag vill ändå säga när man behandlar motionen att lika viktigt som ekologisk produktion i dag är den livsmedelssäkra produktionen. Den är minst lika viktigt.
Ltl Wiklöf, replik:
Herr talman!
Det sista var precis huvudet på spiken! Det skall vara säkra livsmedel. Det är det allt annat översvallande målet som finns, också i den här motionen.
Herr talman!
Jag angrep inte bönderna. Jag angrep centern och dess företrädare i producentrörelsen, som jag faktiskt anser att lider brist på visioner och framtidstro samt på lösningar hur man måste förfara för att klara ut en trygg utkomstmöjlighet för dess medlemmar på sikt. Det är min åsikt och den står jag för.
Landskapsstyrelseledamoten Gun Carlson, replik:
Herr talman!
Och mina öron hörde ett alldeles tydligt angrepp på de åländska bönderna och deras största parti, centern, angrepp om att centern har många bondröster liksom liberalerna säkert också anser att de har en del jordbrukarröster. Jag vet att vi i centern har många jordbrukarröster, så jag anser nog att angreppet var tydligt riktat mot bönderna och centern. Det tycker jag är onödigt i den här frågan. Den som lever som jordbrukare och bonde i dag vet nog hur det är att leva och behöver stöd från alla. Jag vill ännu säga att under hela den tiden när centern hade näringsansvaret i åtta år, efter det har de frisinnade haft nämnda ansvar – jag var också med som ersättare i den landskapsstyrelse där Lasse Wiklöf satt – har denna fråga stötts. Man har stött den ekologiska produktionen via miljöstödsprogram t.ex. Det har varit aktiva åtgärder från centern hela vägen.
Ltl Wiklöf, replik:
Herr talman!
Visst förefinns en viss konservatism även på jordbrukarhåll, men jag ondgjorde mig över att inte centerrörelsen, som i många stycken anser sig företräda jordbrukarkåren, åtminstone till väsentliga delar, och att jordbrukarkårens gemensamma fackförening, dess producentrörelse, inte har tillräckliga visioner för att detta skall gå snabbare. Jag tror att man försitter väldigt stora möjligheter om man inte accelererar upp och tar hand om de marknader som uppstår; annars gör andra det och då blir det ännu mycket svårare. Alltså än en gång landskapsstyrelseledamoten Carlson: det är av omtanke om jordbrukarna och deras avsättningsmöjligheter i framtiden till priser på vilka de kan leva och existera som det handlar om.
Ltl Svensson:
Herr talman!
Ltl Strand kräver tydligen i den här debatten, och det också i förklenande ordalag, vad som skulle vara diktat från landskapsstyrelsens sida när det gäller omläggning av jordbruket, samtidigt som han till synes sakkunnigt förklarar att uppgiften är oerhört svår, ja, ur ltl Strands synvinkel ungefär omöjlig! Enligt mitt och liberalernas sätt att se är det politik att utifrån klara föresatser söka efter och i samverkan med alla goda krafter genomföra lösningar som är rimliga och hållbara. Diktat vill nog inte ålänningarna ha i politiken, utan de vill ha förnuftigt samförstånd. Vi vågar nog hoppas att så kommer att ske, förhoppningsvis i raskare takt än hittills.
Herr talman!
Ltl Strand passade också på att på något sätt ifrågasätta min rätt att yttra mig här, han kritiserade mig, kanske, för att jag inte skulle ha beträtt en åker eller en täppa i motsats till vad han själv har gjort. Jag erkänner gärna, att jag inte är en expert på jordbruk, men jag tillbringade min barndom och tidiga ungdomssomrar på en bondgård i Vårdö skärgård och upplevde också i praktiken övergången från vad som i dag skulle kallas alternativ odling till vad som i dag skulle kallas ett konventionellt jordbrukare. Någon hejare i landen var jag verkligen inte, men nog blev det ju några tag!
Motionens kläm sympatiserar jag starkt med.
Ltl Strand, replik:
Herr talman!
Jag har inte sagt att detta är omöjligt att genomföra. Jag kan stöda tanken, men jag tycker att ltl Anne-May Pehrsson beskrev problemen bra, och de problemen har jag sett också. Tydligen har inte liberalerna sett problemen förrän natten när man gick ihop med centern! Det var då man kom underfund med att det här kanske inte går att göra så snabbt som vi har förespråkat. Tydligen upptäckte liberalerna över en natt att det här kanske inte går att göra så snabbt. Jag vet att det inte är genomförbart över en natt. Jag tycker att man blir inte trovärdig när man ena dagen säger att, jo, att man för det här, det här skall genomföras, man motionerar och man skriver, men andra dagen, bara för att man har kommit i landskapsstyrelseställning, då får det ta lång tid! Det är trovärdigheten i liberalernas politik som jag är ute efter.
Ltl Svensson, replik:
Herr talman!
Tyvärr måste jag än en gång konstatera att ltl Strand talar emot sig själv. Det är klart att oppositionen inte har de verktyg som finns för att verkställa politik, det vet vi, men däremot har oppositionen till uppgift att ange riktningar och förslag och ställa krav. Det skulle vara egendomligt om det skulle vara precis samma sak när man är i regeringsställning; då går man in i ett konkret arbete för att praktiskt verkställa saker och ting. Fortfarande är jag av den uppfattningen när ltl Strand säger att liberalerna har vaknat plötsligt, efter att tidigare ha sagt att vi har ungefär pratat om detta hur mycket som helst, att argumentationen måste hänga ihop.
Ltl Strand, replik:
Herr talman!
Jag förstår inte riktigt vad ltl Svensson pratar om, men han säger att i opposition kan man ange riktlinjerna och i regeringsställning kan man verkställa. I opposition angav ni riktlinjerna; nu sitter ni i regeringsställning och kan verkställa sakerna.
Ltl Svensson, replik:
Herr talman!
Det sista som ltl Strand sade verkar helt klart och redigt för mig också. Det är precis så det ligger till.
Landskapsstyrelseledamoten Sarin Grufberg:
Herr talman!
Jag kommer direkt från en pågående årsstämma hos Ålands producentförbund och där har jag tagit upp bl.a. detta om ekologisk odling som framgår av landskapsstyrelsens handlingsprogram. Intentionerna är att öka den ekologiska odlingen och att också se över de finansiella stödsystemen så att de bättre passar ekologisk odling. Avsikten är också att försöka i möjligaste mån bidra till marknadsföringen av dessa produkter och också att utöka informationen. Vi ser det som oerhört väsentligt att försöka öka den produktionen och också att undersöka möjligheterna att få en större avsättning för produkterna. Detta är ett arbete som har påbörjats tidigare i och för sig, och det finns också särskilda rådgivare när det gäller den ekologiska odlingen, så satsningar har gjorts och det här kommer att utökas. Exakt hur - annat än med det jag har sagt här nu - och det som har sagts tidigare under debatten, kommer senare att presenteras, men i detalj anger jag det inte närmare nu.
Skälet till varför jag inte var här tidigare är alltså årsstämman, som fortfarande pågår. Jag tog också på årsstämman upp det som motionen rör, nämligen avsättning för de lokalt odlade ekologiska produkterna, som t.ex. Mariehamns stad som en offentlig myndighet har sett till under flera år att upphandla och att det verkligen finns en avsättning. Mariehamns stad har alltså varit en föregångare just i det här sammanhanget.
Ltl Strand, replik:
Herr talman!
Landskapsstyrelseledamoten Sarin Grufberg säger att hon inte kan ge några besked. Hon kan inte ge besked trots att man har skrivit i programmet att man skall göra det här. Okej, jag skall backa lite. Vilken tidtabell är det som gäller för att genomföra det ekologiska jordbruket? Är det ett halvår, ett år eller vilken tidtabell gäller? Hur många procent av arealen har ni tänkt att skall läggas om till ekologiskt? Är det 100 procent, som ltl Wickström-Johansson har sagt eller är det landskapsstyrelsens förra målsättning 10-15 procent eller hur har ni tänkt er?
Landskapsstyrelseledamoten Sarin Grufberg, replik:
Herr talman!
Jag sade att jag inte i detalj kunde ange. Självfallet har vi planer och det har också framgått av olika inlägg här. Om vi nu har en areal på ungefär 10 procent som är ekologiskt odlad, är målsättningen självfallet att utöka den väsentligt. När det ena eller det andra blir får jag lov att återkomma till. Men inte kan man överhuvudtaget ange om sex månader att si och så skall vara odlat.
Ltl Strand, replik:
Herr talman!
Det var en sak som jag glömde tidigare. Landskapsstyrelseledamoten Sarin Grufberg säger att hon skall styra det här genom stöd osv. Jag tror att det är reglerat av EU hur man får hantera stöden till största delen. Vad är väsentligt? Är det 100 procent eller är det 15 procent? När tänker landskapsstyrelseledamoten Sarin Grufberg återkomma med en tidtabell?
Landskapsstyrelseledamoten Sarin Grufberg, replik:
Herr talman!
Givetvis är detta huvudsakligen reglerat inom EU och det är de stödsystemen som vi också skall se över. Det finns vissa möjligheter inom den ordningen. Jag återkommer senare med en litet mera översiktlig tidtabell när jag har bildat mig en närmare uppfattning om vad som har gjorts, hur och i vilken ordning saker och ting kan göras.
Ltl Roger Jansson, replik:
Herr talman!
Det är inte rimligt att efter 12-13 dagar en icke-jordbrukare skall vara insatt i jordbruksfrågor, så därför är det inte heller rimligt att begära alltför detaljerade besked av landskapsstyrelseledamoten Sarin Grufberg. Det är trevligt att ha dig här i salen när vi diskuterar den här typen av frågor. Men det var en sak som jag lite förvånades över i landskapsstyrelseledamoten Sarin Grufbergs inlägg och det gällde att landskapsstyrelsen avsåg och att se över och förändra de stödsystem som gällde den ekologiska odlingen under den här landskapsstyrelsens mandatperiod, kan jag då tänka mig. Det är ju så att det är miljöstödet och LFA-stödet som styr de här frågorna tillsammans med CAP-stödet; det senare är riksbehörighet, så det kan inte landskapsstyrelsen påverka alls. Men tyvärr kan inte landskapsstyrelsen heller påverka de andra, eftersom de programmen är godkända för hela landskapsstyrelsens mandatperiod och kan inte mera förändras. Däremot ger både miljöstödet och LFA-stödet alldeles särskilt, men delvis även CAP-stödet, väldigt mycket utrymme för utökad areal och utökad ekologisk odling. Det förvånar mig lite när landskapsstyrelseledamoten Sarin Grufberg sade att man skulle ändra i de program och de system, som man inte kan ändra på, utan vad man kan göra är att propagera för detta, försöka få jordbrukarna att använda sig av de utrymmen som ges i de nämnda programmen. Missförstod jag någonting där när det gällde att göra om programmen?
Landskapsstyrelseledamoten Sarin Grufberg, replik:
Herr talman!
Jag avsåg inte att göra om programmen som inte kan göras om. Jag avsåg att titta just på stödformerna. Bl.a. är det också fråga om den ekologiska växtföljden. Det finns väldigt många grödor nu som har för lågt stöd, exempelvis.
(Från salen: bananer!)
Ltl Roger Jansson, replik:
Herr talman!
Jag har ingenting att invända mot svaret i övrigt, men det där sista måste jag tyvärr få en precisering på: ”det finns en hel del grödor som har för lågt stöd”, sade landskapsstyrelseledamoten Sarin Grufberg. Då undrar jag, som ändå lite känner till programmen och de olika grödornas stödsystem: Vad är det nu för ny politik som man kan genomföra i miljöstödet och LFA-stödet när det gäller enskilda grödors enskilda stöd? Det torde inte vara möjligt, utan programmen ger alldeles utomordentliga möjligheter att expandera den ekologiska odlingen. Jag hoppas att det är det som landskapsstyrelsen skall arbeta för att genomföra och inte tala i oklara ordalag om att man skall ändra i systemen. Det behöver man inte göra utan nu gäller det bara att genomföra politiken som är fastslagen!
Ltl Wiklöf, replik:
Herr talman!
Nej, det är naturligtvis inte så enkelt att bli något slags jordbruksproffs över en natt, och även har skall naturligtvis landskapsstyrelseledamoten Sarin Grufberg ta sig den tid hon behöver för att komma i form för det här. Jag skulle ändå vilja fråga en sak. När ltl Strand var inne på tidtabellerna, så en sak som inte torde vara i så hög utsträckning beroende av vad enskilda lantbrukare tänker och tycker och vad deras vilja till agerande är, så torde vara iordningsställandet av våra landskapsgårdar till alternativ odlingsteknik. Jag förstår av regeringsprogrammet att det är för handen och det är någonting vi kan styra själva. Jag förstår att i princip skall man ställa om alla gårdar, för det är förebilden som är viktig. Man skall inte göra bara vad vi säger utan man skall göra och handla efter vad vi gör. Då är det ett bra ledmotiv. Min frågeställning är om landskapsstyrelseledamoten Sarin Grufberg på något sätt kunde ge någon sorts liten indikation på när vi kan få se den första landskapsägda gården omställd till alternativt bruk, vilket jag tror att skulle vara väldigt bra och mönsterbildande för fortsättningen?
TALMANNEN: Talmannen påminner om motionens kläm och den allmänna motiveringen, vilken inte berör enskilda gårdar utan jordbrukets inriktning i allmänhet.
Landskapsstyrelseledamoten Sarin Grufberg: Avstår.
TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.
Vtm Bert Häggblom:
Herr talman!
Det är en intressant diskussion som har förts och jag hoppas också att näringsutskottet skall hålla sig till motionens kläm och inte låta det bli en debatt där centern sablar ner socialdemokraterna, som det nu har varit i debatten. Sakfrågan gäller råvaruinköp till bespisningen inom landskapets förvaltning som skulle upphandlas av producenter som använder ekologiska produktionsmetoder. Jag tycker att man skall hålla sig till klämmen. De som påstår att det skall vara bara åländska producenter är lite på fel, utan det viktigaste är att det är ekologiska produkter och kan man inte producera inom landskapet, där man inte kan producera bananer och apelsiner, tycker jag att man skall köpa upp produkterna av dem som har dessa ekologiska produkter. Det är det som är det viktiga. Annars kommer man inte längre; om inte åländska producenter vill leverera och man inte vill odla på detta sätt, så inte är det det som är det viktigaste och inte är det därför man i olika skolor upphandlar ekologiska produkter utan det är för att produkterna skall vara rena. Vi kommer ingen vart annars.
Debatten har en mycket underliggande ton här, dvs. det angrepp en landskapsstyrelseledamot från centern gör på en lagtingsledamot här i lagtinget. Jag har inte under mina år i lagtinget varit med om något liknande tidigare, vilket förvånar mig.
Jag skulle gärna vilja höra av ltl Wickström-Johansson vad som var problemet med handlingsprogrammet eftersom hon inte fick in det starka stöd hon ville ha för just ekologiska produktionsmetoder. Man får hoppas att ltl Hasse Svenssons samförståndspolitik är den som vi har upplevt här i dag, att det är liberalerna som står för landskapsstyrelsens politik. Vicelantrådet har svarat här i dag i egenskap av lantråd och då är det bara bra att liberalerna får igenom sin politik, eftersom man där har gått in för vad det handlar om i motionen och inte att gå ner på det personliga planet och diskuterat något annat och gå åt socialdemokraterna.
Ltl Lisbeth Eriksson: Avstår.
Ltl Sjöblom:
Fru talman!
Nu skall vi se om jag lyckas hålla mig till klämmen! Det går kanske något utanför. En sak vill jag åtminstone protestera mot, fru talman, när man säger att den nuvarande näringsministern inte skulle kunna hantera jordbruksfrågor för att hon inte är jordbrukare och proffs. Till den delen tycker jag faktiskt att det endast handlar om politik för henne. Sakkunskapen finns i förvaltningen och det gäller att få fram de politiska mål och medel för ekologisk odling som ger resultat.
Det har sagts att detta är en miljöfråga, att jordbrukarna har ställt upp en hel del för detta och att marknaden ökar för eko-produktionen samt att Mariehamns stad är föregångare när det gäller att upphandla ekologiska produkter. Det tycker jag är bra. Men jag måste säga att som yrkesutövare när det gäller att förädla och tillreda jordbruksprodukter har det många gånger varit väldigt svårt att känna man måste ta ansvar för någonting och man måste servera någonting, speciellt åt barn som man inte vet vad det innehåller och hur barnen i framtiden kommer att reagera på det. Otaliga är de myndighetsvarningar som har utfärdats på grund av att t.ex. svinlever, odlad fisk osv. Som kan vara skadliga för hälsan. Hälsoaspekterna tycker jag att näringsutskottet också skulle titta på när det gäller konventionellt odlade produkter kontra ekologiskt odlade. Oftast är det så att man glömmer bort oss konsumenter som skall äta produkterna och jag håller med i mångt och mycket om det som har sagts här, men marknadsföringen för de ekologiska produkterna har varit lite för dålig på Åland. Det är svårt för den som skall köpa upp produkterna att veta var de säljs och var man kan få dem från. Det är möjligt att det under den tid som jag har suttit i lagtinget har blivit bättre. Det handlar i många fall om människornas hälsa när det gäller de ekologiskt odlade produkterna.
I övrigt tycker jag att det finns en stor enighet om att detta skall genomföras. Frågan är sedan bara hur lång tid det tar. Jag hoppas att utskottet ser positivt på motionen.
TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.
Föredras för remiss ärende nr 4:
Ltl Barbro Sundbacks m.fl. hemställningsmotion om en utredning över de åländska hushållens inkomst- och förmögenhetsskillnader. (HM nr 21/2000-2001).
Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkänt. Diskussion.
Ltl Sjöblom: Herr talman! Jag skulle vilja bordlägga motionen till den 25.4 på grund av huvudmotionären är frånvarande i dag.
TALMANNEN: Förslag om bordläggning till plenum den 25.4 har väckts. Ärendet kommer därför att bordläggas. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 25.4.
Föredras för remiss ärende nr 5:
Ltl Leo Sjöstrands m.fl. hemställningsmotion om återanvändning av returpapper för tillverkning av ekoisolering. (HM nr 22/2000-2001).
Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänt. Diskussion.
Ltl Sjöstrand:
Herr talman!
Debatten i dag i lagtinget har varit en givande ekodebatt. Vi har pratat om ekologisk odling, dvs. vår föda. Jag har lämnat en motion om ekologisk isolering som berör vårt boende och vår miljö. Den saken är klar att kan vi nå enighet om dessa två motioner borde vi trygga en säker och miljövänligare framtid både när det gäller vår föda och vårt boende.
När det gäller vårt boende pratas det mycket om mögelhus och val av byggnadsmaterial. Då gäller det framför allt isoleringen i byggnaden. Det ställer stora krav på ett sunt byggande i dag både när det gäller värmeisolering, luftfuktighet m.m. Ekoisolering är ett sådant material som uppfyller kraven på ett sunt byggande och som i dag täcker ungefär 50 procent av marknaden när det gäller isoleringsmaterial. Ekoisolering består upptill 95 viktsprocent av huvudsakligen återvunna dagstidningar som i princip hackas sönder, behandlas med borsalter i första hand som ett flamskyddsmedel mot brand, men bormedlet skyddar även mot mögel, röta och insekter.
Som alla vet kräver isolering stort transportutrymme och är därmed en dyr transportvara. All isolering som används på Åland i dag transporteras hit med bil och båt, vilket i slutändan kostar både pengar och blir genom transporten en rätt stor belastning på miljön. Samtidigt som vi transporterar hit isolering i enorma mängder transporterar vi bort 1350 ton returpapper, som vi kan säga att vi fraktar både hit och härifrån. Den största delen av dessa 1350 ton kunde vi med fördel återanvända för tillverkning av ekoisolering och därmed skulle vi spara enorma transportkostnader och den belastning på miljön som detta innebär. Tillverkning av ekoisolering skulle även kunna skapa arbetsplatser på Åland och eventuellt, om jag är rätt informerad, även kunna skapa en exportvara för troligtvis behöver vi inte använda all isolering.
Ekoisolering är ett material som ingår i det kretsloppstänkande som man måste gå in för för en hållbar utveckling. Ekoisolering kan användas inte bara en gång utan om och om igen. Tilläggas kan att investeringarna för tillverkning är små samt att inga miljöutsläpp varken i luft eller vatten förekommer vid tillverkningen.
Herr talman!
Vi har i vår hemställningsmotion till landskapsstyrelsen bett om en utredning angående möjligheterna att återanvända returpapper för tillverkning av ekoisolering och jag hoppas att utskottet behandlar motionen väl och i kombination med den ekodiskussion vi har haft här i dag strävar till ett bättre ätande och boende.
TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remiteras till näringsutskottet.
Föredras för remiss ärende nr 6:
Ltl Ritva Sarin Grufbergs m.fl. hemställningsmotion om utarbetande av en förvaltningslag. (HM nr 23/2000-2001).
Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänt. Diskussion.
Ltl Svensson:
Fru talman!
Först tänkte jag att detta bör man behandla med ett brandtal eftersom det är en viktig fråga, men så kom jag fram till att hemställningsmotionen kräver ingen längre presentation. Men den bör ändå anbefallas med några ord.
En lag för förvaltningsförfarande saknas på Åland. En sådan lag är angelägen för att visa hur myndigheten bör förfara i kommunikationen med medborgarna. I en sådan lag skulle medborgarnas rättssäkerhet stärkas. Lagen skulle bl.a. reglera hur myndigheter bemöter och ger service åt medborgarna. Bl.a. skulle myndigheten vara skyldig att ge råd. Det talas om en öppenhet i handläggningen, om jäv, begäran om utredning, om hur man avhjälper brist i en handling som är inlämnad, att man skall höra part, dvs. kommunicera, innan ett ärende avgörs. Myndighetens utredningsskyldighet kan tas upp och det bör anges att beslut skall motiveras.
Det här är allt sådant som våra medborgare kanske delvis begär men kanske inte heller känner till och det kan också hända att man skulle kunna utveckla förvaltningskulturen betydligt och det gör man om man har en grundläggande lagstiftning.
Ltl Strand, replik:
Fru talman!
Ltl Svensson efterlyser någonting som jag förstod att någon från den liberala ledartrion redan håller på och jobbar med. Jag läste i dagens press, så han kanske kan få hjälp av ltl Svensson att få lagen fixad!
Ltl Svensson, replik:
Fru talman!
Det är naturligtvis bra om alla goda krafter kan samverka för det här. Jag är övertygad om att denna hemställningsmotion inte kommer att avslås av lagtinget.
TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.
Föredras för remiss ärende nr 7:
Ltl Anne-Helena Sjöbloms hemställningsmotion om avdrag i kommunalbeskattningen för kostnaderna för mensskydd. (HM nr 24/2000-2001).
Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänt. Diskussion.
Ltl Sjöblom: Fru talman! Jag föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 25.4.
TALMANNEN: Förslag om bordläggning till plenum den 25.4 har väckts. Ärendet kommer därför att bordläggas. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 25.4.
Antecknas till kännedom att till lagtinget överlämnats:
Ltl Roger Janssons enkla fråga om landskapsstyrelsens lagberedningsprogram. (EF nr 10/2000-2001).
Svar på frågan skall avges inom tio dagar efter det att landskapsstyrelsen mottagit frågan. Kan frågan inte besvaras bör landskapsstyrelsen meddela lagtinget om detta och om orsaken till att svar inte ges.
Lagtingets nästa plenum hålls onsdagen den 18.4. Plenum är avslutat.
(Plenum avslutades kl. 14.58).